Kronisk njursvikt kan idag endast botas med njurtransplantation, där donationen ofta sker från en levande donator som genomgår en omfattande hälsoundersökning för att få donera. Utifrån den subjektiva kroppen ger donatorn en bit av sig själv och därmed kan både hans/hennes identitet och livsvärld förändras, vilket kan ge ett lidande. Med den här kunskapen kan sjuksköterskan bli medveten om lidandet och både bemötandet och vården kan därmed förbättras för donatorn. Syftet med den här litteraturstudien är att belysa njurdonatorers upplevelser av att donera en av sina njurar. Med en systematisk sökning i databaser blev resultatet åtta kvalitativa artiklar som svarade an mot syftet. Artiklarna granskades avseende kvalitet. Evans (2002) metod för beskrivande syntes användes och fyra nya teman med tillhörande subteman uppstod. Resultatet beskriver donatorers motiv för att donera, som att se den blivande mottagaren bli sämre i sin sjukdom och viljan att återupprätta hälsan hos mottagaren. När donatorerna beslutat sig för att donera förberedde de sig mentalt inför operationen och det kunde då uppstå främmande känslor och rädslor. Det framkommer även att donatorns livsvärld förändras efter donationen, dels glädjen över att gett någon hälsa åter men även lidande i form av smärta, trötthet och känslor av förlust. Många donatorer ville att deras relation till mottagaren skulle vara densamma som innan donationen men relationen blev för många istället starkare. Vårdrelationen framställs av flera som positiv men det förekommer också att donatorer upplevde att de inte fick bekräftelse från vårdpersonalen. Diskussionen behandlar donatorns lidande i samband med donationen. Det talas om hur intimiteten till mottagaren kan påverka donatorns vilja att donera. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Starting from the perspective that the ageing human body always is a situation and in a situation, the present thesis explores situations in which the meaning of age and ageing is negotiated. The analytical focus is on situations, and more specifically on experiences of age and ageing. The aim of the thesis is to describe and analyse the lived experience of age and ageing. A hermeneutic understanding of experience and lived experience is fundamental to the thesis. Three studies are included. The first study is based on descriptions of situations in which older people felt “especially young” and "especially old". The analysis revealed that the same kinds of situations gave rise to experiences both of feeling “especially young” and of feeling “especially old”, but they differed in focus regarding social inclusion/exclusion. The second study is based on interviews with amateur dancers regarding their experiences of a dance project in which the artistic focus is on the aged body. Two themes emerged in the analysis: the dance project as a situation in which the meaning of age and ageing was both given new meanings and restated in stereotypical terms; and the aged and ageing person him-/herself as a situation for negotiating the meaning of age and ageing. The meaning of age was negotiated, as there were tensions between referring to age and ageing as resources and referring to them as a problem associated with restrictions. The situated experiences involved changes in the body, pointed out by other people or felt oneself. The dissociation from being old appeared as an internalized social norm, and one strategy for avoiding old age was to keep active, but not too active. The third study is based on a vignette dialogue with amateur dancers. Text excerpts from Simone de Beauvoir's book The Coming of Age (1970/1972) were used as vignettes to grasp notions about the aged in society as they appeared to the informants. Among the informants, notions of being and becoming old in a society are filled with fears of being dependent, becoming a social burden on society and being reduced to an aged person with standardized needs who is unable to live a worthy life. In sum, the lived experience of ageing is always situated as a complex interplay between the body, social norms, the available language and our notions about these phenomena. The present thesis shows that age and ageing can be filled with various inconsistent meanings that embrace social inclusion as well as social exclusion. / GERDA - GErontologisk REgional Databas / RSKM - Rörelsen som kroppens minne

Supervision has a strong impact on students` professional development. It is during clinical education that students will receive help in linking theory and practice. This study aimed to describe the meaning of good supervision among nursing students in clinical practice. A qualitative design was used. Nine nursing students in western Sweden, who had all experienced good supervision in clinical practice, were interviewed.The interviews were analyzed using a descriptive phenomenological methodology.The meaning of the phenomenon, good supervision in clinical education among nursing students, was shown as the students were gradually piloted to increased responsibility. The students felt secure with their supervisor and the environment in which supervision takes place, and have continuously moments for communication and reflection with their supervisor. A prerequisite is that the supervisor is involved and actively present. Good supervision also means that students have confidence to act independently, and have the opportunity to prepare for new situations. Finally good supervision means that the supervisor shows an understanding attitude to the students` lack of clinical experience. / Handledning har en stark påverkan på studentens professionella utveckling. Det är under den verksamhetsförlagda utbildningen som studenten ska få hjälp att knyta samman teori och praktik. Syftet med studien var att beskriva innebörden av god handledning bland sjuk­- sköterskestudenter i verksamhetsförlagd utbildning. En kvalitativ design användes. Nio sjuksköterske­studenter i västra Sverige intervjuades, som alla hade erfarenhet av god handledning i verksamhetsförlagd utbildning. Intervjuerna analyserades med en deskriptiv fenomenologisk metod. Fenomenet god handledning i verksamhetsförlagd utbildning visade sig som att studenten successivt lotsas till ett ökat ansvar. Studenten kände sig trygg med handledaren och i den miljö där handledningen skedde, och hade kontinuerligt möjlighet till kommunika­tion och reflektion med handledaren som var engagerad och aktivt närvarande. Studenten hade möjlighet att agera självständigt och förbereda sig inför en omvårdnadssituation. Slutligen visade sig god handledning när handledaren visade förståelse för studentens bristande erfarenhet.

Starting from the perspective that the ageing human body always is a situation and in a situation, the present thesis explores situations in which the meaning of age and ageing is negotiated. The analytical focus is on situations, and more specifically on experiences of age and ageing. The aim of the thesis is to describe and analyse the lived experience of age and ageing. A hermeneutic understanding of experience and lived experience is fundamental to the thesis. Three studies are included. The first study is based on descriptions of situations in which older people felt “especially young” and "especially old". The analysis revealed that the same kinds of situations gave rise to experiences both of feeling “especially young” and of feeling “especially old”, but they differed in focus regarding social inclusion/exclusion. The second study is based on interviews with amateur dancers regarding their experiences of a dance project in which the artistic focus is on the aged body. Two themes emerged in the analysis: the dance project as a situation in which the meaning of age and ageing was both given new meanings and restated in stereotypical terms; and the aged and ageing person him-/herself as a situation for negotiating the meaning of age and ageing. The meaning of age was negotiated, as there were tensions between referring to age and ageing as resources and referring to them as a problem associated with restrictions. The situated experiences involved changes in the body, pointed out by other people or felt oneself. The dissociation from being old appeared as an internalized social norm, and one strategy for avoiding old age was to keep active, but not too active. The third study is based on a vignette dialogue with amateur dancers. Text excerpts from Simone de Beauvoir's book The Coming of Age (1970/1972) were used as vignettes to grasp notions about the aged in society as they appeared to the informants. Among the informants, notions of being and becoming old in a society are filled with fears of being dependent, becoming a social burden on society and being reduced to an aged person with standardized needs who is unable to live a worthy life. In sum, the lived experience of ageing is always situated as a complex interplay between the body, social norms, the available language and our notions about these phenomena. The present thesis shows that age and ageing can be filled with various inconsistent meanings that embrace social inclusion as well as social exclusion. / GERDA - GErontologisk REgional Databas / RSKM - Rörelsen som kroppens minne

This study examines the perspectives and lived experiences of seven blind men in their embodied tactile, audial and olfactory sensations and experiences, and situating their identities in both societal and historical conditions and social discourses and prejudices in regards to masculinity, blindness and disabled bodies. Through theories on embodiment, phenomenology, gender performativity, crip theory and intersectional theory, studies on blind gendered experiences, historical research on blind life experiences in Sweden, and linguistic and cultural representations of blindness, this study examines how the subjectivity of each participant is created in the meeting and interactions between the individual embodied experience and the societal intersubjective experience of living in a blind body. The participants regard masculinity as a collection of norms, attitudes and expectations, that is characterized by a competitive social dominance, scarce or lack of emotional expressions, egocentrism and disregard for other, and being sexually active and successful. Masculinity is expressed through a range of embodied performative actions such as audibly, tactile, olfactory, and visually. The participants The participants express a societal pressure on performing masculinity, as living as a blind subject and not adhering to assigned gender norms have profound effects and consequences on the individuals options and opportunities to form both professional and intimate relationships, and thus accelerate risks of experiencing unemployment, stigmatization, and social isolation. The rigid frames of masculinity blind men live under is closely intertwined with their socioeconomic status in society, and the empowerment and broader representation of disabled bodies och subjects is the key to a more open untethered blind expression and understanding of gender.

Syfte. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vetenskaplig forskning kring hur patienter upplever vård, information och rehabilitering efter stroke. Frågeställningarna inkluderade vilken erfarenhet strokepatienter har gällande omvårdnad och rehabilitering, vad de värdesätter inom dessa områden samt om patienter anser att de fått tillfredställande information och kunskap om stroke och rehabilitering.Metod. En litteraturstudie utifrån fenomenologisk ansats för att sammanställa vetenskaplig, kvalitativ forskning.Bakgrund. Stroke är ett samlingsnamn för infarkt i hjärnan och är en av våra stora folksjukdomar i Sverige. Stroke drabbar ca 30 000 personer årligen i Sverige och mer än 80 % av de som drabbas av stroke är över 65 år. Befolkningen blir allt äldre i Sverige och risken för att drabbas av stroke stiger kraftigt med åldern och prognosen pekar bland annat på att antalet insjuknande kommer att öka. Det kan därför vara av stor vikt att öka kunskapen inom patienters upplevelse av omvårdnad efter stroke.Resultat. Resultatet har delats upp i tre teman med underkategorier där de största fynden redovisas. Majoriteten av patienterna har en positiv upplevelse av omvårdnaden samt en positiv inställning till rehabilitering efter stroke. Vikten av motivation samt att patienten har en aktiv roll i sin rehabilitering belyses i resultatet. Upplevelsen av tillfredsställande information var däremot varierande och många patienter kände en avsaknad av eller olämplig presentation av information. / Aim. The aim of this study was to investigate scientific research concerning how patients experience care, information and rehabilitation after suffering a stroke. The questions included what experience stroke patients have in terms of nursing and rehabilitation, what they value in these areas and if patients consider to have received adequate and satisfying information and knowledge about stroke and subsequent rehabilitation.Method. A review with a phenomenological approach to compile scientific, qualitative research.Background. Stroke is an umbrella term for infarction of the brain and is one of the most common diseases in Sweden. Stroke affects approximately 30,000 people annually in Sweden and more than 80% of those who suffer a stroke are over 65 years of age. The prolonged aging of the Swedish population entails an increased risk of more cases of people being affected by strokes, as the risks of being affected rises substantially with age. Prognoses indicate that the number of incidence will increase. Therefore, it may be of great importance to increase knowledge of how patients' experience nursing after being affected by stroke.Results. The result has been divided into three themes with subcategories where the main conclusions are reported. The majority of patients have a positive experience of care and a positive attitude to the rehabilitation process after stroke. The importance of motivation and that the patient's has an active part in the process of recovery is highlighted in the results. The experience of adequate information, however, was variable and many patients felt that they had received inadequate or unfitted information about their medical condition.

Background:  A stoma operation can be a life-saving surgical procedure, but life after the operation is challenging for the individual. Previous research indicates that living with a stoma is fraught with challenges related to stoma complications. Aim:               The aim of this study is to describe the lived experience of ostomates. Method:         This study is a literature review with an overview of qualitative studies. The databases PubMed, ScienceDirect and Cinahl have been used to search for relevant literature. Ten original scientific articles were used in this review and synthesised with content analysis. Result:            Stoma patients experience challenges related to a changed body, have negative feelings and thoughts connected to the stoma, experience a changed daily life and experience social consequences associated with the stoma. Social support is crucial for adaptation to the ostomy and ultimately ostomy patients must reach a level of acceptance of the ostomy. Conclusion:   Individuals living with a stoma face unique challenges and it is an arduous learning process to not only learn to manage the stoma, but also accept it. Nurses have a key role to play in providing the stoma patient with adequate knowledge to competently manage the stoma, as well as supporting the individual in accepting the stoma. However, every ostomy patient is an individual with unique circumstances, thus a person-centred approach including individually tailored support and information is appropriate when providing care for ostomy patients.

Bakgrund: Protesen har existerat sedan forntida egypten. Att leva med en protes kan ha både negativ och positiv påverkan hos protesbäraren. Omställningen bidrar till en ny livsstil där varje individ kan påverkas i olika utsträckning både psykiskt och fysiskt. Sjuksköterskan behöver ha kunskap om protesbärarens upplevelser för att kunna hjälpa protesbäraren att anpassa sig till livet med en protes. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser av att leva med en protes för nedre extremitet. Metod: Allmän litteraturstudie bestående av tio resultatartiklar som söktes fram i databaserna CINAHL, PubMed, PsycINFO samt Sage Journals. Artiklarna analyserades med hjälp av en guide för kvalitativ forskning gjord av Popenoe et al. (2021). Resultat: Det framkom fem kategorier och dessa var: rörlighet, komfort och funktion, samhällets inverkan, utbildning, jobb och ekonomi och socialt stöd. Alla kategorier belyste hur det kan vara att leva med en protes för nedre extremitet. Konklusion: Protesen kan medföra en känsla av självständighet samtidigt som den kan upplevas som en begränsning med smärtor och problem med passform. Stöd från anhöriga och vårdpersonal var viktigt för återhämtningen. Att vårdpersonal gav god och tillräcklig information var också väsentligt. Ytterligare forskning behövs om protesbärares upplevelser av att leva med en protes för nedre extremitet där sjuksköterskor får den kunskap som krävs för att ge en god omvårdnad. / Background: The prosthesis has existed since ancient Egypt. Living with a prosthesis can have both negative and positive effects on the prosthesis user. The transition contributes to a new lifestyle where each individual can be affected to different extents both psychologically and physically. The nurse needs to have knowledge about the experiences of a prosthesis user in order to be able to help the prosthesis user adapt to life with a prosthesis. Aim: The aim of the study was to illustrate experiences of living with a lower extremity prosthesis. Method: The general literature review study included ten result articles that were searched in the databases CINAHL, PubMed, PsycINFO and Sage Journals. The articles were analyzed using a guide for qualitative research made by Popenoe et al. (2021). Results: Five categories emerged and these were: mobility, comfort and function, impact from the society, education, jobs and finances and social support. All categories highlighted what it can be like to live with a prosthesis for the lower limb. Conclusion: The prosthesis can bring a sense of independence as well as a limitation that includes pain and problems with the fitting of the prosthesis. Support from relatives and healthcare professionals was important for the recovery. It was also essential that healthcare staff provided good and sufficient information to the patient. Further research is needed on prosthesis users’ experiences of living with a lower extremity prosthesis where nurses gain the knowledge required to provide good nursing care.

I samband med industrialismens framväxt inrättades institutioner i större skala. Den ökade mängden omhändertagna på institution vid 1800‐talets slut kan förklaras med fler medicinskt diagnostiserade, en ökad utstötning, lägre tolerans för avvikande beteende, läkarintresse för ett nytt revir, låg utskrivningsfrekvens och hospitaliseringseffekter. Antalet vårdplatser inom den psykiatriska vården minskade under 1900‐talets sista hälft. År 1992 tillsatte regeringen den så kallade psykiatriutredningen som slog fast att personer med kronisk psykiatrisk sjukdom utgjorde en grupp i samhället som karaktäriserades av allvarligt handikappade personer som berövats sina medborgerliga rättigheter och som hade få resurser till sitt förfogande. Psykiatrireformens intentioner genomsyras av bland annat begreppen normalisering och autonomi. De psykiskt funktionshindrades levnadsvillkor skall normaliseras för att öka deras möjligheter att leva som andra, vilket betyder att de ska delta i besluten om sin egen vård och behandling. Avhandlingen har sin grund i ett hermeneutiskt perspektiv, det vill säga att människor aldrig kan förstå något helt fördomsfritt eller förutsättningslöst. Förförståelse kan förstås som en form av föraning/förkänsla och första idé om det sökta fenomenet, vilket leder förståelsen i en viss riktning. Perspektivets innebörd är att ingen förståelse kan växa fram förutsättningslöst, dvs. växa fram utan någon på förhand given inställning från forskarens sida. Studiens övergripande syfte är att belysa vårdares attityd till personer med psykiska symtom. Avhandlingen består av fyra delarbeten med såväl kvantitativ som kvalitativ design. Data har insamlats med hjälp av frågeformulär, skattningsskalor samt narrativa intervjuer. Resultatet i delstudie I visar att fyra typologier som upptäckts i en tidigare kvalitativ intervjustudie existerade (god, ond, tokig och osynlig). Delstudie II visar att vårdarnas syn på inneliggande deprimerade patienter i hög grad bestäms av diagnosen. Syftet med delstudie III var att klargöra om patientens och vårdarens bild av patientens historia, nutid och framtid överensstämde med varandra. Resultatet visar på en tydlig skillnad mellan parterna. I delstudie IV var syftet att belysa före detta patienters upplevelser av att vara inlagda på en psykiatrisk avdelning. Studien visar att de tidigare patienternas upplevelser mestadels var negativa och att de kan tolkas som om det under sin sjukhusvistelse varit utsatta för ett subtilt förtryck. För att förstå vårdarnas syn på den drabbade personen kommer resultatet i studien att tolkas utifrån en teoretisk referensram inspirerad av den franske filosofen Michael Foucaults och den ryske filosofen Mikhail Bakhtins texter. Tolkningen visar att vårdarna har en tendens att undvika “annanhet” (otherness) och därigenom se patienten enbart som en karaktär, en typologi. Härigenom kommer patienten att placeras i ett ”ingenmansland”, i en kontext där han/hon inte tillhör vårdargemenskapen samtidigt som kontakten med den gamla privata gemenskapen upphör. Genom att se patienten som ett enskilt fall undviker vårdarna att se det lidande som finns i ”rummet” och därigenom blir det ”rum” som skapas till en ”isvärld” som inte är livsbejakande och därför ohälsosam för patienten. Att förändra vårdarnas attityder är en långvarig samhällelig process som kräver inte bara resurser i form av utbildning och handledning utan kanske främst utrymme för kontinuerlig diskussion och debatt. Grunden för förändringen finns redan idag i psykiatrireformens ideala normaliseringsbegrepp. Kravet är dock att politiker och tjänstemän inom vård och omsorg börjar leva upp till lagens intentioner. Detta kräver dock att synen på en person med psykisk sjukdom psykiskt handikapp måste ändras på samma sätt som till exempel synen på homosexuella ändrats från att de varit marginaliserade och levt i ett utanförskap, till att bli sedda som fullvärdiga samhällsmedborgare. För att bryta det strukturella maktmönstret behövs en total samhällelig attitydförändring. Endast en politisk förändring är inte tillräcklig.

The aim of this study is to analyse how women talk about their breasts, how their breasts affect their orientations in the world as well as how their relationship to their breasts changes throughout life. The study is based on semi-structured interviews with eight white and heterosexual cisgender women between the ages of 23-64 years old. The main theoretical frameworks for the study are phenomenology and the life schedule. The interpretational work has been conducted through thematic analysis.  The study shows how the women meet different expectations and ideals connected to their breasts throughout their lives. The heteronormative life schedule is relevant for understanding how these experiences are formed. Starting from the women´s entry into puberty and when they develop breasts, their place in the world changes. The breasts bear a strong meaning for how the women in the study construct themselves as sexual beings as well as heterosexual subjects. The meaning of the breasts is generally mirrored against the male desire. The relationship to their own breasts is formed by ideals of normative breasts which shape their experience of having breasts. The ideals are perceived as more intense during younger years, whereas age is a way of negotiating the meaning of the breasts. The empirical material show that the meaning of the breasts changes with the different stages of life but always plays a vital part in the women’s orientation and how they perceive themselves in their everyday life.