Läroböcker är en stor del av svenskundervisningen, men det är inte helt enkelt att avgöra vilka läroböcker som ska väljas i en uppsjö av läromedel. Denna studie behandlar skräcklitteratur i aktuella läroböckers epokstudier anpassade för Svenska 2. Skräck är en populärlitterär genre som är en stor del av ungdomars läsvanor, samtidigt som den finns representerad i flertalet läroböcker. Skräckkapitlet fungerar därför som ett stickprov av hur läroböckerna är uppbyggda. Genom att analysera utvalda läroböcker besvaras frågeställningarna: Hur presenteras skräckkapitlen i skrift och bild? Vilka klassrumsaktiviteter och läsarter främjas av läromedlens upplägg? Vilka litterära verk och författare återkommer i de utvalda läromedlen och hur förhåller sig urvalet till begrepp som kanon och kulturarv? Analysen landar i en diskussion om författarens stjärnroll, problematiken med korta utdrag och vilka verk och författare som utgör en återkommande ”skräckkanon”.

Undersökningens syfte är att studera hur litteraturhistoriska läromedel i svenska för gymnasiet legitimerar de litterära verk och författarskap de omfattar, samt även vilken litteratursyn de legitimerar. En brukstextanalytisk metod tillämpas för att studera läromedlens innehållsliga mönster, dess teman och propositioner. Utifrån denna analys framställdes ett antal kategorier av legitimeringar. Vidare anläggs ett teoretiskt perspektiv baserat på tidigare forskning. Legitimeringarna i läromedlen bedöms vara i linje med de legitimeringsformer som tidigare identifierats i svenskläromedel. Legitimeringarna bedöms motsvara de kriterier för svenskundervisningens centrala innehåll som redovisas i Lgy11. Den litteratursyn som identifieras i läromedlen relateras till tidigare forskning om litteratursyn i läromedel samt läroplaner och motsvarar på flera sätt tidigare legitimeringar av litteraturläsning.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka didaktiska ställningstaganden verksamma gymnasiepedagoger gör när det gäller relationen mellan litteratur- och språkhistorieundervisningen i svenska B och svenska som andraspråk B. Det material som vi analyserar bygger på åtta kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma svensklärare vid två gymnasieskolor i sydvästra Skåne. Resultatet som vi kommit fram till är att endast ett fåtal av våra lärarinformanter integrerar litteratur- och språkhistoria. Vår slutsats är att elevernas behov av struktur i undervisningen samt lärarnas elevorienterade synsätt styr hur lärarna väljer att arbeta.

The purpose of this essay is to study the role and function of literature and literary texts in Dragon Age, the fictive world experienced through computer games, novels, comics, movies and other media, created by the video game developer company BioWare. My starting point is the question of how history of literature and literary canon are created and depicted in the games and the novels. From there, I examine what the concepts of ‘history of literature’ and ‘canon’ implicate in the real world, and how they can be translated into the fictive world of Dragon Age, and the different media of computer games and novels. The width and depth of the fictive world’s literature is shown through a study of different types of texts and how they appear in the games and novels respectively, but also through an examination of how real world genres are represented in the games. The issue of representation is also brought up in a discussion about how the in-world literary canon excludes socio-economical classes, as well as the issue of religion restricting the availability of literature free from religious or political bias. Nearing a conclusion, I argue that given the parallels between the literature of the real world and fictive world respectively, the literature and literary texts in the Dragon Age games and novels should be understood as canonical representations of the history of literature of the real world. I also suggest that the literature and literary texts of Dragon Age can be used as prompters of memory: while we explore a fictive world, we also have a chance to reexamine our knowledge of the real world.

In this thesis I set out to study how the reading of fictional literature is viewed, legitimatized and operationalized in two educational domains: the recently revised steering documents that all Swedish teachers must relate to, as well as a selection of teaching materials designed for education in the Swedish language for upper secondary school. The teaching material I have studied has been recently updated in order to correspond with the new steering documents. I relate my analysis to previous research about the use of fiction in education, and I also combine my analysis of the two educational domains to see whether the underlying intentions of the steering documents have influenced the revision of the teaching material. The outcome indicates that the steering documents’ previous focus on culture has diminished although a certain insecurity as to how to use the concept and deal with the issue of whose culture should be taught can be identified. The hierarchy between different “subjects” within Swedish language education remains, as well as the ambivalent view on literary canon. The steering documents for upper secondary school Swedish remain remarkably uncritical where the reading of fiction is concerned. In my analysis of the teaching material, I find that while the new steering documents’ focus on methods and concepts from traditional literary criticism has affected the material, it has not resulted in an increase of text-centered assignments in the teaching material.

Jag har gjort en diskursanalys utav tre läromedel i svenska avsedda för gymnasieskolans B-kurs.Analysens syfte är att se hur läromedlen i gymnasieskolans svenskundervisning tar upp utomvästerländska författare, såsom afrikanska, sydamerikanska och asiatiska författare, med utgångspunkt i postkolonial teori. Hur motiveras de utomvästerländska författarnas medverkan i läromedlen, huruvida upprätthålls den världsbild som har västerlandets överlägsenhet som utgångsläge i val av författare och verk?Min slutsats blir att läromedlen inte uppfyller de krav läroplanen ställer på dem när det gäller att lyfta in ett internationellt perspektiv i undervisningen. Jag anser även att det sätt, som läromedelsförfattarna många gånger tar upp utomvästerländska författare på, bidrar till att maktstrukturerna i samhället vidmakthålls.

The purpose of this study has been to find out whether the knowledge of literature, and reading in general, is a sign of high social status in the younger generations as well as the older ones. Therefore, alumni from the elite high school Stockholms Musikgymnasium, born between 1946 and 2002, were selected as subjects for the research. A questionnaire was distributed on different social media platforms, and the participants were encouraged to spread the form to others that met the criteria of the study. The form consisted of a list of canonised literature titles, and questions about how highly they value the knowledge of classic literature, the reading of fiction in school as well as in general, and what the main reasons for reading are. Before filling in the form, the participants had to enter which of the following periods of time they were born in: 1946-1964 (Baby Boomers); 1965-1980 (Generation X); 1981-1996 (Millennials); 19972002 (Generation Z). 215 qualified responses were collected, and diagrams were created to demonstrate the results of the form. Based on the response, the conclusion of the study is that the elder generations value literature higher than the younger ones. However, the most evident difference is between those born before 1981, and those born 1981 and later. Therefore, it is reasonable to suggest that the digitalization of society has had an impact on the attitudes towards literature. Furthermore, the constantly shifting views on social norms, ideals and differences, could quite possibly have made younger people see some literature outdated, in regards of literature as a source of self-reflection and personal growth. Otherwise, it could simply be the ever-growing number of options of entertainment sources – such as films, TV series and podcasts – that have begun to overtake the book as the main source of entertainment.

This study aims to examine the representation of male and female authors and how they are described in three literature textbooks used in Swedish upper secondary school. The theoretical framework consists of gender theory with focus on the stereotyped images that have existed, and still exists, about what is characteristically masculine and feminine. The authors have been counted quantitatively and the descriptions of the authors have been analyzed qualitatively through close reading from a gender perspective. The result shows that male authors are overrepresented in all three textbooks but that female authors are overrepresented in pictures in one of the textbooks. The textbooks do not reach quantitative equality in author representation in text but do so in author representation in pictures. The result also shows that the descriptions of authors are contributing to the maintenance of a male norm and to stereotyped images of men and women. A result which is not in agreement with the Swedish curriculum values concerning equality between men and women.

I detta arbete undersöks vilka skillnader som finns mellan litteraturhistoriekurser på svensklärarutbildningen vid några svenska universitet. Syftet har varit att utveckla förståelse för hur kursinnehåll och undervisning skiljer sig åt. Vi har varit särskilt intresserade av att undersöka hur kurserna behandlar genus- och mångfaldsperspektiv. Vidare undersöks hur fyra lärare på ämneslärarutbildningen förhåller sig till sin undervisning i litteraturhistoria. För att undersöka dessa frågor används metoderna dokumentstudie och intervjuer. De teoretiska utgångspunkter som arbetet vilar på är läroplansteori, samt ett kulturanalytiskt perspektiv med fokus på genus och kulturell mångfald. Dessa har använts för att kategorisera och analysera materialet. Resultatet visar att kursplanerna har en västerländsk och manlig dominans. Resultatet visar även att de undervisande lärarna problematiserar den västerländska och manliga dominansen med studenterna. Vidare ser vi även en diskrepans mellan den officiella läroplanen och den transformerade läroplanen.

Socioekonomisk status påverkar elevers skolresultat mer än någon annan faktor och i skolans uppdrag ingår att kompensera för elevers socioekonomiska bakgrund. Syftet med denna undersökning är därför att granska förekomst, framställning och förmedling av låg socioekonomisk status i läroböcker för svenskämnet för att avgöra hur likvärdighet framträder utifrån representation i läroböcker. Läromedelsanalysen behandlar litteraturhistoria i läroböcker för Svenska 2 på gymnasiet genom en textnära innehållsanalys. Analysen innefattar en kvantitativ metod baserat på förekomsten av tematiska delar och ordmarkörer för låg socioekonomisk status, samt en kvalitativ metod för analys av framställningstyper och explicit samt implicit förmedling av låg socioekonomisk status. Resultatet visar att förekomsten av representation för låg socioekonomisk status varierar kraftigt mellan läroböcker och kan vara mycket låg. Framställningen är generellt ytlig och bristfällig, samt förlägger låg socioekonomisk status till dåtiden. Vidare visar resultaten att lärobokstexternas narrativ skapar en ”vi och dem”-gemenskap, där personer av låg socioekonomisk status förmedlas tillhöra ”dem.” Representationen i dagens läroböcker stämmer därmed väl överens med resultat från det begränsade urvalet av tidigare forskning som berört representationen av låg socioekonomisk status i läroböcker.