• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 65
  • 1
  • Tagged with
  • 66
  • 50
  • 17
  • 17
  • 16
  • 14
  • 10
  • 9
  • 8
  • 7
  • 7
  • 7
  • 6
  • 6
  • 5
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

”9+7 då, hur tänkte du där?” : En kvalitativ studie om SUM-elevers tillvägagångssätt i additionsuppgifter. / ”9+7 then, how did you think there?” : A qualitative study about SEM-students’ approach in addition tasks.

Mellquist, Emma, Curin Alvarez, Millaray, Karlsson, Hilde January 2019 (has links)
Syftet med denna kvalitativa studien är att analysera vilka strategier SUM-elever väljer att använda sig av vid uträkning av additionsuppgifter i relation till räkneförmågan. I studien identifierades även likheter och skillnader mellan SUM-eleverna.  Med hjälp av två diagnoser har eleverna kategoriserats in i fyra elevgrupper utifrån vilka strategier de använt och hur väl de förstod dem. Eleverna använde sig av både konkreta och abstrakta strategier i både huvud- och skriftliga beräkningar. Utifrån analys kan det konstateras i studien att elevgrupperna befinner sig i Piagets olika utvecklingsstadier. De elevgrupper som använde sig av färre strategier befinner sig i det konkreta operationella stadiet eftersom de kan tänka mer formellt så länge det blir konkret för dem. De elevgrupper som använde sig av fler strategier befinner sig i ett högre utvecklingsstadie eftersom de kan tänka formellt utan att använda sig av konkreta hjälpmedel. Till sist drogs paralleller mellan elevgrupperna för att kunna se likheter och skillnader.
22

Matematikundervisning inom- och utomhus : En jämförande studie mellan elevers och lärares tankar och upplevelser / Mathematics education indoors and outdoors : A comparing study between pupils' and teachers' thoughts and experiences

Gustavsson, Helena January 2009 (has links)
<p>Syftet med denna studie var att ta reda på vilka likheter och skillnader som finns mellan utomhus- och inomhusundervisning i matematik, dels gällande lärarens tankar och mål/syften, dels gällande elevernas tankar och upplevelser, samt hur väl dessa överensstämmer med varandra. För att kunna besvara de frågeställningar detta syfte ledde fram till, har intervjuer med lärare och elever, samt observationer inom- och utomhus genomförts. Eleverna som intervjuats och observerats är i sjuårsåldern.</p><p>Resultaten visar att lärarens mål och syften i stort är desamma vid inom- och utomhusundervisning i matematik, att dessa ofta stämmer överens med elevernas upplevelser, samt att det inte verkar finnas någon skillnad gällande överensstämmandet beroende på om undervisningen bedrivs inom- eller utomhus. Resultaten visar även att eleverna är övervägande positiva till matematikundervisning både inom- och utomhus. Ovan presenterade resultat utgör därmed likheter mellan inom- och utomhusundervisning i matematik. De skillnader som undersökningens resultat visar, handlar om lärarens syn på metoder och hennes tankesätt (exempelvis att eleverna bör och får arbeta mer praktiskt utomhus än inomhus), samt om faktorer som eleverna lyfter fram gällande inom- och utomhusundervisningen. Exempel på dessa är att det är skönt och bra att vara ute eftersom man får luft och får leka lekar där, att det är bra inne för att man kan skriva, samt att det är jobbigt att vara ute, eftersom fröken inte hör om man behöver hjälp.</p>
23

Corporate Social Responsibility : En innehållsanalys av global gruvindustri

Nordlander, Anna, Söderström, Linda January 2007 (has links)
<p>Datum: 2007-05-31</p><p>Problem: Vilka skillnader och likheter förekommer det i rapporteringen av Corporate Social Responsibility mellan olika världsdelar?</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att via en innehållsanalys av ett urval av företag inom gruvindustrin, skapa en förståelse för vilka huvudfrågor som företag väljer att inkludera i sin CSR-rapportering på de olika världsdelarna: Afrika, Asien, Europa, Oceanien och Nord- och Sydamerika. I undersökningen önskar vi urskilja de skillnader och likheter som förekommer i CSR-rapportens utformning beroende på dess ursprung.</p><p>Metod: Med ett positivistiskt angreppssätt och en abduktiv forskningsansats har vi gått in i vår forskning. Utifrån en semikvantitativ innehållsanalys har vi studerat 30 olika gruvföretags CSR-rapporter i sex världsdelar. I studien har vi innehaft ett redovisarperspektiv där vi med objektiva ögon granskat rapporterna.</p><p>Resultat/slutsatser: De slutsatser som vi dragit i denna studie är att det förekommer både skillnader och likheter mellan de olika världsdelarnas utformning av CSR-rapporter inom gruvindustrin. Vi har dels urskiljt skillnader mellan världsdelar, där exempelvis Asien väljer ett större fokus på arbetsförhållanden medan Nordamerika fokuserar mer på utbildning. Skillnader finns även mellan olika ”kontinentgrupper” där Nordamerika, Europa och Oceanien följer samma rapporteringsmönster och på samma sätt har vi kunnat skönja att Asien, Afrika och Sydamerika har en liknande rapportering dem emellan. Detta gör att vi i denna studie har kunnat urskilja två ”läger”, bestående av de växande ekonomierna och ett som utgörs av de rika länderna i väst. Dessa två grupperingar har en CSR-rapportering som skiljer sig åt, dock följer den inom ”kontinentgruppen” samma mönster. Vi har även sett likheter mellan världsdelar och mellan de två ”kontinentgrupperingarna”, dessa har vi exempelvis kunnat urskilja mellan Nordamerika och Afrika där stor vikt ligger vid utbildningsfrågor.</p><p>Antal sidor: 65 sidor exklusive bilagor och referenser</p><p>Antal referenser: 48 st</p>
24

Likheter och skillnader mellan åldersintegrerade och åldershomogena klasser- ur ett lärarperspektiv / Points of similarity and differences between age integrated and age homogenous classes- teachers perspective

Nordgren, Anna January 2002 (has links)
<p>Studiens huvudsyfte är att göra en jämförelse mellan åldersintegrerade och åldershomogena klasser. Vi lyfter fram ett lärarperspektiv på eventuella likheter och skillnader mellan lärarnas syn på sin roll som ledare i klassrummet och samverkan med kollegor. I den teoretiska referensramen ger vi en historisk överblick över klassformernas utveckling från folkskolans införande fram till idag. Vi presenterar även en sammanfattning av den tidigare forskningen som bedrivits inom ämnet samt beskriver hur vanligt det är med åldersintegrerade klasser och hur de kan utformas. Ämnet är föremål för en ständig debatt huruvida åldersintegrerade klasser är en fördel eller nackdel för såväl lärare som elever. I den teoretiska delen tar vi upp båda perspektiven, medan vår empiriska studie enbart bygger på lärarnas utsagor.</p><p>Vi har i vår studie använt oss av en kvalitativ metod, vilken avser att studera hur människor upplever vissa situationer. För att få fördjupade och utförliga svar har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna har genomförts med lärare för åldersintegrerade och åldershomogena klasser. Resultatet visar att den är inga större skillnader mellan lärarnas syn på sin roll somledare i klassrummet, snarare är det likheterna som överväger. Den största skillnaden har däremot visat sig ligga i samarbetet kollegor emellan, samt skillnader i tillgång till olika resurser. I dessa fall har de åldersintegrerade klasserna fördelar i och med tätare samarbete med kollegor och tillgång till ett bättre resursutbud såsom fler vuxna och fler lokaler.</p>
25

Tankar om slöjd. Waldorfskolan och den kommunala skolan i en komparativ studie. / Thoughts about sloyd. Waldorf school and community school in a comparative study.

Olsson, Jessika January 2004 (has links)
<p>Syftet med denna litteraturstudie är att hitta likheter och skillnader mellan waldorfskolans grundtankar och den kommunala skolans grundtankar samt idéer om textilslöjd inom de båda verksamheterna. Dessutom vill jag hitta kvaliteter inom båda skolformerna som jag kan använda mig av i min kommande undervisning. För att hitta likheter och skillnader har jag använt en komparativ analys. </p><p>Studien beskriver de båda skolformernas grundtankar samt idéer kring slöjd utifrån litteratur som behandlar verksamheternas grundläggande människosyn, kunskapssyn och skolans roll samt syn på slöjd. Resultatet visar att likheterna är fler och skillnaderna färre än jag från början trodde, men de skillnader som finns är relativt stora.</p>
26

Vad motiverar ungdomar till att börja idrotta och vad är det som hindrar dem? : en intervjustudie om skillnader och likheter mellan svenska ungdomar och invandrarungdomar

Jirevall, Emelie January 2009 (has links)
<p>Föreningsidrotten ökar men fortfarande är det många ungdomar som inte är tillräckligt fysiskt aktiva. Många undersökningar har gjorts angående motivation hos aktiva idrottare, men forskningen kring vad det är som motiverar ungdomar att börja idrotta är inte alls lika stor. Syftet med denna studie var att undersöka vilka motivationsfaktorer som skulle få ungdomar att börja idrotta och vad det är som hindrar dem, samt se vilka skillnader och likheter det fanns mellan svenska ungdomars och invandrarungdomars svar. Genom att undersöka vad som skulle få ungdomar att börja idrotta och vad det är som hindrar dem, skulle detta kunna hjälpa idrottsföreningar i hur de ska rekrytera nya medlemmar. Det är också viktigt att undersöka om det är någon skillnad mellan svenska ungdomars och invandrarungdomars motivationsfaktorer och hinder. Enskilda intervjuer gjordes med svenska ungdomar och invandrarungdomar från två olika skolor. Intervjuerna som spelades in på band transkriberades, för att sedan analyseras utifrån en hermeneutisk ansats. Teman i form av inre och yttre motivation, samt inre och yttre hinder togs fram, därefter skapades kategorier utifrån de motivationsfaktorer och hinder som var särskilt betydelsefulla för ungdomarna. Resultatet visade att de faktorer som skulle motivera ungdomarna att börja idrotta var socialt stöd, tidigare positiva erfarenheter av idrott, bättre hälsa, att det var roligt och att de hittade en idrott som passade dem. Det som hindrade dem var tidsbrist, låg grad av self-efficacy, prestationskrav, den sociala miljön, andra preferenser, att det inte var roligt och jobbigt idrotta, samt att de inte hade hittat någon passande idrott. Det kunde inte urskiljas några större skillnader mellan de svenska ungdomarna och invandrarungdomarna, men de svenska ungdomarna motiverades av både inre och yttre faktorer medan invandrarungdomarna endast motiverades av inre faktorer.</p>
27

Likheter och skillnader mellan åldersintegrerade och åldershomogena klasser- ur ett lärarperspektiv / Points of similarity and differences between age integrated and age homogenous classes- teachers perspective

Nordgren, Anna January 2002 (has links)
Studiens huvudsyfte är att göra en jämförelse mellan åldersintegrerade och åldershomogena klasser. Vi lyfter fram ett lärarperspektiv på eventuella likheter och skillnader mellan lärarnas syn på sin roll som ledare i klassrummet och samverkan med kollegor. I den teoretiska referensramen ger vi en historisk överblick över klassformernas utveckling från folkskolans införande fram till idag. Vi presenterar även en sammanfattning av den tidigare forskningen som bedrivits inom ämnet samt beskriver hur vanligt det är med åldersintegrerade klasser och hur de kan utformas. Ämnet är föremål för en ständig debatt huruvida åldersintegrerade klasser är en fördel eller nackdel för såväl lärare som elever. I den teoretiska delen tar vi upp båda perspektiven, medan vår empiriska studie enbart bygger på lärarnas utsagor. Vi har i vår studie använt oss av en kvalitativ metod, vilken avser att studera hur människor upplever vissa situationer. För att få fördjupade och utförliga svar har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna har genomförts med lärare för åldersintegrerade och åldershomogena klasser. Resultatet visar att den är inga större skillnader mellan lärarnas syn på sin roll somledare i klassrummet, snarare är det likheterna som överväger. Den största skillnaden har däremot visat sig ligga i samarbetet kollegor emellan, samt skillnader i tillgång till olika resurser. I dessa fall har de åldersintegrerade klasserna fördelar i och med tätare samarbete med kollegor och tillgång till ett bättre resursutbud såsom fler vuxna och fler lokaler.
28

Tankar om slöjd. Waldorfskolan och den kommunala skolan i en komparativ studie. / Thoughts about sloyd. Waldorf school and community school in a comparative study.

Olsson, Jessika January 2004 (has links)
Syftet med denna litteraturstudie är att hitta likheter och skillnader mellan waldorfskolans grundtankar och den kommunala skolans grundtankar samt idéer om textilslöjd inom de båda verksamheterna. Dessutom vill jag hitta kvaliteter inom båda skolformerna som jag kan använda mig av i min kommande undervisning. För att hitta likheter och skillnader har jag använt en komparativ analys. Studien beskriver de båda skolformernas grundtankar samt idéer kring slöjd utifrån litteratur som behandlar verksamheternas grundläggande människosyn, kunskapssyn och skolans roll samt syn på slöjd. Resultatet visar att likheterna är fler och skillnaderna färre än jag från början trodde, men de skillnader som finns är relativt stora.
29

Corporate Social Responsibility : En innehållsanalys av global gruvindustri

Nordlander, Anna, Söderström, Linda January 2007 (has links)
Datum: 2007-05-31 Problem: Vilka skillnader och likheter förekommer det i rapporteringen av Corporate Social Responsibility mellan olika världsdelar? Syfte: Syftet med denna uppsats är att via en innehållsanalys av ett urval av företag inom gruvindustrin, skapa en förståelse för vilka huvudfrågor som företag väljer att inkludera i sin CSR-rapportering på de olika världsdelarna: Afrika, Asien, Europa, Oceanien och Nord- och Sydamerika. I undersökningen önskar vi urskilja de skillnader och likheter som förekommer i CSR-rapportens utformning beroende på dess ursprung. Metod: Med ett positivistiskt angreppssätt och en abduktiv forskningsansats har vi gått in i vår forskning. Utifrån en semikvantitativ innehållsanalys har vi studerat 30 olika gruvföretags CSR-rapporter i sex världsdelar. I studien har vi innehaft ett redovisarperspektiv där vi med objektiva ögon granskat rapporterna. Resultat/slutsatser: De slutsatser som vi dragit i denna studie är att det förekommer både skillnader och likheter mellan de olika världsdelarnas utformning av CSR-rapporter inom gruvindustrin. Vi har dels urskiljt skillnader mellan världsdelar, där exempelvis Asien väljer ett större fokus på arbetsförhållanden medan Nordamerika fokuserar mer på utbildning. Skillnader finns även mellan olika ”kontinentgrupper” där Nordamerika, Europa och Oceanien följer samma rapporteringsmönster och på samma sätt har vi kunnat skönja att Asien, Afrika och Sydamerika har en liknande rapportering dem emellan. Detta gör att vi i denna studie har kunnat urskilja två ”läger”, bestående av de växande ekonomierna och ett som utgörs av de rika länderna i väst. Dessa två grupperingar har en CSR-rapportering som skiljer sig åt, dock följer den inom ”kontinentgruppen” samma mönster. Vi har även sett likheter mellan världsdelar och mellan de två ”kontinentgrupperingarna”, dessa har vi exempelvis kunnat urskilja mellan Nordamerika och Afrika där stor vikt ligger vid utbildningsfrågor. Antal sidor: 65 sidor exklusive bilagor och referenser Antal referenser: 48 st
30

Vad motiverar ungdomar till att börja idrotta och vad är det som hindrar dem? : en intervjustudie om skillnader och likheter mellan svenska ungdomar och invandrarungdomar

Jirevall, Emelie January 2009 (has links)
Föreningsidrotten ökar men fortfarande är det många ungdomar som inte är tillräckligt fysiskt aktiva. Många undersökningar har gjorts angående motivation hos aktiva idrottare, men forskningen kring vad det är som motiverar ungdomar att börja idrotta är inte alls lika stor. Syftet med denna studie var att undersöka vilka motivationsfaktorer som skulle få ungdomar att börja idrotta och vad det är som hindrar dem, samt se vilka skillnader och likheter det fanns mellan svenska ungdomars och invandrarungdomars svar. Genom att undersöka vad som skulle få ungdomar att börja idrotta och vad det är som hindrar dem, skulle detta kunna hjälpa idrottsföreningar i hur de ska rekrytera nya medlemmar. Det är också viktigt att undersöka om det är någon skillnad mellan svenska ungdomars och invandrarungdomars motivationsfaktorer och hinder. Enskilda intervjuer gjordes med svenska ungdomar och invandrarungdomar från två olika skolor. Intervjuerna som spelades in på band transkriberades, för att sedan analyseras utifrån en hermeneutisk ansats. Teman i form av inre och yttre motivation, samt inre och yttre hinder togs fram, därefter skapades kategorier utifrån de motivationsfaktorer och hinder som var särskilt betydelsefulla för ungdomarna. Resultatet visade att de faktorer som skulle motivera ungdomarna att börja idrotta var socialt stöd, tidigare positiva erfarenheter av idrott, bättre hälsa, att det var roligt och att de hittade en idrott som passade dem. Det som hindrade dem var tidsbrist, låg grad av self-efficacy, prestationskrav, den sociala miljön, andra preferenser, att det inte var roligt och jobbigt idrotta, samt att de inte hade hittat någon passande idrott. Det kunde inte urskiljas några större skillnader mellan de svenska ungdomarna och invandrarungdomarna, men de svenska ungdomarna motiverades av både inre och yttre faktorer medan invandrarungdomarna endast motiverades av inre faktorer.

Page generated in 0.0318 seconds