This bachelor thesis aims to investigate whether methods of composition can facilitate the creative process and, despite frameworks, produce personal and unique results. It also aims to investigate how to develop a confident and unrestricted artistry. The essays process includes the use of 6 different methods for composition and artistic preparations for the project’s examining concert. These preparations included: body awareness, vocal technique, planning and rehearsals. The result was 4 songs written based on different methods. These songs are presented through a demo recording instead of a concert due to circumstances. The study showed that most of the methods facilitated the creative process without inhibiting a unique and personalized product. The process also led to the realization that the quest for creativity to be painless beneficially should be replaced by awareness that creativity requires courage. Through the process as well as its need for reflection and analysis, insights came about how to develop a confident and unrestricted artistry. Continuity in the practice of musical craftmanship, mental awareness and to work with body awareness to help enhance musical expression are mentioned as three main insights.

Under hösten 2020 och våren 2021 har jag forskat på en låtskrivarmetod som jag inte använt mig av tidigare. Anledningen till detta är att jag aldrig blivit riktigt nöjd med trumspåren på mina tidigare kompositioner. Syftet med detta examensarbete var således att undersöka hur jag kunde utveckla en egen röst som låtskrivare genom att skapa låtar med utgångspunkt från trumsetet. Metoden har utgått från att börja låtskrivandet med hjälp av analyser av andra kompositioner för att få inspiration. Sedan att använda olika trumkomp och därefter komponera och spela in de resterande instrumentens harmonik, melodier och texter. Resultatet har varit både positivt och negativt. Det positiva har varit att jag fått fram fyra stycken färdigställda kompositioner som jag själv inte har uppnått tidigare. Det negativa har varit upplevelsen att de inte håller måttet för att publiceras offentligt. Det jag har kommit fram till i detta arbete är att min musik har fått ett mer rytmiskt språk än tidigare. Det övriga instrumenten blev mer kontrollerade vilket ledde till att det inte uppstod någon rytmiskt krock. Melodierna blev också mer kontrollerade och fick ett tydligare tema i kompositionerna, text var däremot svårt att få inspiration till. Den originella rösten jag sökte hittade jag inte fullt ut men jag har kommit en bra bit på vägen.

Som en avslutning kommer den viktigaste lärdomen jag lärt mig under det här projektet: Det finns aldrig någon anledning att inte satsa fullt ut på det man gör. På många sätt är detta första gången jag vågar göra det och vad jag fått tillbaka av det är helt otroligt. Både för hur mina musiker har agerat men också hur jag har mått under projektets gång. även om jag på många sätt har vunnit över min egen självdestruktivitet kommer jag alltid att ha kvar tendenserna. Att då försätta mig i en situation där jag satsar fullt ut mår jag väldigt bra av även om jag då får mer att förlora. / <p>Medverkande: </p><p>Tobias Johansson</p><p>Lovisa Jennervall</p><p>Ingrid Malmén</p><p>Anna Lindahl</p><p>Sara Sissay</p><p>Jonathan Lindh</p><p>Oskar Lindwall</p><p>Jonathan Stribrny</p><p>Alexander Ivarsson</p><p>Martin Wirén</p><p>Filip Tunevi</p><p>Terese Lien Evenstad</p><p>Lovisa Säfström</p><p>Zaida Ponthin</p><p>Agnes Magnusson</p><p>Ebba Lorentzi</p><p>Tom Olovsson</p><p>Oskar Mattson</p><p></p><p>All musik är skriven av mig, förutom:</p><p>Its only you - Salem Al Fakir</p>

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka ett antal producenter och låtskrivares tankar kring arbetet med att skapa en framgångsrik poplåt. Insamlandet av data har skett i form av semistrukturerade intervjuer och med utgångspunkt i ett fenomenologiskt inspirerat angreppssätt där strävan varit att parentessätta forskarens förförståelse i syfte att beskriva respondenternas subjektiva erfarenheter på ett så troget sätt som möjligt. Resultatet har så småningom analyserats dels utifrån forskning kring olika sociokulturella faktorer bakom preferensskapande samt även utifrån mer kognitiva förklaringsmodeller för vad vår hjärna reagerar positivt på när det kommer till musik. Med utgångspunkt i dessa teorier har resultatet strukturerats upp under fem rubriker. Under enkelhet och familjaritet kontra oväntade inslag framläggs vikten av att finna en balans mellan det enkla och familjära och det oväntade. Under tajming kontra tidlöshet behandlas betydelsen av tidsenlighet och tidsanda samtidigt som vad man skulle kunna kalla tidlös musik också diskuteras. Rubriken PR, image och budskap tar upp tankar kring hur medieexponering samt skapandet av en medveten image och ett specifikt budskap kan hjälpa poplåtar att slå igenom. Under samarbete och hårt arbete berörs betydelsen av att hitta rätt människor att arbeta med samt även hur det kanske i slutändan inte går att komma ifrån att framgång kräver hårt arbete. Slutligen pratar de intervjuade under medvetet kontra lustfyllt arbete om hur kalkylerande strategier kring låtskrivande och produktion måste paras med en lustfyllt ingång till arbete. I uppsatsen slutskede diskuteras bland annat hur den vanlig förekommande föreställningen om kreatörens suveränitet kan innebär ett förnekande av externa faktorers inflytande på framgång. Resultatets värde för musikundervisning och samhället berörs slutligen.

I mitt examensarbete har jag undersökt hur min låtskrivningsprocess påverkats när jag skrivit låtar i olika stämningar på gitarren. Jag har på senare tid ofta upplevt att jag lätt fallit tillbaka i gamla vanor och mönster när jag skrivit musik. Detta har gjort att låtskrivningsprocessen känts oinspirerande och jag har stundtals haft svårt att ta mig vidare i processen.  Mitt syfte med arbetet har varit att se om jag genom att skriva musik i en öppen stämning kan bryta gamla mönster och hitta nya sätt att utrycka mig musikaliskt. Fokuset i arbetet har legat på harmonik, melodi och den kreativa processen. Jag har inte haft mycket erfarenhet i att spela eller skriva musik i andra stämningar än standardstämning innan detta arbete och valde därför att ta tillfället i akt och förkovra inom ämnet. Arbetet har resulterat i inspelningar av tre stycken egenskrivna låtar i stämningarna öppet G, dadgad samt standard stämning. I arbetet går jag igenom processen från låtidé till färdig låt och tar upp vilka problem respektive möjligheter jag funnit i varje stämning samt låtskrivningsprocess. I min stuide har jag hittat flera nya musikaliska utryck och verktyg. Jag har även blivit medveten om vikten av att begränsa sig när det kommer till låtskrivning. Jag märkte att kreativiteten och inspirationen frodades när jag skrev låtar i stämningar jag inte var van att spela i.

No description available.

I detta arbete använder jag rewriting som metod för att stärka fyra egenskrivna låtar. Under rewritingsessionerna har jag identifierat problemområden i låtarna och kunnat ersätta detta låtmaterial med nytt material. Det nya materialet är skapat i enighet med erkända låtskrivartekniker och teorier, samt egen personlig preferens. Arbetet resulterade i fyra omskrivna låtar som enligt mig lyckades med sitt syfte om att lyftas. En kortare demoproduktion per låt gjordes sedan för att ge ett utkast till framtida produktion.

No description available.

I detta arbete har jag, i egenskap av låtskrivare, skrivit fyra låtar utifrån fyra konstverk och undersökt hur två skilda arbetssätt påverkat min kreativitet och mitt flow. Det ena, strukturerade, arbetssättet har bestått i att analysera konstverket, skapa en målbild för låten samt bygga en detaljerad arbetsbeskrivning för att nå dit. Det andra, ostrukturerade, arbetssättet har bestått i att undvika analys, aktiva målbilder och planerade låtskrivningsprocesser. Syftet har varit att beskriva skillnader mellan de olika arbetssättens inverkan på kreativitet och flow. Jag har även frågat mig huruvida arbetssätten skiljer sig åt när det kommer till tidsdisposition och musikaliska resultat. Jag kom fram till att båda arbetssätten stimulerar kreativitet och flow men på olika sätt. Det strukturerade arbetssättet krävde en tydlig och flexibel arbetsbeskrivning för att stimulera flow och kreativitet. Det ostrukturerade arbetssättet krävde att jag engagerade mig fysiskt/praktiskt i låtskrivningen, exempelvis genom att musicera och improvisera, liksom det krävde att jag gav min nyfikenhet  utrymme och följde mina impulser.

Syftet med detta arbete är att låta olika metoder för låtskrivande växa fram för att sedan kunna sortera ut vilka som är mest fördelaktiga för mig. Begrepp som kreativitet, självkritik, flow och speedwriting har varit centrala för denna typ av process. Metoddelen beskriver loggboksanvändande och olika metoder för lätskrivande. Jag använde mig av gitarr, bas och piano där jag på varje respektive instrument skulle skriva två låtar inom två olika tidsramar. Loggboken fylldes i efter varje pass för att kunna utläsa hur jag skulle gå vidare i arbetet. Resultatet blev sex olika låtar— eller grunder till låtar. Jag upplevde att låtarnas genreval baserades på vilket instrument som användes och de olika färdigheter jag hade på respektive instrument. Tidsbegränsningen gjorde det lättare att ignorera min inre kritiker, och en kombination av de båda verkade vara ett vinnande koncept. Att sätta ord på sådant som jag ibland upplevt i kreativa processer har varit hjälpsamt. Det har skapat en större medvetenhet om vad som kan ske när man skapar något. Det jag i framtiden vill göra är att plocka bort det ouppnåeliga jag upplevt med att skapa och visa mina framtida elever att även de kan skapa musik.