Titel: Patienters upplevelser av att vara vaken i regional anestesi - En systematisk litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys  Bakgrund: Regional anestesi används idag i allt större utsträckning. Genom att blockera nervsignaler kan smärtsignaler blockeras och möjliggöra operationer på bedövad kroppsdel. Detta medför att patienten kan vara vaken under operationen och därmed ges möjlighet att interagera med vårdpersonalen i operationsrummet.  Syfte: Studiens syfte var att genom en systematisk litteraturstudie undersöka patienters upplevelser av att vara vaken i regional anestesi.   Metod: Litteraturstudien har genomförts genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet från tio vetenskapliga artiklar har sammanställts och analyserats enligt Bettany-Saltikov och McSherry (2016).  Resultat: Upplevelsen av att vara vaken under operation är individuell och varierar mellan nyfikenhet och djup oro. I litteraturstudien framkommer behovet av att patienten erhåller information som är anpassad efter deras behov samt att de finns en vårdrelation med vårdpersonal och då framförallt med anestesisjuksköterskan. Genom en god vårdrelation kan upplevelsen av operationen förbättras.  Slutsats: Vikten av kommunikation mellan patient och anestesisjuksköterska har framkommit ha en stor betydelse för hur operationen och anestesin upplevs. Genom en god vårdrelation minskar behovet av läkemedel och leder till ett snabbare tillfrisknande och hemgång. / Title: Patients experiences of being awake in regional anesthesia – A systematic litterature review with a qualitative content analysis.  Background: The use of regional anesthesia in surgery is increasing. By blocking nerve signals this enables different kind of surgeries on the anesthetized body. This means that the patient can be awake during the surgery and is able to interact with caregivers in the operating room.  Aim: The aim was to illuminate patients’ experiences of being awake in regional anesthesia.  Method: The litterature review has been conducted using a content analysis. The result from ten qualitative articles has been compiled and analyzed according to Bettany-Saltikov and McSherry (2016).  Results: The experience of being awake during surgery is individual and varies between curiosity and deep anxiety. The result of this study revealed the need of patient to get customized information according to their needs and the significance of the relationship with caregivers and especially the nurse anesthetist. Through a good relationship with caregivers the experience of the surgery can improve.  Conclusions: The importance of communication between the patient and the anaesthesia nurse has emerged to have a significant impact on how the surgery and anaesthesia are experienced. Through a good care relationship reduces the need for drugs and leads to a faster recovery.

Bakgrund: Operationssjukvården kännetecknas av en högteknologisk arbetsmiljö där operationssjuksköterskan har ett stort ansvar för patienten. Fokus är att se och skydda hela patienten för att förebygga vårdlidande till följd av vårdskada. Genom att ha ett vakande öga på omgivningen kan olika riskfaktorer förebyggas. Det finns omfattande forskning som berör området, men det är sparsamt studerat utifrån operationssjuksköterskans erfarenheter och hur hen anser att olika faktorer pre- och intraoperativt kan påverka patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att utifrån operationssjuksköterskans erfarenheter synliggöra  faktorer som påverkar patientsäkerheten pre- och intraoperativt. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry (2016). För att få en djupare tolkning och förståelse av valt problemområde användes en induktiv och kvalitativ ansats. I analysen ingick tolv stycken vetenskapliga artiklar som sammanställdes till ett resultat. Resultat: Resultatet visade att det fanns många faktorer som spelade en betydande roll för patientsäkerheten, både pre- och intraoperativt. Fyra huvudkategorier framkom i resultatet; arbetsmiljöns betydelse, teamets betydelse, planering och förberedelse och yrkesspecifik kompetens. Slutsats: Att arbeta som operationssjuksköterska innebar att ha fullt fokus på både patienten och omgivningen för att på så vis förebygga riskfaktorer. Det fanns flera faktorer som påverkade patientsäkerheten pre- och intraoperativt, både positiva och negativa. En faktor var att arbetsmiljön speglades av hög arbetsbelastning och stress vilket var ett stort bekymmer. En annan faktor visade att samarbetet inom operationsteamet påverkades av hur vi bemöter varandra. Genom att bemöta varandra med respekt främjades ett gott samarbete och därmed en säkrare vård. / Background: The surgical care is characterized by a hich-tech work environment where the operating theatre nurse has a great responsibility for the patient. The focus is on seeing and protecting the entire patient in order to prevent suffering of the patient as a result of adverse event. By keeping a watchful eye on the environment various risk factors can be prevented. There is a lot of research that concerns the area, but it is very sparingly studied on the basis of the operating theatre nurse experiences and how they consider that different factors pre- and intraoperatively affect patient safety. Purpose: The purpose was to make visible factors that affect patient safety pre- and intraoperatively, based on operating theatre nurse experiences. Method: A systematic literature review was conducted in accordance with Bettany-Saltikov and McSherry (2016). In order to get a deeper interpretation and understanding of the chosen problem area, an inductive and qualitative approach was used. The analysis included twelve scientific articles that were compiled into a result. Result: The result showed that there were many different factors that played a considerable role in patient safety, both pre- and intraoperatively. Four main categories emerged from the result; the importance of the working environment, the importance of the team, planning and preparation and professional-specific skills. Conclusion: Working as an operating theatre nurse meant having full focus on both the patient and the environment in order to prevent risk factors. There were several factors that affect patient safety pre- and intraoperatively, both positive and negative. One factor was that the working environment was characterised by high workload and stress, wich was a major concern. Another factor showed that the cooperation within the operation team was influenced by how we respond to each other. By responding to each other with respect, good cooperation and thus a safer care was promoted.

[pt] José Saramago, escritor português, em O Evangelho Segundo Jesus Cristo apresenta a idéia de rivalidade entre Deus e o ser humano. Jesus, concebido como humano até na pecabilidade, é descaracterizado em sua humanidade como pessoa, devido à supressão de sua liberdade e à desvalorização de sua vida por Deus. O humano Jesus é conduzido por Deus forçosamente à morte na cruz. Como filho de Deus, Jesus é obrigado a assumir uma missão contra a sua vontade: fazer-se reconhecer em sua filiação divina e morrer crucificado como tal para que Deus possa se tornar um deus universal (católico). Deus é apresentado como um poder tirânico preocupado somente com seus interesses. A relação entre Deus e Jesus é conflituosa. É uma relação de interesses opostos; uma relação entre senhor e escravo. Andrés Torres Queiruga, ao contrário do autor português, preocupa-se, em sua reflexão teológica, em romper o mal- entendido que, desde o início da modernidade, levou Deus a ser percebido como rival do ser humano. Para ele, Deus é afirmação da pessoa humana, pois seu interesse maior é a realização do humano. As idéias de criação por amor e de Deus como antimal procuram confirmar essa intuição. A teologia de Andrés Torres Queiruga nos possibilita responder a acusação fundamental de José Saramago a respeito da desumanização que Deus engendra no ser humano. A relação entre Deus e Jesus inventada por José Saramago carece de sentido diante do fundamento da teologia de Torres Queiruga e de toda a fé cristã, a saber, a relação entre Jesus e Deus da revelação bíblico-cristã. O Jesus bíblico, ao contrário do Jesus fictício, faz uma experiência humanizante de Deus, pois percebe que Deus é Abbá de amor infinito. A verdade apontada por Torres Queiruga é a de que Deus se preocupa fundamentalmente não consigo mesmo, mas com a pessoa humana e com sua realização. Deus é o nosso grande companheiro. / [fr] Dans O Evangelho Segundo Jesus Cristo, José Saramago, écrivain potuguais, donne lidée dune rivalité entre Dieu et lêtre humain. Jésus y est présenté comme humain jusque dans la propension au péché. En tant que personne, il en vient à perdre les caractéristiques de son humanité dans la mesure ou il se voit privé de son livre arbitre et où sa vie perd toute valeur aux yeux de Dieu. L homme Jésus est obligatoirement conduit par Dieu à mourir sur la croix. Comme fils de Dieu, Jésus est obligé d assumer une mission contre sa volonté: faire reconnaître sa filiation divine et mourir crucificié comme tel pour que Dieu puisse devenir un dieu universel (catholique). Dieu est représenté dote dun pouvoir tyrannique préoccupé seulement de ses seuls interêts. La relation entre Dieu et Jésus est conflictive. Il sagit dune relation d´interêts opposés, une relation entre seigneur et esclave. Andrés Torres Queiruga, dans sa réflexion théologique, cherche à démonter le mal-entendu, qui depuis les débuts de la modernité, conduit a percevoir Dieu comme rival de lêtre humain. Pour lui, Dieu est laffirmation de la personne humaine, car son plus grand interêt cest justement la réalisation de lhumain. Les idées de création pour amour et de Dieu comme Anti-mal cherchent à confirmer cette intuition. La théologie de A. Torres Queiruga nous donne la possibilité de répondre à laccusation fondamentale de José Saramago au sujet de la déshumanisation que Dieu cause à lêtre humain. La relation entre Dieu et Jésus inventée par José Saramago perd son sens devant les fondements de la théologie de A.Torres Queiruga et de toute la foi chrétienne, à savoir, la relation entre Jésus et Dieu de la révélation biblique chrétienne. Le Jésus biblique, au contraire du Jésus fictif, fait lexpérience humanisante de Dieu, car il perçoit que Dieu est Père Abbá, amour infini. La vérité observée par A.Torres Queiruga est d´un Dieu qui se préoccupe fondamentalement, non pas de lui-même, mais de la personne humaine et de sa réalisation. Dieu est notre grand compagnon.

Loin de faire seulement l'apologie des mœurs licencieuses, les romanciers libertins sont au XVIIIe siècle les artisans d'une rencontre inédite entre philosophie et la littérature. Ils sont à l'origine d'un dispositif original tant philosophique que littéraire par lequel la fiction pense et donne à penser. De Sylphe de Crébillon (1730) à I' Histoire de Juliette de Sade (1797), la grande hétérogénéité du corpus des romans libertins a pour point commun une oscillation caractéristique entre des scènes érotiques et des débats philosophiques. Plus qu'une simple réécriture de thèses philosophiques, les romans libertins proposent une manière proprement littéraire de philosopher. En déplaçant la philosophie dans le boudoir, ils offrent une expérience qui marie l'esprit et le corps, la théorie et la pratique. / Libertine novels are not only pornography. During the 18th century, they are at the root of a philosophical and literary device, where fiction reflects and inspires reflection. Although the body of Libertine novels from Crébillon's Sylphe ( 1730) to Sade's Juliette ( 1797) is very diverse, the scam that runs through it is a distinctive oscillation between erotic scenes and philosophical debates. Rather than rewriting philosophical theories, the Libertine novels offer a literary way to philophize. Those novels offer experiences to the reader. Shilling philosophy towards the “boudoir”, the Libertine novel reconcile body and mind, theory and practice.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Hjärtsvikt har dålig prognos och drabbar ett stort antal människor i Sverige. De som drabbas upplever många problematiska symtom och medicineringen har många biverkningar som kan vara svåra att leva med. Obehagliga känslor kan förvärra symtom hos personer med hjärtsvikt. Sjuksköteskan bör kunna identifiera känslor och förstå varför dessa uppstår hos personer med hjärtsvikt för att bättre kunna vårda dessa. <strong>Syfte:</strong> Syftet är att beskriva hur personer som lever med hjärtsvikt beskriver sina känslor. <strong>Metod:</strong> Elva vårdvetenskapliga artiklar analyserades med inspiration från Evans metod för systematiska litteraturstudier. Nyckelfynd sammanfördes och bildade två huvudteman och nio subteman. <strong>Resultat:</strong> Resultatet indikerade att de finns många känslor associerade med hjärtsvikt. De delades in i positiva och negativa känslor. Känslor som riktar sig utåt, känslor som framkallas av hot, känslor av skuld, känslor av saknad, känslor inför det okända, känslor kring beroende, känslor kring uppskattning av livet, känslor kring säkerhet och positiva känslor om framtiden framkom som subteman. <strong>Slutsats:</strong> Denna uppsats berikar bilden av känslorna hos personer med hjärtsvikt. Sjuksköterskor bör använda denna kunskap för att på ett bättre sätt främja hälsa. Det framkom slutligen att det behövs mer forskning kring genus och känslor.</p><p><strong>Nyckelord:</strong> Hjärtsvikt, kvalitativ litteraturstudie, känslor, negativa, positiva</p> / <p><strong>Background:</strong> A major number of people in Sweden suffer from heart failure and often succumb to the poor prognosis associated with the disease. Experiences among the affected include the various negative symptoms that heart failure generates as well as side effects from medical treatment. Such side effects may be difficult to deal with. Unpleasant emotions can worsen symptoms in people that have heart failure. Nurses should be able to identify these emotions and understand why they emerge in people that have heart failure as a means to better care for them. <strong>Aim:</strong> The aim is to describe how people living with heart failure describe their emotions. <strong>Method:</strong> Eleven scientific nursing articles were analyzed using Evans systematic method for reviewing literature as inspiration. Key findings were brought together and formed two major themes and nine sub-themes. <strong>Result:</strong> The result indicated numerous emotions associated with heart failure. They were divided into positive and negative emotions. Emotions that are extrovert, emotions caused by threat, emotions of guilt, emotions of loss, emotions facing the unknown, emotions encompassing dependency, emotions encompassing appreciation of life, emotions encompassing security and positive emotions concerning ones future appeared as sub-themes. <strong>Conclusion:</strong> This body of work provides a better picture of the emotional outcomes associated with heart failure. Nurses should use this knowledge to better promote health. Finally it emerged that more research concerning gender and emotion are needed.</p><p><strong>Keywords:</strong> Emotions, heart failure, negative, positive, qualitative literature review</p>

samenvatting Dit proefschrift vormt een poging van een discourstheoretische literaire analyse van het werk van Charlotte Mutsaers (1942). Charlotte Mutsaers schriftuur wordt vaak grillig genoemd. In dit proefschrift heb ik onder meer aangetoond dat de grillige, niet-lineaire schriftuur bij Mutsaers eerst en vooral een kritische dimensie heeft. Mutsaers ontregelt taal en de resulterende vreemde taal daagt de bestaande orde uit. Gevestigde hiërarchieën zoals die tussen mens en dier kunnen hierdoor op losse schroeven worden gezet. In deze analyse worden diverse ontregelende procédés zoals het rizomatische schrijven, het anagram, de opsomming, de digressie en de associatie nader onder de loep genomen. Als referentiekader dient de discourstheorie van Ernesto Laclau en Chantal Mouffe. De discourstheorie helpt om de kritische dimensie van Mutsaers schriftuur beter aan het licht te brengen. Résumé Cette dissertation est une analyse littéraire de lécriture de lauteur néerlandaise Charlotte Mutsaers (1942). Le style de Mutsaers est souvent caractérisé de grillig, c'est-à-dire capricieux, chaotique. Toutefois, on na jusqu'à présent que rarement spécifié en détail en quoi cette écriture est si capricieuse. Dans ce travail, jai essayé détablir un inventaire des stratégies discursives dérégularisantes dans luvre de Mutsaers. Jai observé des techniques comme lécriture rizomatique, lénumération, lanagramme, la digression et lassociation. Par son écriture volontairement désordonnée (doelgerichtige grilligheid), Mutsaers propose des logiques alternatives à ses lecteurs. Pour Charlotte Mutsaers écrire revient toujours à provoquer. Comme cadre théorique, jai utilisé, entre autres, la théorie du discours dErnesto Laclau et de Chantal Mouffe. Cest surtout le côté critique de luvre de Mutsaers qui est examiné en profondeur dans ce doctorat. summary This thesis offers a literary analysis of the work of the Dutch author Charlotte Mutsaers (1942). Mutsaers style is often called grillig, a word meaning chaotic or capricious. In this analysis I have tried to show to what extent this chaotic, digressive style of writing is, first and foremost, a critical one. With her associative, non-linear, rhizomatic style Mutsaers subverts many hierarchies, such as that between humans and animals. I have analysed some of these subversive techniques: rhizomatic writing, association, enumeration, digression and anagram. The theoretical framework of this analysis is provided by the discourse theory of Ernesto Laclau and Chantal Mouffe. This theory helps to emphasize the critical, subversive dimension of Mutsaers work.

Bakgrund: Hjärtsvikt har dålig prognos och drabbar ett stort antal människor i Sverige. De som drabbas upplever många problematiska symtom och medicineringen har många biverkningar som kan vara svåra att leva med. Obehagliga känslor kan förvärra symtom hos personer med hjärtsvikt. Sjuksköteskan bör kunna identifiera känslor och förstå varför dessa uppstår hos personer med hjärtsvikt för att bättre kunna vårda dessa. Syfte: Syftet är att beskriva hur personer som lever med hjärtsvikt beskriver sina känslor. Metod: Elva vårdvetenskapliga artiklar analyserades med inspiration från Evans metod för systematiska litteraturstudier. Nyckelfynd sammanfördes och bildade två huvudteman och nio subteman. Resultat: Resultatet indikerade att de finns många känslor associerade med hjärtsvikt. De delades in i positiva och negativa känslor. Känslor som riktar sig utåt, känslor som framkallas av hot, känslor av skuld, känslor av saknad, känslor inför det okända, känslor kring beroende, känslor kring uppskattning av livet, känslor kring säkerhet och positiva känslor om framtiden framkom som subteman. Slutsats: Denna uppsats berikar bilden av känslorna hos personer med hjärtsvikt. Sjuksköterskor bör använda denna kunskap för att på ett bättre sätt främja hälsa. Det framkom slutligen att det behövs mer forskning kring genus och känslor. Nyckelord: Hjärtsvikt, kvalitativ litteraturstudie, känslor, negativa, positiva / Background: A major number of people in Sweden suffer from heart failure and often succumb to the poor prognosis associated with the disease. Experiences among the affected include the various negative symptoms that heart failure generates as well as side effects from medical treatment. Such side effects may be difficult to deal with. Unpleasant emotions can worsen symptoms in people that have heart failure. Nurses should be able to identify these emotions and understand why they emerge in people that have heart failure as a means to better care for them. Aim: The aim is to describe how people living with heart failure describe their emotions. Method: Eleven scientific nursing articles were analyzed using Evans systematic method for reviewing literature as inspiration. Key findings were brought together and formed two major themes and nine sub-themes. Result: The result indicated numerous emotions associated with heart failure. They were divided into positive and negative emotions. Emotions that are extrovert, emotions caused by threat, emotions of guilt, emotions of loss, emotions facing the unknown, emotions encompassing dependency, emotions encompassing appreciation of life, emotions encompassing security and positive emotions concerning ones future appeared as sub-themes. Conclusion: This body of work provides a better picture of the emotional outcomes associated with heart failure. Nurses should use this knowledge to better promote health. Finally it emerged that more research concerning gender and emotion are needed. Keywords: Emotions, heart failure, negative, positive, qualitative literature review

Thèse de doctorat : LITTERATURE COMPAREE : Metz : 1999. / 1999METZ008L. 267 ref.

Résumé: Ce mémoire consiste en une étude du récit de rêve chez deux auteurs qui ont fait partie du mouvement surréaliste dans leur jeunesse littéraire : Michel Leiris et Raymond Queneau. Dans ce travail, on tente d’une part de décrire la poétique du rêve chez Leiris et Queneau, par diverses analyses qui empruntent surtout à la narratologie et à la linguistique textuelle. D’autre part, nous mesurons la part d’influence du surréalisme dans la conception du rêve de chacun des deux auteurs. Le premier chapitre présente la conception surréaliste du rêve, plus particulièrement celle d’André Breton, telle qu’elle est exposée dans le premier Manifeste du surréalisme et dans les Vases communicants. Cette synthèse est suivie de l’analyse de quelques récits de rêve de Breton issus du recueil Clair de terre, et du périodique la Révolution surréaliste. Les deuxième et troisième chapitres abordent l’écriture du rêve chez Leiris et Queneau. On étudie d’abord les récits de rêve écrits alors que ces auteurs appartenaient au mouvement surréaliste (1924-1929). Ces textes se trouvent dans leurs journaux intimes et dans la revue la Révolution surréaliste. Sont ensuite étudiées certaines œuvres écrites après la période surréaliste qui contiennent des récits de rêve ou qui exploitent le rêve comme structure narrative. Par ces analyses, ce mémoire tente de montrer la contribution du travail sur le rêve à l’élaboration de la poétique personnelle des auteurs Leiris et Queneau. Mots clefs : récit de rêve, Michel Leiris, Raymond Queneau, surréalisme, littérature française. / Abstract: This memoir consists in a study of dream narratives made by two authors who belonged to the surrealist movement in their youth : Michel Leiris and Raymond Queneau. For one, we will describe the dream poetics by Leiris and Queneau, with different analyses on narrative styles and textual linguistics. Secondly, we will determine how much the surrealism influenced each author in his conception of the dream. The first chapter presents the surrealist conception of the dream, particularly with André Breton, as detailed in the first Manifeste du Surréalisme and in Les Vases Communicants. This synthesis is followed by the analysis of some dream narratives by Breton from Clair de Terre and from La Révolution Surréaliste. The second and third chapters are devoted to Leiris and Queneau’s writing of dreams. We will first study their dream narratives as they were part of the surrealist movement (1924-1929). These texts are found in their personal journals and in the publication La Révolution Surréaliste. After, we go through and compare some texts written after the surrealist period that contain dream narratives or use the dream as a narrative structure. With these analyses, this memoir tries to demonstrate the contribution of the dreams and the elaboration of the poetics styles of Leiris and Queneau. Key words : dream narrative, Michel Leiris, Raymond Queneau, surrealism, french litterature.

Partant de l'hypothèse d'un mouvement global d'inclusion des signes de ponctuation dans le système de la langue, prenant appui sur une grammaticalisation, ce travail envisage l'élément ponctuant comme un véritable signe de langue écrite, soit un ponctème auquel il est possible de conférer une valeur différentielle et une signification, par la confrontation d'un signifiant graphique et d'un signifié.Nous proposons une étude linguistique du point de suspension, signe complexe, polyvalent, traditionnellement doté de propriétés antithétiques et d'innombrables fonctions. En ayant soin de distinguer le niveau sémiotique du niveau sémantique et métasémantique, nous définissons le ponctème comme le « signe du latent » dont l'interprétation peut être synthétisée en trois réalisations (suppression, suspension, supplémentation) qui sont le support d'enjeux syntaxique, sémantique, énonciatif majeurs.La valeur, réflexive, intrinsèquement contestataire, de la latence permet alors d'envisager les différentes réalisations discursives du ponctème, dans le discours littéraire, journalistique ou encore métalinguistique (imaginaire) ; elle offre la possibilité d'appréhender, dans une perspective poétique (stylistique, générique, socio-historique, épistémologique), un genre de discours qui transcende l'opposition entre discours littéraire et non-littéraire. Depuis son apparition et son utilisation dans le théâtre imprimé français (XVIIe siècle) jusqu'aux nombreux usages contemporains dans divers genres de discours, l'idéogramme du latent, mi-dire faisant apparaître une possible apparition, est un signe dont la valeur labile, excessive, infinissant le sens, procède fondamentalement d'un discours oblique. / This work assumes the inclusion of punctuation in the system of the language, motivated by grammaticalization. It considers ponctuation mark as a real sign of written language, a ''ponctème'' to which it is possible to confer a differential value and a meaning, by the confrontation of a graphic signifier and a signified. We present a linguistic study of the suspension point, a complex and versatile sign, traditionally endowed with antithetical properties and with uncountable functions. By distinguishing the semiotic level from the semantic and metasemantic level, we define the ''ponctème'' as the sign of latency, which can be discursively interpreted as 1) suppression 2) suspension 3) supplementation. The reflexive value of latency allows us to account for the various discursive constructions of the sign, in the literary, journalistic or else metalinguistic discourses. It offers the possibility of considering in the perspective of poetics a genre of discourse which transcends the opposition between literary and non-literary discourse. From its first use in the french printed theater of the XVIIth century to todays's uses in numerous kinds of discourse, this ideogram of latency (making appear a possible appearance) is a sign whose unstable, transgressive, excessive value is closely related to an oblique discourse.