<p>Phonological awareness is the ability to recognise, identify and manipulate components in words. Phonological awareness is an important part of the early literacy learning, although researchers disagree on how the connection arises. In the United Kingdom, synthetic phonics is a recommended way to teach literacy and the Jolly Phonics is a common approach within this method. In Sweden, mostly synthetic but also analytic methods are used for literacy teaching. The PhonicStick is developed as a communication device for impaired people and is based on the Jolly Phonics. In this study, the PhonicStick was being tested on children aged 5 and 6 years in mainstream pre-school classes to evaluate the use of it and its use for improvement of phonological awareness. The participating children were randomly divided into a test and a control group. All children were pre- and post-tested to analyse the possible improvement of parts of the phonological awareness. The test group went through three PhonicStick sessions, including different games and tests. The results from the pre- and post-tests of phonological awareness showed no significant differences between the test and control group. However, four out of five PhonicStick tests showed a significant improvement between session 1 and session 3. This shows that the children in the study were able to handle the PhonicStick after only three sessions, including remembering phonics the without visual information and producing words including two or three phonics.</p> / <p>Fonologisk medvetenhet är förmågan att känna igen, identifiera och manipulera komponenter i ord. Fonologisk medvetenhet är en viktig del av den tidiga läsinlärningen även om forskarna är oeniga om hur sambandet uppstår. I Storbritannien är Synthetic Phonics en rekommenderad metod vid läs- och skrivinlärning och Jolly Phonics är en vanlig strategi inom denna metod. I Sverige används framför allt syntetiska men även analytiska metoder vid läs- och skrivundervisning. The PhonicStick är utvecklad som ett kommunikationshjälpmedel för personer med funktionsnedsättning och baseras på Jolly Phonics. I den här studien testades the PhonicStick på 5- och 6-åriga barn i vanliga förskoleklasser för att utvärdera användningen av den och dess användning för förbättring av den fonologiska medvetenheten. De deltagande barnen delades slumpmässigt in i en test- och en kontrollgrupp. Alla barn pre- och posttestades för analys av eventuella förbättringar i delar av den fonologiska medvetenheten. Testgruppen genomgick tre PhonicStick-tillfällen som inkluderade olika lekar och tester. Resultaten från pre- och posttesten av fonologisk medvetenhet visade inte några signifikanta skillnader mellan test- och kontrollgruppen. Fyra av fem PhonicStick-tester visade dock en signifikant förbättring mellan tillfälle 1 och tillfälle 3. Detta visar att barnen i studien kunde hantera the PhonicStick efter bara tre tillfällen, genom att komma ihåg fonem utan visuell information och att producera ord med två eller tre fonem.</p>

Phonological awareness is the ability to recognise, identify and manipulate components in words. Phonological awareness is an important part of the early literacy learning, although researchers disagree on how the connection arises. In the United Kingdom, synthetic phonics is a recommended way to teach literacy and the Jolly Phonics is a common approach within this method. In Sweden, mostly synthetic but also analytic methods are used for literacy teaching. The PhonicStick is developed as a communication device for impaired people and is based on the Jolly Phonics. In this study, the PhonicStick was being tested on children aged 5 and 6 years in mainstream pre-school classes to evaluate the use of it and its use for improvement of phonological awareness. The participating children were randomly divided into a test and a control group. All children were pre- and post-tested to analyse the possible improvement of parts of the phonological awareness. The test group went through three PhonicStick sessions, including different games and tests. The results from the pre- and post-tests of phonological awareness showed no significant differences between the test and control group. However, four out of five PhonicStick tests showed a significant improvement between session 1 and session 3. This shows that the children in the study were able to handle the PhonicStick after only three sessions, including remembering phonics the without visual information and producing words including two or three phonics. / Fonologisk medvetenhet är förmågan att känna igen, identifiera och manipulera komponenter i ord. Fonologisk medvetenhet är en viktig del av den tidiga läsinlärningen även om forskarna är oeniga om hur sambandet uppstår. I Storbritannien är Synthetic Phonics en rekommenderad metod vid läs- och skrivinlärning och Jolly Phonics är en vanlig strategi inom denna metod. I Sverige används framför allt syntetiska men även analytiska metoder vid läs- och skrivundervisning. The PhonicStick är utvecklad som ett kommunikationshjälpmedel för personer med funktionsnedsättning och baseras på Jolly Phonics. I den här studien testades the PhonicStick på 5- och 6-åriga barn i vanliga förskoleklasser för att utvärdera användningen av den och dess användning för förbättring av den fonologiska medvetenheten. De deltagande barnen delades slumpmässigt in i en test- och en kontrollgrupp. Alla barn pre- och posttestades för analys av eventuella förbättringar i delar av den fonologiska medvetenheten. Testgruppen genomgick tre PhonicStick-tillfällen som inkluderade olika lekar och tester. Resultaten från pre- och posttesten av fonologisk medvetenhet visade inte några signifikanta skillnader mellan test- och kontrollgruppen. Fyra av fem PhonicStick-tester visade dock en signifikant förbättring mellan tillfälle 1 och tillfälle 3. Detta visar att barnen i studien kunde hantera the PhonicStick efter bara tre tillfällen, genom att komma ihåg fonem utan visuell information och att producera ord med två eller tre fonem.

Syftet med denna studie är att utforska erfarenheter kring användandet av digitala verktyg hos gymnasieelever som får extra anpassningar beträffande språk-, läs- och skrivlärande. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med fyra gymnasieelever, och som teoretisk ansats utgår studien från ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Utifrån syfte och frågeställningar presenteras resultatet av intervjuerna i form av fyra teman som samtliga handlar om digitala verktyg i undervisningen. Dessa är specialpedagogiskt stöd i grundskolan, bevis på att vara annorlunda, pedagogiskt och specialpedagogiskt redskap samt för- och nackdelar. Resultatet i studien visar att eleverna under sin grundskoletid inte fått tillräckligt med specialpedagogiskt stöd. Bristen har bland annat inneburit avsaknad av digital teknik, vilken hade kunnat ge stöd i att kompensera för elevernas läs- och skrivsvårigheter. I gymnasieundervisningen använder man däremot aktivt digitala verktyg för lärande. Dock saknas kunnig vägledning av dessa verktyg i klassrummet, varpå eleverna måste gå till en specialpedagog för att få hjälp och stöd. Sammantaget visar resultatet att eleverna upplever att skrivandet har påverkats positivt av användandet av digitala verktyg, men att det behövs ökad kompetens hos lärare beträffande elever med extra anpassningar i svenskämnet. / The aim of this study is to explore the experiences in the use of digital tools in upper secondary school by students who receive additional adjustments regarding language and literacy learning. The method used is qualitative interviews with four students, and the theoretical base of the study is a socio-cultural perspective of learning. Based on the aim and the questions at issue, the results of the interviews are presented in the form of four common themes, concerning digital tools for learning. These are special education support in primary school, proof of being different, special education and educational tools, and also advantages and disadvantages. The results of the study show that students have not received enough special education in elementary school. The shortage has, among other things, led to the absence of digital technology, which could have provided support to compensate for students' reading and writing difficulties. In upper secondary school, active digital tools for learning are used. However, there is a lack of expert guidance of these tools in the classroom, whereupon the students have to go to a special education teacher for help and support. Overall, the results show that the students feel that writing has been positively influenced by the use of digital tools, but that teachers need a higher degree of competence to deal with students with additional adjustments in the Swedish courses.

The study is intended to identify the methods teachers use to develop students' reading skills, how they select methods and why. The thesis begins with learning theories and previous research on the topic and an explanation of the different literacy learning methods.  The study is a qualitative study and includes ten interviews with teachers working in four different counties. The interviews have been analysed and discussed with the basis in the study's aim and research questions. The result shows that all teachers choose to mix synthetic and analytical literacy learning methods. They do this to meet each individual student at his level in the processes of literacy learning. There is not one method that suits all students, but, there are methods that are suitable for everyone. According to the interviewed teachers, it is a big difference in the achievement levels in reading in grade one. Some students only recognise the letters in their own name, some students already know all the letters of the alphabet, some read short words, and some have begun to read “easy to read” chapter-books.  Their choices are made to get varied and interesting teaching and combining different methods and approaches to be able to capture all the students. The challenge is to get everyone to feel like they are a part of the community of reading and writing in the classroom and that everyone feels like a reader and a writer. All the teachers in the survey mean that the reading and writing education should be based on the students and have a content that interests them to be fruitful for the students. / Studien syftar till att kartlägga metoder verksamma lärare använder för att utveckla elevers läsförmåga, hur de väljer metoder och varför. Uppsatsen inleds med beskrivningar av lärandeteorier och tidigare forskning om ämnet samt en redogörelse av olika läsinlärningsmetoder. Undersökningen är en kvalitativ studie och omfattar tio intervjuer med verksamma lärare från fyra olika kommuner. Intervjuerna har analyserats och diskuterats utifrån studiens syfte och frågeställningar. Resultatet visar att samtliga lärare väljer att blanda syntetiska och analytiska läsinlärningsmetoder, detta gör de för att kunna möta varje enskild elev på dennes nivå i läsinlärningprocessen. Det finns inte en metod som passar alla elever däremot finns metoder som passar för varje individ. Enligt de intervjuade lärarna är det stor skillnad på kunskapsnivåerna i läsning i årskurs ett. En del elever känner bara igen bokstäverna i sitt eget namn, några elever kan alla bokstäver i alfabetet, andra läser korta ord och vissa har börjat att läsa lättlästa kapitelböcker när de börjar årskurs ett. Deras val är gjorda för att få en varierad och intressant undervisning och de kombinerar olika metoder och tillvägagångsätt för att kunna fånga upp alla elever. Utmaningen är att få alla att känna sig som en del av läs- och skrivgemenskapen i klassen och känna sig som läsare och skrivare. Alla lärare i undersökningen menar att läs- och skrivundervisningen ska utgå från eleverna och ha ett innehåll som intresserar dem för att den ska vara givande för eleverna.

This project consists of two, two-week thematically planned language arts units containing all the components of a balanced literacy. It was created to teach second and third grade at risk students at Chester Morrison Elementary School, in Menifee, California during two weeks of their off track time. Both sessions have daily detailed plans for the teacher outlining all the components of a balanced literacy program. Both sessions contain relevent books that students make and take, shared reading to increase comprehension and skill building, and constant literacy opportunities.

<p dir="ltr">Over the past decades, language and language learning research heavily relied on an individual’s innate ability or level of proficiency rather than social aspects that influence the individual’s ability to use language. Consequently, scholars of language learning research narrowly dealt with linguistic features and/or grammar within an isolated manner like the model of universal grammar (UG) proposed by Chomsky (Chomsky, 1972; Lantolf, 1994). However, socially oriented scholars have lately criticized this limited view on language learning (Garcia & Li Wei, 2014; Norton, 1995; Pennycook, 2010). From a sociocultural perspective, language becomes meaningful within the social realm because it is deeply interconnected with the social environment. This perspective calls for a new approach to research, teach, and understand bilingualism and language learning, especially the role of a bilinguals’ home language (thereafter Heritage Language) and its use in the second language (usually English) learning process (August & Shanahan, 2010; Boyle, et, al, 2015; Garcia, 2011). In the past, bilinguals’ hybrid language practices have been considered a sign of language deficiency and/or problem attributed to the HL (Creese & Blackledge, 2010, Heller, 2006, & Wei, 2011) and overlook its contribution to learning the English language and to bilingualism. Recent scholarship in language education has deviated from the form-focused approach to the critical approach. The critical approach examines bilinguals’ hybrid language practices, translanguaging, as bilinguals’ discursive and dynamic communication to make sense of the world by drawing their full linguistic and cultural repertoires (Grosjean, 2010; Otheguy, García, & Reid, 2015).</p><p dir="ltr">This dissertation specifically examines in what ways a student’s use of two languages contributes to advancing their academic and social goals throughout their education. I analyze Korean emergent bilinguals’ language and literacy use across different contexts: public elementary school, the Korean heritage language school, home, and local churches, to understand how emergent bilingual 1st graders engage in their learning process. Drawing on a qualitative case study with four Korean emergent bilinguals, the data include over 106 hours of participant observation and transcripts of audio recordings across four contexts and interviews with students, parents, and teachers. Using thematic analysis, I code in what ways various social contexts influence bilinguals’ translanguaging practices and in what ways individual children reveal their linguistic and cultural identities in their oral and written communication. This dissertation demonstrates that bilinguals utilize a myriad of translanguaging practices to achieve various social and linguistic goals and to accommodate different social contexts.</p><p dir="ltr">In conclusion, this dissertation provides substantial contributions to language literacy education in two ways: to use translanguaging practices for communicative and linguistic purposes, and to maintain HL for English language development. First, this study supports the reconciliation of the two premises of language learning. Emergent bilinguals’ flexible use of linguistic and cultural resources demonstrates that “linguistic and cultural knowledge are constructed through each other and language-acquiring children are active and selective agents in both process” (Watson-Gegeo & Nielsen, 2003, p. 165). As discussed, translanguaging not only offers new insight into bilingual education in different learning contexts but also reveals bilinguals’ hidden language repertoires and the diverse cultural knowledge that bilinguals possess. Second, this study adds to our understanding of language maintenance in a larger society by exploring a small community of Korean emergent bilinguals in the Midwestern United States.</p>

Syftet med den kvantitativa undersökningen var att jämföra ASL (att skriva sig till läsning) i ett helordsperspektiv med den traditionella ljudmetoden gällande elevers tidiga läs- och skrivutveckling. Jämförelsen gjordes också för att se vilken läsinlärningsmetod som är mest gynnsam och om någon av dessa har bättre möjligheter att förebygga läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen bygger på sekundärdata från cirka 200 elever med olika läsinlärningsmetoder där i första hand ordavkodningsförmågan jämförs. Resultat gällande fonologisk medvetenhet, ordavkodningsförmåga, stavning samt nationella prov i svenska samlades in från två parallellgrupper (ASL - ljudmetod). Testmaterialet har hämtats från förskoleklass till och med årskurs 3. Resultatet visade bättre ordavkodningsförmåga för de flesta elever som har haft ASL som läsinlärningsmetod. Detsamma gäller för elever som hade hög ordavkodningsförmåga från årskurs 1. För elever med låg ordavkodningsförmåga visade resultaten däremot ingen skillnad mellan de båda metoderna. En tolkning skulle kunna göras att ASL gynnar ordavkodningsförmågan för många elever, men inte har större möjligheter än ljudmetoden att förebygga läs- och skrivsvårigheter. / The purpose of the quantitative study was to compare WTR (writing to read) in a whole language perspective with the traditional phonics regarding students' early literacy development. The comparison was also made to see which literacy learning method that is most favourable and if any of them is more able to prevent reading and writing disabilities. The study is based on secondary data from approximately 200 students with different methods of teaching reading in which primarily word decoding ability was compared. Results regarding phonological awareness, word decoding ability, spelling and National tests in Swedish were gathered from two parallel groups (WTR - phonics). The test material has been taken from pre-school to grade 3. The results showed better word decoding ability for most students who have had WTR as literacy learning method. The same applies to students who had high word decoding ability from grade 1. Results from students with low word decoding ability showed however no difference between the two methods. One interpretation would be that WTR favours word decoding ability for many students, but does not have more opportunities than phonics of preventing reading and writing disabilities.

The aim of this study is to investigate four teachers’ ideas and experiences of Information and Computer Technologies (ICT) in the early years of learning to read in the lower grades of school. This is done with the aid of qualitative interviews. The results of the interviews are then discussed on the basis of Vygotsky’s sociocultural theory. The informants work in three different municipalities in southern Sweden. The study presents research that is both positive and negative to the use of computers or tablets instead of pen and paper in the teaching of writing. The study also aims to elucidate the informants’ perception of advantages and disadvantages of ICT in teaching. The result shows that the informants have a positive view of ICT as a complement in their teaching. The informants, however, are limited by external factors such as access to technical tools and Internet connections, which causes frustration and has the effect that they get relatively little actual experience of it. The teacher’s technical competence and the age of the pupils also affect the working methods and the pupils’ assignments. / Syftet med den här studien är att undersöka fyra lärares föreställningar om och erfarenheter av IKT i den tidiga läsinlärningen, för skolans yngre årskurser. Detta görs med hjälp av kvalitativa intervjuer. Resultatet från intervjuerna diskuteras sedan utifrån Vygotskijs sociokulturella teori. Informanterna arbetar i tre olika kommuner i södra Sverige. I studien presenteras forskning som är både positiv och negativ till att använda dator eller surfplatta istället för penna och papper i skrivundervisningen. Studien syftar även till att belysa informanternas upplevda för- och nackdelar med IKT i undervisningen. Resultatet visar att informanterna är positivt inställda till IKT som ett komplement i undervisningen. Informanterna begränsas dock av yttre faktorer som tillgång på tekniska verktyg och internetuppkoppling, vilket dels skapar frustrationer, dels leder till att deras erfarenheter är förhållandevis få. Även lärarens tekniska kompetens och elevernas ålder påverkar arbetssätt och uppgifter.

Abstract The aim of the study is to investigate how three pedagogues with different orientations work with reading and writing difficulties in the same school. A qualitative method with interviews and observations of the teachers was applied to investigate the methods used by a special education teacher, a class pedagogue and a special education pedagogue, and the needs for support in the teaching of pupils with reading and writing difficulties. In the design of interview questions and observation protocols and the processing of the collected data, the research method has been deductive, which means that themes based on the aim of the study and previous research were the starting point for the categorization of the data. The results of the study show that the group of pupils with reading and writing difficulties is problematic because the needs for support vary greatly and because, according to the pedagogues, the iPad was the device that contained the alternative tools that were able to give the pupils the best support. It is important to have variation in the teaching, and different apps can offer this. The theoretical premise of the study is the socio-cultural perspective which revealed itself in the way that, no matter what difficulty the pupil has, support from the pedagogues is needed to advance in the learning process, and this should take place in social interaction between pedagogue and pupil.

No description available.