Research claims that fourth grade teachers avoid working with language development in subject teaching. The purpose of this study is therefore to examine whether this hypothesis is confirmed in practice, and in that case analyze how the teachers work with language and subject concepts in the society-oriented subjects. Furthermore, the purpose is to examine teachers’ perceptions and challenges within the subject. The study will therefore answer the following questions:  -        How do middle school teachers work to promote students' language development while developing society-oriented subject knowledge?   -        What challenges do teachers experience when working with language and concepts in the society-oriented subjects?  The questions are answered by two qualitative methods, teacher interviews and classroom observations. The observations focuson answering the first question by examining the teachers work with contextualization, interaction and scaffolding. However, the interviews aim to answer the second question of the study, with a focus on the teachers’ experiences. Furthermore, the theoretical framework is based on Lev Vygotsky's sociocultural perspective that assumes that learning is a social and communicative process. The result shows that all teachers work with language but to a small extent, and that this was due to the teachers having great difficulty working with this subject area. In other words, the results showed that they had the biggest difficulties with contextualization.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare arbetar med och skapar förutsättningar för barns fysiska aktivitet och rörelse i den dagliga verksamheten. Forskning visar att barn blir alltmer stillasittande och inaktiva då förskolans verksamhet blir med inriktad på undervisning samt ett ökat införande av digitala verktyg. Detta kan leda till att barnfetman och psykisk ohälsa ökar. Förskollärarna har en alltmer viktig roll att ge barn förutsättningar för fysisk aktivitet och rörelse, samt att skapa ett intresse hos barn att vilja röra sig och att förstå vikten av god hälsa i framtiden. Genom semistrukturerade intervjuer med 10 av 11 utfrågade förskollärare visar resultatet att förskollärares förhållningssätt har stor betydelse och att deras tidigare kunskaper om fysisk aktivitet och rörelse är bristande. Eftersom styrdokumenten kan tolkas på olika sätt ser arbetet med barns fysiska aktivitet och rörelse olika ut i förskolor. Då fokus i styrdokumenten ofta hamnar mer på undervisningen, så faller den fysiska aktiviteten och rörelsen bort i förmån för de teoretiska ämnena som till exempel språk och matematik. Resultatet visar att det krävs mer forskning inom området samt mer kunskap och fokus om ämnet i förskollärarutbildningen.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om vilka arbetssätt förskollärare anger att de använder sig av för att främja barns språkutveckling, samt vilka faktorer de anser kan påverka arbetet. Studien är en kvantitativ studie som genomförs med en webbaserad enkätundersökning och utgår ifrån den sociokulturella teorin. Enkätundersökningen är utformad för att besvara föreliggande studies syfte. En deskriptiv statistisk analys har använts vid framställning av resultatet. Vi har valt att redovisa resultaten i diagramform. Resultatet visar att respondenterna uppfattar att kompetens och högläsning är viktiga faktorer i arbetet med barns språkutveckling. Interaktion, pedagogisk miljö och gruppstorlek är andra faktorer som respondenterna anser påverkar arbetet. Avslutningsvis diskuteras resultat och metod i relation till den sociokulturella teorin samt avsnittet om tidigare forskning. Slutsatsen av vår studie är att förskollärares kompetens är en betydande faktor i arbetet med barns språkutveckling. Vidare dras slutsatsen att högläsning är det arbetssätt som främst används av respondenterna för att stimulera språkutvecklingen.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur pedagoger i förskolan arbetar med litteratur och högläsning på ett sätt som gynnar barns språkutveckling.   Studien har genomförts på två separata förskolor där tio pedagoger har medverkat i enskilda kvalitativa intervjuer, vilket valts för att få ett fylligt underlag att analysera. Samtliga deltagande pedagoger har en pedagogisk utbildning och arbetar med barn som representeras i åldrarna ett till fem år. Informanterna har besvarat frågor som utformats på förhand och har inte tilldelats frågorna innan intervjutillfället då vi ämnat fånga deras egna tankar och reflektioner kring användandet av litteratur i språkutvecklande syfte. Intervjuerna har transkriberats för att vidare analyseras enligt en fenomenografisk analysmodell, där materialet ordnas i olika teman och kategorier. Kategorierna presenteras i relation till det sociokulturella perspektivet på lärande. Resultatet visar att pedagogerna har en grundläggande medvetenhet om högläsningen och litteraturens värde för det språkutvecklande arbetet. Det visar sig under framträdande teman som rör verktyg för språklärande, lärmiljöer och pedagogens förhållningssätt. Resultatet visar även att högläsning varierar i aktivitet och syfte och förekommer både som en stund för vila och som en aktiv undervisningsform. Det framträder även att pedagogerna har en betydande roll i hur och om litteraturen kommer att fungera språkstimulerande. Som slutsats konstateras att pedagogerna är väl förtrogna med litteraturen och högläsningens möjligheter som språkutvecklande medel, men att förhållningssätt i form av planering och medvetenhet styr hur det språkutvecklande arbetet bedrivs i den dagliga verksamheten. / The purpose of the study is to contribute with knowledge about how educatorsin preschool work with literature and reading aloud in a way that benefits children's language development.The study was conducted at two separate preschools where ten educators participated in individual qualitative interviews, which was chosen to get a fullbasis to analyze. All participating educators have a pedagogical education andwork with children who are represented in the ages one to five years. The informants have answered questions that have been designed in advance andhave not been assigned the questions before the interview, as we intend to capture their own thoughts and reflections on the use of literature for languagedevelopment purposes. The interviews have been transcribed to be further analyzed according to a phenomenographic analysis model, where the materialis arranged in different themes and categories. The categories are presented inrelation to the socio-cultural perspective on learning.The results show that the educators have a basic awareness of reading aloudand the value of literature for language development work. This is evident inprominent themes concerning tools for language learning, learning environments and the educator's approach. The results also show that reading aloudvaries in activity and purpose and occurs both as a moment for rest and as anactive form of teaching. It also appears that the educators have a significantrole in how and if the literature will work to stimulate language. In conclusion,it is stated that the educators are well acquainted with the literature and thepossibilities of reading aloud as language development means, but that attitudes in the form of planning and awareness govern how the language development work is conducted in daily activities.

In the following study, the work of educators has been studied. This is in the form of how educators use language-stimulated learning environments to promote the language of children with language disorders. The study describes educators' work on children with language disorders, as well as how these children can expand their language skills with the help of the preschool language environments. The socio-cultural perspective is the theoretical starting point of the study and therefore the results of the study are also analyzed through the theoretical concepts. The survey was conducted through interviews with active preschool teachers. The aim of the study is to bring knowledge regarding educators' working methods and the creation of language-developing learning environments, as well as what obstacles may exist for this. The results section describes educators' attitudes, trusting relationships and concrete material for success with children's language development. The result also show how working with language environments could strengthen children's self-confidence. The importance of competent staff working with this is also described in the study. / I följande studie har jag valt att undersöka hur förskollärare använder sig avspråkstimulerade lärmiljöer för att främja språket hos barn med språkstörning.I studien beskrivs pedagogers arbete kring barn med språkstörning samt hurdessa barn med hjälp av verksamhetens språkmiljöer kan utvidga sina språkkunskaper. Det sociokulturella perspektivet är studiens teoretiska utgångspunkt och därför analyseras också studiens resultat genom de teoretiska begreppen. Undersökningen har skett genom intervjuer av erfarna förskollärare.Målet med studien är att inbringa kunskap gällande pedagogers arbetssätt ochskapande av språkutvecklande lärmiljöer. Studien påvisar även vilka hindersom kan tänkas finnas för pedagogerna när de arbetar med barns språkutveckling. I resultatdelen beskrivs pedagogers förhållningssätt, tillitsfulla relationeroch konkret material för att lyckas med barns språkutveckling. Även hur barnssjälvförtroende kan stärkas genom språkliga miljöer och vikten av kompetentpersonal beskrivs. I studien framgår det hur viktigt det är att pedagogerna besitter rikligt med kunskap och är flexibla när de arbetar med barns språkutveckling.

The purpose of this study is to gain knowledge about how employees in Swedish preschools work to ensure that children with native languages other thanSwedish are given the opportunity to develop in both the Swedish language and in their native language. The study also looked at the opportunities andchallenges educators saw in this work. The study applied the sociocultural perspective of learning and language. The method for this study was to intervieweight preschool educators. According to the results, the preschool educators inthis study played a significant role in language development for children who have a native language other than Swedish. Pedagogical support and a positiveattitude towards multilingualism were key words in the interviews and were considered by the educators to be in important in this work. The physical toolsthat the interviewed educators used were mainly TAKK, support with pictures,words /songs in the mother tongue and digital tools. The challenges that thepreschool educators experienced at work were a lack of time as well as difficulties in their dealings with legal guardians. / Syftet i den aktuella studien är att få kunskap om hur man i förskoleverksamheten arbetar för att barn som talar ett annat modersmål än svenska ges möjligheter att utvecklas inom både svenska språket och sitt modersmål. Samt attsynliggöra möjligheter och utmaningar som verksamma förskolepedagoger seri detta arbetet. Den teoretiska utgångspunkten i studien är det sociokulturellaperspektivet på lärande och språk. För att besvara ovanstående syfte genomfördes intervjuer av åtta stycken svenska förskolepedagoger. Studiens resultatvisar att de deltagande pedagogerna i studien spelade en betydande roll i språkutvecklingen för barn som har ett annat modersmål än svenska. Pedagogiskstöttning och positiv attityd till flerspråkighet var ledord i intervjuerna och som ansågs vara viktigt i arbetet. När det kommer till pedagogiska verktyg som pedagogerna arbetade med så var de främst TAKK, bildstöd, ord/sånger på modersmålen och digitala verktyg som pedagogerna arbetade med. De utmaningarsom de intervjuade pedagogerna upplevde i arbetet var bristen på tid och samarbetet med vårdnadshavarna.

No description available.

Att elever har tilltro till sin språkliga förmåga är betydelsefullt både i och utanför skolan. Genom en god språklig förmåga kan eleven ta till sig viktig information och eleven tillgodogöra sig undervisning. Tilltro till språklig förmåga är av betydelse för att bli en aktiv demokratisk medborgare i samhället. Enligt grundskolans styrdokument utvecklar elever tilltro till språklig förmåga genom kommunikation och språkliga aktiviteter såsom att samtala, läsa och skriva. Kommunikativ undervisning kan bidra till att stärka elevens språkkunskaper, lärande och identitetsutveckling. Denna studie granskar tilltro till språklig förmåga och har som syfte att bidra med kunskap om hur fem lärare beskriver vilka kritiska moment som finns i arbetet med att främja elevers tilltro till den språkliga förmågan i skolämnet svenska.  För att besvara studiens syfte användes följande frågeställningar:  Hur beskriver lärarna elevernas tilltro till den språklig förmåga? Hur beskriver lärare att de arbetar för att främja elevernas tilltro till den språkliga förmågan? Studiens teoretiska inramning utgörs av sociokulturellt perspektiv. Begrepp som stöttning och den proximala utvecklingszonen är centrala och återkommande. Data har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer av fem lärare. Intervjusvaren har analyserats med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. Sammanfattningsvis visar resultatet att lärarna kopplar ihop tilltro med att eleven har självförtroende, vågar lita på sin egen förmåga och känner sig trygg i det sammanhang eleven befinner sig i. Att eleverna har en god språklig förmåga beskriver lärarna som viktigt. Några av lärarna beskriver språklig förmåga kopplat till klassrumsundervisningen, andra beskriver dess betydelse ur ett samhällsperspektiv. De deltagande lärarna beskriver att de använder sig av olika metoder i sitt arbete för att främja elevernas tilltro och utveckling. Dessa är cirkelmodellen, kooperativt lärande och språkutvecklande arbetssätt. Metoder likt dessa, som möjliggör språkliga aktiviteter tillsammans med andra under stöttning av lärare, förstås i studien som kritiska för att främja elevers tilltro till språklig förmåga. / The fact that students have confidence in their language ability has many advantages both inside and outside school. Through good language ability, the person can absorb important information and the student assimilates teaching. Belief in linguistic ability is important for becoming an active democratic citizen in society. According to the compulsory school's governing document, students develop confidence in language ability through communication and language activities such as talking, reading and writing. Such teaching can help strengthen the student's language skills, learning and identity development. This study problematizes confidence in language ability and aims to contribute with knowledge of how five teachers describe the critical elements that exist in the work of promoting students' confidence in the language ability in the school subject Swedish. To answer the purpose of the study, the following questions were used: How do the teachers describe the students’ confidence in their language ability? How do teachers describe that they work to promote students' confidence in language skills? The theoretical framework of the study consists of a socio-cultural perspective. Concepts such as support and the proximal developmental zone are central and recurring. Data were collected using semi-structured interviews where five teachers were interviewed. The interview results have been analysed with inspiration from qualitative content analysis. In summary, the results show that the teachers link confidence with the student having self-confidence, daring to trust their own abilities and feeling secure in the context in which they find themselves. That the students have a good language ability, the teachers describe as important. Some of the teachers describe linguistic ability linked to classroom teaching, others describe its significance from a societal perspective. The participating teachers describe that they use different methods in their work to promote students' confidence and development. This is the circle model, cooperative learning and language development methods. Methods like these that enable language activities together with others under the support of teachers are understood in the study as critical to promote students' confidence in language ability.

Language skills increase as the brain matures and language specialization is linked to the left hemisphere. Among distinct language domains, sentence comprehension is particularly vital in language acquisition and, by comparison, requires a much longer time-span before full mastery in children. Although accumulating studies have revealed the neural mechanism underlying sentence comprehension acquisition, the development of the brain’s gray matter and its relation to sentence comprehension had not been fully understood. This thesis employs structural magnetic resonance imaging and diffusion-weighted imaging data to investigate the neural correlates of sentence comprehension in preschoolers both cross-sectionally and longitudinally. The first study examines how cortical thick- ness covariance is relevant for syntax in preschoolers and changes across development. Results suggest that the cortical thickness covariance of brain regions relevant for syntax increases from preschoolers to adults, whilst preschoolers with superior language abilities show a more adult-like covariance pattern. Reconstructing the white matter fiber tract connecting the left inferior frontal and superior temporal cortices using diffusion-weighted imaging data, the second study suggests that the reduced cortical thickness covariance in the left frontotemporal regions is likely due to immature white matter connectivity during preschool. The third study then investigated the cortical thickness asymmetry and its relation to sentence comprehension abilities. Results show that longitudinal cortical thick- ness asymmetry in the inferior frontal cortex was associated with improvements in sentence comprehension, further suggesting the crucial role of the inferior frontal cortex for sentence comprehension acquisition. Taken together, evidence from gray and white matter data provides new insights into the neuroscientific model of language acquisition and the emergence of syntactic processing during language development.

The diploma thesis deals with speech and language therapeutic issues. It follows children's speech and language development mainly from morphological - syntactic level. It focuses on grammar skills of children at the beginning of school attendance that are evaluated by a newly developed diagnostic material named Test gramatiky pro školní začátečníky, ie Grammar test for school beginners. The theoretical part of the thesis deals with language ontogenesis and development of language levels with a focus on morphological - syntactic level and its diagnostic. It describes grammar issues in detail, its development as well as diagnostic materials used in the Czech Republic, Slovakia and Poland. The third chapter presents various diagnosis related to the research where the grammar language level was observed. Particular attention is dedicated to specific language impairment. The empirical part of the thesis represents quantitative research. It evaluates, on a sample of 170 children, practical use of the new test, which is focused on the grammar language level. The research was completed by the method of observation of children and also the feedback and evaluation of the test by clinical speech and language therapists. Through the analysis of acquired data it was found that children with specific language...