This essay examines the debate that arose in connection to the sale of Carl Larsson’s monumental painting Midvinterblot in 1987. My main purpose is to examine which meanings the debaters ascribed Midvinterblot and in which way the debate influenced the paintings significance as cultural heritage. I will therefore argue that the debate initiated a renegotitation of the paintings meaning as cultural heritage. In the debate the debaters emphasized the National Museum’s responsibility over cultural heritage, Midvinterblots aestethic, the paintings economic value and its national implications. The controversies concerning the painting shows that its meaning as cultural heritage was not constituted by the painting itself but by the meanings which the debaters placed upon it. The debate also sheds light on that there may be a wide variety of opinions concerning what it is that constitutes as cultural heritage. The meanings the debaters ascribed Midvinterblot related, however, in a crucial way to each other. My examination of the debate also show how cultural heritage is created to fill a specific purpose, for example, to maintain cultural values, to attract tourists or as a resource in the formation of group identities. / Tintin Hodén

No description available.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att analysera och jämföra den engelska och tjeckiska översättningen av Stieg Larssons kriminalroman Män som hatar kvinnor och undersöka hur svenska kulturspecifika referenser har hanterats  och om de överatta texterna blev domesticerade (målspråksorienterade) eller exotiserade (källspråksorienterade). Detta undersöks genom att kategorisera de svenska kulturspecifika referenser som finns i boken och genom att kartlägga de översättningstekniker som översättarna använt sig av vid översättningen samt genom att utföra en statistisk analys av översättningsteknikernas fördelning i texterna. Eftersom vissa översättningstekniker bidrar till att den översatta texten blir domesticerad och vissa till att den blir exotiserad borde denna analys tydligt visa vilken global översättningsstrategi, d.v.s. domesticering eller exotisering, som tillämpats på båda måltexterna. Resultatet visar att det finns 306 svenska kulturspecifika referenser i boken Män som hatar kvinnor. Dessa har kategoriserats i kategorierna Geografiska namn; Personnamn; Institutioner, företag och organisationer; Mat och dryck; Politiska begrepp; Tidningar och TV; Högtider; Fordon och Övrigt. Dessa kulturspecifika referenser har översatts med hjälp av följande översättningstekniker: bevarande, förtydligande, direkt översättning,  etablerad motsvarighet, generalisering, kulturell motsvarighet och utelämnande. Kategorierna och översättningsteknikerna förklaras samt exempel på varje tas upp i uppsatsen. Den statistiska analysen av översättningsteknikerna har visat att de översatta texterna har blivit starkt exotiserade, d.v.s. källspråksorienterade. 80% av kulturspecifika referenser i målspråket tjeckiska har översatts på ett exoticerande sätt medan i målspråket engelska är det 89%. En stark exotisering av den översatta texten kan å ena sidan resultera i att texten blir svårläst, å andra sidan framhävs den främmande kulturen (den svenska kulturen i detta fall) och det kan vara en av anledningar till att svenska kriminalromaner har blivit så populära i hela världen.

No description available.

This essay aims to examinate how the dead woman is described in three swedish crime fiction- novels. The novels included in my study is Stieg Larsson ́s Män som hatar kvinnor, Mons Kallentoft ́s Den femte årstiden and Lars Kepler ́s Stalker. The purpose of this study is to examine these questions: how is the dead woman described, how does the woman relate to prevailing norms in a sex-normative context, who is the dead woman based on socio-cultural identity and how can the killer ́s identity be understood in relation to the victim? Inspired by Judith Butler ́s performativity theory I assume a gender constructivist perspective, that gender is a social construction. I am also inspired of Maria Nikolajeva ́s gender role schedule, which shows what characteristics women are most often attributed in literature. I also add my own properties to the schedule. Thus, the result shows that the dead woman fulfills all conventional female standards. The dead woman is, based on the material, either an unwanted woman or an desired woman. The unwanted woman is subjected to sexual violence, something that the desired woman avoids. When the women are dead, they still meet conventional standards even though their bodies are completely destroyed by their perpetrators. The identity of the murderers can be understood from socio-cultural status and their motives. / Denna uppsats undersöker hur den döda kvinnan beskrivs i tre svenska deckare: Stieg Larssons Män som hatar kvinnor, Mons Kallentofts Den femte årstiden och Lars Keplers Stalker. Syftet med uppsatsen är att besvara dessa frågor: hur beskrivs den kvinna som ska dödas och som sedan dör, hur relaterar kvinnorna som ska dödas och sedan dör till rådande kvinnliga normer i en könsnormativ kontext, vem är den döda kvinnan och hur kan mördarens identitet förstås i relation till offret? För att besvara dessa frågor utgår jag från att kön är en social konstruktion och Judith Butlers performativitetsteori. Dessutom används Maria Nikolajevas könsrollsschema för hur kvinnor oftast skildras i litteratur. Resultatet visar att den döda kvinnan går att dela upp i två kategorier; den önskade kvinnan och den oönskade kvinnan. Båda kategorier av kvinnor relaterar till rådande kvinnliga normer. Den oönskade kvinnan har ingen plats i samhället, lever ensam och utsätts för sexuellt våld innan hon mördas. Den önskade kvinnan fyller en funktion i samhället, saknas av någon när hon dör och utsätts inte för sexuellt våld innan hon mördas. Den döda kvinnan uppfyller alla kvinnliga normer utifrån Nikolajevas schema, oavsett vilken kategori hon tillhör. Mördarnas identiteter går att förstå utifrån socioekonomisk status samt val av offer.

Syftet med denna uppsats är att undersöka intertextuella samband gällande de ambivalenta föreställningar om korpen, som förknippad med, exempelvis döden och vishet, som återfinns i folklore och korpar i Nidstången, Draugen (Larsson & Korsell 2014; 2018) och Spådomen om Jack (Olczak 2018). Undersökningen utgår från folktro och myter om korpar från fornnordisk och keltisk mytologi samt från den nordamerikanska urbefolkningen. Analysen använder sig av komparativ metod och tar avstamp i det folkloreska. Begreppet avser den känsla av folklore som finns i många populärkulturella produkter och används som ett teoretiskt ramverk. Syftet är att undersöka de fuzzy allusions, diffusa allusioner, som ger läsaren en känsla av äkta folklore. Det handlar om författarnas kreativa användande av folkloristiska inslag från olika traditioner. De folkloreska uttrycken delas in i tre olika kategorier: integrering, porträttering och parodi. Den sistnämnda kan också betecknas som en metakommentar.  Studien visar att korpbröderna Alrik och Viggo i Nidstången och Draugen går i dialog med korpar från keltisk, fornnordisk och nordamerikansk mytologi, Alrik som mäktig magiker, likt Oden, och Viggo som tricksterfigur. De tretton korparna i Spådomen om Jack samtalar med föreställningar om korpen som ond och olyckbådande, som finns i folktro och fornnordisk och keltisk myt. Författarna till böckerna har skapat kreativa blandningar av myter och folktro runt korpen, vilket gör att de hamnar i den folkloreska kategorin integrering, med vissa inslag av parodi. Slutsatsen är att den ambivalens som förekommer i myter och folktro angående korpen också syns i de analyserade böckerna.

<p>The aim of the thesis is to identify and investigate central themes in two video artworks, Poliisi and Pink Ball, by Swedish artist Annika Larsson. Moreover it is an investigation of the configurations of violence, and an enquiring whether these works have a social-minded intention.</p><p>Elements in scenery, framing and narration are analysed with the term “crystalline regime” (régim cristallin), described by French philosopher Gilles Deleuze, which defines the artificial as opposed to the purely representational. Processes within the narrations of the two works are analysed as rituals, which leads to an investigation of an internal sign-system and to the question whether the rituals in these works have a function. Theory by French philosopher Georges Bataille is used to analyse the ritual with no external purpose, which aims at an intense experience of life. Bataille’s concept “intensity” is used to describe violent as much as erotic themes in the narration as well as in the way the characters are presented, regarding music, camera-angles, etc. Furthermore, the thesis refutes interpretations in which Annika Larssons works are viewed as comments on political matters, such as gender-issues.</p>

The aim of the thesis is to identify and investigate central themes in two video artworks, Poliisi and Pink Ball, by Swedish artist Annika Larsson. Moreover it is an investigation of the configurations of violence, and an enquiring whether these works have a social-minded intention. Elements in scenery, framing and narration are analysed with the term “crystalline regime” (régim cristallin), described by French philosopher Gilles Deleuze, which defines the artificial as opposed to the purely representational. Processes within the narrations of the two works are analysed as rituals, which leads to an investigation of an internal sign-system and to the question whether the rituals in these works have a function. Theory by French philosopher Georges Bataille is used to analyse the ritual with no external purpose, which aims at an intense experience of life. Bataille’s concept “intensity” is used to describe violent as much as erotic themes in the narration as well as in the way the characters are presented, regarding music, camera-angles, etc. Furthermore, the thesis refutes interpretations in which Annika Larssons works are viewed as comments on political matters, such as gender-issues.

Uppsatsen är en undersökning av den svenska konstnären Carl Larssons väggmålningar på läroverken i Sverige under 1890-1903. Undersökningens material består av Carl Larssons tre väggmålningar Svenska kvinnan genom seklen på Nya elementarläroverket för flickor i Göteborg, Skolungdomens korum på Norra latinläroverket för gossar i Stockholm och Ute blåser sommarvind på Göteborgs latinläroverk för pojkar. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur konstnären gestaltar kvinnor, flickor och pojkar och uttrycker sitt barnperspektiv med anknytning till genus- och identitetsperspektiv, där en viktig punkt är att undersöka konstnärens förändring av sitt barnperspektiv genom tiden. Barnperspektiv, genus, identitet och semiotik är mina teorier och metoder.