Syftet med denna uppsats är att komplettera tidigare forskning gjord av Rosalind Gill, Kim Akass och Janet McCabe, samt två skrivna C-uppsatser i medie- och kommunikationsvetenskap av Paulina Bånge och Cecilia Samuelsson, om tv-serien Sex and the City. Vilket görs genom att studera könsroller och karaktärsutveckling hos de kvinnliga och manliga huvudkaraktärerna. Uppsatsen ska undersöka karaktärsutvecklingen och identifieringen av de fyra kvinnliga huvudkaraktärerna samt de tre manliga huvudkaraktärerna i Sex and the City. Undersökningen ska utföras enligt en tolkande innehållsanalysmetod med hjälp av Peter Berglez metod för kritisk diskursanalys i Ekström & Larssons bok Metoder i kommunikationsvetenskap samt Norman Faircloughs metod för diskursanalys i Media Discourse. Analysen görs med fokus på likheter, skillnader och teman. Uppsatsen tar även stöd av Roland Barthes semiotiska begrepp konnotation, symbol och myt presenterade i John Fiskes bok Kommunikationsteorier. En introduktion. Den teoretiska ramen består av genusvetaren Marj Kibbys definition av representation och teorier om manlig representation i media. Samt Sherry B. Ortners teori om genuskonstruktioner. Den genomförda analysen visar på hur de kvinnliga och manliga karaktärerna framträder i jämförelse med varandra på ett stereotypiskt eller kontroversiellt sätt. Där det hos de kvinnliga karaktärerna sker en utveckling där tidigare fokus på sex och frigjordhet har flyttats till kärlek och familjeliv. De tre manliga karaktärerna framställs på ett traditionellt vis utom Steve som är den enda karaktären serien igenom som inte lever upp till de stereotypiska värderingarna om manligt och kvinnligt. Genomgående teman i serien handlar om kärlek och relationer där jakten på ”den rätte” är i huvudfokus. Detta visar sig redan i första avsnittet där kvinnans sökande efter en man diskuteras. På så vis är seriens påstådda framställning av de moderna könsrollerna endast en fasad framför de otroligt traditionella värderingarna och könsstereotyperna.

Syftet med denna studie var att ta reda på vilka likheter och skillnader som finns mellan utomhus- och inomhusundervisning i matematik, dels gällande lärarens tankar och mål/syften, dels gällande elevernas tankar och upplevelser, samt hur väl dessa överensstämmer med varandra. För att kunna besvara de frågeställningar detta syfte ledde fram till, har intervjuer med lärare och elever, samt observationer inom- och utomhus genomförts. Eleverna som intervjuats och observerats är i sjuårsåldern. Resultaten visar att lärarens mål och syften i stort är desamma vid inom- och utomhusundervisning i matematik, att dessa ofta stämmer överens med elevernas upplevelser, samt att det inte verkar finnas någon skillnad gällande överensstämmandet beroende på om undervisningen bedrivs inom- eller utomhus. Resultaten visar även att eleverna är övervägande positiva till matematikundervisning både inom- och utomhus. Ovan presenterade resultat utgör därmed likheter mellan inom- och utomhusundervisning i matematik. De skillnader som undersökningens resultat visar, handlar om lärarens syn på metoder och hennes tankesätt (exempelvis att eleverna bör och får arbeta mer praktiskt utomhus än inomhus), samt om faktorer som eleverna lyfter fram gällande inom- och utomhusundervisningen. Exempel på dessa är att det är skönt och bra att vara ute eftersom man får luft och får leka lekar där, att det är bra inne för att man kan skriva, samt att det är jobbigt att vara ute, eftersom fröken inte hör om man behöver hjälp.

The amount of prizes, awards and rankings are increasing in today's society. Therefore, it is interesting to look at how these affects companies and their work with employer branding. This thesis is designed to investigate whether there is one ranking in particular that affect companies and how much it affects them. Comparing these with a prize in Japan, taking cultural differences into account, gives us a clear answer. / Mängden priser, utmärkelser och rankingar ökar i dagens samhälle. Därför är det inressant att se till hur dessa påverkar företag och deras arbete med employer branding. Denna uppsats är designad för att udnersöka ifall en specifik ranking påverkar detta arbete och till vilken grad. Det jämförs även med ett pris i Japan där vi med hjälp av kulturella förklaringar finner svaret vi letar efter.

Utomhuspedagogik är något som diskuteras på ett positivt sätt i olika sammanhang och med olika utgångspunkt, inom både förskolan och andra typer av skolverksamheter och även till exempel media. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka förskolors arbete med utomhuspedagogik. Följande frågeställningar avses att belysas: Hur använder sig förskolor av rummet utomhus som resurs för barns lärande? Vems intresse styr vad förskolor gör i rummet utomhus? Är det några skillnader på vad förskolor planerar för aktiviteter inomhus respektive utomhus? Uppsatsen tar sin utgångspunkt i Deweys tankar om praktiskt arbete och hur det kan kopplas till förskolors arbete med utomhuspedagogik. Metoden som använts i den här studien är enkäter som skickats ut till fem olika förskolor i olika kommuner inom sydsverige, totalt har 35 enkäter skickats ut och 11 enkäter från tre av de olika förskolorna har returnerats ifyllda. Det resultat som framkommit visar på att pedagoger inom förskolan är positiva till arbete med utomhuspedagogik, men pedagogerna önskar mer fortbildning inom utomhuspedagogik än vad kommuner och arbetsgivare erbjuder. Det som bland annat kommer fram i undersökningen är att pedagoger nyttjar rummet utomhus till arbete med språklig inlärning, matematik och naturvetenskap. Tiden som används till utomhuspedagogik är varierande och påverkar valet av aktiviteter.

Syftet med arbetet var att undersöka vilka tillvägagångssätt barn använder vid sortering och vilka matematiska begrepp barn använder när de sorterar. Undersökningen är kvalitativ och baseras på deltagande observationer med tio barn mellan 3-6 år. Materialet som användes var pasta, kritor och pärlor. Resultatet visar att barnen sorterade utifrån egna kännetecken och valde egenskaper hos materialet som var mest intressesant för dem just vid det tillfället. Alla visade intresse för färg, men de hade förmåga att sortera och använda andra kriterier som form, storlek, mönster, och mängd också. Vidare visar resultatet att barn som hade kunskap/erfarenheter om sortering uppmärksammade och hjälpte andra barn med mindre erfarenheter om sortering än dem själva. Barnen fick en annan roll där de var tvungna att visa eller använda verbalt språk för att den de sorterade med skulle förstå dem. Barnen använde matematiska begrepp som handlade om placering, lokalisering och tid. De kunde para ihop, gruppera och använde sig av subitizing, dvs. med snabb blick fastställa antal. Barnen hittade på egna samband utifrån något som de hade sett, dvs. utifrån egna erfarenheter. De använde mest substantiv och adjektiv som ett sätt att beskriva föremålens egenskaper.

Problemformulering: Idag anses det vara problematiskt att identifiera och jämföra företagsprestationer av deras hållbarhetsarbete och inte minst ur ett intressentperspektiv då svårigheter uppkommer gällande jämförbarhet av prestationer mellan företag, liksom över tid i ett och samma företag. Syfte: Extern redovisning är framförallt till för användarna, det vill säga företags intressenter, som ska kunna ta välgrundade beslut genom att jämföra olika företag med varandra. Studien syftar därför till att studera jämförbarheten mellan företags hållbarhetsredovisningar, inom samma bransch men även över tid inom ett och samma företag. Detta för att skapa förståelse för om det är möjligt att jämföra hållbarhetsredovisningar ur ett användarperspektiv. Metod: Studien har genomförts genom att både en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys med en abduktiv ansats. Undersökningen har utförts genom att hållbarhetsrapporter inom den valda branschen har granskats, där meningar har tolkats och där val av nyckeltal har undersökts. Slutsatser: Likheterna är större än skillnaderna i vad företagen väljer att ta upp i sina hållbarhetsredovisningar. Informationen finns oftast där, men redovisas på olika sätt och i varierande omfattning. Kunskapsbidrag: Bolagen har uppvisat snarlika ämnen i hållbarhetsredovisningarna, trots att någon reglering inte funnits vid upprättandet. Detta visar på att företagen inom branschen efterliknar varandra. Studien har belyst likheter och skillnader i hållbarhetsredovisningar för företag som verkar inom samma bransch.

Vad arbetar du med?Detta är bland de absolut första frågorna som ställs av de människorna som vi möter påkrogen, i affären eller på stan. Vid alla möten, vid alla våra iakttagelser som vi gör avmänniskan som kanske går förbi eller som vi får möjligheten att hälsa på, sker enidentifikation. Vi försöker placera alla vi möter i olika fack för att återskapa en känsla avtrygghet och kontroll. Det finns två olika fack som vi alla placeras i: social status och klass.Dessa fack placeras vi i baserat på hur vi klär oss, hur vi rör oss, på våra fritidsintressen, påhur mycket pengar vi spenderar på krogen eller på vilka varor som vi handlar i affären.Denna studie handlar om företeelserna social status och klass. Finns dessa företeelser idagens Sverige och i så fall i vilken utsträckning blir vi påverkade av dessa? Resultatet istudien visar på att vi alla blir påverkade och har möjligheten att både skaffa oss en högrestatus och göra en klassresa, åt båda hållen, både åka upp eller åka ner i de olikahierarkierna. Status och klass är två begrepp som påverkar oss och går att spåra i alla våralivsutrymmen.

The purpose of the study is to pay attention to teachers' thinking about methodological forms. When and why they use methodical forms in teaching. The concepts that are central to the study are social forms and forms of action. Through a qualitative research method, the study examines differences and similarities regarding teachers' reasoning regarding the usefulness of methodical forms in teaching in the field of Sport and Health. Data is collected using qualitative semi-structured interviews. In the result and conclusion, the study found that the majority of teachers had pronounced and reasoning linked around methodical forms in teaching, the sports teachers had both knowledge and understanding of how they relate to methodical forms. What influences the choice of form for the sports teachers are different frameworks they must relate to.

Researches shows that a common perception among elderly care staff about elderly with foreign backgrounds is that they have special need and that it requires special measures, and that those needs are not similar to the needs of elderly with Swedish background. This study is based on a research with six case managers who work within the context of Swedish elderly care. In this research we interviewed six managers from three different cities in southern Sweden to find out if case managers perceive that the needs of elderly with foreign background differs from the needs of elderly Swedish background. However we also found out what challenges case managers experience in meeting with respectively group. From our interviewers we found of that all six case managers agreed that there are no differences between elderly with foreign backgrounds and elderly with Swedish background when it comes to their needs, and that they claimed that every individual have the same nursing needs regardless of background. Case managers therefore perceive that elderly with foreign backgrounds needs do not differ from the needs of elderly Swedish background. This study also shows that the case managers nevertheless choose to address topics such as eating habits, language disorder, style of clothing, relatives, home care staffs practical work, and described those topics as different and challenging in meeting with elderly with foreign backgrounds than older elderly with Swedish background. The case managers in the study all agreed that the profession needs to develop like giving out information in different languages and further educations on other cultures. This due to reduce misunderstandings between them and the elders and to provide a fair and equal care for all elderly people. Our conclusions are therefore that there are no differences between the needs of elderly with foreign backgrounds and elderly with Swedish background, but there are some challenges case managers describe and also tendency among case managers to unknowingly make a difference between these groups.

Syftet i den här studien har varit att analysera skillnaderna såväl likheterna mellan de ash’aritiska och maturidiska skolorna, som anses vara de ortodoxa strömningarna inom sunniislamisk teologi, samt att förklara faktorerna som har bidragit skillnader och likheter. Frågeställningarna som har besvarats är följande; 1) På vilket sätt skiljer sig Maturidi-skolan från den ash’aritiska skolan? Vilka likheter respektive olikheter finns mellan de två teologiska strömningarna sett ur auktoriteternas uppfattning? 2) Hur kan skillnaderna alternativt likheterna mellan al-Taftazani och al-Ash’aris syn på Allahs attribut, ödet och tro förklaras? Källmaterialen som har använts för att analysera den maturidiska uppfattningen är Najm al-Din al-Nasafis verk ’Aqaid al-Nasafi och Sad al-Din al-Taftazanis bok Sharh ’Aqaid al-Nasafi, som är en kommentar på al-Nasafis bok. För det ash’aritiska perspektivet har Abu Hasan al-Ash’aris bok Kitab al-Luma analyserats. En kvalitativ metod har tillämpats i studie, där en närläsning av källmaterialen gjorts som sedan följts av en komparativ analys av dessa texter och nutida studier. I frågan om Allahs attribut och Guds form finns det inte större skillnader mellan skolorna. De anser att Gud inte kan tillskrivas en form, och att han har oskapade attribut. Det som skiljer är antalet oskapade attribut som nämns; även om maturiditer i över lag anser att det finns åtta oskapade attribut, nämner al-Nasafi elva, vilket visar att skillnader även finns bland teologer inom samma skola. Al-Ash’ari nämner däremot sju attribut. Angående ödet, kan man se att det finns en skillnad mellan skolorna på det sättet man betraktar då de använder olika termer för att förklara den mänskliga delen i handlingarna som utförs, men att de syftar på att förklara samma fenomen, nämligen att människor har en gudagiven förmåga att välja en handling fritt som de antingen belönas eller bestraffas av Allah beroende på innebörden av handlingen.  Den ash’aritiska och maturidiska synen på grovsyndaren är i princip samma; de anser att man till skillnad från kharijiter, som tror att syndare blir icke-troende, och från mu’taziliter, som anser att syndare varken är muslimer eller icke-troende utan i en position däremellan, att grovsyndare bör betraktas som muslimer. Deras förhållningssätt går att likna den murji’itiska, men är inte samma, då de anser att det finns en gräns för vem som kan betraktas som muslim.  Skillnaderna, men även likheterna, går att förklara utifrån tre faktorer. Den första faktorn är den tidigare traditionen där dessa skolor växte fram. Maturidism är en teologisk skola som uppstod i transoxanien, medan ash’arismen har sitt ursprung i området som utgör dagens Irak. Deras ursprungsplats har karakteriserat synsättet i skolorna, då den teologiska miljön har påverkat diskussionen de utfört, vilket är den andra faktorn. Den sista faktorn är tillvägagångssättet de följt. / The purpose of this study has been to analyze the differences as well as the similarities between the Ash'arite and Maturidi schools, which are considered the orthodox currents in Sunni Islamic theology, as well as to explain the factors that have contributed to the differences and similarities. The questions that have been answered are the following; 1) How does the Maturidi school differ from the Ash'arite school? What similarities and differences are there between the two theological currents seen from the perspective of the authorities? 2) How can the differences or similarities between al-Taftazani and al-Ash'ari's view of Allah's attributes, destiny and faith be explained? The source materials that have been used to analyze the Maturidi view are Najm al-Din al-Nasafi's work 'Aqaid al-Nasafi and Sad al-Din al-Taftazani's book Sharh 'Aqaid al-Nasafi, which is a commentary on al-Nasafi's book. For the Ash'arite perspective, Abu Hasan al-Ash'ari's book Kitab al-Luma has been analyzed. A qualitative method has been applied in the study, where a close reading of the source materials was done, which was then followed by a comparative analysis of these texts and contemporary studies. In the matter of Allah's attributes and God's form, there are no major differences between the schools. They believe that God cannot be ascribed a form, and that He has uncreated attributes. What differs is the number of uncreated attributes mentioned; although Maturidites generally believe that there are eight uncreated attributes, al-Nasafi mentions eleven, showing that differences exist even among theologians within the same school. Al-Ash'ari, on the other hand, mentions seven attributes. Regarding destiny, it can be seen that there is a difference between the schools as they use different terms to explain the human part in the actions performed. They aim to explain the same phenomenon, namely that humans have a God-given ability to choose an action freely as they are either rewarded or punished by Allah depending on the meaning of the action. This leads to a difference between the schools regarding the understanding of destiny. The Ash'arite and Maturidi views of the grave sinner are basically the same; they believe that (unlike the Kharijites, who believe that sinners become non-believers, and the Mu'tazilites, who believe that sinners are neither Muslims nor non-believers but in a position in between) that grave sinners should be considered Muslims. Their approach can be compared to the Murji'ite, but is not the same, as they believe that there is a limit to who can be considered a Muslim.  The general differences, but also the similarities, can be explained based on three factors. The first factor is the earlier tradition in which these schools emerged. Maturidism is a theological school that arose in Transoxania, while Ash'arism originated in the area that makes up present-day Iraq. Their place of origin has characterized the approach in the schools, as the theological environment has influenced the discussion they carried out, which is the second factor. The last factor is the approach they followed.