I detta arbete använder jag rewriting som metod för att stärka fyra egenskrivna låtar. Under rewritingsessionerna har jag identifierat problemområden i låtarna och kunnat ersätta detta låtmaterial med nytt material. Det nya materialet är skapat i enighet med erkända låtskrivartekniker och teorier, samt egen personlig preferens. Arbetet resulterade i fyra omskrivna låtar som enligt mig lyckades med sitt syfte om att lyftas. En kortare demoproduktion per låt gjordes sedan för att ge ett utkast till framtida produktion.

No description available.

I detta arbete har jag, i egenskap av låtskrivare, skrivit fyra låtar utifrån fyra konstverk och undersökt hur två skilda arbetssätt påverkat min kreativitet och mitt flow. Det ena, strukturerade, arbetssättet har bestått i att analysera konstverket, skapa en målbild för låten samt bygga en detaljerad arbetsbeskrivning för att nå dit. Det andra, ostrukturerade, arbetssättet har bestått i att undvika analys, aktiva målbilder och planerade låtskrivningsprocesser. Syftet har varit att beskriva skillnader mellan de olika arbetssättens inverkan på kreativitet och flow. Jag har även frågat mig huruvida arbetssätten skiljer sig åt när det kommer till tidsdisposition och musikaliska resultat. Jag kom fram till att båda arbetssätten stimulerar kreativitet och flow men på olika sätt. Det strukturerade arbetssättet krävde en tydlig och flexibel arbetsbeskrivning för att stimulera flow och kreativitet. Det ostrukturerade arbetssättet krävde att jag engagerade mig fysiskt/praktiskt i låtskrivningen, exempelvis genom att musicera och improvisera, liksom det krävde att jag gav min nyfikenhet  utrymme och följde mina impulser.

Syftet med detta arbete är att låta olika metoder för låtskrivande växa fram för att sedan kunna sortera ut vilka som är mest fördelaktiga för mig. Begrepp som kreativitet, självkritik, flow och speedwriting har varit centrala för denna typ av process. Metoddelen beskriver loggboksanvändande och olika metoder för lätskrivande. Jag använde mig av gitarr, bas och piano där jag på varje respektive instrument skulle skriva två låtar inom två olika tidsramar. Loggboken fylldes i efter varje pass för att kunna utläsa hur jag skulle gå vidare i arbetet. Resultatet blev sex olika låtar— eller grunder till låtar. Jag upplevde att låtarnas genreval baserades på vilket instrument som användes och de olika färdigheter jag hade på respektive instrument. Tidsbegränsningen gjorde det lättare att ignorera min inre kritiker, och en kombination av de båda verkade vara ett vinnande koncept. Att sätta ord på sådant som jag ibland upplevt i kreativa processer har varit hjälpsamt. Det har skapat en större medvetenhet om vad som kan ske när man skapar något. Det jag i framtiden vill göra är att plocka bort det ouppnåeliga jag upplevt med att skapa och visa mina framtida elever att även de kan skapa musik.

Vad är en lovsång, hur låter det och vad kännetecknar soundet för en lovsång idag? Är det en egen genre som har egna kännetecken idag? Målet med detta projekt har varit att ta reda på och få en förståelse för hur en lovsång är skriven och producerad och utifrån de kunskaper och insikter jag fått under projektet skriva och producera en egen lovsång för att praktisera resultatet.

I den här uppsatsen undersöks tre metoder för låtskrivning. Dessa metoder utgår från tre olika sätt att skriva låtar på där utgångspunkterna är text, basgång eller rytm. Syftet handlar om att ta reda på vilka metoder som gynnar mig bäst i min kreativa process och vilken metod som ger mig mest flow. Metoderna har tillämpats i en låtstruktur för hitlåtar. Tre låtar har komponerats och dessa har analyserats med hjälp av processloggbok och inspelningar. Resultatet visar att jag kände mig mest kreativ i den metoden som utgick från en rytm. Resultatet visar också att flow upplevdes mer eller mindre under alla metoder men mest i textmetoden. Begränsningar var något som också främjade den kreativa processen.

Syftet med detta arbete är att undersöka om och hur den kreativa processen skiljer sig åt när jag skriver musik självständigt eller ihop med andra, så kallad co-writing. Även hur ramverk och begränsningar påverkar kreativiteten har varit av intresse. Under arbetets gång har jag skrivit musik självständigt och i sessioner med andra och fört loggbok över mina upplevelser och tankar. Loggboken har varit underlaget för min analys och resultat. Resultatet visar att co-writing är en metod som fungerar bra för mig. Arbetsformen innebar att processen blev mer effektiv, mindre präglad av självtvivel och mer lustfylld än när jag skrev musik självständigt. Den visar också att begränsningar så som tidsramar eller att skriva för ett visst antal instrument kan fungera som en katalysator för kreativitet.

Vilket instrument använder sig låtskrivare av - när de skriver musik? På vilka sätt reflekterar det resultatet? Kan man se en flagrant likhet mellan instrument och låt? Jag har i detta arbete fördjupat mig i om man kan höra skillnad på hur låtskrivandet ter sig beroende på vilket instrument man väljer att skriva på. Jag har aldrig sett mig som en musiker med allenast ett instrument. Jag har således alltid skrivit musik på olika instrument på olika sätt och har därför forskat om man kan höra några skiljaktigheter. Jag har använt mig av piano, gitarr och synthesizer. Jag tyckte att det var lättast att skriva på gitarr eftersom det har jag gjort mest av. Det är lätt att komma på ackordsföljder som man har spelat innan. På piano och synthesizer kommer man på ett ackompanjemang och spelar in i Logic. Därefter loopar man och sedan är det svårt att hitta på något nytt.

Detta projekt har handlat om att komponera musik med hjälp av loop-pedal. Musiken som komponerades skulle också kunna framföras på loop-pedal. Målet var att skriva två låtar för loop-pedal och att bli mer förtrogen med att komponera och framföra live-loopingmusik. Vidare ställdes frågan hur låtskrivning för loop-pedal skiljer sig från tidigare erfarenheter av låtskrivning. För att uppnå ett resultat hölls fyra låtskrivarsessioner som dokumenterades genom dagboksanteckningar och videoinspelningar. I anteckningarna dokumenterades datum och tid, vad som gjorts under arbetstillfället och även min motivation och känslostatus. Den nedtecknade dokumentationen tillsammans med videoinspelningar analyserades för att svara på syftesfrågor och få fram ett resultat. Arbetet har resulterat i en färdig låt som fick namnet ”No Friend of Mine”. Två skillnader mellan låtskrivning för loop-pedal och mina tidigare erfarenheter presenteras också i resultatet. Det ena var att arbetet med låtens form förändras då de individuella looparnas start- och stoppunkter måste tas i beaktande. Det andra var den harmoniska begränsning det innebär att jobba med loopar. Då en loop innebär att ljudet, eller ackorden i det här fallet upprepas, blir det svårare som låtskrivare att lägga in tonartsförändringar eller enstaka ackordförändringar.

I mitt examensarbete har jag valt att utforska mer komplexa former inom komponerande av rockmusik, för att ta reda på: vilka metoder jag kan använda mig av för att undvika traditionella formmönster, vilka resultat jag kan få när jag använder mig av otypiska formmönster och hur upplevelsen av formdelars funktioner blir när man använder sig av otypiska formdelar. Min metod har varit att ha en egen utgångspunkt till varje låt, till exempel att inte ha några återkommande formdelar, för att kunna bryta de formmönster som jag i vanliga fall använder mig av. I det här arbetet beskriver jag om hur jag gått tillväga under den kreativa processen, och om vad formdelars funktioner kan uppfattas när använder sig av otypiska mönster. De fyra låtarna har spelats in i replokal och i studio. Genom min studie har jag lärt mig att lita på mina instinkter även fast jag inte vet exakt vad de innebär och att saker och ting inte behöver vara självklara från första början.