Spelling suggestions: "subject:"litteraturhistoria"" "subject:"litteraturhistorie""
1 |
Kanon och intermedialitet i samspel eller opposition? : En studie i hur sex gymnasielärare förhåller sig till intermedialitet och kanon i undervisningen av litteraturhistoriaNidsjö, Anton, Nilsson, Malin January 2011 (has links)
Denna studie syftar till att undersöka hur gymnasielärare förhåller sig till och värderar kanon och intermedialitet, samt hur de implementerar dessa begrepp i undervisningen av litteraturhistoria. Bakgrunden till vårt arbete behandlar främst kanon- och intermedialitetsbegreppens historiska utveckling, forskningsläget definierar sedan dessa utifrån ett forskningsperspektiv. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex stycken gymnasielärare i en medelstor, västsvensk stad. Vi använder oss vidare av en hermeneutisk ansats för att redogöra för och analysera undersökningens utfall. Resultatet visar att det finns tydliga kopplingar mellan forskningsbakgrunden till vårt arbete och utfallet av undersökningen. Det visar även att informanterna är bundna av svenskämnets traditionella uppdelning av bildande kontra icke-bildande litteratur och att de betraktar andra medier än de textbundna som komplement snarare än självbärande delar av undervisningen.
|
2 |
Litteraturhistoria, ett förlegat begrepp i skolan och i undervisningen? : En studie av den nya ämnesplanen i svenska för gymnasietJakobsson, Linda January 2011 (has links)
Detta examensarbete undersöker vilken plats litteraturhistoria har i dagens gymnasieskola utifrån vad den nya ämnesplanen i svenska tar upp. Hypotesen är att litteraturhistoria får en allt mindre plats i dagens skola. Metoden som använts i undersökningen är textanalys där den nya ämnesplanen i svenska med tillhörande kurser i urval analyseras i en noggrann närläsning. Enligt resultatet har det framgått att principerna för den nya ämnesplanen är tydlighet och att kurserna bygger på varandra. Momentet litteraturhistoria är till stor del knutet till litteraturvetenskap och användning av dess begrepp, samt tolkning och värdering av skönlitterära verk. Det framgår även att påbyggnadskurserna går upp på en mer avancerad nivå då det centrala innehållet blir allt detaljrikare och snävare formulerat. Några egentliga direktiv för hur läraren ska lägga upp sin undervisning i litteraturhistoria finns inte, utan läraren väljer själv vad som är viktigt för elevens fortsatta kunskapsutveckling inom ämnet. Detta gör undervisningen lättare att anpassa till varje elev och klass, fast samtidigt kan det bli svårare för läraren att göra ett relevant stoffurval. Slutsatsen är att litteraturhistoria finns kvar i skolan, men inte läses av alla då många program bara läser svenska 1 som obligatorisk kurs.
|
3 |
"När författare slutar nämnas i skolan glöms de bort” : om värmländsk litteraturhistoria i undervisningenKristoffersson, Sandra January 2012 (has links)
Thavenius (2009:23-122) and Dahl (1999:49-82) explains that literary education in school has gone from, in the 1800s, barely existed on receiving the fairly central location it has today. Fredriksson (2010:2-3) points out that there are several threats to the ancient writers and writings in danger of being forgotten. The purpose with this essay was to examine how to work with literary history in school, and whether and how to work with regional literature history. To fulfill the purpose of this paper three high school teacher in Swedish were interviewed. The survey shows that respondents working in various ways with the history of literature, either in the eras, themes or projects. The perception of what literature and the authors to be affected varies between respondents, particularly the perception of the work about authors from Värmland. Cecilia works primarily with those in the subject Swedish as a Second Language, Agneta teach about them only if it fits the theme and not from the fact that they are from Värmland. Bodil teach about many different authors from Värmland due she believes it is important that students know their heritage. There is thus a danger that many of our authors from Värmland will be forgotten. The main reasons for this are time, opinions on literature teaching and opportunities for field trips.
|
4 |
Kvinnor som objekt, män som subjekt : En genusanalys av hur manliga respektive kvinnliga författare beskrivs i läroböcker avsedda för litteraturundervisning i ämnet svenska.Muhamebegovic, Nura January 2014 (has links)
ABSTRACT In this study I have analyzed, throughout a gender perspective, two textbooks Den levande litteraturen and Upplev litteraturen which are purposed to be used as teaching materials in Swedish schools in the subject of Swedish when teaching the history of literature. The intent of this study was to provide a gender analysis of two textbooks and the focus was on the presentations of female and male writers, because they have not been studied earlier. In this study, a qualitative text analytic method was used to achieve the best results as possible. Theories used in this study were Yvonne Hirdman’s and Raewyn Connell’s theories. Hirdman claims that there are differences between men and women at different levels in the society while Connell believes that this is a myth because, according to her, men and women are psychologically alike. The results corresponded, mostly, with the theories cited in this essay’s literature review on how men and women in teaching books are narrated and how equal they are presented. For instance, all characters go against the norm of what is considered typically male of female and no one possesses only masculine or feminine characteristics, this means that Connell’s theory can be applied on this result. However, one may also find that women are presented as passive and males are presented as active, in other words female writers are objects while male writers are subjects. Previous research states that men are the ones that dominate in teaching books which also this study has found. Keywords: gender, Connell, Hirdman, hierarchy
|
5 |
Världskriget som fakta och som känslor : En hermeneutisk studie av skönlitterära verks potential i undervisningen om historiska händelserJakobsson, Daniel January 2019 (has links)
This essay aims to show how literary fiction can be combined with teaching aids in school while conducting lessons about historic events, or even outright replace teaching aids in this matter. This essay will also show how a teacher can work in an interdisciplinary way in the school subjects Swedish and History. The historic event that has been chosen for this research is the First World War. The method for this study is hermeneutic and it analyzes two literary works of fiction and a teaching aid for History at high school level. This study shows that literary fiction does not have to serve as a complementary source of knowledge when it comes to historic events because it can very well stand on its own two feet. Another conclusion from this study is that the feelings evoked from the text of literary fiction contributes to greater understanding of a historic event.
|
6 |
Litteraturkanons förändring i läromedel : Hur litteraturkanon har förändrats över loppet av 30 år i läromedlen / The change of literature canon in textbooks : How literature canon has developed over the course of 30 years in the textbooksAndersson, Rickard January 2017 (has links)
The history of western literature has always been centered by a few specific pieces of literature works. This research aims to find which of these canon-listed works that has survived over 30 years in six different textbooks in the Swedish subject. This essay is primarily based on quantative research made on three different curriculums from the upper secondary school and six different textbook that aims to display how the canon of authorships in textbooks has changed over the course of 30 years and how it reflects in the school curriculum and textbooks. The study found that over the course of 30 years only 25 authorships have been reoccurring in all of the textbooks. The cause of this shortcoming of authorships is, from a curriculum perspective, because of the discourse of literature in the different curriculums over the years. Technological advances and the purpose of the different textbooks were also shown to affect the outcome of the canon-lists that this essay presents.
|
7 |
En gymnasieantologi i förändring : En jämförelse mellan två upplagor av Svenska timmar: AntologinFriberg, Emilia January 2013 (has links)
No description available.
|
8 |
Historien upprepar sig? : Genus i framställningar av författarskap i läroböcker för kursen Svenska 1 inom Gy 2011.skagert, christina January 2017 (has links)
Denna studie har behandlat representation av genus i läroböcker för kursen Svenska 1 inom svensk gymnasieskola. Dess huvudsakliga fokus var att undersöka andelen manliga och kvinnliga författarskap som inkluderades i läroböckerna och hur de författarskapen presenterades. Dessa resultat relaterades till gällande styrdokument för den svenska gymnasieskolan. Det teoretiska ramverket bestod av Yvonne Hirdmans genusteori som argumenterar för att dikotomisering och hierarkisering är de två huvudsakliga principer som upprätthåller ett samhälleligt genussystem. Hirdmans teori kompletterades med Val Plumworths resonemang om diskursiva dikotomier så väl som konkretiseringar av Hirdmans teori som har presenterats av Anna Williams och Caroline Graeske. Williams och Graeske har med utgångspunkt i Hirdmans teori blottlagt genusstereotypa porträtteringar av författarskap i litteraturhistoriska översiktsverk och läroböcker i svenska för gymnasiet. Studiens metod var både kvantitativ och kvalitativ. Den kvantitativa andelen manliga och kvinnliga författarskap beräknades och textanalys användes för att åskådliggöra genusspecifika värderingar och stereotyper i läroböckerna. Resultaten indikerade att läroböcker för kursen Svenska 1 inkluderade obalanserade antal kvinnliga och manliga författarskap, och innehöll genusstereotypa porträtteringar av kvinnliga och manliga författare. Detta underbygger liknande resultat som presenterats i tidigare studier, och understryker behovet av ytterligare forskning om genus i läromedel.
|
9 |
Urval av skönlitteratur i läromedel i engelska : En jämförande läromedelsanalys med fokus på gymnasiet / Selection of Literature in Swedish Teaching Materials for English : A comparative study focusing Upper Secondary SchoolMalinowski, Martin January 2021 (has links)
This research aims to search for an underlying literary canon in the textbooks for the English 6 course in the Swedish upper secondary school. This essay also has the intention to find out whether three different curriculums affected the literary content of the textbooks and how the curriculums changed over time period of 30 years in relation to literature for the English 6 course. A convenience sample was taken in the form of six textbooks, their date of origin spread evenly between 1988 and 2017. The study found no underlying literary canon in the textbooks, with two authors at most reoccurring in four of the six textbooks. With each curriculum teachers in Sweden receive more individual trust to make a choice for themselves which literature and authors to work with. Curriculum discourse has allowed time being dedicated to other alternatives to literature, such as films, tv-series and music.
|
10 |
Varför litteraturhistoria? : En studie om lärares motiverande arbete kring litteraturhistoriaWallin, Emelie January 2021 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare arbetar med litteraturhistoria för att motivera eleverna och få dem att läsa de texter de planerat samt hur de väljer den litteratur de vill behandla i sin undervisning inom litteraturhistoria. Empirin samlades genom semistrukturerade intervjuer med fem lärare i svenska. Informanternas svar visar att de: väljer olika litteratur, arbetar på olika sätt och har olika strategier för att motivera eleverna. Litteraturvalen baseras på eget intresse för verken vilket informanterna även menar krävs för att skapa intresse hos eleverna och arbetet sker med olika upplägg beroende på lärare och klass. Antalet epoker som tas upp och hur man gör detta med att ha allt kopplat till litteraturhistorien eller att ha den som ett specifikt moment är olika exempel på hur upplägget varierar hos informanterna. Dock menar samtliga att ett lärarintresse för litteraturhistoria eller de verk man väljer är viktigt.
|
Page generated in 0.0818 seconds