Studiens syfte var att undersöka hur arbetstagarna vid en statlig organisation i Mellansverige upplevde ledarskap under distansarbete. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med en induktiv tematisk analysmetod för att uppnå syftet. Resultatet visade tre huvudteman som representerade respondenternas subjektiva upplevelse av distansledarskap. Enligt respondenterna krävdes en ledare med personlig mognad för att kunna leda på ett önskvärt sätt. Tydlighet i kommunikationen och förmågan att skapa förtroende ansågs också vara avgörande egenskaper, särskilt vid distansarbete för att upprätthålla medarbetarnas välbefinnande. Sammanfattningsvis framkom det att bra kommunikation och förtroende var nyckelfaktorer för att skapa ett positivt ledarskap. En kommunikativ och empatisk ledare inkluderade och engagerade sina anställda, särskilt vid distansarbete. / The purpose of the study was to examine how employees in a state organization in central Sweden experienced leadership during remote work. Eight semi-structured interviews were conducted and analyzed using an inductive thematic analysis method to achieve the objective. The results revealed three main themes representing the respondents' subjective experience of remote leadership. According tothe respondents, a leader with personal maturity was required to effectively lead. Clarity in communication and the ability to build trust were also considered crucial qualities, especially in remote work, to maintain employee well-being. In summary, effective communication and trust were key factors in creating positive leadership. A communicative and empathetic leader included and engaged their employees, particularly in remote work settings.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vad som kännetecknar forskningen om vilka läsförståelsestrategier som lärare i ämnet svenska kan använda för att främja läsförståelsen hos elever i grundskolan, årskurs F-6. Vad kännetecknar forskningen om läsförståelsestrategier i relation tillfrämjandet av läsförståelsen i ämnet svenska? ● Hur framställs läsförståelsestrategier i forskningen? En noggrann urvalsprocess har underlättat vårt arbete för sökningen av artiklar. Arbetsprocessen för denna kunskapsöversikt har inspirerats av Eriksson- Barajas,Forsberg och Wengströms (2013) urvalsprocess som sker i sex steg. Artiklarna studerades ur fyra hänseenden och frågeställningar från tidigare forskning, teorier/metoder samt perspektiv, viktiga slutsatser/resultat och kunskapsluckor. Artiklarna har sammanställts i en matris som har hjälpt oss i arbetet med analysering utifrån frågeställningarna. Vi har under analysarbetet sammanställt artiklarna under tre underrubriker som gör det tydligare att urskilja artiklarnas strategier; läraregenskaper, undervisningshjälpmedel, undervisningsstrategier. Resultaten från studierna av denna kunskapsöversikt pekar på att interventioner i huvudsak har en positiv inverkan på elevers läsförståelse. De studier som avhandlat läraregenskaper, undervisningshjälpmedel och undervisningsstrategier visar på att interventioner behöver sättas in inom flera områden för att få en heltäckande strategi. Lärarens närvaro i läsundervisningen har stor betydelse för utvecklingen av elevers läsförståelse. Lärarkvalitéer spelar i huvudsak stor roll men behöver inte ha en inverkan på läsförståelsen, det mest framstående är rätt strategi för rätt elevgrupp. Samtliga studier pekar på att mer forskning krävs inom lässtrategier för läsförståelse för att skapa en sammanhängande bild som går att applicera i skolan. Studierna har riktats mot vissa populationer för att kunna studera läsförståelse i en mer heterogen miljö, dessa behöver kompletteras med studier som stödjer vanlig klassrumsundervisning.

Forskning kring ämnen rörande viktiga ledaregenskaper för främjandet av en god arbetsmiljö saknar ofta olika perspektiv. Detta är en kunskapslucka som denna studie strävar efter att fylla genom att lyfta anställdas såväl som chefers perspektiv. Studiens syfte är att undersöka vilka ledaregenskaper chefer och anställda anser är viktiga för att främja en god arbetsmiljö. Ett handplockat urval av fem anställda och fem chefer gjordes. Studiens datainsamling bestod av semistrukturerade intervjuer och analyserades sedan utifrån en tematisk analys. Analysen visade sju viktiga ledaregenskaper för en chef att besitta för att främja en god arbetsmiljö (1) empatisk (2) förtroendeingivande (3) tydlig med god kommunikationsförmåga (4) hänsynsfull (5) autentisk (6) inspirerande med stort människointresse och (7) ansvarstagande. Studien kan bidra till ökad medvetenhet kring vilka ledaregenskaper som gynnar en god arbetsmiljö. Exempelvis skulle studiens resultat vara ett bra underlag för rekryterare som arbetar med chefsrekryteringar, framförallt i samband med personlighetstester som utförs av kandidater som söker olika chefspositioner.

Abstract The main purpose of this study is to examine which essential traits floorball coaches for men’s and women’s team require. One issue was to see if there was any distinction between which leader traits and behaviors the players and the coaches regarded as essential. Another issue was to see if the coaches’ behaviors differed whether he was coaching men or women. Two men’s team and two women’s team, was selected to participate in the study. All four teams belong to the district of Småland and played in division 1 or 2 the current season, which is equivalent to advanced width level.   The empirical material consists of both surveys accomplished by players, and interviews with the coaches. The research emphasizes that engagement, floorball competence and coherence were the most important traits as a coach. One significant difference between the genders was that female players desired more teaching skills, and male player’s emphasized more cooperative abilities. Both male and female player’s favored a coach that was democratic and focused more on the comradeship than the results. The theoretical topic (Larsson 2001) concerning gender in sport, says that women rather prefer an authoritarian coach, and men a democratic, which was inconsistent with the results of the survey. The survey shows that there is in fact less discrepancy between the male and female players’ attitudes on how they expect and desire their coaches to treat them, than the coaches assumed and earlier research has shown. This could be a serious problem, because in that case are coaches treating the players in a way that the players don’t want or expect.   Another theoretical topic was a model of Mumford (figure 1). He builds his model of the fact that sooner or later occurs conflicts in an organization and therefore the coach or the leader requires some distinctive skills to deal with the conflicts and solve them. The coaches and the players thought that there are more conflicts in a female team than there are in a male team. Many of the female players also regard themselves as weaker as and less skillful than male players. The survey indicates that female players not only accept the gender differences, but also reinforce them. Some of the male players shared these opinions but not as explicit.   Key Words: Floorball, Leadership, Coach, Traits, Behaviors, Gender.

<p>SAMMANFATTNING Titel: Psykopatiska egenskapers inverkan på de anställdas syn på ledarskap Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Lina Hjelm och Melina Nilsson Nikopoulos Handledare: Kristina Mickelsson och Pär Vilhelmson Datum: 2017 – September Syfte: Studiens syfte är att få fördjupad förståelse för hur psykopatiska egenskaper hos chefer inverkar på de anställdas syn på ledarskap. Metod: Detta är en kvantitativ studie som bygger på en deduktiv ansats. Primärdata har samlats in med hjälp av enkätstudie. Insamlad data har sedan ställts mot tidigare teorier och forskning. Vi har med stöd av en förenklad psykopatisk checklista utfört en förstudie för att sedan kunna undersöka hur anställda med chef som uppvisar psykopatiska egenskaper påverkas av dennes ledarskap. Genom att jämföra en grupp anställda som har haft chef med psykopatiska egenskaper, mot en grupp som inte har haft det, kan skillnader i tio goda ledaregenskaper analyseras. Resultat och slutsats: Resultatet från studien visar att de anställdas syn på ledarskap kan påverkas av att de tidigare arbetat för en psykopatisk chef. Dessa anställda anser att en psykopatisk chef uppfattas som mer engagerad än en icke psykopatisk chef. De uppskattar även egenskapen empati mer än de som inte har arbetat för en sådan chef. De tio ledaregenskaper som studien undersöker anses även som mer viktiga jämfört med vad de övriga anställda anser. Vi kan även se att de har en mer positiv syn på nuvarande chef i jämförelse med de övriga anställdas syn på den nuvarande chefen. Förslag till fortsatt forskning: Denna studie fokuserar på en organisation vilken genom en förstudie visat sig ha en chef med psykopatiska egenskaper. Då vi fokuserat på en organisation inom offentlig sektor ser vi gärna att fortsatt forskning sker kring hur denna påverkan kan skilja sig inom andra typer av organisationer. Synen på ledarskap kan ha stor 4 variation beroende på den specifika organisationen och miljön som de anställda verkar i. Vi ser även fortsatt forskning som rör chefers påverkan på de anställdas syn på ledaregenskaper som påverkas av kritiska händelser såsom en naturkatastrof eller en omorganisering. Uppsatsens bidrag: Studiens teoretiska bidrag är att ge en förståelse för anställdas syn på ett psykopatiskt ledarskap, och hur de anställdas syn på ledarskap kan förändras efter att de jobbat under en chef med psykopatiska drag. Detta är även ett praktiskt bidrag, då resultatet kan användas av befintliga chefer genom att visa på att anställda värdesätter ett ledarskap som inte är psykopatiskt. Detta kan även vara ett verktyg för individer i liknande organisationer som önskar att nå en ledande position och önskar bli uppskattad av de anställda. Nyckelord: Corporate psychopaths, psykopati, gott ledarskap, ledaregenskaper, PCL-R.</p>

Uppsatsen undersöker vilken ledarstil på den operativa nivån som är mest lämpliga vid myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) internationella humanitära insatser och varför. Uppsatsen syftar även till att studera om situationen påverkar vilken ledarstil som är mest lämplig.  På basis av fyra intervjuer har det kunnat konstateras att de teoretiska ledarstilarna utvecklande, konventionellt och icke-ledarskap är mer nyanserade i verkligheten. Det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lämpligt ledarskap men det bör kompletteras med andra egenskaper, framförallt lyhördhet. Vilka dessa egenskaper är beror både på situationen och på ledarens personlighet och tidigare erfarenheter. En övergripande förklaring till varför det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lämpligt ledarskap ligger främst i hur insatsgruppens medarbetare motiveras och engageras. Vikten av delaktighet i arbetet och att det finns en känsla av att vara en i gruppen har beskrivit som viktiga. Detta sammanfattas med att hjälparbetarna drivs av en inre motivation vilket det utvecklande ledarskapet syftar till att stötta.

Kontor på arbetsplatser har sedan länge sett väldigt lika ut och därmed format ett arbetssätt som inte varierar tillräckligt mycket. Detta arbetssätt håller i dagsläget på att ändras till ett aktivitetsbaserat arbetssätt, vilket innebär att den anställde till större del själv kan bestämma var denne ska utföra sitt arbete. Arbetsplatsen ger då ett val att variera arbetsmiljön beroende på arbetsuppgift och situation. Denna typ av förändring av både arbetssätt och kontor ska genomföras i stadshuset i Skellefteå kommun, där förvaltningen ”Support och Lokaler” ska utföra en pilotversion. Syftet med denna studie var att undersöka hur ledarskapet kan förväntas förändras och bäst utövas då Skellefteå kommun byter till en aktivitetsbaserad arbetsplats och vilka för- och nackdelar detta kan medföra. För att ta reda på detta har information samlats från tio chefer från olika arbetsplatser i Sverige som i nuläget aktivt arbetar med en aktivitetsbaserad arbetsplats. Metoden som har använts i denna studie är kvalitativ då syftet var att få en förståelse hur en ledare arbetar och beter sig i ett aktivitetsbaserat arbetssätt. Enligt de chefer som har intervjuats har de kommit närmare sina medarbetare i det aktivitetsbaserade arbetssättet. Tillgänglighet och närvaro är två egenskaper som cheferna ansåg vara viktiga när de arbetar aktivitetsbaserat. Ingen av cheferna som har intervjuats vill byta tillbaka till det traditionella kontoret som de tidigare arbetat på vilket tyder på att deras upplevelse av det aktivitetsbaserade arbetssättet är positiv. / For a long time, offices have been constructed in similar ways and thus formed a way of working that may not vary enough. This approach is however about to change into an activity-based approach, which means that the employee can decide where to perform his or her assignments. The workplace then provides an option for the employee to vary the work environment depending on the task and situation. This type of change in work methods and offices will be implemented in the town hall in the municipality of Skellefteå, and the administration called “Support and Facilities” was chosen to do a pilot project. The purpose of this study was to investigate how leadership can be expected to change and exercised when Skellefteå municipality switches to an activity-based workplace and what advantages and disadvantages this may involve. Information has been gathered from ten managers from different workplaces in Sweden, who currently work in activity-based workplaces. The method used in this study is qualitative, as the aim was to gain an understanding of how leaders work and behave in an activity-based approach. According to the managers who were interviewed they have come closer to their employees in the activity-based approach. Availability and presence are two qualities that managers considered to be important in this type of approach. The results demonstrate that the managers who were interviewed do not want to switch back to the traditional office that they used to work in, indicating that their experience of the activity-based workplace is positive.

Studien syftar till att utöka förståelsen för hur laissez faire-ledarskapsstilen och de egenskaper som inkluderas i den upplevs påverka stressorerna krav, kontroll och stöd. Data har insamlats genom tolv semistrukturerade intervjuer. Resultatet påvisar att laissez faire-ledaregenskaperna kan innebära såväl för- som nackdelar för underställda i deras arbete. Två framträdande faktorer som påverkar effekterna har identifierats - dels mängden erfarenhet hos de underställda, dels frågan huruvida ledarens uppvisande av laissez faire-egenskaperna är ett strategiskt val eller beror på passivitet. Studien indikerar att laissez faire- ledarskap kan ge positiva effekter för de underställda, framför allt när det används som ett strategiskt val och när de underställda har lång erfarenhet

Syftet med studien var att undersöka enhetschefernas upplevelser och erfarenheter av rehabsamtal utifrån ett makt- och stödperspektiv. Som referensram valdes Foucaults teorier om pastoralmakt och governmentality samt liberalism inom governmentality. Studien är en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Population bestod av åtta enhetschefer som jobbade inom två mindre kommuner inom äldreomsorgen och LSS-verksamheter. Resultatet visar flera olika uppfattningar som genererat åtta olika utfallsrum; begränsningar, regelstyrning, ansvar för organisationen, möjligheter, yrkesidentitet, dubbla roller, att känna sig i överordnad position och att vara stödjande. Dessa kan placeras under två mer övergripande domäner: organisatoriska förutsättningar för rehabsamtal, och chefens roll i rehabsamtalet. Studien visar att det finns svårigheter i att hantera den dubbla rollen som enhetschef, eftersom de flesta först och främst vill stödja individen. Enhetscheferna är påverkade av olika sanningar och utsatta för styrning genom lagar och rutiner. Rutin och erfarenhet påverkade hur enhetscheferna agerade under rehabsamtalen.

Vad finns det för olika ledarskapsstilar? Vad kännetecknarett bra ledarskap? Och vilken typ av ledarskap är att föredra?Det är några omdiskuterade frågor i forskningsvärden. Menen sak är säker. Ett bra ledarskap är en av de mest avgörandefaktorerna för att ett företag ska bli framgångsrikt.I den här studien har fokus riktats mot en typiskbyggarbetsplats i Sverige idag. Där syftet har varit att ta redapå hur ledarskapet ser ut och vilket ledarskap somarbetsledningen och yrkesarbetarna föredrar utifrån de treklassiska ledarskapsstilarna; Auktoritärt-, demokratiskt- ochlaissez-faire ledarskap. Dessa tre stilar tituleras ibland somThe Full Range Leadership Model vilket motsvarar helaskalan av ledarskap.Peab AB är ett svenskt bygg- och anläggningsföretag och harvarit föremål för denna fallstudie. För att kunna uppnåstudiens syfte och svara på frågeställningarna så krävdes detperspektiv från både arbetsledningen och yrkesarbetarna.Därför genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuermed tre platschefer och en kvantitativ enkätundersökningmed yrkesarbetarna på Peab i Skellefteå.Efter intervjuerna med platscheferna och svar påenkätfrågorna från yrkesarbetarna stod det klart att detdemokratiska ledarskapet är det som framförallt tillämpasoch som föredras. Men det är också tydligt att ledaren måsteanpassa sitt ledarskap efter situationen. Ibland behöverledaren gå mot ett auktoritärt ledarskap och ibland mot ettlaissez-fair ledarskap. Det finns tendenser till attarbetsledningen och yrkesarbetarna föredrar laissez-faireledarskap framför det auktoritära ledarskapet. Menframförallt så är det demokratiska ledarskapet som föredras ide flesta fallen. / What are the different leadership styles? What characterizesgood leadership? And what kind of leadership is preferable?There are some debated issues among researchers. But onething is certain. Good leadership is one of the most crucialfactors for a business to be successful.In this study, the focus has been on a typical construction sitein Sweden today. Where the purpose has been to find outhow the leadership looks and which leadership that thework management and professional workers prefer based onthe three classic leadership styles; Authoritarian-,Democratic- and Laissez-faire leadership. These three stylesare sometimes referred to as The Full Range LeadershipModel, which corresponds to the whole scale of leadership.Peab AB is a Swedish construction and civil engineeringcompany and has been the subject of this case study. To beable to achieve the aim of the study and answer thequestions, this required a perspective from both the workmanagement and the professional workers. Therefore,qualitative semi-structured interviews were conducted withthree site managers and a quantitative survey with theprofessional workers at Peab in Skellefteå.After the interviews with the work management andanswers to the questionnaires from the professional workers,it was clear that the democratic leadership is what is mainlyapplied and preferred. But it is also clear that the leader mustadapt his leadership to the situation. Sometimes the leaderneeds to go against authoritarian leadership and sometimesagainst a laissez-fair leadership. There are tendencies that thework management and professional workers prefer Laissez-faire leadership in front of authoritarian leadership. Butabove all, democratic leadership is preferred in most cases. / <p>Betyg 2021-06-04</p>