Vad är en lovsång, hur låter det och vad kännetecknar soundet för en lovsång idag? Är det en egen genre som har egna kännetecken idag? Målet med detta projekt har varit att ta reda på och få en förståelse för hur en lovsång är skriven och producerad och utifrån de kunskaper och insikter jag fått under projektet skriva och producera en egen lovsång för att praktisera resultatet.

I den här uppsatsen undersöks tre metoder för låtskrivning. Dessa metoder utgår från tre olika sätt att skriva låtar på där utgångspunkterna är text, basgång eller rytm. Syftet handlar om att ta reda på vilka metoder som gynnar mig bäst i min kreativa process och vilken metod som ger mig mest flow. Metoderna har tillämpats i en låtstruktur för hitlåtar. Tre låtar har komponerats och dessa har analyserats med hjälp av processloggbok och inspelningar. Resultatet visar att jag kände mig mest kreativ i den metoden som utgick från en rytm. Resultatet visar också att flow upplevdes mer eller mindre under alla metoder men mest i textmetoden. Begränsningar var något som också främjade den kreativa processen.

Syftet med detta arbete är att undersöka om och hur den kreativa processen skiljer sig åt när jag skriver musik självständigt eller ihop med andra, så kallad co-writing. Även hur ramverk och begränsningar påverkar kreativiteten har varit av intresse. Under arbetets gång har jag skrivit musik självständigt och i sessioner med andra och fört loggbok över mina upplevelser och tankar. Loggboken har varit underlaget för min analys och resultat. Resultatet visar att co-writing är en metod som fungerar bra för mig. Arbetsformen innebar att processen blev mer effektiv, mindre präglad av självtvivel och mer lustfylld än när jag skrev musik självständigt. Den visar också att begränsningar så som tidsramar eller att skriva för ett visst antal instrument kan fungera som en katalysator för kreativitet.

Vilket instrument använder sig låtskrivare av - när de skriver musik? På vilka sätt reflekterar det resultatet? Kan man se en flagrant likhet mellan instrument och låt? Jag har i detta arbete fördjupat mig i om man kan höra skillnad på hur låtskrivandet ter sig beroende på vilket instrument man väljer att skriva på. Jag har aldrig sett mig som en musiker med allenast ett instrument. Jag har således alltid skrivit musik på olika instrument på olika sätt och har därför forskat om man kan höra några skiljaktigheter. Jag har använt mig av piano, gitarr och synthesizer. Jag tyckte att det var lättast att skriva på gitarr eftersom det har jag gjort mest av. Det är lätt att komma på ackordsföljder som man har spelat innan. På piano och synthesizer kommer man på ett ackompanjemang och spelar in i Logic. Därefter loopar man och sedan är det svårt att hitta på något nytt.

Detta projekt har handlat om att komponera musik med hjälp av loop-pedal. Musiken som komponerades skulle också kunna framföras på loop-pedal. Målet var att skriva två låtar för loop-pedal och att bli mer förtrogen med att komponera och framföra live-loopingmusik. Vidare ställdes frågan hur låtskrivning för loop-pedal skiljer sig från tidigare erfarenheter av låtskrivning. För att uppnå ett resultat hölls fyra låtskrivarsessioner som dokumenterades genom dagboksanteckningar och videoinspelningar. I anteckningarna dokumenterades datum och tid, vad som gjorts under arbetstillfället och även min motivation och känslostatus. Den nedtecknade dokumentationen tillsammans med videoinspelningar analyserades för att svara på syftesfrågor och få fram ett resultat. Arbetet har resulterat i en färdig låt som fick namnet ”No Friend of Mine”. Två skillnader mellan låtskrivning för loop-pedal och mina tidigare erfarenheter presenteras också i resultatet. Det ena var att arbetet med låtens form förändras då de individuella looparnas start- och stoppunkter måste tas i beaktande. Det andra var den harmoniska begränsning det innebär att jobba med loopar. Då en loop innebär att ljudet, eller ackorden i det här fallet upprepas, blir det svårare som låtskrivare att lägga in tonartsförändringar eller enstaka ackordförändringar.

I mitt examensarbete har jag valt att utforska mer komplexa former inom komponerande av rockmusik, för att ta reda på: vilka metoder jag kan använda mig av för att undvika traditionella formmönster, vilka resultat jag kan få när jag använder mig av otypiska formmönster och hur upplevelsen av formdelars funktioner blir när man använder sig av otypiska formdelar. Min metod har varit att ha en egen utgångspunkt till varje låt, till exempel att inte ha några återkommande formdelar, för att kunna bryta de formmönster som jag i vanliga fall använder mig av. I det här arbetet beskriver jag om hur jag gått tillväga under den kreativa processen, och om vad formdelars funktioner kan uppfattas när använder sig av otypiska mönster. De fyra låtarna har spelats in i replokal och i studio. Genom min studie har jag lärt mig att lita på mina instinkter även fast jag inte vet exakt vad de innebär och att saker och ting inte behöver vara självklara från första början.

Detta examensarbete är en undersökning av tempobyten i pop-/rock-/jazzmusik. Jag har fördjupat mig i hur jag som låtskrivare kan använda mig av tempobyten, men också hur jag kan bli bättre på att spela dessa på egen hand och leda en ensemble som ska spela tempobyten.  Under arbetets gång definierade jag olika typer av tempobyten; tematiska-, stick-, och sporadiska tempobyten. Jag använde mig sedan av dessa för att skriva tre låtar. I min praktiska fördjupning letade jag övningar och verktyg för att bli bättre på att spela tempobyten. Jag kom fram till att den bästa metoden var att öva upp sitt tempominne genom att lyssna på och spela tempobytet många gånger. Låtarna jag skrev spelades sedan i ensembleformat där jag utforskade hur jag som ensembleledare kan göra för att hjälpa en ensemble genomföra tempobyten. Att ge ensemblen klingande exempel för att skapa korrekta referenstempon, att vara tydlig både verbalt och i mitt spel och att använda ”visuella cues” fann jag var bra hjälpmedel.  Arbetets slutprodukt är tre komponerade låtar med olika typer av tempobyten, samtverktyg för att kunna öva på tempobyten själv och att kunna spela tempobyten i ensemble.

Syftet med denna uppsats är att utforska ett annat sätt än vad jag är är van vid att skriva en låt på, vad gäller låttext samt komposition av musik. I arbetet togs fram och användes grundläggande regler och råd för själva låtskrivandet och berättelsen för låten fick jag av en informant. Syftet är att även kunna svara på frågeställningar om hur låtskrivningsprocesser påverkas när låtskrivaren utgår från någon annans berättelse: blir slutprodukten då känslomässigt väldigt annorlunda och går det att relatera till slutprodukten på samma sätt när man arbetar utifrån någon annans känslor och tankar? Denna studie är byggd i två olika delar, förarbete och huvudstudie. För att dokumentera arbetet fördes en loggbok. Att skaffa en större inre förståelse genom litteratur och forskning har vidgat min bild av låtskrivningsprocessen, som resulterade i en låt. Jag kom fram till att utgå från någon annans berättelse är ett för mig väldigt bra sätt att skriva låtar. Att utgå från någon annans berättelse minskade mitt prestationsångest väldigt mycket till skillnad om jag hade använt min egen berättelse som bas. Att första gången utgå från en hel berättelse visade sig att fungera bättre för mig än sättet jag använt tidigare.

Det här arbetet handlar om att - med hjälp av att ändra mina förutsättningar för att skriva och producera låtar - se hur min kreativa process påverkas. Syftet med arbetet har varit att prova tre olika tillvägagångssätt för att skriva och producera låtar och sedan utvärdera resultatet. Utgångspunkterna har varit vad som påverkar min skriv och produktionsprocess samt vad som skapar bäst arbetsflöde. Jag har skrivit tre låtar totalt. I den första låten gjorde jag klart produktionen innan jag skrev texten, i den andra låten skrev jag texten innan jag började på produktionen och i den sista låten så började jag fritt, en slags hybridversion mellan de två tidigare tillvägagångssätten. Under arbetets gång har jag i en loggbok skrivit ner hur jag gått till väga samt antecknat problem och känslor kring processen. I mitt resultat har jag kommit fram till att det tillvägagångssätt som fungerat bäst för mig har varit det där jag skrivit texten först då jag kände mig fri från press och stress som påverkar mitt arbetsflöde. Att ha texten klar innan jag påbörjade produktionen gjorde det enkelt för mig att bygga upp en låtstruktur och skapa ett arrangemang.

Detta arbete har handlat om att undersöka möjligheterna till att förena bretonsk folkmusik med genrerna indiepop, folk samt RnB i en förhoppning om att hitta ett eget unikt sound. Arbetet resulterade i fyra låtar som skrevs och producerades under fem veckors tid med en metod som bestod av att lyssna, analysera samt inspireras av musik i dessa olika genrer samt musik där man har laborerat med att beblanda olika genrer. I diskussionen tas det upp reflektioner över vad man kunnat göra annorlunda samt det som fungerade bra och vad jag kan dra för lärdom av detta arbete.