Bakgrund: Kardiovaskulära relaterade sjukdomar vilket inkluderar stroke är den vanligaste dödsorsaken i världen. Stroke är ett samlingsnamn på hjärninfarkt och hjärnblödning. Personer som drabbas av stroke påverkas inte endast med fysiska nedsättningar utan även psykiskt med depressionssymtom. En del i rehabilitering från stroke är att ge patienten tilltro till sin egen förmåga, detta beskrivs ofta med self-efficacy.Syfte: Att ur ett helhetsperspektiv beskriva hur sjuksköterskor bedriver omvårdnad för patienter med stroke.Metod: Detta är en litteraturöversikt med systematisk sökning. Efter sökning i databaser valdes 15 artiklar, dessa granskades och innehållet analyserades innan dessa sammanställdes till ett resultat.Resultat: Att bedriva god omvårdnad till personer som drabbats av stroke kräver att sjuksköterskan tillämpar ett helhetssynperspektiv där alla aspekter av patienten inkluderas. Det är av viktigt att den psykiska delen av omvårdnaden inte missas då depressiva symtom efter stroke är vanligt. Utbildning av patienten i delaktighet genom self-efficacy kan förbättrat utfall för patienten. Checklistor och standardiserade riktlinjer kan hjälpa personalen i omvårdnaden.Slutsats: En rad förbättringar i vården av personer som drabbas av stroke identifierades som förbättrad personcentrerad helhetssyn, screening av depression och standardiserade riktlinjer. Men organisatoriska hinder så som personal och tidsbrist försvårar möjligheten att implementera förbättringarna i stor skala. / Bakground: Cardiovascular related diseases include stroke and is the most common cause of death in the world. The term stroke includes cerebral haemorrhage and brain infarction. People whom hits by stroke does not only experience functional impairment, psychological distress with depressive symtoms are often a reality. One part of rehabilitation after suffering a stroke is giving the patient faith in his or her own ability to handle the situation, it´s described as the term self-efficacy.Aim: From a holistic perspective describe how nurses care for patients who suffer from stroke.Method: This is a litterature review with a systematic database search which resulted in 15 articles whose content was analyzed and reviewed before being compiled in a result.Results: Carrying out good care for people affected by stroke requires that the nurse conducts care from a holistic perspective where all aspects of the patient are included. It is important that the mental part of the care is not missed as depressive symptoms after stroke are common. Educating the patient in participation through self-efficacy can improve outcomes for the patient. Checklists and standardized guidelines can help nurses care for patients.Conclusion: A number of improvements in the care of people suffering from stroke were identified as improved person-centered holistic view, screening for depression and standardized guidelines. However, organizational barriers such as staff and lack of time make it difficult to implement the improvements on a large scale

Bakgrund:Socialstyrelsens statistik visar att äldre kommer att öka under de kommande åren. Detta leder till att fler sjuksköterskor behövs i den kommunala verksamheten. Sjuksköterskeutbildningen ska förbereda den nyutexaminerade sjuksköterskan för att kunna arbeta inom slutenvård samt kommunalt. Upplevelsen att inte vara erfaren nog att arbeta med äldre, som har komplexa sjukdomar är en faktor som avgör nyutexaminerande sjuksköterskors val av arbetsplats.Syfte: Syftet är att beskriva den nyutexaminerande sjuksköterskan upplevelser av att arbeta inom äldrevård. Metod: Studien gjordes som en litteraturöversikt. Huvudresultaten grundades på 12 stycken kvalitativa artiklar samt mixad metod. Resultat:I resultatet framkom flertal olika faktorer som påverkade nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser att arbeta inom äldrevård. Tre huvudkategorier utmärkte sig specifikt: Övergången från student till sjuksköterska upplevs varierande, Arbetsmiljön påverkar relationen till patieten och Behov av stöd inför yrkesrollen med respektive underkategorier. Underkategorier som presenteras under resultatet: Det självständiga arbetet är utmanande, Tidigare erfarenhet har betydelse, Tidens betydelse för vårdrelationen, Osäkerhet inför det svåra samtalet, Ledarrollen är utmanande, Introduktion är primärt för utveckling, Behov av stöd från den erfarna sjuksköterskan. Slutsats: Ökningen av den åldrande befolkningen visar att det behövs fler sjuksköterskor inom äldrevård.Erfarenhet av både livssituationer samt arbetet inom äldrevård är en central aspekt vid övergången till äldrevård. Sjuksköterskeutbildningen bör utformas till mer verksamhetsförlagd utbildning inom äldrevård för att främja övergången från student till sjuksköterska. / Background: The National Board of Health and Welfare statistics show that the elderly will increase in the coming years. This leads to more need of nurses in the municipal care. The nursing education must prepare the newly graduated nurse to be able to work in health care and municipal care after exam. The experience of not being experienced enough to work with the elderly who have complex illnesses is a factor that was the new graduate’s choice to start their professional role. Aim: The aim is to describe the newly graduated nurses experiences of working in municipal care. Method: The study was made as a litterature review. Results were based on 12 qualitative articles and mixed method. Results: The results revealed a number of different factors that influenced newly graduated nurses’ experiences of working in municipal care. Three main categories stood out specifically: The transition from student to nurse is experienced as varying, The work environment affects the relationship with the patient and The need for support for the professional role. Subcategories: Independent work is challenging, Previous experience is important, The importance of time for the care relationship, Uncertainty before the difficult conversation, The leadership roll is challenging, Introduction is primarily for development, Need for support from the experienced nurse. Conclusion: The increase in the aging population shows that more nurses are needed in geriatric care. Experience of both life situations and work in geriatric care is a central aspect of the transition to geriatric care. Nursing education should be designed for more work-based education in geriatric care to promote the transition from student to nurse.

Syftet med denna studie är att analysera åtta bilderböcker för att undersöka hur synen på barn, förskola och motsvarande barninstitutioner har framställts och förändrats i bild och text från 1970-talet fram till senare 2010-tal. Metoden har baserats på text- och bildanalys med hjälp av några av Nikolajevas analysverktyg för att undersöka bilderböckernas uppbyggnad, karaktärer och miljöer närmare. Resultatet visar att större delen av bilderböckerna benämner förskolan som "daghem" också förkortat "dagis" samt att många böcker beskriver personalen som "fröknar". De flesta böckerna framställer barnkaraktärerna som självständiga men även i behov av omsorg. De nyare bilderböckerna skildrar en rikare variation av material och aktiviteter inom ramarna för förskola, än tidigare producerade böcker. Slutsatsen som kan dras ur studien är att gamla diskurser av barninstitutioner dominerar och att förändring sker under lång tidsperiod. Det finns en minimal förändring i hur barnen framställs i förskola och motsvarande barninstitutioner och majoriteten av böckerna framställer barn i en komplex dynamik mellan självständighet och behov av omsorg och närvaro.

akgrund: Sjuksköterskans huvudansvar är att tillgodose god och säker omvårdnad till sinapatienter. Detta innebär ett fysiskt patientnära arbete. Att arbeta patientnära innebär attsjuksköterskor och sjuksköterskestudenter kan exponeras för HIV. Oavsett var sjuksköterskanarbetar kan hen komma i kontakt med personer med HIV. Kunskapsluckor om HIV hossjuksköterskor och sjuksköterskestudenter bidrar till stigmatiserande attityd och uteblivenomvårdnad till patienter med HIV. Syfte: Faktorer som påverkar sjuksköterskor ellersjuksköterskestudenter vid omvårdnad av patienter med HIV/AIDS. Metod:Litteraturöversikten inkluderar tretton artiklar med både kvalitativ och kvantitativ design.Resultat: Faktorer som påverkar sjuksköterskan och sjuksköterskestudentersomvårdnadsarbete till patienter med HIV är rädsla, stigmatiserande attityd och okunskap.Rädslor för att utföra omvårdnad till patienter med HIV grundar sig i okunskap och fördomar.Detta resulterar i att patienter med HIV ej erhåller personcentrerad omvårdnad. Rädslorna somsjuksköterskor och sjuksköterskestudenter beskriver bidrar till att de aktivt väljer att ej utförapatientnära omvårdnadsarbete till patienter med HIV. Sjuksköterskor ochsjuksköterskestudenter generellt visar en nedvärderande och negativ attityd mot patienter medHIV. Slutsats: Resultatet tyder på att sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter känner storrädsla för att utföra omvårdnad med patienter som har HIV vilket föranleds av okunskap ochstigmatisering. Genom att aktivt arbeta med att öka kunskapen samt stötta de sjuksköterskorsom dagligen kommer i kontakt med patienter som bär på HIV skulle sjuksköterskor kännastörre trygghet i sitt arbete och även känna större vilja att utföra patientnära arbete till patientersom har HIV. / Background: The nurse's main responsibility is to provide good and safe care for her patients.This means that the nurse has to work close to the patient. To work close to the patient meansthat the nurse and nursing students can be exposed to HIV. No matter where the nurse works,she can come into contact with people with HIV. Lack of knowledge about HIV among nursesand nursing students contributes to stigmatizing attitudes and lack of care for patients with HIV.Purpose: Factors affecting nurses or nursing students in the care of HIV / AIDS patients.Method: A literature review including thirteen articles of both quantitative and qualitativedesign. Results: Factors that affect the nurse and nursing students' nursing work to patients withHIV are fear, stigmatizing attitudes and ignorance. Fears of performing nursing care for patientswith HIV are based on ignorance and prejudice. As a result, patients with HIV do not receiveperson-centered care. The fears that nurses and nursing students describe contribute to themactively choosing not to perform patient-centred nursing work for patients with HIV. Nursesand nursing students often have a negative attitude towards patients with HIV. Conclusion: Theresults indicate that nurses and nursing students feel great fear of performing nursing care withpatients who have HIV, which is caused by ignorance and stigma. Through active work toincrease knowledge and support the nurses who come into daily contact with patients who carry HIV, nurses would feel greater security in their work but also feel greater willingness to performwork close to patients with HIV.

Bakgrund: Sjuksköterskor har det grundläggande ansvaret för omvårdnadsarbetet inom hälso- och sjukvård och ska arbeta hälsofrämjande. I dagsläget råder en global brist på sjuksköterskor. Bristen beror bland annat på att befolkningen ökar och lever längre, vilket medför ett ökat vårdbehov. Det är även för få sjuksköterskor som tar examen och det är svårt att få sjuksköterskor att stanna kvar i yrket. Bristen på sjuksköterskor leder till konsekvenser för vården och gör bland annat att vårdkvalitén försämras.Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vad som får sjuksköterskor att vilja lämna yrket.Metod: En litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar, varav 9 kvantitativa studier och 6 kvalitativa studier som inhämtades från databaserna PubMed och Cinahl.Resultat: Resultatet presenteras i sex huvudkategorier om vad som får sjuksköterskor att vilja lämna yrket: (1) Bristande arbetsmiljö, (2) Psykisk ohälsa, (3) Bristande stöd, (4) Bristande arbetsrelationer, (5) Sjuksköterskeyrket och (6) Demografiska egenskaper.Slutsats: Det finns flera olika anledningar som får sjuksköterskor att vilja lämna yrket. Hög arbetsbelastning, ogynnsamma arbetstider och brist på bekräftelse och belöningar var de mest framträdande skälen till att vilja lämna. Genom att identifiera vad som får sjuksköterskor att vilja lämna kan åtgärder vidtas för att få sjuksköterskor att stanna kvar i yrket. Detta kan eventuellt leda till att bristen på sjuksköterskor minskar och att vårdkvalitén förbättras. / Background: Nurses have the basic responsibility for the nursing work in health care and must work to promote health. There is currently a global shortage of nurses. The shortage is partly due to the population increasing and living longer, which leads to an increased need for care. There are also too few nurses who graduate and it is difficult to get nurses to stay in the profession. The lack of nurses leads to consequences and causes the quality of care to deteriorate.Aim: The purpose of the literature review was to describe what makes nurses want to leave the profession.Method: A literature review based on 15 scientific articles, of which 9 quantitative studies and 6 qualitative studies were obtained from the databases PubMed and Cinahl.Results: The results are presented in six main categories about what makes nurses want to leave the profession: (1) Poor work environment, (2) Mental ilness, (3) Lack of support, (4) Lack of working relationships, (5) The nursing profession and (6) Demographic characteristics.Conclusion: There are several different reasons why nurses want to leave the profession. High workload, unfavorable working hours and lack of confirmation and rewards were the most prominent reasons for wanting to leave. By identifying what makes nurses want to leave, measures can be taken to get nurses to stay in the profession. This may lead to a reduction in the shortage of nurses and an improvement in the quality of care.

Bakgrund World health organization (WHO) arbetar för att hindra att människor dör i förtid, och den svenska lagstiftningen skall stärka patientens rätt till god och säker vård. Suicid är en konsekvens för psykisk ohälsa och problemet växer världen över. Nya utmaningar och krav ställs på hälso- och sjukvårdspersonal genom preventionsarbete för att minska risken för psykisk ohälsa och suicid. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet i mötet med suicidnära patienter för att belysa faktorer som gynnar och hämmar omvårdnaden. Metod Studien genomfördes som en litteraturöversikt baserat på 13 vetenskapliga artiklar vilka var publicerade under tidsperioden 2012–2022. Databaserna PubMed, CINAHL samt PsycINFO användes för att hitta relevanta artiklar, som fortsättningsvis analyserats genomstrukturerat och systematiskt arbetssätt. Resultat Resultatet visar olika förutsättningar som påverkar kvalitén på omvårdnad i praktiken samt sjuksköterskans möte med suicidnära patienter i olika verksamheter. Sammantaget lyfts klinisk erfarenhet, brist på utbildning och förmågan att kontrollera egna känslor i mötet med de suicidnära som är avgörande för sjuksköterskans bedömning och planeringav omvårdnad. Huvudfynd i denna litteraturöversikt beskrivs genom kategorier och relevanta underrubriker. Slutsats Utifrån litteraturöversiktens resultat kan slutsatsen dras att sjuksköterskan som saknar vidareutbildning, kompetens och erfarenhet hämmas i mötet med suicidnära patienter. Däremot lyfter studien resultat för främjande faktorer som god kommunikation samt lugn och trygg miljö. / Background The World Health Organization (WHO) works to prevent people from dying prematurely and the Swedish legislation aims to strengthen the patient’s rights to good and safe care. Mental illness is growing worldwide, and a consequence of mental illness is suicide. The healthcare professionals need to work with prevention and face new challenges to work for reducing the risk of mental illness and suicide. Aim The aim of this literature review was to describe the nurse´s experience in meeting with suicidal people as well as illustrating factors that benefit and impede nursing. Method This study was conducted through a literature review on 13 articles which were published during 2012–2022. To find relevant articles, the databases PubMed, CINAHL and PsychINFO were used, which analyzed through a structured and systematic working method. Results The results showed different conditions that affect the quality on nursing in meeting with suicidal people. The conditions are clinical experience, ability to control emotions and education. Main findings in this literature review are described through categories and relevant subheadings. Conclusions From the results of the study, there is an implication that the meeting with suicidal people is affected by the nurse’s level of education as well as clinical experience. The lack of relevant education and experience impedes the nurse in the meeting with suicidal patients. Good communication and a safe and calm environment helped the nurse in meeting with suicidal patients.

Background: Domestic violence occurs in many forms and is a public health problem all over the world. Many women described the importance of how they are received by nurses when they seek medical care for the violence. Trust, empathy and a feeling of safety were things women described as mostly valuable. Feelings of not being listened to or even trusted were on top of the list of negative experiences. Aim: The aim was to highlight nurses’ experiences of meeting women exposed to domestic violence. Method: A litterature review was implemented, which included analysis of 12 scientific articles, whence seven qualitative, four quantitative and one mixed method. Results: Nurses mentioned difficulties understanding the women due to cultural- and linguistical differences. Enabling factors to get women to talk about the violence were feelings of trust and safety, as well as routine screening. Conclusion: Encouraging victims of domestic violence to talk about their experience, requires trust and safety. Cultural- and linguistical differences constitutes the main obstacles to achieve this. Appreciation of the women’s situation, as well as the culture they come from, needs to improve and this requires further education.

Introduktion: Sveriges befolkning ökar och beräknas fortsätta att öka. Äldre är den grupp i samhället som kommer att växa mest. Detta ställer högre krav på tillgången till särskilda boenden. Den förändring som en flytt innebär, kan påverka en människa på olika sätt. För en del är omställningen särskilt komplicerad. Syfte: Beskriva äldre personers upplevelser av att flytta till särskilt boende.  Metod: För att besvara syftet genomfördes en allmän litteraturöversikt med en kvalitativ ansats och beskrivande design. Studien baseras på 14 vetenskapliga originalartiklar som kvalitetsgranskades med SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier.  Resultat: Resultatet antyder att upplevelsen av den förändringsprocess som det innebär att flytta till särskilt boende skiljer sig åt. För en del innebär det en lättnad över att ha tillgång till mer stöd och service medan andra upplever en saknad till det som varit tidigare. Fyra övergripande teman identifierades: delaktighet kontra maktlöshet, trygghet och hemkänsla, samhörighet kontra ensamhet samt meningsfullhet.  Slutsats: Transitionsprocessen är komplex. De främsta aspekterna som underlättade flytten till särskilt boende hos den äldre visade sig vara graden av delaktighet, samhörighet, trygghet och meningsfullhet. Sammanfattningsvis är det avgörande med en ökad kunskap hos sjuksköterskor för att bättre kunna stödja äldre personer i denna förändringsprocess. För det krävs en ökad förståelse om upplevelser av flytten ur ett patientperspektiv. / Introduction: As Sweden's population gets older, society will have more people moving to special housing in the future. Moving is a change that can affect a person on different levels. The process of feeling at home in the new accommodation is long and complicated for many people.  Objective: Examine older people´s experiences of moving to a retirement home. Method: To answer the purpose, a general literature review was carried out with a qualitative approach and descriptive design. The study is based on 14 original scientific articles that were quality reviewed using SBU's review template for qualitative studies. Results: The results indicate that the experience of the transition process differs. For some, it means a relief to now have access to more support and service, while others experience a lack of what was before. Four overarching themes were identified: participation versus powerlessness, security and a sense of home, togetherness versus loneliness and meaningfulness. Conclusion: The conclusion indicates that the transition process is complex. During the transition, different emotions are experienced at the same time. The main aspects that facilitated the move to special housing turned out to be the degree of participation, belonging, security and meaningfulness. It is crucial to be able to better support the elderly in this process of change, and this requires increased knowledge and understanding.

No description available.

Note: In the print original, pages 92, 174, 381 appears to be missing.