Undersökning har utförts i PiteEnergis nät av tre nätstationer och dess överliggande 10,5 kV-nät, samt underliggande lågspänningsnät för att ta reda på hur väl deras nät är dimensionerat för framtiden när fler och fler använder elbilar, och laddar i hemmet. Undersökning görs för 16 A enfas- och trefasladdning, med utbredning om 25, 50, 75 samt 100 %. De tre nätstationerna har lite olika förutsättningar. En nätstation befinner sig på landsbygd, och de övriga två i bostadskvarter. Dessa två i bostadskvarteren har många likheter, men många av kunderna till ena nätstationen har fjärrvärmeanslutning, så där förväntas förbrukning vara något lägre per hushåll. Det som undersöks är belastningsgrad av transformatorerna, och spänningsfall från transformatorer ut till kunderna. Resultatet av arbetet är att spänningsfall fort blir ett problem på landsbygden med ökad last i och med klenare kablar och längre avstånd. Inställning av lindningskopplare visade sig vara viktigt, då en utspänning på 230 eller 240 V kan ge stor skillnad i huruvida spänningen till slutkund klarar gränsen på 207 V. Belastningsgraden hos transformatorerna som undersökts är ursprungligen relativt långt ifrån sin märkeffekt. Om hushållen ansluter 16 A enfasladdare går det generellt bra och risken för överbelastning är rätt låg. Om stor majoriteten av hushållen däremot ansluter 16 A trefasladdare är risken för överbelastning överhängande. Skillnader mellan transformatorer finns, men det är antalet kunder per transformator i förhållande till märkeffekt, och hur stor marginalen till märkeffekt är i dagsläget som avgör risken för överlast. I nätstationen på landsbygd var det tydligt att gränsen för spänning ut till kund fortare överskrids än märkeffekten för transformatorn. I nätstationerna i Norrfjärden ska inte spänningsfall kunna bli för stort även om alla införskaffar elbilsladdare, enfas eller trefas, utan där finns endast risk att överskrida märkeffekten på transformatorn, om över 50 % använder trefas 16 A laddare samtidigt, i samband med årets högsta förbrukning. I nätstationen i Hortlax var det väldigt lika resultat, där avvikelse från gränsvärden endast sker i form av överbelastning av transformator vid 16 A trefasladdning, från ca 50 % belastningsgrad.

Swedish domestic transports accounts for almost a third of the country’s total greenhouse gas emissions. The Swedish parliament has therefore set the goal of reducing fossil emis- sions in the transport sector by 70 % in 2030. Electrical technology and biofuels are judged to be part of the solution to the emission problem of heavy trucks in the transport sector.  A system perspective is needed for a successful electrified conversion of heavy trucks. A charging infrastructure needs to be installed for stationary charging that covers the ve- hicle owners’ logistics needs, while trying to minimize delivery delays. Charging methods such as depot charging, semi-public charging and public charging are solutions that can benefit the fossil-free conversion and at the same time maintain a relatively unchanged logistics pattern.  The incentives for a fossil-free transport sector indicate that more and more vehicle ow- ners will install and optimize charging infrastructures for electric trucks in connection with depots or transshipment terminals. Consequently, electricity network loads are ex- pected to increase in connection with the forthcoming electrification changeover, which creates new challenges for the electricity network. It is important for Vattenfall Eldistri- bution to forecast future power needs in connection with electrified logistics centers. The purpose of the present work is therefore to investigate how the logistics center for heavy transport will be electrified.  An inventory of requirements has been carried out with selected participants in the trans- port sector, who are involved in various ways in the sustainable conversion of both vehicles and charging infrastructure. Simulation models have also been developed in MATLAB to investigate and exemplify future power needs.  Conclusions from the interview compilation are that it is a lack of resources within in- frastructure for stationary charging and financial conditions that limit the transport com- panies’ development towards electrification of heavy transports. Shorter lead times for electricity network expansion and mapping of energy resources from electricity network companies can be helpful methods for promoting the conversion. Power reduction tech- niques will be a key element in reducing costs. Investment subsidies for new purchases of heavy electric vehicles are currently not sufficiently advantageous. Smaller hauliers with poorer economic conditions will be particularly dependent on TCO and therefore new reforms are called for. A similar situation also applies to incentives for charging infrastructure.  Conclusions from the model simulation are that it will be necessary to strengthen the electricity network construction. Based on today’s already existing power needs, up to ten times more strengthening may be needed under worst conditions. The introduction of local storage and possible generating is therefore of high interest to the property owners of the logistics centers. Future booking systems are likely and it is also said that relocation of charging times will be sought after for the purpose of power peak reduction.

Due to legislative pressure on a global, European and Swedish level the heavy-duty transportation sector needs to drastically reduce its emissions. One potential pathway forward for the heavy-duty transportation sector is that of electrification, which would require novel infrastructure to be established in the form of stationary charging or dynamic charging through what is often called electric road systems (ERS). The aim of this thesis has been to investigate how developments in battery technology impacts the potential electrification of heavy-duty transportation in Sweden. The starting point is from the perspective of battery technology and the resulting impact that battery technology has on the provision of charging infrastructure. In order to analyse the relation between these parameters the market developments of lithium-ion batteries were explored and an empirical study of the likely stakeholders of an electrified heavy-duty transportation system was conducted. The study finds that battery technology has a substantial momentum and several stakeholders view the electrification of heavy-duty transportation as the most cost-efficient solution in the long-term. There is however a consensus that battery development has not yet progressed to a stage where the electrification of heavy-duty transportation is financially or technically viable. Developments in battery technology affect the prospects for stationary charging provision and ERS (i.e. dynamic charging) differently, with stationary charging being more dependent on positive developments. The relation between developments in battery technology and ERS is more complex as its deployment is not only dependent on market developments but is also highly dependent on decisive actions by policy makers. Developments in battery technology could however affect both alternatives positively in the long-term, as a sustained positive battery development will make fully electric heavy-duty trucks an attractive option for the market to pursue. Once a common belief in the electrification of heavy-duty transportation has been established the main issue described by stakeholders, ensuring a long-term positive business case, could therefore be achieved by both alternatives. The study concludes that for an electrification of heavy-duty transportation to be financially sustainable in the long-term, continued positive battery developments are a prerequisite. / Till följd av lagstiftningskrav på en global, europeisk och svensk nivå så måste tunga vägtransporter drastiskt minska sina utsläpp. En möjlig utveckling för tunga vägtransporter kan vara elektrifiering vilket skulle kräva en etablering av ny infrastruktur, antingen i form av stationära laddstationer, eller i form av elvägar. Syftet med denna uppsats har varit att utreda hur batteriutvecklingen påverkar förutsättningarna för att tunga vägtransporter i Sverige skulle kunna elektrifieras. Utgångspunkten har varit utifrån perspektivet av batteriteknologi och den påverkan som batteriteknologin har på tillhandahållandet av laddinfrastruktur. För att analysera relationen mellan dessa parametrar så har marknadsutvecklingen för litium-jon batterier utretts och en empirisk studie med de aktörer som troligen skulle vara delaktiga i ett elektrifierat transportsystem har utförts. Studiens slutsatser är att batteriteknologin har ett betydande momentum och att flera aktörer på sikt ser elektrifieringen av tunga vägtransporter som den mest kostnadseffektiva lösningen. Det råder dock en konsensus om att batteriutvecklingen ännu inte har kommit långt nog för att elektrifieringen av tunga vägtransporter ska vara tekniskt eller ekonomiskt gångbar. Batteriutvecklingen påverkar utsikterna för tillhandahållandet av stationära laddstationer och elvägar på olika sätt, där stationära laddstationer är mer beroende av en positiv batteriutveckling. Relationen mellan batteriutvecklingen och elvägar är mer komplex då etableringen av elvägar inte bara är beroende av marknadsförhållanden utan även är avhängig på ett starkt politiskt stöd. Batteriutvecklingen kan dock ha en positiv påverkan på båda dessa alternativ på lång sikt, då en ihållande positiv batteriutveckling skulle göra helelektriska tunga lastbilar till ett attraktivt alternativ för marknaden att eftersträva. När en gemensam övertygelse om att elektrifieringen av tunga vägtransporter är den optimala vägen framåt har uppnåtts så kan det huvudsakliga problemet som aktörer beskriver, upprättandet av långsiktigt hållbara affärsmodeller, uppnås av båda alternativen. Studien drar slutsatsen att för att en elektrifiering av tunga vägtransporter ska vara ekonomiskt hållbar på sikt så är en fortsatt positiv batteriutveckling en förutsättning.

Detta arbete har gjorts i samarbete med Mälarenergi AB i Västerås. Målet har varit att utveckla ett användarvänligt program för simulering av elbilsparkeringar i nutid och framtid. Data har samlats in och analyserats för flera nuvarande parkeringar i Västerås för att urskilja olika beteendemönster för olika typer av parkeringsplatser. Tillsammans med elbilsstatistik för Sverige har dessa data används som grund för simuleringsverktyget som skrivits i programmeringsspråket Python. För att kunna verifiera simuleringarnas kvalitet har även Monte Carlo-metoden använts. Det slutgiltiga verktyget kan simulera olika parkeringstyper med valfria indata för tre tidsscenarion, 2023, 2030 och 2045. Resultaten visar att verktyget till viss del överestimerar den mängd effekt som faktiskt behövs för parkeringarna och kan snarare användas som en grov uppskattning än en faktisk mall för hur användningen ser ut för en viss elbilsparkering i Västerås. Vidare analys av den verkliga datan visar att många av laddningsstationer uppnår lägre effektnivåer än vad de är dimensionerade för, vilket gör att utnyttjandet av smart laddning eller ett energilager inte skulle utnyttjas till fullo. För dessa fall finns det möjlighet att i dagsläget sänka den tillåtna maxeffekten av tekniska och ekonomiska skäl. Simuleringar för framtida scenarion visade att det kan vara relevant med nödvändigt med implementering av smart laddning för att inte överbelasta näten om det sker ett teknikskifte mot DC-laddning. / This project has been done in cooperation with Mälarenergi AB in Västerås. The goal has been to create software for simulating parking lots with EV-charging. By analyzing data collected from several types of parking lots in Västerås, behavioral patterns have been designed and used together with EV-statistics to create simulations. Code has been written in the programming language Python. To verify the integrity of these, a Monte Carlo method has been used and the results have been compared to the real-life powerdata from Västerås parking lots. Results show that the software simulates power patterns quite well but overestimates the actual power usage. Furthermore, forecasts for the growth of EVs in Sweden by Power Circle have been used as basis for future simulations, specifically years 2030 and 2045. Outcome of running the software shows that for all the current Västerås parking lots, the dimensions for the power consumptions, 63 A fuses, are much larger compared to actual power usage. Outcomes from the future simulations showed that smart charging of EVs as well as the use of energy storages could be necessary as the technology shifts more towards DC-charging. In conclusion, many of the current EV charging stations could be run at a lower max power threshold, which would lower company expenses but still make sure to provide enough power for consumers.

Omfattande elektrifiering av transportsektorn är en förutsättning för att klimatmålen ska kunna mötas. Elektrifieringen innebär en ökande efterfrågan på el. För elnätsbolagen är det intressant att veta hur stor effekt som kommer att krävas lokalt, samt när och var effekten ska tas ut från elnätet. I framtidsscenariot som presenteras i denna rapport finns snabbladdningsstationer för taxi på tre platser i Umeå: centralstationen, flygplatsen och sjukhuset. Var och en av stationerna har en effekt på 450 kW till 1350 kW. Variationen beror på hur många fordon som behöver laddas, och hur tillfällena kan fördelas över dagen. Nattetid förutsätts taxifordonen kunna laddas långsamt i bostads- och industriområden. För en taxiparkering i ett industriområde beräknas den sammanlagda laddeffekten till maximalt 300 kW. Även laddbehovet för lätta ellastbilar i transportbranschen har beräknats. Det förutsätts att dessa laddas långsamt vid terminalen från eftermiddag till morgon. Den totala laddeffekten vid en terminal beräknas till maximalt 185 kW. Scenariot bygger på ett flertal antaganden, varav några kan beläggas statistiskt eller med intervjuresultat. Många av antagandena kvarstår dock som osäkra, och det prövas i alternativa scenarion vad resultatet blir om vissa antaganden ändras. För en mer exakt beräkning av taxiflottans framtida laddbehov krävs detaljerad information om bland annat körsträckor och laddbeteende. Sådan information skulle kunna erhållas genom ett närmare samarbete med taxibranschen eller i form av filtrerad snabbladdningsstatistik.

Det här examensarbetet utförs på Vinnergi AB i Borås och är ett avslutande arbete för energiingenjörsprogrammet med inriktning elkraft vid Högskolan i Borås. En av de avgörande lösningarna för att uppnå de klimatmål Sverige har satt upp är omställningen från bensin- och dieseldrivna fordon till eldrivna fordon. Redan idag har laddinfrastruktur börjat breda ut sig över Sverige och ett faktum är att det kommer öka. Detta medför dock utmaningar för nätägare runt om i landet för att kunna hålla en hög tillförlitlighet för leverans av el och samtidigt behålla ett kvalitativt kraftnät då framtidens elförsörjning kommer förändras. Ett steg i riktningen mot ett smartare elnät är regeringens beslut om nya funktionskrav för elmätare. Elmarknadsinspektionen fick 2018 i uppdrag att undersöka detta och en följd av beslutet är att drygt fem miljoner mätare ska ersättas i Sverige före 1 januari 2025. Rapporten uppdelad i två olika huvudområden. Det första huvudområdet fokuserar på kommunikation mellan olika aktörer samt privatpersoner. Område nummer två är en undersökning av snabbladdningsmöjligheterna för olika scenarion. Resultatet av rapporten beskriver de roller dem tre olika laddtyperna kommer att spela i framtiden. / This report is in a collaboration with Vinnergi AB and is a finalizing report of degree of bachelor in Energy Engineering – specialization in Electric Power Engineering at the University of Borås. One of the conclusive solutions to achieve the climate goals Sweden has set is the conversion from vehicles with internal combustion engines to electrical vehicles. At this present time the charging infrastructure for electric cars are well spread over Sweden and a fact is that it will increase. This will bring challenges for grid owners all over the country to be able to keep a secure supply of electricity and at the same time ensure a strong grid that will stand a future with more renewable energy. In a step towards smarter grids the Swedish government has decided to implement smart electricity meters. In 2018 the Swedish Energy Markets Inspectorate was assigned to investigate the future value of the smart meters and the result of the report was for all the electricity meters to be changed into smart ones before January 1, 2025. This report is divided into two main areas. The first area focuses on the communication between different participants on the market and with individual costumers. The second area3this report covers is a description of where different types of charging could play a role of importance in the future.

This thesis work is performed in collaboration with Syntell AB and a client company interested in assistance with charging infrastructure dimensioning. The aim of this thesis is to develop an executable, generalizable model that can aid decision making regarding charging infrastructure. Furthermore, this is done within a Model-Based Systems Engineering (MBSE) context, which enables representation of the system as a model.  As the data and model concerning the client company is classified, it is not presented in this report. Instead, to further enhance the aim of developing a generalizable model, a test case is produced for this project work. This case consists of passenger electric vehicles and chargers in a metropolitan setting, where data is gathered from public sources.  The results show that the model is executable and flexible to fit any type of electric vehicle and different specifications of chargers. Using an MBSE approach enables the project owner to customize the model development for the specific use case. Additionally, defining a system in focus establishes what the system uptime is, enabling calculations of availability. The results for this specific use case are interpreted to show how the model can be used to aid the dimensioning of charging infrastructure using the model output. To further verify the model representation of the system, the model can be run in live-mode, where vehicles and chargers can be added while the model is running to instantly examine the system dynamics.  Concluding, the method for utilizing the model to evaluate systems availability is described. The model output, as well as the thorough description of the model, can be used to increase the knowledge within MBSE for executable modeling. / Detta projekt utförs i samarbete med Syntell AB och en tredje part som är intresserad av att förbättra sitt beslutsunderlag gällande dimensionering av laddinfrastruktur. Målet med arbetet är att utveckla en exekverbar och generaliserbar modell som kan användas för att underlätta dimensionering av laddinfrastruktur. Vidare så genomförs arbetet inom ramen för MBSE, vilket möjliggör en representation av systemet med hjälp av en modell. Eftersom kunddatan är konfidentiell appliceras modellen på ett fabricerat användningsfall som underlag för denna rapport. Detta baserar sig på elektriska personbilar i stadsmiljö, där data hämtas från publika källor. Att modellen används på två olika användningsfall stärker argumenten kring generaliserbarhet. Resultatet som presenteras är främst i syfte att demonstrera tolkning av resultat samt att grundligt förklara modellen. Resultaten visar att modellen är exekverbar och flexibel för att kunna anpassas utifrån godtyckligt elektriskt fordon och olika specifikationer för laddstationer. Genom att definiera ett system i fokus kan systemets drifttid utgöra grund för att kunna beräkna tillgänglighet. Resultaten tolkas i det specifika användningsfallet för att illustrera hur modellen kan användas för att underlätta en beslutsprocess gällande dimensionering av laddinfrastruktur. För att ytterligare verifiera modellens representation av verkligheten används ett interaktivt live-mode, där fordon och laddare kan läggas till under körning för att direkt undersöka systemdynamiken. Detta är ett viktigt verktyg vid kommunikation med intressenter för att stärka förtroendet för simuleringsresultat.  Sammanfattningsvis beskrivs metoden för att använda modellen till att undersöka systemtillgänglighet. Modellens utdata, tillsammans med beskrivningen av modellen, kan användas för att utöka kunskapen inom MBSE för exekverbar modellering.

The transport industry is facing major changes in the transition from traditional diesel-powered vehicles to electrified vehicles. The transition to electric vehicles in the transport industry is necessary to reach the environmental goals of the Paris Agreement. Through research, data sharing between actors was identified as a potential factor that could be used in the development of the electromobility sector, but sufficient information on this subject was lacking. This led to the basis for the thesis project. The thesis project was carried out in collaboration with Volvo Group, hereby interchangeably called Volvo, to investigate how data sharing can be used to facilitate the transformation to electromobility in the transport industry. The purpose of the thesis was to: Investigate how Volvos Value Offering can be improved by mapping out potential actors in the electromobility eco-system and how they could benefit from shared data. The thesis was based on the three research questions: What values and offers can be created in the charging infrastructure industry through shared data and what challenges, risks and opportunities do this create for the stakeholders involved? What information gaps hinder the development of the electromobility market, in general and, more specifically, in relation to data sharing? And lastly, how can Volvo take advantage of business opportunities in the electromobility market, in general and, more specifically, in relation to data sharing? The methods used to answer these questions were media analysis, 19 in-depth interviews, and a workshop with Volvo. The media analysis resulted in a mapping of the involved stakeholders in the electromobility development industry, how data sharing is used today and the actors' stance on data sharing. The interviews were held with respondents from the energy industry, tech companies, researchers, haulage companies and the truck manufacturer Volvo Group. The interviews were organized using the Gioia method and resulted in six different global themes on electromobility and data sharing. Results from the media analysis and the interviews were compiled into three scenarios. These were then presented to Volvo in a workshop, where they described how they would act as a major truck manufacturer in each scenario respectively. After compiling the results from the three methods, the research questions could be answered. The first research question was answered by the fact that the transport industry has a low degree of data maturity. The reason being that there are several perceived risks among the actors regarding data sharing in the form of losing competitive advantages, increased risks of cyber-attacks and GDPR violations. Despite the low degree of data maturity, there were also new opportunities that could be identified with data sharing. The biggest identified opportunity in this thesis was that data sharing can accelerate the development and expansion of the charging infrastructure, if vehicle data and energy data can be shared between actors. The second research question was answered simply by the fact that due to the low data degree of maturity, very little data is shared at present. The biggest identified information gap was the “chicken and egg” situation in the industry, where energy actors are waiting for initiatives from the automotive industry before making any decisions, and vice versa. The third research question was answered by identifying that Volvo's greatest opportunities as truck manufacturers exist through collaborations with other companies to establish standards for data sharing and data selling, offering charging solutions for their electric trucks and, finally, logistics optimization services based on real-time data. As the three research questions were answered, the purpose of the study was therefore fulfilled. The initial scope of the thesis was expanded from focusing solely on Volvo's opportunities as a truck manufacturer, to include opportunities for actors in the entire electromobility industry such as energy companies, charging post companies, haulage companies and tech companies. The study concluded by showing that there are great potential business and optimization opportunities and societal benefits with data sharing in the EMOB industry if the actors are willing to collaborate to set standards and drive development together. / Transportindustrin står inför stora förändringar i omställningen från traditionella dieseldrivna fordon till elektrifierade fordon. Omställningen inom transportindustrin är nödvändig för att nå miljömålen inom Parisavtalet. Forskning visar att datadelning mellan aktörer är en potentiell faktor som skulle kunna användas inom utvecklingen av elektromobilitetssektorn, men tillräckligt med information om detta område saknas. Detta blev grunden för examensarbetet. Examensarbetet genomfördes i samarbete med Volvo Group, hädan efter kallat Volvo, för att undersöka hur datadelning kan användas för att underlätta elektromobilitetsomvandlingen inom transportbranschen. Syftet med arbetet var att: Undersöka hur Volvos värdeerbjudanden kan förbättras genom att kartlägga potentiella aktörer i ekosystemet för elektromobilitet och hur de kan dra nytta av delade data. Arbetet utgick ifrån de tre forskningsfrågorna: Vilka värden och erbjudanden kan skapas inom laddinfrastruktur branschen genom delade data, vilka utmaningar, risker och möjligheter skapar detta för de inblandade intressenterna? Vilka informationsluckor hindrar utvecklingen av elektromobilitetsmarknaden, generellt och, mer specifikt, i relation till datadelning? Och slutligen, hur kan Volvo ta vara på affärsmöjligheter inom elektromobilitetsmarknaden, generellt och, mer specifikt, i relation till datadelning? Metoderna som användes för att besvara dessa frågor var mediaanalys, 19 djupintervjuer, samt en workshop med Volvo Group. Mediaanalysen resulterade i en kartläggning av drivande aktörer inom elektromobilitetsbranschen, hur datadelning används i dagsläget och aktörernas inställning till datadelning. Intervjuerna hölls med respondenter från energibranschen, techbolag, forskare, åkerier och Volvo Group. Intervjuerna organiserades med Gioia metoden och resulterade i sex olika globala teman om elektromobilitet och datadelning. Resultat från mediaanalysen och intervjuerna sammanställdes i tre scenarion. Dessa presenterades för Volvo i en workshop där de fick resonera hur de skulle agera som en stor lastbilstillverkare i respektive scenario. Efter sammanställning av resultaten från de tre metoderna kunde forskningsfrågorna besvaras. Den första forskningsfrågan besvarades med att transportbranschen i sig har låg datamognadsgrad. Det eftersom det fanns flera uppfattade risker hos aktörerna kring datadelning i form av förlorade konkurrensfördelar, ökade risker för cyberattacker och GDPR överträdelser. Trots den låga datamognadsgraden så finns det nya möjligheter med datadelning, där den största identifierade möjligheten i detta arbete är att datadelning kan påskynda utvecklingen och utbyggnaden av laddinfrastrukturen om fordonsdata och energidata kan delas mellan aktörer. Den andra forskningsfrågan besvarades med att på grund av den låg data mognadsgraden så delas väldigt lite data i dagsläget. Det största identifierade informationsluckan var “hönan eller ägget” situationen i branschen, där energiaktörer väntar på initiativ från fordonsbranschen innan de tar några beslut, och vice versa. Den tredje forskningsfrågan besvarades med att Volvos största möjligheter som lastbilstillverkare finns genom samarbeten med andra företag för att etablera standarder för datadelning och dataförsäljning, erbjuda laddlösningar till sina elektriska fordon och slutligen logistikoptimeringstjänster baserade på realtidsdata. I och med att de tre forskningsfrågorna besvarades, uppfylldes därmed syftet med studien. Omfattningen av arbetet expanderades dock från att enbart fokusera på Volvos möjligheter som lastbilstillverkare, till att omfatta aktörer inom hela elektromobilitets branschen så som energibolag, laddstolpsbolag, åkerier och techbolag. Studien visar att det finns stora potentiella affärs och optimeringsmöjligheter och samhällsnytta med datadelning inom elektromobilitetsbranschen om aktörer är villiga att samarbeta för att sätta standarder och driva utvecklingen tillsammans.

Within the most pollutants industries, the energy sector is the most significant contributor to climate change, representing two-thirds of the total Greenhouse Gas (GHG) emissions. One of the main responsible for these emissions is transportation, which accounts for 26% of the world’s energy consumption, with crude oil-derived products providing more than 90% of this energy. In Europe, the transport sector is the only sector that has experienced an upward trend of GHG emissions between 1990 and 2017, opposite to all others, such as agriculture, residential, or industry. To cut these growing GHG emissions, transport electrification has been presented as a potential and promising solution for decarbonization thanks to the no tail-pipe emissions and the possibility of using renewable energy to power them. One particularly interesting segment of the transport sector is Heavy Duty Trucks (HDTs) used for freight transport. HDTs are the backbone of the Swedish economy and competitiveness since they represent 45% of its total goods transportation. However, the Swedish transmission grid needs to evolve parallelly to cope with the increase in electricity demand and withstand the Charging Infrastructure (CI) necessary for the electrification of HDTs. Oskarshamn is a Swedish municipality that presents a high potential for electrification of its HDTs, which are currently operated with diesel. Therefore, the objective of this Master Thesis is to study the implementation of Electric Heavy Vehicles (EHVs) CI in Oskarshamn by collaborating with local interested stakeholders. The study is conducted through an analysis of the current status of EHV technologies, as well as CI possibilities, which, together with the information provided by truck operators from Oskarshamn, allows to perform a techno-economic assessment of the solution and analyze the business model of its operation. A virtual model is created with Python to simulate the actual operating conditions, which uses all the information gathered and optimizes the CI design while fulfilling all its transport requirements. Additionally, the study seeks to identify potential areas for shared ownership of the CI to increase the project's feasibility. This project’s findings demonstrate that electrification of freight transportation brings financial and sustainable benefits for truck operators while presenting a diverse range of options to meet their specific transportation requirements. Furthermore, by effectively negotiating ownership terms and electricity tariffs for CI, there is potential to further enhance business profitability. / Inom de mest förorenande industrierna är energisektorn den mest betydande bidragsgivaren till klimatförändringarna och står för två tredjedelar av de totala utsläppen av växthusgaser (GHG). En av de huvudsakliga ansvariga för dessa utsläpp är transportsektorn, som står för 26% av världens energiförbrukning, där produkter som härstammar från råolja utgör över 90% av denna energi. I Europa är transportsektorn den enda sektorn som har upplevt en ökande trend av GHG-utsläppen mellan 1990 och 2017, till skillnad från alla andra sektorer. Därför är elektrifiering av transporten en potentiell och lovande lösning för avkolning, tack vare frånvaron av avgasutsläpp och möjligheten att använda förnybar energi för att driva fordonen. En särskilt intressant del av transportsektorn är tunga lastbilar (HDTs) som används för godstransport. HDTs utgör ryggraden i den svenska ekonomin och konkurrenskraften eftersom de står för 45% av den totala godstransporten. Dock behöver det svenska transmissionsnätet utvecklas parallellt för att klara av ökningen av elförbrukningen och klara av laddinfrastrukturen (CI) som krävs för elektrifieringen av HDTs. Oskarshamn är en svensk kommun som har stor potential för elektrifiering av sina HDTs, som för närvarande drivs med diesel. Därför är målet med detta examensarbete att studera implementeringen av laddinfrastruktur för eldrivna tunga fordon (EHVs) i Oskarshamn genom samarbete med lokala intressenter. Studien genomförs genom en analys av den aktuella statusen för EHVs-teknologier, samt CI-möjligheter, vilket, tillsammans med informationen som tillhandahålls av lastbilsoperatörer från Oskarshamn, möjliggör en teknisk-ekonomisk bedömning av lösningen och analyserar affärsmodellen för dess drift. En virtuell modell skapas med hjälp av Python för att simulera de faktiska driftsförhållandena, vilket utnyttjar all insamlad information och optimerar designen av CI samtidigt som alla transportkrav uppfylls. Dessutom syftar studien till att identifiera potentiella områden för delägarskap av CI för att öka projektets genomförbarhet. Denna projekts resultat visar att elektrifiering av godstransport ger ekonomiska och hållbara fördelar för lastbilsoperatörer samtidigt som det presenterar ett brett utbud av alternativ för att möta deras specifika transportkrav. Dessutom finns det potential att ytterligare förbättra affärs lönsamheten genom effektivt förhandla om ägandevillkor och eltariffer för CI.

The Swedish car fleet is currently amidst a transition of electrification. This increases the need for an extensive charging infrastructure, and thereby smoothly functioning payment methods for charging. At the time being, there are many charging operators in the market that provide their own payment solutions for charging Battery Electric Vehicles (BEV) and Plug-­in Hybrid Electric Vehicles (PHEV), as the market has developed without any regulations. In consideration of this problem definition, the possibilities and challenges for developing a common payment system was analyzed. With this aim, three key areas were studied: Firstly, the prerequisites for a common payment system in the market was investigated through the historical evolution of such a system in the banking industry. From this, parallels could be drawn to the current market situation of the BEV and PHEV charging industry. Secondly, the problematization was further researched in regard to the customer perspective of the current payment processes. Finally, the prerequisites for a common payment system was analyzed in regard to a company perspective. The three areas were researched through the following three methods: a literary analysis, a questionnaire and a field study at a company. The results show that a need for a unification of payments is present in heterogeneous markets. Therefore, the BEV and PHEV charging market has adequate preconditions for the development of a common payment system considering the innumerable amount of charging operators that currently exist in the market. Furthermore, the results from the questionnaire showed that a majority of BEV and PHEV users are unsatisfied with the current conformation of the payment processes. Lastly, the results show that in regard to the company perspective, there is a satisfactory market climate for entry of a common payment solution considering the business model and technological solution of the analyzed company as well as the customer need. / I takt med att Sveriges bilflotta elektrifieras ökar även behovet av en utbredd laddinfrastruktur och med det ett smidigt sätt att betala för laddningen. I dagsläget tillhandahåller många laddoperatörer egna betalningslösningar för laddning av el­ och laddhybridbilar då marknadens framväxt skett utan reglering. Utifrån denna problemformulering undersöktes möjligheter och utmaningar för ett gemensamt betalningssystem. Under studiens gång undersöktes i detta syfte tre områden: För det första utforskades förutsättningar för ett gemensamt betalningssystem genom att dra historiska paralleller från utvecklingen av ett sådant system inom bankindustrin. För det andra undersöktes problematiseringen utifrån ett kundperspektiv kring dagens betalningslösningar. Slutligen analyserades förutsättningarna för ett gemensamt betalningssystem ur ett företagsperspektiv. Områdena undersöktes genom följande tre metoder; en litteraturstudie, en enkätstudie och en fältstudie på ett företag. Resultaten visar att ett behov av enhetliga betalningar uppstår i samband med heterogena marknader. Därmed har marknaden för laddning av el­ och laddhybridbilar idag goda förutsättningar för ett gemensamt betalningssystem utifrån den variation av laddoperatörer på dagens marknad. Vidare visade enkätresultaten att en majoritet av el­ och laddhybridbilsägare är missnöjda gällande utformningen av dagens betalningsprocesser. Slutligen visade resultaten ur ett företagsperspektiv att det finns goda förutsättningar för introducering av en gemensam betalningslösning utifrån analys av affärsmodell, teknologisk lösning och kundbehov.