Syfte Vårt syfte är att ge en djupare förståelse för det matsvinn som uppstår i livsmedelsbutiker genom att analysera och utreda servicelandskapets, personalens och kundens påverkan på matsvinn. Med koppling till detta syfte har vi valt följande forskningsfråga: På vilka sätt kan livsmedelsbutiker arbeta för att minimera sitt matsvinn med hänsyn till butikernas lönsamhet och kundnöjdhet? Metod Denna uppsats är en kvalitativ studie som haft sin början i ett empiriskt problem som vi ville skapa en djupare förståelse kring, vilket innebär att vår uppsats haft sin början i induktionen. Under processens gång har vi arbetat parallellt med empiri och teori, därför har studien haft ett växelspel mellan induktion och deduktion. Insamlingen av material har skett genom primära och sekundära källor där det empiriska materialet skett genom semistrukturerade intervjuer. Slutsatser I vår arbetsprocess har vi kunnat urskilja att servicelandskapet, personalen och kunden är de faktorer som påverkar matsvinnet inom dagligvaruhandeln. Vi har lyft fram att exponeringar, inköp, service och kunskap är återkommande tendenser som är avgörande för matsvinnet som uppstår. Under arbetsprocessens gång har vi identifierat att butikernas främsta fokus är lönsamhet. Baserat på våra föreslagna arbetssätts möjliga påverkan på matsvinn, försäljning och kundnöjdhet, ser vi att livsmedelsbutikers lönsamhet har potential att öka eller förbli opåverkad, samtidigt som deras matsvinn har potential att minska.

Bakgrund och problem: Det har byggts ungefär 50 nya arenor under 2000-talet och i flera fall har arenorna byggts i små kommuner. Varje år lägger Sveriges kommuner ut 400 miljoner kronor för att arenorna ska gå runt. Med detta som bakgrund tycks arenatrenden trots allt öka, men varför? Media lyfter ofta fram den ekonomiska situationen för en arena men kommunerna beskriver att de vill skapa ett värde som inte kan mätas i ekonomiska termer.   Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera och förstå kommunens syn på en arenas lönsamhet genom att beskriva beslutsprocessen för etablering av en ny arena. För att uppfylla detta kommer vi att identifiera och förklara avgörande faktorer (både ekonomiska och icke-ekonomiska).   Avgränsningar: Vi har valt att endast studera multiarenor och därmed uteslutit andra typer av arenor. Vi har även valt att göra en avgränsning till att undersöka fyra olika multiarenor i södra Sverige, där arenorna är byggda under 2008-2012 och har en kapacitet på mellan 4400 och 5500 åskådare. Vi har också gjort en avgränsning till att bara studera arenor där kommunen tagit det främsta initiativet till att bygga.   Metod: Uppsatsen har en abduktiv forskningsansats med en kvalitativ forskningsinriktning. Den empiriska studien består huvudsakligen av semistrukturerade intervjuer och offentliga dokument.   Slutsats: Kommuner räknar inte med att arenor ska vara ekonomiskt lönsamma utan att de istället ska skapa värde för invånarna. Värdet utgörs bland annat av att gynna folkhälsan, bli en attraktiv stad samt att kunna erbjuda idrotts- och nöjesevenemang. Samtliga studerade kommuner har gamla och nedslitna anläggningar som byggts ungefär vid samma tidpunkt vilket kan förklara den aktuella arenatrenden som en andra arenavåg.

Syftet med studien var att undersöka svenska hamnars möjlighet att investera i land­strömsteknik och sedan betala tillbaka investeringen genom försäljning av elektricitet till ankommande fartyg. Studien är en systematisk litteraturöversikt baserad på en sys­tematisk litteratursökning som sedan presenteras i en teoretisk fallstudie. Litteraturöversikten utgår från fem studier som beskriver kostnader gällande utbyggnad av landströmsteknik.   Första delen av resultatet består av beräkningar för vad investeringskostnaderna för utbyggnad av landströmsteknik till en enstaka kaj kan uppskattas till. Därefter beräk­nades kostnader för att generera en viss mängd elektricitet ombord och jämfördes med kostnaden för att köpa den från marknätet. Sedermera beräknades en vinstmarginal om elektriciteten säljs för samma pris som den kostat om den genererats ombord i dieselgenerator. Slutligen beräknades vilket prispåslag på elförsäljning en hamn kan göra för att få igen investe­ringskostnaderna på fem år samt hur detta pris står sig i jämförelse med kostnaden att generera samma elektricitet ombord.   Studien visar att det finns goda möjligheter för den teoretiska standardkajen att investera i landströmsteknik och få sina investeringar betalda på fem år, under förutsättningen att ankommande far­tyg är utrustade med möjligheten att ta emot elektricitet från land. / The purpose of the study was to investigate Swedish ports possibility to invest in onshore power supply equipment and pay back the initial investment with income from selling electricity to arriving ships. The study is a systematic review based on a sys­tematic search and presented as a theoretical case study. The review was based on five studies that describe costs of providing a port with onshore power supply.   The first part of the findings is calculations of the investment cost for onshore power supply for one single berth. Next the calculations of the costs to generate a certain amount of electricity on board was compared with the costs of buying said amount of electricity from shore providers. Then a profit margin if the electricity was sold for the same price as it would have cost to generate onboard in diesel generators was calculated. Finally the in­crease to the electricity sale price a port could add and still repay the initial investment over five years was calculated. This electricity sale price was then compared to what it would have cost to generate onboard.   The findings shows that there is a good possibility for the theoretical standard quay to refund their investment in onshore power supply over five years, under circumstances where ships visiting the port are equipped to receive the electricity.

Sammanfattning Denna rapport utgör resultatet av ett examensarbete på avancerad nivå inom produkt och processutveckling, som utförts åt Scania CV AB. Projektets syfte är undersöka och jämföra ett höghållfast stål med ett mjukt stål, samt undersöka lämplig tillverkningsmetod ur ett kost- och viktperspektiv på ett styrkolonnfäste. För att kunna besvara och uppfylla syftet har ett antal frågeställningar formulerats. Vilka faktorer bör ligga till grund för en viktoptimerad konstruktion?   Hur mycket kan framtaget koncept påverka artikelkostnaden och därmed även påverka den totala investeringskostnaden, räknat över 3 år?   En litteraturstudie genomfördes för att samla in relevant data när det gäller främst material, tillverkning, kostnad, slöseri och sammanfogning. Insamlandet av data fortskred även parallellt med utförandet av fallstudien. Projektet resulterar i ett framtaget koncept som medför ungefär 50 procent viktminskning jämfört med den referens som används. Detta genom att tillämpa framtagna faktorer för en viktoptimerad konstruktion. Artikelkostnaden minskas med ungefär en faktor tre. När det gäller investeringskostnaden bedöms den som stor, däremot medför det till en lönsamhet redan första året. Det är viktigt att analysera möjligheterna när det gäller materialvalsbyte jämfört med ökad eller minskad materialtjocklek för ett visst material.  I fallstudien visade det sig lönsamt att byta material snarare än att öka på tjockleken, det resulterade i att vikten optimerades samtidigt som konceptet klarade av framtagna krav. Projektets bedöms som uppfyllt på grund av att samtliga frågeställningar har besvarats samt att framtagen kravspecifikation har uppfyllts. Det framtagna underlaget anses vara en god grund för vidare utveckling. För vidare utveckling rekommenderas ytterligare beräkningar och tester, exempelvis skakprov, för att verifiera framtaget koncept. Det bedöms även som ett stort värde att göra pressnings simuleringar för att möjliggöra ytterligare verifieringar när det gäller en konstruktions pressbarhet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka användandet av incitamentsprogram och dess inverkan på företagens prestation. Som mått på företagens prestation används utvecklingen i avkastning på eget kapital, omsättningstillväxt och Market to Book (M/B). Uppsatsen undersöker vidare möjliga samband mellan företagens ägarkoncentration och dess användande av incitamentsprogram. Undersökningen utfördes genom en kvantitativ studie baserad på sekundärdata under en period på tio år med slutår 2015. Studien genomfördes på alla företag som var noterade på Stockholmsbörsen OMX Nasdaq Large Cap under den undersökta perioden. Inget statistiskt signifikant samband kunde identifieras mellan användandet av incitamentsprogram och företagens avkastning på eget kapital, omsättningstillväxt och M/B. Det påträffades dock ett samband mellan ägarkoncentrationen och användandet av incitamentsprogram. Vid en låg ägarkoncentration ökar sannolikheten att företaget använder sig av någon form av incitamentsprogram. Aktieprogram visade sig vara det vanligast förekommande incitamentsprogrammet.

Den svenska anläggningsmarknaden är under förändring. I ett initiativ att utveckla och effektivisera branschen har de statliga beställarna, med Trafikverket i täten, satsat på att renodla beställarrollen. En stor del av denna satsning bygger på att öka andelen projekt som upphandlas som totalentreprenader. Detta ger dock inte bara förändringar för beställarna, utan även entreprenörer och resten av marknaden måste anpassa sig efter de nya förutsättningarna. Syftet med examensarbetet är därför att undersöka hur förändringen av anläggningsmarknaden mot fler totalentreprenader påverkar entreprenörers förutsättningar att driva framgångsrika projekt, samt hur de bör anpassa sina projektorganisationer för att uppnå detta. För att svara på detta övergripande syfte behandlar arbetet följande forskningsfrågor: Hur påverkas entreprenörens möjlighet till framgångsrika och lönsamma projekt i totalentreprenader? Hur påverkar övriga delar av upphandlingsstrategin entreprenören då den är totalentreprenör? Hur ska entreprenörer anpassa sina projektorganisationer, avseende kompetens och roller, för att möta den förändrade rollen gentemot beställaren? Examensarbetet är skrivet hos Skanska Sverige AB, region Väg och anläggning Stockholm. Metoden är uppdelad i tre studier. Den första är en litteraturstudie på tidigare forskning, med fokus på vetenskapliga artiklar. Den andra är en kvantitativ studie på lönsamhetsdata från tidigare projekt, erhållen från Skanska. Denna studie omfattar dels en jämförelse mellan utförande­entreprenad och totalentreprenad, dels en analys av övriga delar i upphandlingsstrategin. Den tredje är en intervjustudie med personer som har haft olika roller i totalentreprenader. Resultatet visar på att entreprenörer som är medvetna om den skillnad totalentreprenader medför, samt är väl förberedda för dem, har goda chanser att uppnå framgångsrika och lönsamma projekt. Det är också viktigt för entreprenören att vara medveten om alla förutsättningar i entreprenaden, inte bara entreprenadform. Utvecklingen går mot entreprenader med högre grad av samverkan än tidigare. Detta medför att entreprenören både måste vara samarbetsinriktad samt välja beställare, konsulter och underentreprenörer som är detsamma. Entreprenörens ökade osäkerheter och risker i totalentreprenader medför ökade krav på dess kompetens och organisationsstruktur. En viktig del är att tillsätta en projekteringsledning som klarar av att leda projekteringen så att rätt handlingar tas fram. Därutöver tillkommer även en rad ytterligare kritiska faktorer, så som en tydlig riskfördelning, tidigt upprättad riskanalys, kunskaper i ABT och kontraktsfrågor, tydlig ansvarsfördelning samt tilldelning av nyckelroller så tidigt som möjligt. Ökningen av anbudsutvärderingar på mjuka parametrar, främst på totalentreprenörens projektorganisation, visar på att även beställarna värderar vikten av totalentreprenörens kompetens högt. / The Swedish infrastructure and construction market is changing. To develop and improve the efficiency of the industry, the Swedish Transport Administration (Trafikverket) have made an initiative to change their role towards more of a professional client. A large part of this initiative is based on increasing the percentage of projects procured as design-build projects. This will, however, not only lead to changes for the clients, but also contractors and the rest of the market must adapt to the new conditions. The purpose of this study is to investigate how the change of the infrastructure and construction market towards more design-build projects affects contractors’ possibilities for successful projects, and how they should adapt their organizations to achieve this. To answer this general objective, the thesis is based on the following research questions: How are the contractor’s possibilities for achieving successful and profitable projects affected in design-build projects? How does the rest of the client’s procurement strategy affect the design-build contractor? How should contractors adapt their project organizations, in terms of expertise and roles, to meet the changing role towards the client? This thesis is written at Skanska in Stockholm, Sweden. The method comprises three studies. The first is a literature review of previous research, with a focus on scientific articles. The second is a quantitative study on profitability data from previous projects, obtained from Skanska. This study includes both a comparison between design-bid-build and design-build projects, and an analysis of other parts in the client’s procurement strategy. The third is an interview with people who have had different roles in design-build projects. The results indicate that contractors who are aware of the difference design-build projects entails, and are well prepared for them, have good chances to achieve successful and profitable projects. It is also important for the contractor to be aware of all parts in the contract, not just the project delivery system. The trend is toward a higher degree of client–contractor collaboration. This indicates that the contractors, clients, consultants and subcontractors must be able to be cooperative. The contractor’s increased uncertainties and risks in design-build projects entail increased demands on its expertise and organizational structure. An important part is to appoint a design manager capable of managing the design so that the right documents and drawings are produced. In addition, other critical factors are a clear allocation of risks, an early established risk analysis, knowledge in contract issues, a clear division of responsibilities and to assign key roles as early as possible. The increased usage of soft parameters in tender evaluations, mainly on the contractor’s organization, show that the clients value the contractor’s competences highly.

Ägarstruktur har konstaterats vara en viktig del i ett bolags styrmekanism och det har sedan länge pågått en debatt kring vad som karakteriserar en optimal ägarstruktur. Ägarskapet sägs ha en varierad grad av påverkan beroende på typ av dominant ägare. Vi undersöker hur två av de största ägartyperna, familjeägande och institutionellt ägande, påverkar ett bolags värdeskapande när de anses vara dominanta ägare. Urvalet består av 216 icke finansiella bolag listade på Stockholmsbörsen mellan 2010–2015. Resultatet undersöks genom en OLS-regression och visar att både familjeägande och institutionellt ägande har ett positivt samband med ett bolags värdeskapande. Undersökningen studerar även huruvida graden av ägarkoncentration, användandet av röstdifferentierade aktier och aktivt familjeägande påverkar ett bolags värdeskapande.

Frågeställning: Vilken är den procentuella förändringen av goodwill och lönsamhet sedan införandet av IFRS 3 i de båda branscherna? Finns det ett samband mellan andelen goodwill och lönsamhet i de båda branscherna? Ökar eller minskar lönsamheten av goodwillnedskrivningar? Syfte: Syftet med vår studie är att med hjälp av analyser undersöka sambanden mellan goodwill och företagens lönsamhet samt få en ökad insikt i hur goodwillen och dess nedskrivning hanteras i de valda branscherna. Detta anser vi intressant då IFRS 3 har i syfte att ge internationella riktlinjer hur goodwillen ska redovisas, men på grund av subjektiva bedömningar uppstår skillnader som påverkar företagens lönsamhet. Studiens utfall kan vara av intresse för intressenter inom branscherna. Metod: Studien är genomförd med en kvantitativ metod. En statistisk analys genomförts där vi testat signifikanta samband mellan variabler. Materialet till detta är sammanställt från nio företags årsredovisningar, under en tio års period. Resultatet studerades genom sammanställningar i diagram och med regressionsanalyser. Slutsats: Studien visade att i byggnationsbranschen har räntabiliteten minskat samtidigt som goodwillen har ökat. I telekommunikationsbranschen har räntabiliteten ökat samtidigt som goodwillen minskat. Detta sedan införandet av IFRS 3. Studien visade att det finns ett samband mellan lönsamhet och goodwill i de studerade branscherna. Inget signifikant värde uppnås på nedskrivningarnas påverkan på lönsamheten vilket gör att vi inte kan uttala oss om det finns ett samband mellan dessa. / Research questions:  What is the percentage change in goodwill and profitability since the introduction of IFRS 3 in the two sectors? Is there a relationship between the proportion of goodwill and profitability in both sectors? Increases or decreases the profitability of the goodwill impairment?  Purpose: The purpose of our study is that with help of analyzes examining the relationship between goodwill and business profitability and gain a greater understanding of how the goodwill and its impairment are being handled in the selected sectors. We consider this interesting since IFRS 3 has the purpose of providing international guidelines how goodwill should be reported, but because of subjective assessments arises differences that affect corporate profitability. The study's results may be of interest to stakeholders in the sectors. Method: This study was conducted by a quantitative method. A statistical analysis has been carried out where we test the significant relationships between different variables. The material for this essay is compiled from nine companies’ annual reports, between 2005 and 2014. The results were studied by summaries of graphs and regression analysis. Conclusion: The study shows that in the construction industry has the profitability fallen while the share of goodwill has increased. The telecommunications industry has increased the return on equity while the share of goodwill has decreased. The study showed that there is a correlation between profitability and goodwill in the industries studied. No significant value was achieved in impairments impact on profitability, which means that we can not express an opinion whether there is a connection between them.

Hållbar utveckling handlar om hur ekonomisk, social och ekologisk utveckling behöver samspela för att föra vidare vår planet i gott skick till kommande generationer. Regeringen ger direktiv om att samhällsplaneringen skall ske så att en god livsmiljö och en långsiktig hushållning med energi och resurser främjas samt underlätta för byggande och ekonomisk utveckling. Därför är det viktigt för bygg- och teknikkonsultföretag att aktualisera sig och komma med nya lösningar som både är kostnadseffektiva och energisparande för kund och entreprenör. Denna rapports syfte är att undersöka hur två olika typer av ventilationssystem påverkar investeringskostnad, energianvändning, växthusgasutsläpp och uthyrningsbarheten av kontorsyta samt hur denna analys kan bidra till ett mer hållbart byggande. Ventilationssystemen som undersöks är ett med variabelt luftflöde (VAV) och ett med konstant luftflöde (CAV). Analysen utförs genom att undersöka kompletta kostnadskalkyler, energiberäkningar och systemhandlingar med rambeskrivning som tillhandahålls av Bengt Dahlgren AB för två byggnader med respektive ventilationssystem. Utifrån dessa underlag undersöks total investeringskostnad för systemen, energianvändning på årsbasis, livscykelkostnad och flexibiliteten i systemen med potentiell uthyrningsbar yta för fastigheten. För att kunna göra en rättvis jämförelse mellan systemen appliceras värdena från båda systemen på en typbyggnad. Resultatet visar att VAV-systemet ger lägst investeringskostnad, energianvändning, livscykelkostnad och klimatpåverkan i typbyggnaden. CAV-systemet ger bäst uthyrningsbarhet. Slutsatsen som kan dras är att ett VAV-system har övervägande fördelar gentemot ett CAV-system. / Sustainable development is about how economic, social and ecological development needs to interact to advance our planet in good condition to future generations. The government provides guidelines for community planning to promote a good living environment and long-term energy and resource management, as well as facilitate construction and economic development. Therefore, it is important for construction and engineering consultant businesses to actualize themselves and come up with new solutions that are cost-effective both for customers and entrepreneurs. The purpose of this report is to investigate how two different types of ventilation systems affect investment costs, energy use, greenhouse gas emissions and the letting of office space, as well as how this analysis can contribute to a more sustainable construction. The ventilation systems under investigation are one with variable airflow (VAV) and one with constant airflow (CAV). The analysis is carried out by examining complete cost estimates, energy calculations and system documents with a framework description provided by Bengt Dahlgren AB for two buildings with respective ventilation systems. Based on these data, total investment costs for systems, annual energy use, lifecycle costs and the flexibility of systems with potential leaseable area for the property are investigated. In order to make a fair comparison between the systems, the values of both systems are applied to a type building. IIThe result shows that the VAV system provides the lowest investment cost, energy use, life cycle cost and climate impact in the type building. The CAV system provides the best leaseability. The conclusion that can be drawn is that a VAV system has major advantages over a CAV system.

I en värld med allt mer begränsade resurser har hållbarhetsarbeten blivit allt vanligare. Social hållbarhet handlar om att bidra till välfärden och att tillgodose människors grundläggande behov och rättigheter. Detta är dock ett begrepp som inom fastighetsföretag är svårt att definiera då det innebär olika saker för olika aktörer. I forskningen diskuteras det om nyttan med ett socialt hållbarhetsarbete och genom att redogöra hur fastighetsföretag arbetar med sociala hållbarhetsfrågor, har denna studie som syfte att beskriva hur värde kan skapas utifrån ett sådant arbete. Studien svarar även på frågan vad det sociala hållbarhetsbegreppet innebär för fastighetsföretag och om det går att se några särskilda skillnader mellan kommunala och privata fastighetsbolag. Genom en ökad förståelse för detta har vi utformat en modell som illustrerar sambandet mellan social hållbarhet och värdeskapande. Studien genomfördes med en kvalitativ metod, där primär datainsamling gjorts genom intervjuer med åtta personer från olika fastighetsföretag, varav hälften är kommunala respektive privata bolag. Samtliga respondenter besitter kunskaper om respektive bolags sociala hållbarhetsarbete. Vidare enligt vald induktiv ansats har det empiriska materialet, med hjälp av en strukturerad analysmetod, analyserats gentemot insamlat teoretiskt material. Med hjälp av denna metod, samt en utformad matris baserad på intervjusvaren, kunde likheter och skillnader urskiljas på ett enklare och mer strukturerat sätt. Den slutsats vi kunde dra utifrån analysen är att ambitionen av att vara en långsiktig fastighetsägare har en stor betydelse i skapandet av företagens lönsamhet. Genom de sociala insatserna skapas värde för samhället, vilket i sin tur leder till att fastighetsföretagen på sikt får en högre värdeutveckling och avkastning på sina fastigheter, d.v.s. att en ekonomisk hållbar lönsamhet skapas. Vi kom också fram till att kommunala och privata bolag inte skiljer sig nämnvärt i deras vilja att ta ett samhällsansvar och arbeta med sociala hållbarhetsfrågor, men att aktiviteterna kan se olika ut beroende på företagens förutsättningar. Denna studie är ett kunskapsbidrag om hur fastighetsföretagens sociala hållbarhetsarbete skapar lönsamhet och långsiktig framgång. Vi vill även bidra till en bättre förståelse av begreppet social hållbarhet för fastighetsföretagen.