Submitted by Aurelio Miranda (aurelio_luca@yahoo.com.br) on 2017-12-28T00:33:37Z No. of bitstreams: 1 Pessoas-Miranda_Protocolo Final.pdf: 365048 bytes, checksum: ff50eb92e666475f562195ee70cf1619 (MD5) / Approved for entry into archive by Vera Lúcia Mourão (vera.mourao@fgv.br) on 2017-12-28T13:48:22Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Pessoas-Miranda_Protocolo Final.pdf: 365048 bytes, checksum: ff50eb92e666475f562195ee70cf1619 (MD5) / Made available in DSpace on 2017-12-29T11:16:04Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Pessoas-Miranda_Protocolo Final.pdf: 365048 bytes, checksum: ff50eb92e666475f562195ee70cf1619 (MD5) Previous issue date: 2017-12-01 / Este estudo situa-se na linha de pesquisa de gestão de pessoas e práticas gerenciais com o propósito de analisar os requisitos de habilidades gerenciais para o cargo de primeira liderança dentro da área financeira nas organizações. Identifica-se como gestor de primeira liderança, o funcionário que não contribui sozinho para o resultado da organização e possui o gerenciamento de equipe como uma de suas atribuições, geralmente, aquele que detém o cargo de coordenador ou supervisor nas empresas. Neste sentido, esta pesquisa encontra-se fundamentada em referências bibliográficas e estudos já desenvolvidos sobre as competências gerenciais e liderança. Para atingir os objetivos desta investigação, foi realizada uma pesquisa qualitativa em três fases: (i) definição do modelo de habilidades gerenciais a partir da revisão bibliográfica e do mapeamento para coleta de dados; (ii) aplicação de entrevistas com apoio de roteiro semiestruturado aos gestores que exercem o cargo de primeira liderança na área financeira em organizações utilizando-se de amostragem por conveniência, a fim de aprofundar e capturar as percepções destes gestores de primeira liderança e; (iii) na última etapa, foi desenvolvido o mapa de requisitos de habilidades gerenciais para o cargo de primeira liderança. Como conclusão deste trabalho, espera-se agregar conhecimento para o desenvolvimento de líderes iniciantes, oferecer insights para treinamentos e identificar os gaps de habilidades gerenciais entre o esperado dos gestores que exercem o cargo de primeira liderança e o efetivamente observado por eles. Ademais, há potencial de aplicação prática com a introdução deste tema nas grades curriculares dos cursos de pós-graduação voltados aos gestores da área financeira. O acesso aos profissionais à realização das entrevistas e o tempo despendido na análise dos dados coletados destacaram-se como fatores críticos no sucesso desta pesquisa. / This study is in the research line of people management and managerial practices with the purpose of analyzing the managerial skills requirements for the position of first line manager within the financial area in organizations. It is identified as a first line manager, an employee who does not contribute to the organization's results alone and has team management as one of his duties, usually holds the position of coordinator or supervisor in companies. In this sense, this research is based on bibliographical references and already developed studies on management skills and leadership. To achieve the objectives of this research, a qualitative research was carried out in three phases: (i) definition of the managerial skills model from the bibliographic review and the mapping for data collection; (ii) application of interviews with semi-structured script support to managers who hold the position of first line manager in the financial area in organizations with use of convenience sampling, in order to deepen and capture the perceptions of these managers of first line manager and; (iii) in the last step, the map of managerial skills requirements for the position of first line manager was developed. As a conclusion of this work, it is hoped to aggregate knowledge for the development of beginning leaders, to offer training insights and to identify managerial skill gaps between what is expected of managers who hold the position of first line manager and what is effectively observed by them. In addition, there is potential of practical application with the introduction of this theme in the curricular grades of the postgraduate courses directed to the managers of the financial area. The access to the professionals to the interviews and the time spent in the analysis of the collected data stood out as critical factors in the success of this research.

Rollen som förstalinjechef innefattar olika sociala sammanhang och det är viktigt att genom sin kommunikativa förmåga kunna inspirera och påverka olika medlemmar i organisationen. Situationer då förstalinjechefen behöver förmedla information och samtala med medarbetare sker kontinuerligt i denna yrkesroll. I det dagliga arbetet som förstalinjechef kan flera tillfällen uppstå där denne upplever känslomässig påfrestning vid samtal med medarbetare. Syftet med denna studie är att undersöka känslomässiga påfrestningar som förstalinjechefer kan uppleva av olika anledningar vid samtal med medarbetare. Syftet är vidare att undersöka om hur de förbereder sig inför dessa samtal. Denna studie bidrar med ökad kunskap om hur förstalinjechefer går tillväga vid förmedling av information de personligen upplever som obekväm att förmedla till medarbetare. Studien skapar även en förståelse för hur förstalinjechefer kan hantera sina upplevda känslomässiga påfrestningar vid samtal med medarbetare. Studien är en kvalitativ empirisk studie där åtta intervjuer genomförts med förstalinjechefer inom olika organisationer och branscher. Intervjuguiden formulerades efter den teoretiska referensramen som presenterar vad tidigare forskning visar på i form av vetenskapliga artiklar. Respondenternas främsta ansvarsområde i sin yrkesroll är att kontinuerligt leda, motivera och följa upp medarbetarnas arbetsprestationer på arbetsplatsen. Respondenterna beskriver en komplexitet i att yrkesrollen fungerar som en länk mellan det operativa och det strategiska arbetet inom organisationen. Att upprätthålla en fungerande kommunikation mellan sig och medarbetarna är betydelsefullt för att kunna främja goda relationer och samspel dem emellan. Känslomässig påfrestning inför samtal med medarbetare är vanligt förekommande i form av bland annat stress och nervositet. Utifrån den teoretiska referensramen och det insamlade empiriska materialet har vi nått ökad kunskap om att en fungerande kommunikation mellan förstalinjechefen och medarbetare behöver råda för att kunna främja ett gott samspel och goda relationer sinsemellan. Då detta råder minskar känslomässiga påfrestningar hos förstalinjechefen vid samtal med medarbetare. Chefers känslomässiga påfrestningar bör hanteras på ettsätt för att främja goda relationer med medarbetarna. Att hantera dessa känslomässiga påfrestningar kan bland annat innebära att reflektera kring en gällande situation och få stöttning i sitt ledarskap. / A first line manager's role involves to interact in different social contexts. It is therefore important that the manager has good communicative skills to be able to inspire and influence the organizations employees. Situations where a first line manager has to inform and converse with employees occurs continuously. In their everyday work as a first line manager there can rise occasions where they are experiencing as emotionally strenuous before or when conversing with employees.The purpose of this study is t oexamine emotional strains that first line managers experience for different reasons before or when conversing with employees. The purpose is further to gain knowledg eabout their preparations for these type of conversations. The study contributes with knowledge of how managers give information to employees that they personally finds uncomfortable to give. Further creates this study an understanding on how first line managers handles their experienced emotionally strains before or when conversing with employees. A qualitative empirical research study whereby eight interviews has been made with different first line managers from different organizations and industries. The interview guide was formed from the presented theoretical reference frame that shows what previous research has reached in the form of scientific articles. The main responsibility a first line manager's role contains is to lead, motivate and follow up the employees work performances at the work place. The respondents describe their role as complex and as a link between the operative and strategic work within the organization. To maintain a suitable communication with the employees is important to be able to foster good working relationships and team work. The experience of emotional strainsat conversing with employees is common among the respondents and take shape in for example stress and nervousness. The theoretical reference frame and the collected empirical material has made it possible to reach knowledge about the importance of good communication between the first line manager and the employees. From a suitable working communication good team work and working relationships can grow between the parties. A first line manager's experiences of emotional strains when conversing with employees reduces when these aspects are available in the organization. First line managers emotionally experienced strains has to be handled in a way that grow suitable work relationships with the employees. The ability to reflect about a situation and getsupport in ones emotionally strains is important.

Sexuella trakasserier inom vårdbranschen är vanligt förekommande, och kan ha allvarliga konsekvenser för både individen och arbetsplatsen. Enligt tidigare studier är patienter en vanlig förövare för sexuella trakasserier, men trots det har arbetsgivaren ingen åtgärdsskyldighet utifrån Diskrimineringslagen. Däremot kan sexuella trakasserier ifrån patienter röra sig om en allvarlig arbetsmiljöfråga, vilket arbetsgivaren har yttersta ansvaret för. Det saknas generellt kunskap om sexuella trakasserier ifrån patienter, och i synnerhet kunskap i hur chefer på sjukhus upplever sitt arbete med att förebygga samt hanterar sexuella trakasserier ifrån sjukhus, vilket motiverar genomförandet av föreliggande studie. Syftet med denna studie var att undersöka första linjen-chefers upplevelser av att arbeta emot sexuella trakasserier ifrån patienter mot vårdpersonal på sjukhus. Studien är en mixed-method studie med kvalitativ ansats, som består av två delstudier: policystudien och intervjustudien. Policystudien bestod av en kartläggning över policydokument om sexuella trakasserier ifrån patienter inom en specifik region. Endast en relevant policy fanns och denna analyserades med hjälp av en policyanalys av Carol Bacchi: WPR. Data till intervjustudien samlades in via intervjuer med tio första linjen-chefer på sjukhuset som hade den relevanta policyn. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien visar att den analyserade policyn i liten utsträckning handlar om sexuella trakasserier, och framställer patienter som inte har förtroende för en arbetsgrupp kännetecknad av mångfald som ett problem. Första linjen-chefer i föreliggande studie upplever en viss mättnad i hur mycket som fenomenet går att förebygga, och de tror att de flesta incidenter hanteras av vårdpersonalen själva. / The aim of this study was to examine first line managers experiences of working against sexual harassment from patients against clinicians in hospitals. The study was qualitative using mixed methods gathering data. The study was conducted in two substudies. The first by mapping out policys on sexual harassment from patients within a specific region, then analysed by using the policy analysis method What’s the problem represented to be? The second substudy was carried out by conducting interviews with ten first line managers in a hospital, and analysed by a qualitative content analysis. The results show that the analysed policy does not include sexual harassment to a great extent, and presents patients distrust to a workgroup characterized by diversity as a problem. First line managers experience some saturation in how much they can prevent sexual harassment from patients, and feel that most incidents are handled by the clinicians themselves. First line managers experience the policy as some what “black and white” but at the same time a good basic support tool, and therefore the managers experiences of preventing and handling sexual harassment from patients could give a more nuanced picture of the phenomenon.

Att arbeta som första linjens chef innebär ett komplext uppdrag där arbetsuppgifterna består av ansvar för personal, budget och arbetsmiljö. I arbetet befinner sig första linjens chefer i en mellanposition där de behöver ta hänsyn till att politiska riktlinjer följs och finnas tillgängliga för medarbetare och kunder. Syftet med studien är att undersöka första linjens chefers psykosociala arbetsmiljö i äldreomsorgen. Studien bygger på kvalitativ metod. Metoden som vi använde oss av var nio semistrukturerade intervjuer. Studiens teoretiska utgångspunkter är Rubenowitz modell av psykosocial arbetsmiljö och Karasek och Theorell modell om krav, kontroll och stöd. Resultatets teman är första linjens chef, psykosocial arbetsmiljö, handlingsutrymme samt socialt stöd och meningsfullhet. Temat psykosocial arbetsmiljö har en underrubrik som heter covid-19. Vi har kommit fram till att studiens resultat visar på att respondenterna delar samma uppfattning om att det är viktigt med en god psykosocial arbetsmiljö. / Working as a first-line manager implicates a complex mission where the tasks consist of responsibility for staff, budget and working environment. In their work, first-line managers are in an intermediate position where they need to consider that political guidelines are followed and are available to employees and customers. The purpose of the study is to investigate the psychosocial work environment of first-line managers in elderly care. The study is based on a qualitative method. The method we used was nine semi-structured interviews. The study's theoretical starting points are Rubenowitz's model of psychosocial work environment and Karasek and Theorell's model of requirements, control and support. The themes of the result are first-line manager, psychosocial work environment, margin of action and social support and meaningfulness. The theme psyhosocial work enviroment has a subheading named covid-19. We have concluded the results of the study show that the respondents share the same view; that it is important to have a good psychosocial work environment.

Bakgrund: I Sverige beräknas det finnas närmare 54 000 vårdchefer, och behovet av nyrekryteringar förväntas öka markant. De flesta utav dessa är förstalinjechefer. Hur väl en förstalinjechef klarar av balansen mellan de olika kraven är avgörande för såväl organisationens verksamhetsutveckling, arbetsmiljön samt konkurrenskraften. Det är dock problematiskt att denna chef, som har ett så brett ansvar, med vanligtvis begränsade resurser, förväntas uppnå positiva resultat vid sidan av alla de krav som ställs på denne. Genom att undersöka förstalinjechefers egna upplevelser av sin arbetssituation så är vår önskan att få en ökad kunskap och medvetenhet om hur det förhåller sig i verkligheten. Syftet: Syftet med studien är att bland första linjens chefer inom vård och omsorg studera upplevelser av förutsättningarna för att utöva ett för dem hållbart chefskap. Metoden vi har använt oss av är empirisk studie baserad på en kvalitativ ansats. Totalt utfördes fyra semistrukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide, formulerad utifrån Gulicks organisationsteori. Resultatet visade fem återkommande teman: tid, planering, tillgänglighet och kommunikation, styrning, samt ledighet och återhämtning. Slutsats: Tidspress och tidskonflikt mellan olika arbetsmoment var en gemensam nämnare i vardagen för förstalinjecheferna. Vidare fanns en känsla av att det fanns höga krav och förväntningar uppifrån. I planeringen av vardagen föredrog cheferna en grov, flexibel, men även långsiktig planering. Tillgänglighet framför allt gentemot medarbetarna eftersträvades kontinuerligt. Den hade högt värde, och förknippades som ett av de viktigaste uppdragen som en chef har. Kommunikation beskrevs ha betydelse genom tydliga budskap, i chefens synlighet, i dess delaktighet och i respekten till andra. Det var varierande uppfattningar av balansen mellan det privata och arbetet. Hur medvetna cheferna var kring att koppla av på sin fritid verkade ha samband med hur de fördelade sitt arbete, och i vilken grad de också tog jobbet med sig hem till det privata.

Purpose: The purpose of this research was to study the interplay between middle managers (MMs) and front-line managers (FLMs) in strategy implementation (SI). To successfully manage and run a complex technology corporation a well-performed strategy is essential. By comparing MMs’ and FLMs’ different views and responsibilities in the SI process, both theoretical and empirical. Methodology: Theoretical material regarding leadership, middle and front-line manager roles and responsibilities, as well the strategy implementation process, obstacles and success factors are compared in the study. Supplemented by a general pilot study and primary interviews covering their view of the SI-process, obstacles and leverages, leadership, and their roles description. In total, ten pilot interviews and 12 primary interviews have been conducted, with MMs and FLMs, equally represented. Findings: In large, the main findings regarding the creation of a dynamic interplay between MMs and FLMs were three identified key attributes. Firstly, success in the SI process and constructive dynamic require a clear distribution of tasks and responsibilities between MMs and FLMs or the key responsibilities in the process. Secondly, select key people for the SI process, picked from different levels in the organization with different viewpoint and expertise. Making sure that there are total transparency and knowledge sharing between all key members and organizational levels. This will enable a greater involvement and commitment in the SI-process. Finally, to create a successful SI-process and a dynamic interplay between MMs and FLMs, strategic work must be rewarded equally compared to operational excellence and product-development efforts. / Syfte: Syftet med denna studie var att få en förståelse för samspelet mellan Mellanchefer (MM) och Linjechefer (FLM) vid genomförandet av en strategiimplementering (SI). För att lyckas kontrollera och driva en komplex teknikorganisation är en väl genomförd strategi essentiell. Detta gjordes genom att jämföra MMs och FLMs olika syn och ansvarsområden i SI-processen, både teoretisk och empirisk. Metodik: Det teoretiska materialet som har jämförts i studien inkluderar ledarskap, Mellanchefers och Linjechefens roller och ansvar, samt strategiimplementeringsprocessens hinder och framgångsfaktorer. Detta kompletterades med en övergripande pilotstudie och med primära intervjuer som visade på MMs and FLMs respektive syn på hinder, hävstänger och ledarskap under SI-processen samt deras syn på sin roll. Sammantaget hölls 10 pilotintervjuer och 12 primära intervjuer, där mellanchefer och linjechefer var lika representerade. Resultat: Rapporten konkluderar tre viktiga attribut för skapandet av ett dynamiskt samspel mellan mellanchefer och linjecheferna. För det första, krävs en tydlig fördelning av uppgifter och ansvar mellan MMs och FLMs alternativt mellan de nyckelpersonerna som är inblandade och ansvarig i processen. För det andra, är det viktigt att välja rätt nyckelpersoner i SI-processen och att plocka dessa från olika nivåer i organisationen då de besitter olika erfarenheter. Viktigt är att skapa en total transparens och kunskapsöverföring mellan alla nyckelpersoner i processen samt mellan de olika organisatoriska nivåerna. Detta kommer att resultera i ett större engagemang och en känsla av mer inflytande på SIprocessen. Slutligen, för att skapa en framgångsrik SI-process och ett dynamiskt samspel mellan MMs och FLMs, måste det strategiska arbetet belönas lika mycket som operativa och produktspecifika insatser.

I Sverige finns ett gemensamt mål att bedriva en god och lika vård på lika villkor för alla. Vård- och omsorgssektorn står inför stora framtida utmaningar utifrån kompetensförsörjningen för att kunna bedriva en god vård. För att attrahera och behålla arbetskraft är det av stor vikt att prioritera arbetsmiljöarbetet och stärka ledarskapet. Organisationens syn på ledarskap påverkar vilka chefer som rekryteras och förutsättningarna för hur ledarskap skapas och utvecklas. Förstalinje chefer inom vård och omsorg har komplexa uppdrag i jämförelse med chefer inom andra branscher med tanke på storlek på arbetsgrupper, uppdragsbeskrivning, ekonomiska utmaningar och sämre organisatoriskt stöd. Organisationerna inom vård- och omsorg har färdigställd värdegrund som en del av marknadsföringsfilosofi och från ledning önskad organisationskultur, medan arbetsplatser har utvecklat egna kulturer och normer vilket leder till att förstalinje chefer hamnar i svår position då dem ska balansera mellan dessa kulturer. Tidigare forskning har påvisat att hållbart ledarskap har stor vikt för både organisationen, arbetsplatsen och förstalinjens chefer. Syftet med studien var att med fokus på vård och omsorg, undersöka huruvida det ömsesidiga förhållandet mellan ledarskap, psykologisk trygghet, mångfald organisationskultur och arbetsplatskultur främjar ett hållbart ledarskap. Metoden som använts är kvalitativ metod, där sex förstalinje chefer från olika delar av vård- och omsorg intervjuats då målet var att undersöka deras upplevelser och erfarenheter för att få en ökad förståelse hur organisationskultur och arbetsplatskultur påverkar och påverkas av ledarskapet. Intervjuerna har analyserats och sammanfattats utifrån följande kategorier: organisationskultur, arbetsplatskultur, psykologisk trygghet samt ledarskap och hållbart ledarskap. Resultatet har påvisat en betydlig skillnad mellan organisationskulturen och arbetsplatskulturen samt deras påverkan på förstalinje chefer och dennes ledarskap. Vidare, har det påvisat att förstalinje chefer upplever att ledarskapet blir mindre hållbart utifrån organisationskultur, medan mer hållbart utifrån arbetsplatskultur. Förstalinje chefer arbetar i hög grad att implementera en hållbar arbetsplatskultur där de poängterar vikten av ett närvarande och tillitsbaserat ledarskap. / In Sweden, there is a collective goal of providing high-quality and equitable care on equal terms for all. The health and social care sector faces significant future challenges in the area of competence maintenance in order to be able to provide high-quality care. To attract and retain a workforce, it is of great importance to prioritize work environment management and strengthen leadership. An organization’s perspective on leadership impacts which managers are recruited and the conditions for how leadership is created and developed. Taking into consideration the size of work groups, mission statement, economic challenges and comparatively weak organizational support, first line managers within health and social care have complex assignments in comparison with managers in other sectors. Organizations within the health and social care sector have finalized values as a part of their marketing philosophy and the organizational culture desired by leadership, while workplaces have developed their own cultures and norms, which leads to first line managers being placed in the difficult position of balancing between these cultures. Previous research has demonstrated that sustainable leadership is of great importance for organizations, workplaces, and first line managers.    The purpose of this study was to, with a focus on health and social care, investigate to what extent the reciprocal relationship between leadership, psychological security, diverse organizational cultures and work cultures promotes sustainable leadership.   The method of this study is a qualitative one, based on interviews conducted with six first line managers from different areas within the health and social care sector, with the goal of investigating their experiences in order to gain an increased understanding of how organizational culture and workplace culture affect and are affected by leadership. We have analyzed and summarized these interviews in relation to the following categories: organizational culture, workplace culture, psychological security, leadership and sustainable leadership.   The results demonstrate a significant distinction between organizational culture and workplace culture, as well as their impact on first line managers and their leadership. Furthermore, they demonstrate that first line managers feel that leadership becomes less sustainable in relation to organizational culture, but more sustainable in relation to workplace culture. First line managers work extensively with the implementation of sustainable workplace cultures, where they stress the importance of a present and trustbased leadership.

An intoxicated police employee can never keep the community safe and secure, as mandated by law enforcement prescripts. However, limited attention is given to harmful or hazardous substance abuse or the binge drinking habits of police employees. Substance abuse being a ‘culture’ in law enforcement agencies and the maintenance of the blue wall of silence as a protective measure necessitates scientific research to explore how a collaborative working relationship between the occupational social worker and especially First Line Managers (FLMs) can contribute to addressing this phenomenon in a timeous manner. The researcher applied a quantitative research approach and utilised a switching replication quasi-experimental design to determine whether the collaborative working relationship between South African Police Service (SAPS) FLMs and Police Social Workers (PSWs) can be strengthened to the extent that they effectively and efficiently deal with the harmful or hazardous substance abuse or binge drinking habits of SAPS employees by exposing the FLMs to a social work intervention, namely the Sober Workplace Programme for Managers. The pre-, mid-, and posttest measurements are based on knowledge, attitude, and behaviour constructs to determine if the two hypotheses formulated were supported. The study, however, did not indicate that the Sober Workplace Programme for Managers strengthens the collaborative working relationship between the FLMs and PSWs to address the harmful or hazardous substance abuse or binge drinking habits of employees in the workplace. Alternative research and occupational social work strategies are recommended to establish if and how the Sober Workplace Programme for Managers can be implemented to strengthen the collaborative working relationship between the FLMs and PSWs to address the harmful or hazardous substance abuse or binge drinking habits of employees. / Social Work / Ph. D. (Social Work)

No description available.

En god arbetsmiljö är avgörande för god hälsa. Sjukfrånvaron inom vårdrelaterade yrken blir allt högre samtidigt som antalet äldre personer i behov av hemtjänst förväntas öka med 76 procent till 2040 och antalet personer i yrkesverksam ålder förväntas öka med 9,4 procent. Därmed kan vi se att vård- och omsorgsorganisationer har en ökad risk för under bemanning och ökad personalomsättning på grund av den ökade belastningen inom yrkesgruppen. Utifrån detta ser vi att det är av vikt att studera första linjens chefer inom hemtjänsten och deras upplevelser kring den psykosociala arbetsmiljön. Syftet med denna studie är att undersöka hur första linjens chefer inom hemtjänsten handskas med den psykosociala arbetsmiljön genom att titta på chefernas förutsättningar för att arbeta med den psykosociala arbetsmiljön, studera deras upplevelser kring det stöd som de åtnjuter i arbetet med den psykosociala arbetsmiljön samt hur arbetet mot den ökande sjukfrånvaron ser ut. Datainsamling skedde via kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats och data analyserades via tematisk analys. Resultatet visade att arbetet med den psykosociala arbetsmiljön i hemtjänsten är komplex och utmanande där första linjens chefer har stora personalgrupper som en försvårande faktor. Framgångsfaktorer som identifierades var närvarande ledarskap, låta medarbetare vara delaktiga i att planera tid för besök hos brukare, anpassning av arbetsuppgifter och fungerande stöd till chefer och medarbetare. Studiens resultat visar att första linjens chefer inom hemtjänsten har ett utmanande arbete med stora personalgrupper och höga krav på att hålla budget samtidigt som de ansvarar för arbetsmiljön och att det behövs omfattande arbete för att förbättra chefers förutsättningar och stöd. Studien bekräftar även tidigare forskning inom området och indikerar att det behövs ytterligare forskning inom området. / A good working environment is crucial for good health. The sick leave rate in healt care-related professions is increasing, while the number of elderly individuals in need of home care services is expected to increase by 76 percent, alongside a projected 9,4 percent increase in the working-age population. Consequently, we can observe that the healthcare organizations face an increased risk of understaffing and high turnover due to the growing demands in the profession. Based on this, it is important to study first-line managers in home care and their experiences with the psychosocial work environment. The aim of this study is to examine how first-line managers in home care manage the psychosocial work environment, by examining their prerequisites for addressing the psychosocial work environment, assessing how they experience the support they receive in this regard, and exploring the efforts made to combat increasing sick leave rates. Data collection was conducted through qualitative interviews using an inductive approach, and the data was analyzed using thematic analysis. The results revealed that the work concerning the psychosocial work in home care is complex and challenging, with the large size of the staff groups being a complicating factor. Success factors identified included present leadership, involving employees in planning time for client visits, task customization, and effective support for managers and employees. The result of the study shows that first-line managers in home care face challenging work with large staff groups and high demands to maintain the budget, while also being responsible for the work environment. There is a need for extensive efforts to improve managers conditions and support. The findings of the study also confirm previous research in the field and suggest the need for further research in this area.