The purpose of this thesis is to find out the reasons and perhaps some answers to the problem as we see it, the sickness benefit expiration of those who experience this. By this said we have also taken into account the different laws and adjustments in the long-term sickness benefit, but also major reformation of the security net in the Swedish society. The efficiency of the law on passive long-term sickness absence was added in July 2008, but was later in January 2010 supplemented. The purpose of this law wasn’t only to reduce the long-term sickness absence but also to reduce exclusion. These changes had also been highlighted by the media that people were actually being excluded from the society. It creates marginalization. The aim of this study is to highlight individuals' feelings about the whole performing hedge process. The survey was conducted through semi-structured interviews where we wanted a deeper knowledge of the interviewee’s experiences. In order to give the interviewee the opportunity and possibility to form their own mind and own reflections and express their own thoughts, the questions were open for answers. This allowed us to ask supplementary questions. After collecting the empirical data we did a breakdown in the following three themes: the experiences of the sickness absence, the experiences by the response of the concerned authorities. The theories chosen in this study are stigma, social exclusion, sense of coherence (SOC) and sick role. The economic exclusion creates social exclusion where as the sense of shame among the interviewee’s increase. By this said, the interviewee’s are not able to participate actively in the social activities to the same extent, but also they cannot provide for themselves. This can obviously lead to increased risk for mental illness. In our analysis we aim to discuss our issues based on the experiences for the interviewees’.

Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga långtidssjukskrivnas hälsa före och efter avslutad intervention samt studera vilka faktorer som hindrat alternativt främjat återgång i arbete hos individer med tidsbegränsad sjukersättning. Metod: Studien baseras på data från EU-projektet ”SAMKLANG” som är en longitudinell interventionsstudie. Data har samlats in på 59 långtidssjukskrivna deltagare via enkäter både före projektstart och ett år efter och dels har data samlats in kvalitativt genom semistrukturerade intervjuer med 13 deltagare efter det att projektet avslutats. Intervjudeltagarna var indelade i två grupper (de som hade återgått i arbete/studier och de som fortfarande var sjukskrivna). Interventionen bygger på både behandling och samverkan mellan organisationer som är involverade i rehabilitering av personer som har ett år kvar av sin tid i sjukersättning. Resultatet från enkäterna analyserades fram via ANOVA upprepad mätning och data från intervjuerna analyserades via innehållsanalys. Resultat: Huvudresultaten från den kvantitativa delstudien visade att det inte fanns någon skillnad mellan de som efter ett år återgått i arbete/studier, arbetsträning alternativt de som fortfarande var sjukskrivna gällande kön, ålder eller utbildningsnivå. Den självskattade depressions- och ångestnivån minskade och självskattad hälsa och inre kontroll ökade signifikant över tid för den grupp som kommit ut i arbete efter projektet jämfört med de två andra grupperna. Den kvalitativa analysen av intervjuerna identifierade följande tema som stödjande faktorer för arbetsåtergång: att besitta egen drivkraft, ha en insikt om arbetets mervärde och att hitta en balans mellan krav- kontroll-stöd. Det tema som beskriver hur myndigheter kan hjälpa och stödja långtidssjukskrivna tillbaks i arbete är: trygghet med mer vårdkompetens och att synliggöra individuella behov. Slutsats: Att återgå i arbete för en tidigare långtidssjukskriven person kopplas till bättre självrapporterad hälsa med mindre depression och ångestbesvär, en starkare känsla av inre kontroll och en högre tilltro till egen förmåga jämfört med om personer fortfarande är sjukskrivna. Framgångsfaktorer för arbetsåtergång är balans mellan krav, kontroll och stöd för individen och en egen motivation att återgå i arbete. För att underlätta arbetsåtergång hos långtidssjukskrivna bör myndigheter och inblandade parter samverka med vård, erbjuda trygghet och synliggöra varje enskild individs behov av rehabilitering. / Aim: The aim of this study was to investigate long term sickness absentees’ health status before and after an intervention. Furthermore, to gain deeper understanding of factors related to promoting and preventing return to work for people with limited sick leave compensation. Method: The study is based on data from the EU-funded project ”SAMKLANG” which is a longitudinal intervention study. Data has been collected from 59 long term absentees though questionnaires conducted before and one year after the start of the project. Data has also been collected through semi structured interviews from 13 participants after the end of the project. They were divided into two groups (those who had returned to work/studies or had an internship and those who still were sickness absent). The intervention is based on treatment as well as cooperation between organizations involved in a rehabilitation process for people with one year of sick leave compensation remaining. The results from the surveys were analyzed with ANOVA for repeated measures and data from the interviews were analyzed using content analysis. Result: The main result from the quantitative part of this study showed no significant difference in return to work between those who had returned to work or studies, been on internships and those who still were sickness absent based on sex, age and education. The amount of self-rated depression and anxiety levels were reduced and the self-rated health and internal control were significant induced over time for the group who returned to work after the project compared to the other two groups. From the qualitative analyze of the interviews following theme was identified as supporting factors for returning to work: having own motivation, realized the positive in having a job and to have balance between demand-control-support. The theme that describes how the authority can help and support people with long term sickness absence back to work is: security with more competence in healthcare and make individual needs visible. Conclusion: Return to work for a former long term sickness absence is associated with better self-rated health with less depression and anxiety, a stronger feeling of internal control and a higher self-efficacy compared to if persons still were sickness absent. Factors for success in return to work is balance between demand-control-support for the individual and an own motivation to return to work. The authority can facilitate return to work among people with long term sickness absence by interact more with health-care services, offer security and make every individuals need for rehabilitation visible.

Syftet med denna D-uppsats är att undersöka hur den nya betoningen på arbetslinjen påverkat rehabiliteringsarbetet för långtidssjukskrivna med psykisk ohälsa samt arbetets målsättning att öka de sjukskrivnas ”anställbarhet”. Utöver detta ämnar vi även se hur gränsdragningen mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan gällande individernas anställbarhet formas i praktiken. Vi har valt att genomföra en fallstudie med hjälp av kvalitativa djupintervjuer från det relevanta projektet och problematiserat dessa empiriska resultat med teoretiska perspektiv passande för vårt problemområde. Studien bygger på dominerande teorier inom området anställbarhet och domänkonflikter men har även inslag av teorier ifrån områden såsom strukturfunktionalism. Arbetslinjens betoning i socialförsäkringspolitiken antyder en förändrad mentalitet rörande hanteringen av långtidssjukskrivna, framför allt med psykisk ohälsa. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen arbetar med olika förutsättningar för att nå liknande mål vilket kan resultera i domänkonflikter rörande vad som karaktäriserar en anställbar respektive icke-anställbar individ. I projektet har man genom dialog med projektmedlemmarna konkretiserat de individuella dimensionerna av begreppet anställbarhet genom framväxten av en modell – den s.k. SMAK-modellen. Den nya betoningen på arbetslinjen resulterar i ett hårdare rehabiliteringsklimat för de långtidssjukskrivna i kontakt med Försäkringskassan samt en ansvarsförskjutning rörande deras ohälsa. Projektet i fråga har med hjälp av den framväxande modellen SMAK givit begreppet anställbarhet en praktisk innebörd för deltagarna. Gränsdragningen mellan de två myndigheterna med anställbarhet som vattendelare kan verka problematisk med de två skilda målsättningarna som myndigheterna har och då ingen myndighet formellt har huvudansvaret för en individs rehabilitering, dock har inte vår fallstudie kunnat påvisa att dessa problem varit rådande för det studerade projektet. / The purpose of this thesis is to illuminate the new emphasis on the swedish work model and it’s results in the rehabilitation work preformed in the swedish social security agency with the aim of increasing the patients “employability”. Apart from this we also intend to study the establishing of boundaries between the social security agency and the unemployment agency when it comes to a person working capacity and the practical formation of individual employability. We have chosen to conduct an empirical survey through a qualitative case study. This case study has been made through several interviews with project members. We have then analyzed these results in relation to theoretical perspectives we view relevant for our area of study. The thesis is based on dominating theories in the area of rehabilitation and social roles but also has certain influence from theories deriving from the establishing of boundaries and the conflicts arising between the boundaries. The emphasis of the work model in swedish social security signals a changed mentality in the rehabilitation of the sick-listed, especially those suffering from mental disorders. The social security and unemployment agencies work under different conditions and with different aims which in turn can lead to conflicts in regards to their areas of responsibility. In the studied project the staff has, through dialogue, preformed a concrete approach as to what characterizes the individual dimensions of employability through the emergence of the so-called SMAK-model. The new accentuation on the aforementioned work model has resulted in a harsher climate for the sick-listed as well as a relocation of the responsibility affiliated with their sickness. The studied project has, with the help of the SMAK-model, given the debated term ”employability” a practical significance of individual dimension for the participants of the project. The formation of boundaries between the two agencies can seem problematic in regards to their different aims and fields of expertise and lack of formal responsibility for the rehabilitation of an individual, yet we have not been able to decipher any such problems existing in our studied project.

<p>Syftet med denna D-uppsats är att undersöka hur den nya betoningen på arbetslinjen påverkat rehabiliteringsarbetet för långtidssjukskrivna med psykisk ohälsa samt arbetets målsättning att öka de sjukskrivnas ”anställbarhet”. Utöver detta ämnar vi även se hur gränsdragningen mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan gällande individernas anställbarhet formas i praktiken. Vi har valt att genomföra en fallstudie med hjälp av kvalitativa djupintervjuer från det relevanta projektet och problematiserat dessa empiriska resultat med teoretiska perspektiv passande för vårt problemområde.</p><p>Studien bygger på dominerande teorier inom området anställbarhet och domänkonflikter men har även inslag av teorier ifrån områden såsom strukturfunktionalism. Arbetslinjens betoning i socialförsäkringspolitiken antyder en förändrad mentalitet rörande hanteringen av långtidssjukskrivna, framför allt med psykisk ohälsa. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen arbetar med olika förutsättningar för att nå liknande mål vilket kan resultera i domänkonflikter rörande vad som karaktäriserar en anställbar respektive icke-anställbar individ. I projektet har man genom dialog med projektmedlemmarna konkretiserat de individuella dimensionerna av begreppet anställbarhet genom framväxten av en modell – den s.k. SMAK-modellen.</p><p>Den nya betoningen på arbetslinjen resulterar i ett hårdare rehabiliteringsklimat för de långtidssjukskrivna i kontakt med Försäkringskassan samt en ansvarsförskjutning rörande deras ohälsa. Projektet i fråga har med hjälp av den framväxande modellen SMAK givit begreppet anställbarhet en praktisk innebörd för deltagarna. Gränsdragningen mellan de två myndigheterna med anställbarhet som vattendelare kan verka problematisk med de två skilda målsättningarna som myndigheterna har och då ingen myndighet formellt har huvudansvaret för en individs rehabilitering, dock har inte vår fallstudie kunnat påvisa att dessa problem varit rådande för det studerade projektet.</p> / <p>The purpose of this thesis is to illuminate the new emphasis on the swedish work model and it’s results in the rehabilitation work preformed in the swedish social security agency with the aim of increasing the patients “employability”. Apart from this we also intend to study the establishing of boundaries between the social security agency and the unemployment agency when it comes to a person working capacity and the practical formation of individual employability.</p><p>We have chosen to conduct an empirical survey through a qualitative case study. This case study has been made through several interviews with project members. We have then analyzed these results in relation to theoretical perspectives we view relevant for our area of study.</p><p>The thesis is based on dominating theories in the area of rehabilitation and social roles but also has certain influence from theories deriving from the establishing of boundaries and the conflicts arising between the boundaries.</p><p>The emphasis of the work model in swedish social security signals a changed mentality in the rehabilitation of the sick-listed, especially those suffering from mental disorders. The social security and unemployment agencies work under different conditions and with different aims which in turn can lead to conflicts in regards to their areas of responsibility. In the studied project the staff has, through dialogue, preformed a concrete approach as to what characterizes the individual dimensions of employability through the emergence of the so-called SMAK-model.</p><p>The new accentuation on the aforementioned work model has resulted in a harsher climate for the sick-listed as well as a relocation of the responsibility affiliated with their sickness. The studied project has, with the help of the SMAK-model, given the debated term ”employability” a practical significance of individual dimension for the participants of the project. The formation of boundaries between the two agencies can seem problematic in regards to their different aims and fields of expertise and lack of formal responsibility for the rehabilitation of an individual, yet we have not been able to decipher any such problems existing in our studied project.</p>

The aim of the study was to explore the methods used in horticultural therapy gardens in rehabilitating people suffering from fatigue syndrome. Nine horticultural therapy gardens were contacted of wich three chose to participate. Using case study as method e-mail interviews was carried out with the participants about their establishment and what kind of theories they based their methods upon. The material collected from the interviews was complemented with additional data from the establishments web pages and information pamphlets. Collected data was processed trough content analysis and then formed as background for the development of a program theory for horticultural therapy. The results show some variations in how the different establishments practice horticultural therapy and how they assess and follow up their work. The program theory of horticultural therapy contains gardening and residing in the garden, conversational therapy, autogenic exercise and stress managment. These activities are expected to lead to a higher degree of self perception, a reevaluation of one´s conceptions and higher self esteem. Through these activities the participants are given an increased ability to handle their lives, which in turn is thought to make it possible for them to return to work or studies. The abcense of clearly defined goals with the rehabilitation makes it difficult to determine how effective it is in bringing people with fatigue syndrome back to work. / Syftet med studien var att undersöka hur trädgårdsrehabilitering tillämpas av några verksamheter för att göra en jämförelse i syfte att påvisa likheter och skillnader. Nio verksamheter kontaktades varav tre valde att delta. En fallstudie utfördes där de tre verksamhetsansvariga intervjuades via e-post om sina verksamheters organisation och grundfilosofi samt hur verksamheten utväderades och följdes upp. Som komplement till intervjuerna granskades även verksamheternas presentationer av sig själva på hemsidor och i broschyrer. Resultatet ger en bild av hur tre verksamheter som bedriver trädgårdsrehabilitering för utmattningsdrabbade är utformade, samt i vilken utsträckning de gör utvärderinga och uppföljningar. Gemensamma inslag i rehabiliteringen var trädgårdsvistelse/aktiviteter, hantverksaktiviteter, samtal, stresshantering och avslappningsövningar. Utvärderingar och uppföljningar skedde i varierande grad och med olika mätinstrument. Som en del i att försöka tydliggöra de tänkta verkningsmekanismerna i trädgårdsrehabiliteringen och ge en översiktlig bild av metoden, utformades även en programteori. Den utgår från verksamheternas metoder samt vetenskaplig evidens inom området. Programteorin visar hur de tänkta aktiviteterna förväntas leda fram till slutresultatet. Den, för trädgårdsrehabilitering, utformade programteorin innehåller vistelse i trädgård och trädgårdsarbete, samtalsterapi, avslappningsövningar och stresshantering. Aktiviteterna förväntas leda till en ökad självinsikt, ett ändrat förhållningssätt och en bättre självkänsla, och genom det en ökad förmåga att hantera sin livssituation. Detta antas ge de förutsättningar som behövs för att kunna återgå till arbetsliv eller studier, alternativt fortsätta rehabiliteringen med arbetsträning. Avsaknaden av tydliga, mätbara mål med rehabiliteringen gör det svårt att värdera hur effektiv rehabiliteringsformen egentligen är på att återinföra utmattningsdrabbade i arbetslivet.

Studiens syfte är att skapa förståelse för de utmaningar som lärare står inför i den svenska skolan genom sex legitimerade lärares upplevelser. För att skapa en nyansering har undersökningen utgått ifrån lärare som vid ett eller flera tillfällen har varit långtidssjukskrivna till följd av arbetsrelaterade psykosociala faktorer. För att besvara studiens syfte har vi valt att utgå ifrån följande frågeställningar: Hur upplever långtidssjukskrivna lärare återgången till arbetet? Vilka utmaningar kan identifieras i detta sammanhang? Samt vilka faktorer upplever lärare ha lett till deras sjukskrivning? Teorierna som använts var Antonovsky’s Känsla av sammanhang, förkortat KASAM, som bidrog med en infallsvinkel gällande hur vissa lärare byggt upp en tolerans mot överbelastning. Karasek och Theorells välanvända krav-kontroll-stöd modell användes också för att nyansera relationen mellan arbetares hälsa och inflytande i sitt arbete. De kvalitativa intervjuer som hölls visade att respondenterna upplever läraryrket som ett komplext uppdrag, där obalans mellan de krav som arbetsgivaren ställer kontra de resurser som de får till sitt förfogande samexisterar. Det framkom även att yrkesrollens utformning upplevdes som ett omöjligt uppdrag och att en förståelse från skolledning saknades. Vidare redogjorde intervjupersonerna för brist på socialt stöd samt att det är svårt att återgå till arbetet efter sjukskrivning när arbetsuppgifterna är det som leder till ohälsa. Samtliga respondenter upplevde att läraryrkets utformning behöver konkretiseras och att vissa arbetsuppgifter bör utföras av andra yrkesroller inom skolväsendet.

Syftet med vår studie var att problematisera Susano AB:s tjänst Rehablinjen med hjälp av KASAM-teorins livsfrågeformulär som verktyg för att nå insikt om tjänsten hade potential för att i framtiden användas vid upprepad korttidsfrånvaro samt vid konflikter på arbetsplatsen. Syftet med tjänsten Rehablinjen ämnar identifiera bakomliggande faktorer till den upprepade korttidsfrånvaron eller konflikterna och på så sätt förebygga risk för långtidssjukskrivningar, vilket vi anser är en av dagens gedigna samhällsproblem. Studien hade två mätpunkter med fyra veckors mellanrum och genom dessa ämnade vi författare utläsa om Susano AB:s medarbetarenkät fångade upp de potentiella förändringarna som skett hos medarbetarna mellan mätpunkt ett och två, samt om minskningen eller ökningen av enkätens riskfaktorer låg i linje med den förändring som skett utifrån medarbetarens KASAM-värde. Vi ämnade även ta reda på medarbetarnas egen uppfattning om insatsens påverkan och om den upplevdes ha påverkat det fysiska och/eller psykiska välmåendet. Vi blev tilldelade en grupputredning av Susano AB som var för tiden av vår C-uppsats deras aktuella uppdragsgivare. Arbetsgruppen bestod av 15 anställda individer inom vård och omsorg i landstingsregi som alla var anställda på samma avdelning. Vi gjorde ett urval på tio av dessa varav vi senare fick ett bortfall på två medarbetare. Den slutliga undersökningsgruppen bestod av tre sjuksköterskor och fem skötare som haft en lång historia med konflikter och mobbing på sin arbetsplats. Forskningen består av en övergripande kvantitativ forskningsansats då studien har sin grund i två strukturerade enkäter – Susano AB:s medarbetarenkät och KASAM-enkäten – som vårt materialinsamlade inleddes med genom att medarbetarna fick besvara dem. Därefter följdes utfallet från Susano AB:s enkät upp med en kvalitativ och kompletterande intervju för att säkerställa att de riskfaktorer som enkäten visade på stämde väl överens med medarbetarens verklighet. Fyra veckor senare utfördes mätpunkt två som var upplagd på samma sätt för att uppmärksamma potentiella förändringar i medarbetarnas arbetssituation på avdelningen.  Resultatet visade på att fem av studiens åtta medarbetare hade fått ett högre KASAM-värde vid mätpunkt två och att sju medarbetare hade fått ett minskat antal riskfaktorer fyra veckor efter tjänstens början och att en medarbetare hade samma antal riskfaktorer.

Bakgrund: Långtidssjukskrivning är ett stort folkhälsoproblem i Sverige som drabbar såväl individen som samhället. Situationen är komplex med flera inblandade aktörer. Användandet av digitaliserade verktyg för information och behandling ökar inom sjukvården. Syfte: Syftet med studien var att undersöka långtidssjukskrivna personers erfarenheter av informationsflödet under sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen samt deras tankar kring utveckling av ett digitalt samverkanssystem mellan processens aktörer. Metod: Studien hade en deskriptiv och explorativ kvalitativ studiedesign. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och materialet analyserades genom innehållsanalys. Resultat: Hälso- och sjukvården och Försäkringskassan ansågs vara de viktigaste källorna till information men egen kunskap och anhörigas kunskap ansågs spela stor roll. Positiva erfarenheter av tillgänglig digital samverkan uppgavs. Behov för standardiserad information och ökad samverkan mellan processens aktörer framhölls, där det ansågs att ett digitalt system kunde bistå processen. Svagheter för ett digitalt system identifierades då det framkom tydlig skepticism att dela medicinsk information till arbetsgivaren samt tekniska barriärer uppgavs. En rad möjligheter identifierades för hur systemet skulle kunna förbättra situationen för den sjukskrivna och för andra aktörer såsom hälso- och sjukvården och arbetsgivaren. Risker identifierades då det framkom oro för missbruk av informationen i systemet samt farhågor av etisk utmaning vid inhämtandet av medgivande från den sjukskrivne. Slutsats: Information kring sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen riskerar att försummas i dagens system. Informanter såg ett behov av, och flera möjligheter med, ett digitalt samverkansverktyg för processens aktörer. Dock förelåg skepticism till att dela information med arbetsgivare och farhågor kring sekretess och ojämlikhet. / Background: Long-term sick leave is a major public health issue in Sweden that affects both the individual and society. The situation is complex with several stake holders. The use of digitized information and treatment tools are increasing in healthcare. Purpose: The purpose of the study was to investigate the experiences of long-term sick people in the information flow during the sick leave and rehabilitation process and their thoughts about developing a digital collaboration system between process participants. Method: The study had a descriptive and explorative qualitative design. Semi-structured interviews were conducted and analyzed by content analysis. Results: Healthcare and Social Insurance Service were considered to be the most important sources of information, but informants own knowledge, and the knowledge of family and relatives, was considered to be of importance. Positive experiences of available digital collaboration were reported. The need for standardized information and increased interaction between stakeholders was emphasized, where it was considered that digital system could assist the process. Weaknesses for a digital system were identified when clear skepticism was revealed to share medical information to the employer as well as technical barriers. A number of possibilities were identified for how the system could improve the situation of the individuals and other actors such as health care and the employer. Risks were identified when concerns about misuse of information in the system and concerns of ethical challenge in obtaining consent from the individual were identified. Conclusion: Information about the sick leave and rehabilitation process risks to be missed out in today´s system. Informants saw a need for, and several possibilities with, a digital collaborative tool for process actors. However, skepticism to share information with employers and concerns about privacy and inequality in technically usage was identified.

Individer som ska tillbaka i arbete efter långtidssjukskrivning upplever att en hälsofrämjande kommunikation är en viktig och framgångsrik faktor i processen. Studien som har genomförts är en fallstudie där syftet var att undersöka hur arbetsmarknadskonsulenter och arbetshandledare arbetar med hälsofrämjande kommunikation för att få långtidssjukskrivna att återgå i arbete. För att besvara studiens frågeställning som framkom utifrån syftet har den salutogena teorin tillsammans med tidigare forskning tillämpats. En kvalitativ metod har tillämpats genom att tolv anställda intervjuats inom den mellansvenska kommunen och materialet som samlades in analyserades genom en tematisk analys. Av analysen framgick tre teman utifrån datainsamlingen, olika kommunikationsstilar, individanpassad kommunikation samt samtalsmetoder. Resultatet påvisar att arbetsmarknadskonsulenterna samt arbetshandledarna tillämpar flertalet tillvägagångssätt i kommunikationen för att öka deltagandet för långtidssjukskrivna. För att öka deltagandet tillämpar de en hälsofrämjande kommunikationen främst genom att engagera, stötta och vägleda deltagarna genom att bemöta varje individ utifrån deras specifika situation. Ämnet är tidigare relativt outforskat och därmed är det av intresse att undersöka detta vidare vid framtida studier. / Individuals who are going back to work after long-term sick leave experience that health promoting communication is an important and vital factor in the process. The study that has been conducted is a case study where the purpose was to investigate how labor market consultants and work supervisors work with health-promoting communication to get those on long-term sick leave to return to work. In order to answer the question of the study that emerged from the purpose, the salutogenic theory together with previous research has been applied. A qualitative method has been applied by interviewing 12 employees within the central Swedish municipality and the collected material was analyzed through a thematic analysis. The analysis revealed three themes based on the data collection, different communication styles, individualized communication and conversation methods. The results show that the labor market consultants and the supervisors apply the majority of approaches in communication to increase participation for those on long-term sick leave. To increase participation, they apply a health-promoting communication primarily by engaging, supporting and guiding the participants by responding to each individual based on their specific situation. The subject is previously relatively unexplored and thus it is of interest to investigate this further in future studies.

Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för vilka faktorer som upplevs främja återgången till arbete efter en långtidssjukskrivning vid psykisk ohälsa, utifrån den sjukskrivnes perspektiv. Studien baseras på Karaseks och Theorells modell som består av krav och kontroll samt en teoriutveckling av socialt stöd i förhållande till krav och kontroll av Jeffery Johnson. Studien baseras även på teorin ”Känsla av sammanhang”, förkortat KASAM, som utvecklats av Aaron Antonovsky. För att få en djupare förståelse för vilka faktorer som upplevs främja återgången till arbete efter en långtidssjukskrivning vid psykisk ohälsa genomfördes samtalsintervjuer med fem personer. Resultatet i studien visar att stöd och kommunikation med arbetsgivare och kollegor är en framgångsfaktor vid återgången till arbetet. Det framkommer även i studien att arbetsträning är en framgångsfaktor men kan hämma återgången om den inte är verklighetsförankrad. Deltagare i studien menar att lägre krav och högre egenkontroll är främjande i återgångsprocessen. Slutligen framkommer det även att återgången underlättas när individen känner tillhörighet till arbetsplatsen och arbetsgruppen. / The aim of the study is to create a deeper understanding of which factors perceived to promote the return to work after a long-term sickness in mental health, based on the perspective of the sick-listed. The study is based on Karaseks and Theorells model consisting of demand, control and a theory development of social support in relation to demand and control by Jeffery Johnson. The study is also based on the theory ”a Sense of Coherence”, abbreviated KASAM, developed by Aaron Antonovsky. In order to gain a deeper understanding of which factors perceived to promote the return to work after a long-term sickness in mental ill-health, five interviews were conducted. The results in this study shows that support and communication with employers and colleagues is a success factor when returning to work. It also appears in the study that job training is a success factor but can inhibit the return if it is not reality-based. Participants in this study argues that lower demands and higher self-control are promotions in the return process. Finally, it also emerges that the return is facilitated when the individual feel a sense of coherence to the workplace and the working group.