Syftet med studien är att undersöka förskollärarnas synsätt på hur lärmiljöer i förskolan stimulerar barns språkutveckling, samt hur förskollärarna talar om hur de arbetar för att skapa lärmiljöer som bidrar till att barn utvecklas i sin språkutveckling. Den valda metoden i studien är en kvalitativ metod med semistrukturerad intervju där urvalspersonerna består av fem verksamma förskollärare. Studiens resultat visar att en genomtänkt samt strukturerad lärmiljö som utgår ifrån barnens intressen är viktig för barns språkliga utveckling. Att använda sig av olika hjälpmedel för att främja barns samspel samt språkliga utveckling i olika miljöer vilket ger förutsättningar för barnen att kommunicera med varandra. Studien visar att en närvarande förskollärare är av viktig för att utveckla barns språk. Studien visar även svårigheter som kan uppstå som att skapa lärmiljöer i svårplanerade utrymmen. Studien visar även svårigheter i att skapa intressanta och stimulerande miljöer som utmanar alla barnens förutsättningar. / The purpose of the study is to examine the preschool teachers' approach to how learning environments in preschool stimulate children's language development, as well as how preschool teachers talk about how they work to create learning environments that contribute to children's language development. The chosen method in the study is a qualitative method with a semi-structured interview where the sample consists of five working preschool teachers. The results of the study show that a well-thought-out and structured learning environment that is based on the children's interests is important for children's linguistic development. Using various aids to promote children's interaction and language development in different environments, which provides the conditions for the children to communicate with each other. The study shows that a preschool teacher present is important for developing children's language. The study also shows difficulties that can arise such as creating learning environments in difficult-to-plan spaces. The study also shows difficulties in creating interesting and stimulating environments that challenge all the children's abilities.

This study explored the meaning of social support networks among a self-selected sample (N=31) of migrant Puerto Rican women. Following a combined quantitative and qualitative research design, four areas were investigated: 1. How did the women define their social support networks? 2. How and to what extent were relationships maintained with the support networks left behind in Puerto Rico, (PRSSN)? 3. How were new networks established in Boston, (BSSN)? 4. What impact separation from PRSSN had on stress? Related areas of inquiry were stressed and specific demographic factors were considered. These included, age range of 20 to 40 years; living in Boston for three years or less, and the presence of children. Data was collected, with a demographic instrument designed for this research, based on Hollingshead Four Factor In- dex of Social Status (1975). Instruments to gather data included: Pearson's Personal Support System Survey (P3S, 1979), State-Trait Anxiety Inventory, Spanish translation (1975), and an open-ended questionnaire developed by this researcher to elicit descriptive information about the participants relationship with their PRSSN and BSSN. The definition of social support network was conceptualized by the migrant Puerto Rican women as people that provide help and encouragement, characterized by reliable relationships based on trust, and reciprocity. Distinctions between emotional and functional support were less clear due to overlap between reported forms of support. The self-selected sample yielded unexpected data uncharacteristic of those reported in the literature. These women had a high level of education, 46.4% had college or graduate degree, and 39% had high school diploma or some years of college. These women were young, 55% were 20 to 29 years old and their family size was small, 65% had 2 or less children. Clinically this group appears to be self-confident, assertive, initiators of change for themselves and their families, and capable of admitting their needs and looking for help through appropriate sources of support. The pursuit of help in no way should be interpreted as a weakness or inability to cope. On the contrary, this group showed unexpected inner resources and self confidence. These findings inform the literature on women's development, corroborating research by Gilligan (1977, 1982) and Miller (1976) about women's connectedness, and its relationship to growth. Further, they provide cultural-specific meaning to the characteristics and functions of support networks. They may also describe an emerging population of Puerto Rican migrant women. Implications for Counseling Psychology indicate educational approaches for interveining on behalf of migrant Puerto Rican women, i.e. providing language proficiency and other information needed to effectively deal with the dominant culture. These data, also recommend working from a strength versus deficit perspective.

This study is about language development in multilingual children. The purpose of this qualitative study is to highlight how the pedagogues in the preschool describe how they support and challenge the children in their language development. The method used is semi-structured interviews. Two special education teachers and five preschool teachers were interviewed to find out how they work with language development in multilingual children. The results show that the educators work with different approaches and methods to strengthen children's language development and give them a rich vocabulary.The pedagogues work closely with the guardians to benefit the children's language development. The educators asked about important concepts and sentences in the children's mother tongue, which were then posted on the walls next to the Swedish word. In order for a safe and reliable relationship to be established, an interpreter was offered for example, development interviews. Picture support and signs as support, was a common approach to support and stimulate the children in their language development. This was mainly used in transitions.The conclusion that emerged was that a conscious approach and a respect for all languages ​​is crucial for the children's development in preschool. Through inclusive learning environments, where the pedagogues encourage language use in several languages, the children's language development is stimulated. A mutual respect for all languages ​​creates equality and that no child is left out. The children are given the opportunity to develop both Swedish and their mother tongue. / Denna studie handlar om språkutveckling hos flerspråkiga barn. Syftet med denna kvalitativa studie är att belysa hur pedagogerna inom förskolan beskriver hur de stödjer och utmanar barnen i deras språkutveckling. Metoden som använts är semistrukturerade intervjuer, två specialpedagoger och fem förskollärare intervjuades för att ta reda på hur de arbetar med språkutveckling hos flerspråkiga barn. Resultatet visar att pedagogerna arbetar med olika tillvägagångssätt och metoder för att stärka barns språkutveckling och ge demett rikt ordförråd. Pedagogerna har en nära samverkan med vårdnadshavarna, för att gynna barnens språkutveckling. Pedagogerna frågade om viktiga begrepp och meningar på barnens modersmål, som sedan sattes upp på väggarna bredvid det svenska ordet. För att en trygg och pålitlig relation skulle etableras, erbjöds tolk vid exempel, utvecklingssamtal. Bildstöd och tecken som stöd, var ett vanligt tillvägagångsätt för att stödja och stimulera barnen i deras språkutveckling. Detta användes främst i övergångar. Den slutsats som kom fram var att ett medvetet förhållningssätt och en respekt för alla språk är avgörande för barnens utveckling i förskolan. Genom inkluderande lärmiljöer, där pedagogerna uppmuntrar till språkanvändning på flera språk, stimuleras barnens språkutveckling. En ömsesidig respekt för alla språk, skapar en jämställdhet och att inget barn blir åsidosatt. Barnen ges möjlighet att utveckla både svenskan och sitt modersmål.

The purpose of this study was to examine the relationship between two concepts, language development/language acquisition and inclusion. We examined a number of different articles and different studies made by different scientists, with the purpose of examining whether or not the two concepts in fact actually had a scientific relationship. Furthermore this text is written with a background in the subject of social science and therefore most if not all results and conclusions will have a connection to social studies/science. The method used consisted mainly of doing systematic research as well as evaluating a variety of sources found on different databases such as, Libseach, SwePub, ERC etc. In the results section of this text we present the results of what we accumulated while reading different reports and theses. The results include among other things different perspectives that were commonly mentioned in a lot of different reports and theses such as the sociocultural perspective, approaches to language development and subject concepts. The final part of this text is a discussion and a conclusion, where conclusions are drawn from the results and we discuss possible problems with the method used as well as what can be done in order to further investigate this subject.

Förväntat kunskapsbidrag Examensarbetet förväntas bidra med en bättre förståelse och en ökad kunskap om hur det språkutvecklande arbetet för flerspråkiga elever i grundskolan ser ut och vilka framgångsfaktorer det finns för språkutvecklande undervisning med flerspråkiga elever. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv synliggöra internationell och nationell forskning och få en bredare kunskap kring hur det språkutvecklande arbetet med flerspråkiga elever i grundskolan kan se ut. Preciserade frågeställningar: 1. Vilka metoder används enligt forskningen i det språkutvecklande arbetet med flerspråkiga elever i grundskolan? 2. Vad är framgångsrika faktorer i arbetet med flerspråkiga elevers språkutveckling i grundskolan, enligt forskningen? Teori Examensarbetet har en teoretisk förankring utifrån två teoretiska perspektiv och inspireras av den sociokulturella teorin samt systemteori. Utifrån båda teorierna läggs fokus på elever och yrkesverksamma inom en skolkontext. Metod Examensarbetet är en systematisk litteraturöversikt som är baserad på internationell och nationell forskning, vetenskapliga artiklar och studier inom tidsramen 2013 till 2022. Resultat Resultat visar att translanguaging (transspråkande) är framträdande som språkutvecklande metod för flerspråkiga elever i grundskolan. Lärarnas attityder och deras tillåtande av flerspråkighet är en framgångsfaktor i undervisningen av flerspråkiga elevers språkutveckling i grundskolan. Specialpedagogiska implikationer Specialpedagoger som är yrkesverksamma inom skolans verksamhet har en central och viktig roll i arbetet med att stötta lärarna. Detta för att de ska kunna utforma den undervisning och miljö som eleverna har rätt till och utifrån deras behov och förutsättningar för att kunna nå kunskapsmålen. Specialpedagogen har också en övergripande blick över verksamheten och kan bidra med sin kunskap och kompetens för ett organisatoriskt utvecklingsarbete som bland annat ett språkutvecklande arbetssätt kan vara. / This systematic review is a study about how compulsory schools, national and international,work with multilingual students´ language development. Our aim with this review is to increase the knowledge about language development work with multilingual students in compulsory schools, by finding out which methods are used and what successful factors there are. Majority of the results show translanguaging as a commonly used method and teachers´attitudes towards multilingualism are the successful factors in language development of multilingual students.We discuss the results from a special need coordinators perspective and come to a conclusion at the end of this review, about how special need coordinators can apply these findings in their work with multilingualism in compulsory schools.

The aim of this study is to investigate how aesthetic learning processes in relation to language development are interpreted and used by three upper secondary teachers within the subject of Swedish as a second language. To do this, the study analyzes interviews with three teachers and their classroom teaching designs. The results show that all three teachers emphasize that aesthetic learning processes can function as means of language development - as long as you have a clearly defined learning object and cognitive resistance in the tasks. It also shows that aesthetic learning processes can be particularly relevant for students whose thoughts are ahead of their second language learning skills. Additionally, the teachers believe that students access to other linguistic resources as well as to previous experiences and interests are important. In summary, two of the three teachers show a wide variety of the aesthetic learning processes such as theatre, pictures, music, painting and small group discussions. The third teacher expresses a desire to include them more, but points out the lack of organizational support.

This study aims to investigate how four teachers work with fiction in science lessons and the teachers' views on whether fiction promotes the students' language- and knowledge development within the nature-oriented subjects. The study's two questions are: ·      How do the teachers in the study implement fiction in teaching within the nature-oriented subjects? ·      In what/in what ways do the teachers in the study believe that fiction can influence students' knowledge development in the nature-oriented subjects?  The study is based on Cummins four field model and the sociocultural perspective with a main focus on the connection between language and learning and the concept scaffolding. The material that has been used in this study has been collected through qualitative teacher interviews as well as qualitative classroom observations of the participating teachers. When analyzing the study's material, thematic analysis constituted the method. The results of the study show that the participating teachers advocate a varied working method and use several working methods when working with fiction during science lessons, for example reading aloud, silent reading and classroom discussions. The results also show that the teachers believe that fiction in science class can promote students' language and knowledge development, for example by developing the students' subject-specific language in parallel with everyday language and by making natural science phenomena concrete. The results of the study also show that the teachers have experienced difficulties while working with fiction during science lessons, but the possibilities that fiction brings means that the teachers' attitude to working with fiction in science class is positive.

Digitala bilder och föräldrars betydelse för barnets språkutveckling har uppmärksammats av forskare de senaste åren. Barn lär sig genom socialt samspel då mimik, gestik, ord, fonetik och handlingar sammankopplas i hjärnan. Delade meningar råder kring vad är bra och mindre bra för barnets språkutveckling. På barnavårdscentralen startades ett förbättringsarbete, ett utökat 8 månaders besök, med syfte att kommunicera kring vikten av och öka kunskapen hos föräldrar kring barns språkutveckling. Syftet med studien var att studera och beskriva faktorer för ökad kunskap för föräldrar och personal. Förbättringsarbetet innebar ett utökat 8 månaders besök med bokläsning och samtal kring skärmvanor. Föreläsning och workshop för föräldrar erbjöds. Enkät med slutna frågor genomfördes av personalen på barnavårdscentralen. Intervjuer, enskilda och i fokusgrupper genomfördes för att besvara syftet. Datamaterialet transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Förbättringsarbetet ökade föräldrars kunskap kring tidig läsning och vikten att ordstimulera samt använda sig av TAKK tecken. Studien visade att faktorer som dialog, interaktion och påverkan ökade föräldrarna och personalens kunskap om tidig språkstimulering. Personalens kunskap och det tvärprofessionella samarbetet stärktes. Tydlighet i kommunikation till personal och föräldrar om vikten av tidig läsning, praktisk tillämpning, visualisera samt att följa upp var en viktig slutsats. Barnavårdscentralens viktigaste uppgift är att sprida kunskap om barns språkutveckling, stötta föräldrar då tidiga insatser hjälper. / Speak more with your child! Digital images and the importance of parents for the child's language development haveattracted the attention of researchers in recent years. Children learn through social interactionbecause of facial expressions, gesticulations, words, phonetics and actions are connected in thebrain. There are divided opinions about what is good or less good for the development of the child's language.At the Child Health Center an improvement work was started, an extended eight-months visit,with the aim of communicating about the importance of and increasing knowledge amongparents about children's language development. The purpose of the study was to study anddescribe factors for increased knowledge for parents and staff.The improvement work meant an extended eight-month visit with book reading andconversations about screen habits. Lecture and workshop for parents were offered. A closedended questionnaire was conducted by the staff at the child welfare centre. Interviews,individuals and in focus groups were conducted to answer the purpose. The data material wastranscribed and analysed with qualitative content analysis.The improvement work increased parents' knowledge of early reading and the importance ofword stimulation and the use of TAKK signs. The study showed that factors such as dialogue,interaction and influence increased parents' and staff's knowledge of early language stimulation.The staff's knowledge and interprofessional cooperation were strengthened.Clarity of communication to staff and parents about the importance of early reading, practicalapplication, visualizing and following up was an important conclusion.The most important task for the child health centre is to spread knowledge about children's language development and support parents when early intervention helps.

The purpose of this study is to compare whether childcare workers' and preschool teachers' perceptions of the phenomenon of reading aloud differ. A qualitative method in the form of semi-structured interviews with childcare workers' and preschool teachers' was used to collect empirical data for the study. In the analysis, we used content analysis as a basis, and in the discussion section, we connect our findings to sociocultural theory. The results show that reading aloud is mainly organized in connection with nap time, with a perception that the activity is beneficial for children's language development. All informants believed that reading aloud contributes to children's language development, but the view of what language development is differs to some extent between childcare workers' and preschool teachers'. Childcare workers seemed to focus more on group dynamics, where the purpose was for the children to have the opportunity to speak during reading aloud. Preschool teachers seemed to focus more on the development of the individual in order to adapt the teaching and provide the child with favorable conditions. All informants advocated using some form of artifact to attract children interest in literature. What differed between childcare workers' and preschool teachers' was that preschool teachers used the book itself as an intriguing artifact. This includes where to place the books in the children's immediate surroundings, and how to present the book to the children before reading it.  Keywords: Interest, language development, reading aloud, reading rest / Syftet med studien är att jämföra om barnskötares och förskolläraresuppfattningar om fenomenet högläsning skiljer sig. En kvalitativ metod i formav semistrukturerade intervjuer med barnskötare och förskollärare har använtsför att samla in empirin till studien. I analysarbetet har vi utgått ifrån eninnehållsanalys och i diskussionsdelen kopplas vårt resultat till densociokulturella teorin.I resultatet framgår att högläsningen främst organiseras i samband med vilan,med en uppfattning om att aktiviteten är givande för barns språkutveckling.Samtliga informanter ansåg att högläsning bidrar till barns språkutveckling,men synen på vad som är språkutvecklande skiljer sig till viss del mellanbarnskötare och förskollärare. Barnskötare verkade fokusera mer pågruppkonstellationer där syftet var att barnen skulle få möjlighet att komma tilltals under högläsningen. Förskollärare verkade istället se till den enskildaindividens utveckling för att kunna anpassa undervisningen och ge barnetförutsättningar att utveckla språket. Samtliga informanter förespråkade attanvända sig av någon form av artefakt för att väcka barnens intresse förlitteraturen. Något som här skilde sig mellan barnskötare och förskollärare varatt förskollärare även använde boken i sig som en lockande artefakt. Där ingicktanken bakom böckernas placeringar i miljön och hur de presenterade bokenför barnen före läsningen.

The purpose of this study is to contribute to an increased understanding of how preschool teachers work with reading aloud in preschool and what they think about reading aloud as a way of working for children's language development. To investigate this and to gather empirical evidence, we have used qualitative interviews where we interviewed ten working preschool teachers. The collected empirical evidence is processed through a thematic analysis. The investigation takes the socio-cultural theory as a point of departure, where we analyze the results based on theoretical concepts. The theoretical concepts have given us an increased understanding of the results that we have obtained. The results of this study show that reading aloud is used frequently, both spontaneously and planned in the preschool’s activities. The preschool teachers repeatedly mention in our interviews that reading aloud is a central part of the activities. The reading aloud is further described as something that can be used as a starting point for several different follow-up works. Furthermore, reading aloud is described as developing on several levels, not at least as language development. The conclusion made in this study is that reading aloud is a central part of the preschool’s activities. The reading aloud takes place both spontaneously and planned, and in this study we have been able to see how the preschool teachers continue to work with the reading aloud. / Syftet med undersökningen är att den ska bidra till en ökad förståelse för hurförskollärare arbetar med högläsning i förskolan och vad de anser omhögläsningen som ett arbetssätt för barns språkutveckling. För att undersökadetta och samla in empiri har vi använt oss av kvalitativa intervjuer där viintervjuade tio verksamma förskollärare. Den insamlade empirin bearbetasgenom en tematisk analys. Undersökningen tar utgångspunkt i densociokulturella teorin där vi utifrån teoretiska begrepp analyserar resultaten.De teoretiska begreppen har gett oss en ökad förståelse för de resultat som vifått. Resultatet av undersökningen visar att högläsning används frekvent, bådespontant och planerat i förskolans verksamhet. Förskollärarna nämneråterkommande i våra intervjuer att högläsningen är en central del iverksamheten. Högläsningen beskrivs vidare som något som kan användassom en utgångspunkt till flera olika uppföljningsarbeten. Högläsningenbeskrivs ytterligare som utvecklande på flera plan, inte minst somspråkutvecklande.Slutsatsen som görs i denna undersökning är att högläsning är en central del iförskolans verksamhet. Högläsningen sker både spontant och planerat och vihar i denna undersökning fått ta del av hur förskollärarna arbetar vidare medhögläsningen.