verige står inför en bostadsbrist och behöver under detta decennium bygga tiotusentals bostäder årligen. Det är kommunerna som har det huvudsakliga genomförandeansvaret för att säkerställa bostadsförsörjningen i landet. Översiktsplanen och detaljplanen är de vedertagna verktyg kommuner reglerar markanvändningen med. Därutöver förfogar kommuner över markanvisningar, den process som sker när kommunal mark överförs till byggaktörer för byggprojekt. Denna process kan i regel delas upp i två kategorier utifrån hur byggaktörer utses. Dels anbudsanvisningar då förslag jämförs mot varandra, dels direktanvisningar då konkurrensutsättning inte äger rum. Denna studie undersöker hur dessa två förfarandetyper används för att bidra med olika effekter i samband med markanvisningar för bostadsprojekt. Studien undersöker vilka tillkommande drivkrafter och motiveringar som legat bakom tilldelningarna för att bidra till en mer detaljerad bild över den tidiga kommunala planeringen av bostäder. Arbetet bygger på ett blandat metodiskt tillvägagångssätt. Huvudmetoden är en tematisk analys av motiveringar för beslutade markanvisningar från 53 kommuner under 2021. Studien består därtill av en inramande bakgrundsstudie och en fördjupande intervjustudie med fem av kommunerna. Studiens utgångspunkt är att identifiera övergripande trender i hur markanvisningar för bostäder motiveras. Vidare undersöks hur väl motiveringarna svarar mot förväntade effekter av markanvisningar genom ett teoretiskt ramverk om formella och informella processer. Slutligen appliceras ett perspektiv om kommunal styrning för att därmed undersöka motiv och drivkrafter bakom markanvisningarna. Utifrån motiveringarna påvisar studien en trend att anbudsanvisningar i högre grad leder till att projektidéer premieras medan direktanvisningar fokuserar på att identifiera en önskvärd byggaktör. Den fördjupade studien bidrar med kompletterande belägg för att aktörens förmåga kan vara drivande i båda förfarandetyperna. Vidare visar analysen att anbuds- och direktanvisningar svarar för totalt sett i princip lika stora bostadsvolymer, där direktanvisningar står för ett något högre snitt per markanvisning. Följaktligen resoneras att kommuner tenderar att prioritera ett säkerställande av genomförande i syfte att möta sina tillväxtambitioner och bostadspolitiska mål. Andra mervärden såsom hållbarhetsaspekter kan vara en del av, men är överlag inte huvudsaklig drivkraft inom markanvisningsprocesser. Slutligen presenteras ett antal idéer för potentiellt intressanta vidare studier i ämnet. / Sweden is facing a housing shortage, calling for the construction of tens of thousands of additional homes annually during this decade. The municipalities carry the main responsibility to guarantee a satisfactory housing supply. The comprehensive plan and the detailed development plan are the conventional tools by which municipalities regulate land use. In addition, municipalities may utilize land allocations, the process that takes place when municipal land is transferred to housing developers for construction projects. This process can usually be divided into two categories. Tender allocations, where proposals are compared to each other, and direct allocations, where competition does not take place. This study examines how these two variants of land allocations are used to contribute different effects for housing projects. The study examines the additional driving forces and motivations behind the land allocations, seeking to contribute a more detailed picture of the early municipal planning practices regarding housing. The work is based on a mixed methodological approach. The main method is a thematic analysis of motivations for decided land allocations based on a dataset containing land allocation activities from 53 municipalities during 2021. The study also consists of a framing background study and an in-depth interview study with five of the municipalities. The starting point of the study is to describe overall trends based on motivations. Furthermore, the study investigates how well the motivations correspond to the expected effects of land allocations through a theoretical framework on formal and informal process. Finally, a municipal governance perspective is applied to examine the motives and driving forces behind the land allocations. Based on the motivations, the study argues that tender allocations to a greater extent result in project ideas being rewarded. Meanwhile, direct allocations focus on identifying a suitable housing developer. The in-depth study indicates that assurance of the developers’ capability is a leading influence in both allocation variants. Furthermore, the analysis shows that tender allocations and direct allocations account for an essentially equal total of housing volumes, where direct allocations contain a slightly higher average housing per land allocation. Consequently, it is reasoned that municipalities tend to prioritise realisation of housing development in order to meet their growth and housing policy goals. Other complementary values such as sustainability aspects can in turn be part of, but are in general not driving in, the land allocation process. Finally, several ideas are presented for potentially interesting further studies on the subject.

Since the financial crisis in 2008 housing prices in the greater Stockholm region have beenrising by an average of 8 percent per year and therefor municipalities, developers andbuyers of new production housing have been able to make high profit. This has lead to astrong optimism and a high risk propensity among several parties. Since august 2017 thehousing market have turned and housing prices have declined. The reasons are believed tobe an overproduction of expensive new housing, media’s negative view on the newproduction market and tightened amortization requirements. The immediate effect was a biguncertainty regarding the market for new housing and cautious residential consumers. Thehousing developers reports low sales the first quarter of 2018 and some developers areforced to return land allocations to the municipalities.This degree project aims to describe the risk that occurs in the process of developing newhousing. It will be done through a qualitative interview study which aims to closer examinethe municipalities and developers view on the housing market, the risks that occur in thedeveloping process and their risk management strategies. The purpose of the report is alsoto identify the risks that are imposed on buyers of new housing, which is done throughinterviews with developers and new production brokers.The study shows that developers and municipalities are facing a difficult time when it comesto making agreements in today's uncertain housing market and the distrust between theparties can be derived from adverse selection. Due to the development monopoly manymunicipalities benefits a strong negotiation position. At the same time the participatingmunicipalities are in a difficult situation due to their agreement with the state and theStockholm County Council regarding 64 000 new homes by the year of 2030.The degree project emphasizes the possibility that by adjusting an existing price indexformula, land prices will be more closely linked to housing prices. The purpose of thisformula in a market fall is to allow a larger proportion of housing prices to be deducted fromthe land price for the developers and that in a market upturn the municipality will be able totake a larger cut of the higher housing prices. The ambition is that this will facilitatenegotiations between the municipality and the developer and make the developers moreresistant in a changing new production market. / Since the financial crisis in 2008 housing prices in the greater Stockholm region have beenrising by an average of 8 percent per year and therefor municipalities, developers andbuyers of new production housing have been able to make high profit. This has lead to astrong optimism and a high risk propensity among several parties. Since august 2017 thehousing market have turned and housing prices have declined. The reasons are believed tobe an overproduction of expensive new housing, media’s negative view on the newproduction market and tightened amortization requirements. The immediate effect was a biguncertainty regarding the market for new housing and cautious residential consumers. Thehousing developers reports low sales the first quarter of 2018 and some developers areforced to return land allocations to the municipalities.This degree project aims to describe the risk that occurs in the process of developing newhousing. It will be done through a qualitative interview study which aims to closer examinethe municipalities and developers view on the housing market, the risks that occur in thedeveloping process and their risk management strategies. The purpose of the report is alsoto identify the risks that are imposed on buyers of new housing, which is done throughinterviews with developers and new production brokers.The study shows that developers and municipalities are facing a difficult time when it comesto making agreements in today's uncertain housing market and the distrust between theparties can be derived from adverse selection. Due to the development monopoly manymunicipalities benefits a strong negotiation position. At the same time the participatingmunicipalities are in a difficult situation due to their agreement with the state and theStockholm County Council regarding 64 000 new homes by the year of 2030.The degree project emphasizes the possibility that by adjusting an existing price indexformula, land prices will be more closely linked to housing prices. The purpose of thisformula in a market fall is to allow a larger proportion of housing prices to be deducted fromthe land price for the developers and that in a market upturn the municipality will be able totake a larger cut of the higher housing prices. The ambition is that this will facilitatenegotiations between the municipality and the developer and make the developers moreresistant in a changing new production market.

År 2015 trädde lag (2014:899) om riktlinjer vid kommunala markanvisningar i kraft vilken innebär att samtliga kommuner som använder sig av markanvisningar ska ta fram en policy som ska innefatta grundläggande bestämmelser kring markanvisningar. Lagen tar upp vissa specifika faktorer som ska finnas med i markanvisningspolicyn för att underlätta för allmänheten, byggherrar samt för kommunerna själva. Vid kommunala markanvisningar ska hänsyn även tas till EU:s statsstödsregler, statsstödsreglerna innebär att konkurrensförhållandena på en marknad inte på något vis får snedvridas samt att det ska vara förenligt med den inre marknaden. Detta anpassas av kommunerna genom att de bland annat säljer fastigheten till ett marknadspris. I arbetet görs en kartläggning av nio stycken kommuners markanvisningspolicys i Stockholms län för att kunna avgöra hur kommunerna förhåller sig till EU:s statsstödsregler. En intervju ska även genomföras med kommunerna för att kunna få en klarhet i hur stor förståelse kommunerna har av statsstödsreglerna samt för att förtydliga respektive kommuns markanvisningspolicy. Genom undersökningen i arbetet konstateras det att det inte finns något lagkrav på att EU:s statsstödsregler ska nämnas och förklaras i en kommuns markanvisningspolicy, men att om kommunerna gör detta kommer det att underlätta för samtliga parter och även bidra med kunskap kring statsstödsreglerna i samband med markanvisningar. Samtliga kommuner i undersökningen har anpassat sig genom att följa det som är lagstadgat i lag (2014:899) om riktlinjer för kommunala markanvisningar, vilket bland annat är att förklara hur en kommun prissätter marken vid anvisningar. Kommunerna har kunskap om att försäljning av mark ska ske till ett marknadspris samt att en kommun ska främja god konkurrens. Det som dock diskuteras är om det är tillräckligt tydligt. Majoriteten av kommunerna nämner även i sina markanvisningspolicys att kommunen ska främja god konkurrens och att kommunen ska sälja mark till ett marknadspris, dock framgår det inte varför. Slutsatsen tar upp att ett förtydligande skulle kunna behöva genomföras i respektive kommuns markanvisningspolicy. Förtydligandet skulle kunna omfatta hur kommunerna anpassat sig till EU:s statsstödsregler vid kommunala markanvisningar. Det anses att de flesta kommunerna i undersökningen inte har varit tillräckligt tydliga angående vad statsstödsreglerna innebär och varför kommunerna måste följa dessa. Det finns dock inget krav på att kommunerna måste förklara vad statsstödsreglerna innebär i en markanvisningspolicy. Genom detta förtydligande skulle EU:s statsstödsregler lättare att kunna följas av allmänheten och kommunerna skulle bättre kunna förhålla sig till statsstödsreglerna. Byggherrar skulle även få en bättre förståelse i hur kommunen arbetar och varför kommunerna uttrycker sig på olika vis i deras markanvisningspolicy, som till exempel att kommunerna ska främja god konkurrens och att försäljning av mark ska ske till ett marknadspris. / In January the first, 2015, an act (2014:899) was put into effect which implicates that all the municipalities that uses land allocation shall publish a policy, which should include basic provisions for land allocations. The act addresses certain specific factors that should be included in the land allocation to facilitate the public, builders and the municipalities themselves. The municipalities should also take EU state aid rules into account when they use land allocation, which means that a competition in a market can not be distorted in any way and also that it is compatible with the internal market. This is adapted by the municipalities by selling the property at a market price. In this study, a survey of nine municipalities landmark policy in Stockholm County is made to determine how the municipalities relate to EU state aid rules. An interview is also being conducted with the municipalities in order to get clarity on the understanding of the municipalities in the EU state aid rules and to clarify the respective municipality's land allocation policy. Through the survey in this study it is observed that there is no legal requirement for EU state aid rules to be mentioned or explained in a municipality's land allocation policy, but if the municipalities mentions the EU state aid rules in their land allocation policy, it will facilitate all parties and also contribute knowledge about the rules in connection with land allocations. All the municipalities in the survey have adapted to the act (2014:899), for instance by explain how they price the land when they use land allocations. The municipalities have understood that the sale of land must be at a market price and that they have to promote good competition. What is discussed, however, is whether it is clear enough. The majority of the municipalities mention in their land allocation policy that they should promote good competition and that they have to sale land to a market price, without mentioning the reason why. The conclusion of the study states that a clarification might to be carried out in each municipality's land allocation policy. The clarification could include how the municipalities adapted to the EU state aid rules in land allocation policies. It is considered that all the municipalities have not been sufficiently clear about what the rules mean and why the municipalities must follow them. However, there is no requirement that the municipalities have to explain what EU state aid rules mean in a land allocation policy. Through this clarification, EU state aid rules could be easier to follow by the public and municipalities could be better able to comply with the rules. Builders might also get a better understanding of how a municipality works and why the municipalities express themselves in a certain way in their land allocation policy, such as promoting good competition and selling land at a market price.

En kommunal markanvisning kan liknas vid ett OPS-liknande förhållande mellan kommun och bostadsutvecklare, där den senare kan betraktas ha en option att få köpa kommunal mark. Arbetet undersöker och analyserar de olika processer som leder fram till att bostadsutvecklare får tillgång till mark via kommunala markanvisningar i Stockholms län. Studien undersöker dels ett kommunalt perspektiv, vilket behandlar själva tilldelningen av mark. Därutöver undersöks också bostadsutvecklarnas perspektiv, vilket behandlar olika företags tilldelningar. Studien innefattar en litteraturstudie, en innehållsanalys utifrån ett unikt dataset som baseras på sekundärdata från kommuner, samt hypotesprövning med hjälp av chi-två-test. Litteraturstudien undersöker markanvisningar i en historisk kontext, därefter hur markanvisningsprocessen betraktas idag både ur ett nationellt och ett internationellt perspektiv. Sekundärdata till innehållsanalysen består av information kring samtliga tilldelade markanvisningar i elva kommuner i Stockholms län mellan åren 2015-2017. Informationen är hämtad efter kontakt med kommunerna ifråga. Studien betraktar markanvisningar som direkt jämförbara observationer. Markanvisningarna är indelade i direkt- och anbudsanvisningar. Hypotesprövning med hjälp av chi-två-test har genomförts för att testa olika uppställda hypoteser om vilka typer av företag som tilldelats vilken typ av markanvisning. Studien visar att kommuner arbetar på olika sätt när de tilldelar markanvisningar. Kommuner har olika förutsättningar som utmynnar i olika arbetssätt. Anbudsanvisningar har högre markpris än direktanvisningar, vilket kan bero på olika saker. Spelregler i anbudsanvisningar är både otydliga och oförutsägbara. Otydligheten beror främst på att en stor mängd bedömningskriterier har använts i förhållande till antalet anvisningar. Oförutsägbarheten är främst ett resultat av att bedömningskriterierna har haft en tydlig viktning, med angiven poäng eller procent, i endast hälften av fallen. Pris bedöms generellt som det viktigaste bedömningskriteriet i anbudsanvisningar. Olika typer av företag är olika framgångsrika i olika typer av markanvisningar. Omsättning och börsnotering har statistisk signifikant påverkan på detta. Allmännyttiga företag tilldelas fler markanvisningar än andra, men i en historisk kontext tilldelas de som grupp färre lägenheter jämfört med tidigare decennium på sent 1900-tal. Stora företag agerar irrationellt vid anbudsanvisningar. Många bostadsutvecklare visar kortsiktigt intresse för markanvisningar, där två av tre aktörer aldrig fått någon mark. / A Swedish municipal land allocation can be regarded as an option for a developer to purchase municipal land. This study investigates and analyses the various processes that lead to the availability of land for housing developers via municipal land allocations in Stockholm County. The study examines partly a municipal perspective, which deals with the actual allocation of land. In addition, a housing developer’s perspective is investigated, which deals with different corporate allocations.  The study includes a literature study, a content analysis based on a unique dataset based on secondary data from municipalities, and hypothesis testing using chi-squared tests. The literature study investigates land allocations in a historical context, then how the process is considered today, both from a national and an international perspective. Secondary data for the content analysis consists of information about all land allocations in eleven municipalities in Stockholm County between the years 2015-2017. The information is obtained after contact with the municipalities in question. The study regards land allocations as directly comparable observations. The land allocations are divided into direct and tender allocations. Hypothesis testing using chi-squared tests has been conducted to test different hypotheses about which types of companies that get different types of land allocations.  The study shows that municipalities work differently with land allocations. Municipalities have different conditions that emerge in different ways of working. Tender allocations have higher land prices than direct allocations, which may mean different things. “Game rules” in tender allocations are both unclear and unpredictable. They are unclear because of a total use of a large amount of assessment criteria in relation to the number of land allocations. They are unpredictable because of the lack of weighted criteria, with specified points or percentages, in only half of the cases. Price is generally assessed as the most important criterion in tender allocations. Different types of companies are different successful in different types of allocations. Turnover and listing have statistically significant impact on this. Public utility companies are awarded more land allocations than others, but in a historical context, they are assigned fewer apartments compared to previous decades in the late 1900s. Large companies act irrationally with tender allocations. Many housing developers show short-term interest in land allocations, where two out of three have never been awarded any land.

Studien har för avsikt att undersöka hur byggherrar, utan att tilldelas lokaliserade byggrätter, och kommun tillsammans kan arbeta med storskaliga stadsbyggnadsprojekt. Stadsbyggnadsprojekt där flera byggherrar är involverade och där vissa av dem tilldelas en samordnande roll med komplicerade frågeställningar vad gäller byggande och fördelning av ansvar, kostnader och byggrätter. Studien har också för avsikt att utreda om en samverkan mellan de utvalda byggherrarna och kommunen är av betydelse för detaljplanens genomförande. Dessutom undersöks vilka för- och nackdelar det kan finnas med att involvera utvalda byggherrar vid byggande på kommunal mark, en s.k. markanvisning.  Undersökningen består av en fallstudie som har utförts på två kommuner i Stockholms län. Fallstudien har sin grund i elva intervjuer med representanter från byggbolag samt från kommunerna Stockholms stad och Järfälla kommun. Dessutom är undersökningen gjord genom studier av material kring markanvisningar såsom markanvisningspolicy, avtal, nämndbeslut, tjänsteutlåtanden och detaljplaner etc.  Resultaten pekar på att de utvalda byggherrarnas roll är av betydelse för detaljplanens genomförande. Det beror på att byggherrarna med sina tekniska och ekonomiska kunskaper samverkar med kommunen för att hela detaljplaneområdet ska gå att genomföra. / This study aims to examine how developers, without being allocated with localized building rights, and municipalities collectively undertake large-scale urban development projects. Urban development projects involving several developers where some of them are assigned with a coordination role with complex issues regarding the construction and distribution of possibilities, costs and building rights. The study also aims to examine whether an interaction between the selected developers and the municipality is of importance for the implementations of the detailed plan. In addition, the study investigates the pros and cons of involving selected developers in building om municipal land, a so-called land allocation. The study consists of a case study which has been conducted in two municipalities in Stockholm County and is based on eleven interviews with representatives from property developers as well as the municipalities of Stockholm City and Järfälla. In addition, the study has been performed by examining land allocations, policies and agreements, council resolutions, official statements and detailed plans etcetera.  The findings include that the role of selected developers is important for the implementation of the detailed plan. This is due to the fact that the developers, with their technical and financial knowledge, interact with the municipality to enable to implement the plan.

Sedan en tid tillbaka har utbudet och efterfrågan på bostäder varit väldigt debatterat. Detuppstod en bostads-politisk debatt där många kommuner blev kritiserade över hur dettahanteras. Örebromodellen har då blivit uppmärksammad på senare tid som ett effektivt ochtidsbesparande sätt att korta ner tiden från “idé” till färdig byggnad genom Örebrokommuns sätt att utföra markanvisningsprocessen på tillsammans med hur de utformardetaljplaner. Det har dock inte redovisats hur och varför denna modell fungerar samt omdessa påstådda förbättringar faktiskt stämmer. Därför har det visats sig vara intressant attundersöka detta.Detta examensarbete syftar till att undersöka vad Örebromodellen innebär från ettdetaljplanerings- och markanvisnings-perspektiv. Utöver detta syftar arbetet även till attutreda hur Örebro kommun arbetar efter en snabbare och effektivare process i dessa ovannämnda perspektiv samt om något efterföljande steg i processen har blivit påverkat avpåskyndandet från Örebromodellen. Arbetet syftar även till att belysa både för- ochnackdelar med den nämnda detaljplanerings- och markanvisnings-modellen.I uppsatsen har en kvalitativ fallstudie utförts som omfattar fyra bostadsprojekt i Örebro.Genom studien har det, till en början, konstaterats att Örebromodellen inte är en striktmodell som kommunen förhåller sig till utan istället en stark riktlinje som kan skilja sig någotmellan projekten. Denna modell använder sig av generella detaljplaner som kan ha storafördelar med sin flexibilitet men kan också anses vara osäkra i framtiden gällandekommunens ursprungliga avsikt med området. Utöver detta har det konstaterats attÖrebromodellens markanvisningar genomförs med förstudie- och reservations-avtal. Dessaavtal har både för- och nackdelar bland annat har det visat sig vara ett bra sätt att säkerställautformningen av byggnationen i genomförandeskedet samt att det är ett effektivt sätt attpåskynda processen på. Dock behövs det undersökas hur väl denna metod, som användsför markanvisningar, håller i bland annat konjunktursvängningar. I uppsatsen analyseras ochdiskuteras bland annat även hur Örebromodellen prissätter mark och hurreservationsavtalen kan ses som ett starkt styrmedel samt implikationer som kan följa avdetta.Vidare gällande studien om tidslinjen för projekten har det visats att genomsnittet för hurlång tid markanvisning och detaljplanering tar i verkligheten, för de projekt som studerats,stämmer i stort sett överens med det som Örebro kommun presenterat själva. Där tidslinjeninte följts har det funnits förklarliga skäl till detta. Det har till stor del berott på att  bostadsmarknaden stagnerade efter sommaren 2017 vilket gjorde det svårt förbyggaktörerna att sälja tillräckligt många bostäder innan de startade byggnationen. Dettaledde till att risken att fortsätta bygget blev för stor för byggaktörerna och de behövde dåförlänga antingen förstudien eller reservationen. Utöver detta har andra fall undersökts somhar påverkat processen. Dessa fall har visat på problem som uppstått på grund av denna typav markanvisningsmetod. / For some time now, supply and demand for housing have been very debated. There hasbeen a political debate about housing in which many municipalities have been criticized forhow this is being handled. The Örebro-model has recently been recognized as an efficientway to shorten the time period from an initial idea to a finished building through the Örebromunicipality's way of carrying out the municipal land allocations1 together with how theydesign plans2 for these areas. However, it has not been proven how or why this model worksand whether these alleged improvements are actually correct. Therefore, it has beennecessary to investigate this further.This thesis aims to investigate what the Örebro-model entails from a planning and municipalland allocations perspective. In addition, the thesis aims to investigate how the municipalityof Örebro works according to a faster and more efficient process in these previouslymentioned perspectives, and whether any subsequent steps in the process have beenaffected by the timesaving from the Örebro-model. This thesis also aims to highlight boththe advantages and disadvantages of the aforementioned planning and used method ofmunicipal land allocation.In this thesis, a qualitative case study has been carried out, which comprises four residentialprojects in Örebro. Through the study it has been found that the Örebro-model is not astrict model that the municipality of Örebro relies on, but instead a strong guideline thatmay differ slightly between projects. This model uses general plans that can have greatadvantages given their flexibility but can also be considered uncertain for the futureregarding the municipality's original intention with the area. In addition, it has beenestablished that the Örebro-model's land allocations are carried out with a pilot study3 andreservation agreements4. These studies and agreements have both advantages anddisadvantages. Among other things, it has proved to be a good way to ensure the design ofthe construction in the implementation stage and that it is an effective way to speed up theprocess. However, it is necessary to examine how well this method, which is used for landallocations, holds up in, among other things, economic cyclical fluctuations. This thesis alsoanalyzes and discusses, among other things, the Örebro-model’s pricing of land and howthe reservation agreements can be seen as a strong instrument for influencing constructioncompanies. The thesis also shows other implications that can follow from this.  Furthermore, regarding the study of the timeline of the projects, it has been shown that theaverage of how long the land allocation and planning takes in reality, for the projectsstudied, is broadly in line with what the municipality of Örebro presented themselves.Where the timeline was not followed, there have been explanatory reasons for this. This haslargely been due to the housing market stagnating after the summer of 2017, which made itdifficult for construction companies to sell enough housing units before they started theconstruction. This led to the risk of continuing the construction being too great for theconstruction companies and they then had to extend either the pilot study or thereservation agreements. In addition, other cases have been investigated that have beenshown to affect the process. These cases have shown problems that have arisen due to thistype of method used for land allocation.

Detta kandidatarbete har till syfte att undersöka hur och varför kommuner väljer en viss typ avmarkanvisningsmetod samt redogöra om det finns några likheter och/eller skillnader i olika kommungrupperstillvägagångssätt. Till skillnad från tidigare studier har detta kandidatarbete inte bara tagit hänsyn till Sverigesstörre kommuner utan också de mindre kommunerna har tagits i beaktning. Genom en modifikation av SKL:skommungruppsindelning har de deltagande kommunerna delats in i kommungrupp ”liten”, ”mellanstor” och”stor”. Genom en enkätundersökning har information samlats in från 24 geografiskt utspridda samt olika storakommuner om hur de hanterar dagens markanvisningsfrågor.I enkätundersökningen påträffades en rad olika varianter av de två samlingsbegrepp för markanvisningsmetoder;anbudsförfarande och direktanvisning. Därför kan en nationell begreppsram för de tvåmarkanvisningsmetoderna vara behövligt för att öka transparensen på marknaden och främja till en tydligaremarkanvisningsprocess.Resultatet visade att anbudsförfarande i regel tillämpas för attraktiva områden samt för projekt av särskildkaraktär. Direktanvisning tillämpas i sin tur för mindre attraktiva områden samt om kommunen inte vill varadelaktig i exploateringsprocessen. Skillnader har påträffats i vilken metod som vanligen används blandkommungrupperna. I kommungrupp ”stor” och ”liten” är anbudsförfarande den mest användamarkanvisningsmetoden. Medan i kommungrupp ”mellanstor” är direktanvisning den dominerande metoden. / The purpose of this bachelor thesis is to investigate how and why municipalities choose a particular type ofland-use method and explain if there are any similarities and/or differences in the different municipal groups´approaches. Unlike previous studies, this bachelor thesis has not only taken Sweden´s larger municipalities intoconsideration, but also the smaller municipalities have been taken into consideration. Through a modificationof SKL´s municipality group division, the participating municipalities have been divided into groups of “small”,“medium and “large”. Through a questionnaire survey we have acquired information from 24 geographicallyscattered municipalities on how they handle land-use issues.In the survey, a number of different alternatives of the two collective concepts of land-based methods werefound: allocation by tender and direct allocation. Therefore, a national conceptual framework for the two landallocation methods could be needed to increase transparency in the market and promote a clearer land-basedprocess.The results showed that allocation by tender are usually applied for attractive areas and for projects of specialnature. Direct allocation is in turn applied for less attractive areas, and for when the municipality does not wantto participate in the development process. Differences have been found in which method is commonly usedamong the different municipalities divided into “small” and “large”. Allocation by tender is the most commonlyland-used method among the municipalities group “small” and “large”. Whilst in the “medium” group, directallocation is the dominant method.

Detta examensarbete i samhällsbyggnadsteknik undersöker och jämför planeringsprocesser vid markanvisning, för att utforska hur kommuner arbetar vid utvecklingen av hållbara stadsdelar. Vidare syftar arbetat till att undersöka hur grönstruktur främjar en hållbar stadsutveckling vid exploatering av kommunal ägd mark. Studien utforskar även arbetet med grönytefaktorn som planeringsverktyg för att uppnå grönare städer. Studien är av fallstudiedesign där fallet är Malmö stad och två utvalda hållbara stadsdelar utgör två analysenheter. Stadsdelarna är Norra Sorgenfri och Sege park i Malmö stad. En litteraturgenomgång har genomförts för att få en större inblick i det aktuella forskningsområdet. Därefter har en fallstudie av Malmö stad och de två fallstudieenheterna utförts. Innehållsanalys har använts som metod för att granska och analysera planer och dokument som rör planeringen av hållbara stadsdelar i Malmö stad. Studiens resultat visar på att en strategisk planering och en bra samverkan av stadens alla planer och dokument underlättar i planeringsprocessen likväl som en tyngdvikt vid dialogform, både vad gäller dialog över olika kommunala enheter, olika aktörer inom samhällsbyggnad samt medborgardialog och byggherredialog. Det framgår även att planera för grönstruktur kan vara utmanande, framför allt i den täta staden, där grönytefaktorn är ett effektivt planeringsverktyg. / This study is a bachelor thesis in construction and urban planning that investigate and compares planning processes in land allocation to explore how municipalities working with development of sustainable urban planning. Furthermore, this study aims to investigate how green infrastructures supports sustainable urban development when explode land owned by municipality. The study also explores the use of the green area index tool as a planning tool to achieve greener sustainable cities. The study is a case study design, the case is the city of Malmö and two case study units consisting of the Norra Sorgenfri and Sege Park districts. To gain a greater insight into the current research area the rapport begins with a literature study. The rapport continues with the case study of Malmö city and the two case study units. A content analysis has been used as a method to review and analyze plans and documents relating to the sustainable urban planning in the city of Malmö. The study's results show that strategic planning and a good collaboration of all the city's plans and documents smooth the planning process as well as the impact of dialogue. Both in terms of dialogue across different municipal units, people working in the field of sustainable urban development as well as citizen dialogue and developer dialogue. It also appears that planning for green infrastructure can be challenging. Especially in dense cities, where the green area index tool can be an effective planning tool.

Denna multipla fallstudie behandlar hur kommuner implementerar de bostadssociala målen i sina markanvisningar. Sveriges befolkning växer och fler bostäder behöver byggas för att människor ska ha någonstans att bo. Bristen på bostäder får stora konsekvenser både på individnivå och för samhället i stort när bostadsbristen hämmar samhällsutvecklingen. De som drabbas hårdast av detta är de med låg inkomst, studenter, ungdomar, pensionärer, socialt utsatta och nyanlända. För att skapa rätt förutsättningar för alla invånare i kommunerna ska målen för bostadsförsörjningen beskrivas i bostadspolitiska program och kopplas till översiktsplanerna (SFS 2000:1383). Behovet av att bygga bostäder för låginkomsttagare är stort, bland andra studenter, ungdomar och äldre, kommunerna kan genom sina markanvisningar ställa krav på byggherrarna om att uppföra sådana bostäder. Syftet med detta arbete är att kartlägga hur två kommuner arbetar med markanvisning för att nå de sociala målen i bostadspolitiken och försöka besvara följande frågeställningar: • Hur kommer de bostadssociala målen gällande studenter, ungdomar samt bostäder för äldre och 55+ till uttryck i markanvisningar? • Hur skiljer sig de bostadssociala målen i markanvisningarna mellan Sundbybergs stad och Täby kommun? De i uppsatsen granskade markanvisningarna visar på att det i kommunerna byggs bostäder för den breda allmänheten men även i viss mån riktat mot grupper med lägre inkomster. Studien visar även att olika politisk styrning påverkar bostadsförsörjningen i olika riktning. Samt att vikten av att ha tydliga mål för bostadsförsörjningen leder till att bostadsbyggandet får en tydlig inriktning. Motsatsvis får avsaknaden av mål för bostadsförsörjningen negativa konsekvenser i form av uteblivna bostäder för ungdomar, studenter och äldre och 55+. / This multiple case study deals with how municipalities implement their housing supply objectives in their land allocations. Sweden’s population is growing and more housing needs to be built for people to have somewhere to live. The lack of housing has major consequences both at the individual level and for society at large when housing shortages hamper social and economic development. Those who are most affected by this are those with low incomes, for example adolescents, students and senior citizens. In order to create the right conditions for all residents in the municipalities, the housing supply objective should be described in housing policy programs and linked to the comprehensive plan (SFS 2000:1383). If there is a need to build residences for lower-income citizens, including adolescents, students and senior citizens, municipalities may, through their land allocations, induce the developers to construct such housing. The purpose of this study is to examine how two municipalities in the greater Stockholm region work with their land allocations to reach the objectives of their housing supply objectives and try to answer the following questions: • How will the housing supply objectives be expressed in land allocations regarding students, adolescents and senior citizens and 55+? • How does the housing supply objectives in the land allocation differ between Sundbybergs stad and Täby kommun? Conclusions from the study show that different political views, where basic principles on how to govern a municipality effectively, lead to, among other things, the housing supply objectives in different paths. One path does not favor those with low income, the other tries to do something. Different political views affect housing construction in Sweden, the question has therefore been raised that housing construction should be handled at the national level.

I dagsläget råder det en stor bostadsbrist i Sverige eftersom bostadsbeståndet inte räcker för att tillfredsställa efterfrågan. För att lösa problemet måste det byggas fler bostäder. Bara under första halvåret 2016 byggdes ca 21 000 nya bostäder och ytterligare ca 28 000 bostäder har påbörjats. Innan byggherrarna kan starta konstruktionen av nya bostäder måste det finnas lämplig mark att bygga på. Stor del av den mark som är lämplig för bostadsändamål ägs av kommunerna, vilket gör att byggherrarna ofta är beroende av kommunal mark. Samtliga 289 kommuner som svarat på frågan i 2016 års bostadsmarknadsenkät, om de äger lämplig mark för bostadsbyggande svarade ”Ja”. Frågeställningarna som behandlas i detta arbete är: A. Hur prissätter kommunerna mark för byggande av flerbostadshus? B. Hur påverkar kvalitetskrav (t.ex. miljö- gestaltnings- och hållbarhetskrav) markpriset och hur kontrolleras dessa krav av kommunen? C. Hur skiljer sig markpriset mellan anbud- och fastprisanvisning? För att få svar på dessa frågeställningar har tre olika metoder använts.Den första metoden var att granska kommunernas markanvisningspolicy som de ska ha enligt Lag om riktlinjer för kommunala markanvisningar. Det utfördes också en granskning av markanvisningar där några skett via anbud på pris och några som skett via fastpris för att avgöra om det finns en skillnad i markpriserna. Till sist utfördes också en intervju med tjänstemän från kommunerna med frågor utifrån de tidigare genomförda granskningarna. Genom de utförda metoderna framkom det svar på frågeställningarna. Båda kommunerna ger mark för byggande av flerbostadshus ett värde i kr/kvm BTA där källare och kalla ytor exkluderas. En skillnad där var att Gävle kommun använder externa värderingsföretag och Stockholm kommun har två interna värderingsenheter.   Detta arbete visade att kommunerna inte har några tydliga metoder för kvalitetsuppföljning. Det framkom under intervjuerna att de flesta krav som ställs vid markanvisningarna är kopplade till bygglovens giltighet.  Granskningen av markanvisningarna visar att 4 av 5 markanvisningar som skett via anbud på pris markanvisats till ett dyrare pris än de andra. Det kan därför vara av intresse att vidare undersöka frågan för att kontrollera om det stämmer överlag. / Sweden is currently suffering from a major shortage of housing because the number of houses can’t satisfy the demand. To solve the problem more houses needs to be built. In the first half of 2016 approximately 21 000 new houses were built and another 28 000 got started. Before the builders can start the construction of the new houses, there need to be suitable land to build on. The municipalities own a large part of the land that is suitable for residential purposes, which means that the builder often are dependant on municipal land. All municipalities who answered the question, in the 2016 housing market survey, if they own suitable land for housing replied “Yes”. There are three main questions that will be answered in this paper: A. How do the municipalities price land for the construciton of apartmentbuildnings? B. How does quality requirements affect the land price and how are theserequirements checked by the municipality? C. How does the land price differ between bid and fixed priced landallocations? To answer these questions a few different methods have been used. The first method was to review the municipal policy for land allocation which they are requeired by law to have. There were also a review done of land allocation agreements, some that were sold by bid and some that were sold with a fixed price. Finally interviews were performed with questions based on the previously done reviews. Through the methods performed, the questions were answered. Both municipalities gives the land a value of SEK/sqm gross area where basements and cold areas are excluded. One difference is that Gävle uses external valuators while Stockholm has two internal units that performs the valuations of the land. This work showed that neither of the municipalies have a clear method of following up on the quality requirements. During the interviews it was explained that most of the requirements were tied to the building permits validity. The review of the land allocation agreements showed that 4 out of 5 land allocations that were made by bid were priced higher then thoose with a fixed price. It may therefore be of interest to further investigate the question.