This bachelor thesis aims to investigate whether methods of composition can facilitate the creative process and, despite frameworks, produce personal and unique results. It also aims to investigate how to develop a confident and unrestricted artistry. The essays process includes the use of 6 different methods for composition and artistic preparations for the project’s examining concert. These preparations included: body awareness, vocal technique, planning and rehearsals. The result was 4 songs written based on different methods. These songs are presented through a demo recording instead of a concert due to circumstances. The study showed that most of the methods facilitated the creative process without inhibiting a unique and personalized product. The process also led to the realization that the quest for creativity to be painless beneficially should be replaced by awareness that creativity requires courage. Through the process as well as its need for reflection and analysis, insights came about how to develop a confident and unrestricted artistry. Continuity in the practice of musical craftmanship, mental awareness and to work with body awareness to help enhance musical expression are mentioned as three main insights.

Under hösten 2020 och våren 2021 har jag forskat på en låtskrivarmetod som jag inte använt mig av tidigare. Anledningen till detta är att jag aldrig blivit riktigt nöjd med trumspåren på mina tidigare kompositioner. Syftet med detta examensarbete var således att undersöka hur jag kunde utveckla en egen röst som låtskrivare genom att skapa låtar med utgångspunkt från trumsetet. Metoden har utgått från att börja låtskrivandet med hjälp av analyser av andra kompositioner för att få inspiration. Sedan att använda olika trumkomp och därefter komponera och spela in de resterande instrumentens harmonik, melodier och texter. Resultatet har varit både positivt och negativt. Det positiva har varit att jag fått fram fyra stycken färdigställda kompositioner som jag själv inte har uppnått tidigare. Det negativa har varit upplevelsen att de inte håller måttet för att publiceras offentligt. Det jag har kommit fram till i detta arbete är att min musik har fått ett mer rytmiskt språk än tidigare. Det övriga instrumenten blev mer kontrollerade vilket ledde till att det inte uppstod någon rytmiskt krock. Melodierna blev också mer kontrollerade och fick ett tydligare tema i kompositionerna, text var däremot svårt att få inspiration till. Den originella rösten jag sökte hittade jag inte fullt ut men jag har kommit en bra bit på vägen.

Målet med mitt arbete har varit att utvecklas som låtskrivare, främst inriktat på låttexter. Jag har gjort det genom att analysera 5 olika låttexter utifrån ett par förbestämda parametrar för att få en djupare förståelse för hur de teoretiska metoderna kan appliceras i praktiken. Jag har sedan skrivit 4 egna låttexter efter 4 olika tillvägagångssätt och sedan jämfört hur processen har sett ut i olika delar av låtskrivandet. I slutet av arbetet ansåg jag att det inte var särskilt stor skillnad på de olika tillvägagångssätten jag hade valt till just det här arbetet, men jag kom fram till att det förmodligen skulle vara större skillnad om jag hade valt andra tillvägagångssätt att jobba med.  Jag hoppas att det här arbetet kan ge inspiration till att verkligen tänka till på hur mycket påverkan en text kan ha när man skriver musik och att mitt arbete kan inspirera till en större djupdykning i just låttexter.

Vad ska man göra när man som låtskrivare eller producent tappar lusten och fastnar i en blockering av den kreativa processen med att skapa musik? Hur gör egentligen andra låtskrivare när de skapar musik? Detta är bara några av de problem och frågeställningar som dyker upp i mitt huvud efter att jag ställt ifrån mig gitarren eller datorn med ambitionen att skapa en låt. Faktum är, ju mer jag går in för att skapa en låt, ju mer höga krav ställer jag på mig själv, ofta har jag också ambitionen att det jag skapar ska bli något så pass stort att resten av världen kommer att vilja lyssna på detta. Jag kan sitta och utforska ljud i timmar, mixa dessa ljud med olika effekter och plugins men ändå leder detta arbete sällan till något som liknar en låt. För att finna en väg att ta itu med dessa svårigheter och problem så har jag valt att undersöka dessa frågor. Vilka låtskrivarstrategier används av framstående låtskrivare för att skapa musik? Vilken relevans har dessa strategier till mitt eget låtskrivande? Finns det digitala verktyg som kan underlätta musikskapande? Metoden jag använder för att undersöka dessa frågor är till största del litteraturbaserad, jag har alltså inte gjort några undersökningar eller intervjuer för att få fram resultat eller material. Idéen till detta projekt är att skapa en bank av strategier och tekniker blandat med egna reflektioner som kan hjälpa processen vid låtskrivande. För att på något sätt utvärdera dessa strategier har jag skapat korta musikproduktioner där jag implementerat de strategier jag forskat kring. Som resultat av detta arbete har jag nu skapat en bank av strategier och praktiska tips för låtskrivare och intresserade i ämnet. Arbetet resulterade även i 5 kortare produktioner där jag haft chans att testa och utvärdera dessa strategier och tips.

Denna uppsats undersöker skrivande biblioterapi i relation till skapandet av låttexter. Dessutom granskar jag likheter, skillnader och beröringspunkter mellan biblioterapeutiskt skrivande och skrivande av låttexter. Syftet är att utforska biblioterapi som en kreativ resurs i låtskrivande och att se hur skrivterapi kan påverka min skapandeprocess. För att utforska detta genomför jag tre olika skrivövningar: en baserad på traditionell låtskrivarpraxis, en utifrån skrivande biblioterapi och en tredje som kombinerar de två metoderna. De texter som kommer fram i övningarna bearbetas och omvandlas till tre färdiga låttexter. Därefter tonsätter jag mina låttexter och spelar in dessa till en enklare musikbakgrund. Genom denna arbetsprocess redovisar jag insikter kring min metod, mitt låtskrivande och min kreativitet. Jag kommer fram till att biblioterapeutiskt skrivande ger mig mer material att arbeta med, jämfört med traditionell låtskrivarpraxis. Utifrån mitt resultat diskuterar jag olika aspekter som kan bidra till detta och jag kopplar även mina slutsatser till annan befintlig litteratur. Vidare beskriver jag hur dessa insikter kan vara värdefulla för andra låtskrivare och vad jag tar med mig i mitt fortsatta konstnärskap. Slutligen reflekterar jag över hur mitt arbete är upplagt och hur det kan förbättras, samt föreslår inriktning för fortsatt forskning.

Syftet med detta arbete är att undersöka flow i processen för skrivandet av en låt utan att den hamnar i en specifik genre. Undersökningen fokuserar på hur ackord, harmonik och melodi påverkar resultat. Genom att skapa två versioner av samma låt i olika genrer, house och rock, utifrån en demoversion, undersöks min term genrefluiditet. För att genomföra detta har en strukturerad arbetsgång följts där låtens kärna bevarats genom hela processen medan stilistiska och genremässiga anpassningar har gjorts för att uppnå autentiska representationer av respektive genre.

Som en avslutning kommer den viktigaste lärdomen jag lärt mig under det här projektet: Det finns aldrig någon anledning att inte satsa fullt ut på det man gör. På många sätt är detta första gången jag vågar göra det och vad jag fått tillbaka av det är helt otroligt. Både för hur mina musiker har agerat men också hur jag har mått under projektets gång. även om jag på många sätt har vunnit över min egen självdestruktivitet kommer jag alltid att ha kvar tendenserna. Att då försätta mig i en situation där jag satsar fullt ut mår jag väldigt bra av även om jag då får mer att förlora. / <p>Medverkande: </p><p>Tobias Johansson</p><p>Lovisa Jennervall</p><p>Ingrid Malmén</p><p>Anna Lindahl</p><p>Sara Sissay</p><p>Jonathan Lindh</p><p>Oskar Lindwall</p><p>Jonathan Stribrny</p><p>Alexander Ivarsson</p><p>Martin Wirén</p><p>Filip Tunevi</p><p>Terese Lien Evenstad</p><p>Lovisa Säfström</p><p>Zaida Ponthin</p><p>Agnes Magnusson</p><p>Ebba Lorentzi</p><p>Tom Olovsson</p><p>Oskar Mattson</p><p></p><p>All musik är skriven av mig, förutom:</p><p>Its only you - Salem Al Fakir</p>

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka ett antal producenter och låtskrivares tankar kring arbetet med att skapa en framgångsrik poplåt. Insamlandet av data har skett i form av semistrukturerade intervjuer och med utgångspunkt i ett fenomenologiskt inspirerat angreppssätt där strävan varit att parentessätta forskarens förförståelse i syfte att beskriva respondenternas subjektiva erfarenheter på ett så troget sätt som möjligt. Resultatet har så småningom analyserats dels utifrån forskning kring olika sociokulturella faktorer bakom preferensskapande samt även utifrån mer kognitiva förklaringsmodeller för vad vår hjärna reagerar positivt på när det kommer till musik. Med utgångspunkt i dessa teorier har resultatet strukturerats upp under fem rubriker. Under enkelhet och familjaritet kontra oväntade inslag framläggs vikten av att finna en balans mellan det enkla och familjära och det oväntade. Under tajming kontra tidlöshet behandlas betydelsen av tidsenlighet och tidsanda samtidigt som vad man skulle kunna kalla tidlös musik också diskuteras. Rubriken PR, image och budskap tar upp tankar kring hur medieexponering samt skapandet av en medveten image och ett specifikt budskap kan hjälpa poplåtar att slå igenom. Under samarbete och hårt arbete berörs betydelsen av att hitta rätt människor att arbeta med samt även hur det kanske i slutändan inte går att komma ifrån att framgång kräver hårt arbete. Slutligen pratar de intervjuade under medvetet kontra lustfyllt arbete om hur kalkylerande strategier kring låtskrivande och produktion måste paras med en lustfyllt ingång till arbete. I uppsatsen slutskede diskuteras bland annat hur den vanlig förekommande föreställningen om kreatörens suveränitet kan innebär ett förnekande av externa faktorers inflytande på framgång. Resultatets värde för musikundervisning och samhället berörs slutligen.

I mitt examensarbete har jag undersökt hur min låtskrivningsprocess påverkats när jag skrivit låtar i olika stämningar på gitarren. Jag har på senare tid ofta upplevt att jag lätt fallit tillbaka i gamla vanor och mönster när jag skrivit musik. Detta har gjort att låtskrivningsprocessen känts oinspirerande och jag har stundtals haft svårt att ta mig vidare i processen.  Mitt syfte med arbetet har varit att se om jag genom att skriva musik i en öppen stämning kan bryta gamla mönster och hitta nya sätt att utrycka mig musikaliskt. Fokuset i arbetet har legat på harmonik, melodi och den kreativa processen. Jag har inte haft mycket erfarenhet i att spela eller skriva musik i andra stämningar än standardstämning innan detta arbete och valde därför att ta tillfället i akt och förkovra inom ämnet. Arbetet har resulterat i inspelningar av tre stycken egenskrivna låtar i stämningarna öppet G, dadgad samt standard stämning. I arbetet går jag igenom processen från låtidé till färdig låt och tar upp vilka problem respektive möjligheter jag funnit i varje stämning samt låtskrivningsprocess. I min stuide har jag hittat flera nya musikaliska utryck och verktyg. Jag har även blivit medveten om vikten av att begränsa sig när det kommer till låtskrivning. Jag märkte att kreativiteten och inspirationen frodades när jag skrev låtar i stämningar jag inte var van att spela i.

No description available.