Som pianist, sångare och låtskrivare har jag länge velat utveckla och förbättra mitt konstnärliga uttryck. Ett sätt att göra detta är att ta inspiration från andra musiker och i detta fall tycker jag att Elton John är en mycket skicklig pianist, sångare och låtskrivare. Mitt arbete syftar till att undersöka Elton Johns sång- och pianobaserade låtar för att utveckla min egen förmåga att skriva sång- och pianobaserade låtar. Min analys har fokuserat på Johns låtar från 70-talet, som Bernie Taupin skrev texterna till och Elton John komponerade och framförde. Jag utgick från sex olika perspektiv: melodi, harmonik, form, text, uttryck och sättning. Analyserna sammanfattades sedan till kännetecken som jag kunde använda i min egen låtskrivningsprocess. Dessutom analyserade jag Elton Johns pianospel- och sångstil för att förstå hur instrumenten samspelar och vilka kännetecken som finns. Resultatet av arbetet blev tre låtar: Lady Rosa, Go And Tell (Go To Hell) och Loss Of Control.

I detta arbete har jag undersökt personligt uttryck och musikaliskt ID inom låtskriveri. Syftet var att utveckla mitt personliga uttryck och musikaliska ID som låtskrivare. Inspirationskällor tillika låtskrivare inom americanagenren analyserades för att se om inspirationen utvecklade mitt eget låtskrivande. Låtskrivarnas låtar analyserades utifrån sex olika musikaliska aspekter, textinnehåll, form, melodik, harmonik, sångframförande och vokalarrangemang. Inom aspekterna återfanns utmärkande musikaliska element som användes som utgångspunkt i mitt eget musikskapande. Försök till att identifiera vilka musikaliska element som var utmärkande i mitt eget musikskapande visade sig vara komplicerade att identifiera. Svårigheter att förstå eller finna ett eget personligt musikaliskt uttryck, påverkades av att det inte alltid gick att bibehålla ett objektivt förhållningssätt och på så sätt kunna förstå sitt egna uttryck för att utvecklas. Däremot påvisades att dessa musikaliska element var utvecklande och inspirerande för önskan att skriva egen musik.

Detta forskningsarbete undersöker om och hur olika, tydliga musikaliska begränsningar påverkar min musikaliska identitet. Syftet med detta arbete är att få en djupare förståelse för vem jag är som låtskrivare och musikskapare. För att besvara de frågeställningar mitt syfte skapar, har jag utfört två experiment i form av två låtar som jag skrivit på obegränsat respektive begränsat sätt. De begränsningar jag använde mig av var speedwriting utifrån ett tema, ordassociationer kring temat, samt en kort tidsbegränsning på 24 timmar. Arbetsprocessen dokumenterades med hjälp av förandet av en loggbok, där jag skrivit ner de observationer och reflektioner jag gjort under skaparprocessens gång. Studiens resultat var att begränsningarna gav upphov till betydligt ökad kreativitet och produktivitet i mitt musikskapande, utan att kränka eller på något sätt förminska det som redan utmärkte mig som låtskrivare och topliner. Dessa begränsningar förstärkte snarare de aspekter som tillsammans bildar mitt musikaliska ID. Forskningsarbetet har gett mig flertalet verktyg för att vidareutveckla mitt musikaliska skapande i min framtida praktik. Undersökningen har också gett mig insikter om när jag känner mig som mest uppfylld som kreatör och en nyfikenhet om att ta del av mer forskning kring begränsat skapande har väckts till liv.

Denna uppsats handlar om vilka tekniker som kan användas då man vill förlänga speltiden på en låt inom rock och metal. Jag har förlängt en låt som från början var 4 minuter till en låt som numera är 14 minuter. Jag har analyserat band och artister som spelar progressiv rock och progressiv metal för att ta lära från deras tekniker hur man håller en röd tråd genom en längre komposition. Min projektlåt skrev jag om genom att lägga till flera olika instrumentala delar, allt från intro till gitarrsolos och melodier som vackert smälter samman låtens olika delar. Originallåten, som inte har progressiva element, utvecklades till en projektlåt som var väldigt progressiv, utan att hamna utanför den ursprungliga musikaliska miljön.

The goal of this thesis is to understand what creativity is and how creative processes work in general as well as how different mindsets can influence it.

Syftet med det här arbetet var att gestalta fem olika känslor inom genren symphonic metal. Därigenom ville jag avgöra vilka verktyg jag kunde ha nytta av i framtiden för att gestalta känslor musikaliskt och vilka skillnader som finns mellan att gestalta olika känslor. För att göra detta använde jag mig av referenslyssning av tio låtar plus några orkestrala stycken per känsla. Resultatet av lyssningen, tillsammans med olika låtskrivningstekniker, litteratur, Kirnbergers intervallkaraktäristik och Matthesons tonartskaraktäristik, användes till att skriva och arrangera mina fem låtar.   Resultatet blev att jag hade lyckats skildra känslorna bra med den metod jag hade använt, men att intervallkaraktäristiken och tonartskaraktäristiken var onödiga; det skulle räcka med mina kunskaper som jag hade förvärvat under utbildningen, referenslyssning och min känsla som låtskrivare. Jag kunde inte heller urskilja några skillnader mellan att gestalta de olika känslorna; metoden var universellt tillämplig.

Det här arbetet behandlar min prestationsångest inom låtskrivningsprocessen. Mitt syfte var att undersöka hur jag kan få en mer glädjefylld, kravlös process i mitt låtskrivande. Detta gjordes med hjälp av en genomgång av relevant litteratur inom ämnet samt skapandet av sex egenskrivna låtar med enkel produktion. I låtskapandet användes Robin Fredericks Song Starter teknik ur boken Song Starters: 365 Lyric, Melody, & Chord Ideas to Kickstart Your Songwriting, samt en metod som liknar det Gary Ewer kallar för ”Speedwriting” på sin blogg www.secretsofsongwriting.com och som gick ut på att skriva en låt inom en timme. Mitt resultat visar att den mentala inställningen spelar stor roll för hur mycket plats prestationsångesten får i min skaparprocess. För att få en mer kravlös process bör jag bland annat lägga fokus på processen snarare än på resultatet, inte se misstag som misslyckanden utan som en nödvändig del av processen, tillåta mig själv att leka och experimentera samt ta mig tid till pauser och miljöombyten. Dessutom är det viktigt att jag vågar släppa taget om prestationsångesten och inte ser dess avsaknad som ett tecken på att jag inte tar uppgiften på allvar. Song Starters hjälpte mig att minska prestationskraven i början av skapandeprocessen medan entimmeslåtar minskade prestationskraven under hela processen. Jag upptäckte att det inte är den första brainstormingperioden i låtskrivarprocessen som är den mest kritiska fasen för mig när det gäller prestationsångest, utan snarare perioden när jag ska värdera om mitt material är bra nog för att bli en låt. Dessutom verkar jag gilla mina låtar mer när de har mognat ett tag än när jag precis har skrivit dem och därför är det viktigt att jag inte dömer mina låtar för snabbt.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur man skulle kunna gå till väga för att skriva låttexter genom att ha en film som inspirationskälla. Jag har skrivit tre låtar baserade på filmen ”The Curious Case of Benjamin Button”. Jag kollade igenom filmen två gånger och valde sedan ut scener och karaktärer att jobba vidare med. Det kunde till exempel vara scener med mycket substans att skriva om, samt scener som väckte min egna nyfikenhet. Materialet jag fick utav denna process resulterade i specifika, tidskodade scener och citat från filmen som jag delade upp i separata anteckningar. Detta arbete resulterade i tre låtar där låt 1 har mest fokus på en karaktär, låt 2 har mest fokus på en historia och där låt 3 har mest fokus på en känsla. Musiken är intuitivt skriven och har som syfte att backa upp texten. Jag lärde mig hur viktigt det är med förarbete, och att just ha en metod när man skriver text. Har man det så har man också alltid något att gå tillbaka till. Förhoppningen är att denna metod skall kunna upprepas oavsett vilken genre man helst jobbar med som låtskrivare.

Syftet med denna studie var att försöka förstå hur elever som studerar på Singer/Songwriterprogrammet upplever att bedömning påverkar deras musikskapande. Genom fyra kvalitativa intervjuer med elever som studerar på Singer/Songwriter har jag sökt efter elevernas egna beskrivningar av deras upplevelser av skapande kopplat till bedömning. Materialet från intervjuerna analyserades sedan med hjälp av begrepp och teori från symbolisk interaktionism där fokus ligger på människan och dennes upplevelse. Deweys teorier om lärande har legat till grund för hela studien. Studien visar att eleverna som intervjuades upplevde att betyg inte är något viktigt i deras undervisning. Enligt eleverna är det inte betyg som motiverar dem trots att flera av dem har höga betyg i musikkurser. Motivationen kommer ifrån att det är roligt att musicera och att lära sig. Studien visar också att både kreativitet och betyg kan betyda olika saker för olika elever. Lärare kan ta till sig att elevers motivation gynnas av glädjen i musiken och att elever befinner sig i olika roller som påverkar deras sätt att se på sin undervisning.

I denna studie har jag utforskat vilka kreativa möjligheter samt utmaningar det finns i musikskapande efter förgiven förlaga. Det som kallas Interpolation. Interpolation är en form av lånande, där låtskaparen implementerar en del av en redan inspelad låt i skapandet av något nytt. Arbetet rör sig inom populärmusik-genren där jag har försökt se hur jag kan använda interpolation som ett verktyg i mitt eget musikskapande. Jag har sett att användandet av interpolationer är allt oftare förekommande i den musiken jag själv lyssnar på och det var detta som inspirerade mig att genomföra denna undersökning, då jag ville få mer kunskap och utforska användandet av interpolationer. Studien genomförde jag genom att skriva och producera tre olika låtar med tre olika interpolationer. Interpolationerna hade olika infallsvinklar till det jag valde att interpolera med i respektive låt; melodi, text och sound (icke melodiskt). Under arbetets gång förde jag även en strukturerad loggbok, med syftet att skapa en förklaring av mitt praktiska arbete.Resultatet av studien har gett mig en bredare kunskap om begreppet interpolation och dess kreativa användningsområde inom musikskapande. Jag har i och med detta utökat min konstnärliga verktygslåda. Förutom de kreativa möjligheterna med interpolation har även studien gett mig insikt i andra användningsområden så som användandet av interpolation för att ”boosta” sin karriär som artist.