Spelling suggestions: "subject:"lyssna"" "subject:"syssna""
1 |
Att få bestämma : En studie om barns inflytande i förskolanÅkerström, Elin, Nilsson, Jennie January 2011 (has links)
Sammanfattning Både Läroplanen för förskolan (Lpfö98/2010) och den forskning vi i vår studie tagit del av framhäver vikten av barns inflytande i förskolan. Bland annat poängterar filosofen och pragmatikern John Dewey (1916/1999) att vägen till ett demokratiskt samhälle bör starta med de yngre barnen, och att de genom miljön ska få erfara allas lika värde. Vi har genomfört en kvalitativ studie på två förskolor, empirin omfattar både intervjuer och observationer. Förskollärarna vi intervjuat har mellan 12 till 34 års pedagogisk erfarenhet, och vår ambition har varit att undersöka pedagogernas uppfattningar om barns inflytande i förskolan, samt hur de tar till vara på och uppmuntrar barnen till att vilja och kunna ha inflytande. I vår teoridel har vi lagt fokus på kommunikation och vuxnas barnsyn som betydelsefulla aspekter för barns möjligheter till inflytande i förskolan. Resultatet av vår studie visar att det till största delen är i den fria leken som barns inflytande kommer till uttryck. När pedagogerna planerar verksamheten ser vi att de har barnens intressen som utgångspunkt, utifrån vad de tror att barnen vill och behöver, men att barnen själva inte fysiskt är med i planeringen. Det framgår av vår undersökning att det ofta är ett barnperspektiv som pedagogerna beskriver när de talar om inflytande. Vi har även sett att yngre och äldre barns inflytande skiljer sig åt i förskolan och att det är viktigt att ta hänsyn till att olika barn uttrycker sig på olika sätt. En annan viktig aspekt som vi har lagt märke till under våra observationer är att barn ber om lov och söker pedagogers godkännanden ofta, detta har vi tolkat som att barn upplever att de inte får bestämma i sin egen vardag i förskolan.
|
2 |
Samtal från gråzonen : En kvalitativ studie om att motverka utanförskap och främja barns deltagande i sociala sammanhangFarstad, Annika January 2016 (has links)
Syftet för denna studie har varit att undersöka verksamma fritidslärares syn på hur man kan motverka utanförskap och hitta faktorer som främjar barns delaktighet i sociala sammanhang. Underlaget kommer ifrån kvalitativa intervjuer av fem verksamma fritidspedagoger fördelat på tre skolor. Med tre forskningsfrågor: Vad anser fritidslärare motverkar utanförskap? Vilka faktorer anser fritidslärare kan påverka och främja barns delaktighet i sociala sammanhang? Vilka forum anser fritidslärare kan främja barns uttrycksförmåga? Resultaten har visat på fritidspedagogens ambitioner om att arbeta för ett positivt, tryggt och öppet klimat. I första hand etablera en nära relation för att kunna prata med barnet och veta vad utanförskapet handlar om. Här är dokumentationsformen sociogram att föredra för att synliggöra dolda mönster och således utanförskapets orsaker. Fritidspedagogen kan även ha en dialog med arbetslaget och med övriga samverkansparter. Med ens förhållningssätt av att aktivt observera barngruppen och med verksamhetsplaneringar förankrade i värdegrunden kan man bygga för att bredda barns sociala erfarenhetsfront. Ett socialt lärande som hör fritids till. Forskning, främst identitetsteorin, har visat att med berikade möjligheter till sociala interaktioner, där barn blir bekräftade för vilka de är, stärker barns självkänsla. Bekräftandet gör också att individen tenderar att bibehålla de sociala relationerna där bekräftelse sker. Därför är det viktigt att arbeta efter ett accepterande gruppklimat och medvetandegöra vilka normer som finns. Arbeta efter ett klimat där alla blir lyssnade på, vilket är speciellt viktigt för att förhindra att barn ska hamna i en gråzon och uppleva utanförskap. För en fritidslärare att klara se och ge sig tid att lyssna för att barn ska synas och komma till tals, behövs det mer resurser i form tid och personalfördelning för att detta genuint kan ske.
|
3 |
Bibliotekariers och lastbilschaufförers syn på "Lyssna dig rik"-kampanjen : En utvärdering av klustergruppskampanjen "Lyssna dig rik" på ett huvudbibliotek / Librarians´ and lorry drivers´ view on the "Lyssna dig rik" campaign : An evaluation of the cluster group campaign "Lyssna dig rik" at a main libraryLarsson, Sabina, Braun, Anna January 2012 (has links)
This thesis is a study of Futurum.kom´s campaign "Lyssna dig rik". Futurum.kom is a regional marketing project between Länsbibliotek Sydost, Regionbibliotek Kalmar and 25 public libraries in the county of Blekinge, Kalmar and Kronoberg. The aim of the Futurum.kom project is to strengthen the role of the public library in society. "Lyssna dig rik" was a cluster group campaign with the aim of making people know about the possibilities of loaning audiobooks in libraries. The target group was lorry drivers in the age of 30-65 with the possibilities to listen to audiobooks at work. The analysis is based on the following issues: Which were the stated goals with the "Lyssna dig rik" campaign? Which interventions were made at the main library to achieve the stated goals with the "Lyssna dig rik" campaign? Which became the external results of the "Lyssna dig rik" campaign? In which way became the external results in the target area of the "Lyssna dig rik" campaign at the main library, an effect of the interventions of the cluster group and main library? The method is a case study and an evaluation study mainly based on interviews with librarians and lorry drivers. The study reveals that the majority of the interviewed lorry drivers did notice the "Lyssna dig rik" campaign. They were on the other hand already aware of the fact that audiobooks are available in libraries and they didn’t change their opinions about audiobooks and libraries as a result of the campaign.
|
4 |
Lyssna på barnen! : En studie om att göra barns röster hörda genom inflytande på miljön i förskolan / Listen to the Children! : A study about making children's voices heard with influence of the environment in preschoolClaesson, Linda, Svedberg, Ann-Charlott January 2009 (has links)
SAMMANFATTNINGSYFTESyftet med vår uppsats är att belysa hur viktigt det är att låta barnen vara delaktiga ibeslut angående miljön i förskolan. Genom konkret inflytande på miljön lär de sig attbli demokratiska medborgare.BAKGRUNDBakgrunden inleds med historiska aspekter där vi tar upp hur förskolan grundadesoch hur synen på barnen såg ut då. Läroplanen för förskolan tas upp som en väsentligdel. Tidigare forskning handlar mycket om att det är bra för barnen att vara delaktigai frågor om miljön som de vistas i. Sist i bakgrunden har vi med Vygoskijs teori om detmänskliga medvetandet och Deweys teori om skolan och samhället.METODHär redovisar vi kvalitativa intervjuer som vi genomfört på pedagoger och barn i tvåförskolor.RESULTATStudien visar att barn och vuxna har olika tankar om barns inflytande. Barnen tyckeratt de ska få vara med och ha mer inflytande än vad de har i nu läget. Pedagogernatycker även att barnen kunde få vara med och påverka mer när det gäller miljön iförskolan.
|
5 |
Persson, Maria, Yourston, Helena January 2008 (has links)
<p>Syftet med uppsatsen är att belysa hur de verksamma uppfattar begreppet inflytande för barn och elever. För att uppnå detta syfte har vi läst in oss på för ämnet relevant litteratur samt gjort en mindre kvalitativ forskningsstudie. Vi har genomfört intervjuer med förskollärare, lärare, specialpedagog och rektor som är verksamma inom samma skolområde.</p><p>Begreppet inflytande enligt litteraturen är mångtydligt och komplext men de flesta av informanterna beskrev begreppet inflytande med att lyssna på barn och elever och ta det de säger på allvar. Vi upplevde under vår studie att informanterna hade lättare att beskriva hinder för inflytande än att förklara själva begreppet samt att en diskussion inom ämnet ofta saknades.</p>
|
6 |
Persson, Maria, Yourston, Helena January 2008 (has links)
Syftet med uppsatsen är att belysa hur de verksamma uppfattar begreppet inflytande för barn och elever. För att uppnå detta syfte har vi läst in oss på för ämnet relevant litteratur samt gjort en mindre kvalitativ forskningsstudie. Vi har genomfört intervjuer med förskollärare, lärare, specialpedagog och rektor som är verksamma inom samma skolområde. Begreppet inflytande enligt litteraturen är mångtydligt och komplext men de flesta av informanterna beskrev begreppet inflytande med att lyssna på barn och elever och ta det de säger på allvar. Vi upplevde under vår studie att informanterna hade lättare att beskriva hinder för inflytande än att förklara själva begreppet samt att en diskussion inom ämnet ofta saknades.
|
7 |
Vad ska det låta? : Hur elever i behov av särskilt stöd uppfattar musikundervisning, med ett särskilt fokus på sånginlärningGöransson, Agneta January 2015 (has links)
Denna studies syfte var att undersöka hur elever i behov av särskilt stöd uppfattade musikundervisning och med ett särskilt fokus på sånginlärning. Frågeställningarna var hur elever beskrev det som de brukade göra på musiklektionerna, hur eleverna uppfattade sin inlärningsmiljö och hur eleverna uppfattade sin sånginlärning. Eleverna var 10-11 år. Elevernas huvudsakliga aktiviteter under musiklektionerna var sång, dans och instrumentalspelande. Medan fria val av musikaktiviteter upplevdes som positivt, upplevdes brist på koncentration som negativt. Svaren visade även betydelsen av lyssning och upprepad övning, utifrån såväl skriven text som i form av härmning av framförd text. I resultatet framkom det att sjunga tillsammans med hela klassen medförde en risk att höras om inte samtliga sjöng med. Det kunde i sin tur medföra en känsla av obehag och resultera i en ovilja att delta i den gemensamma sången. Även den egna rösten upplevdes som främmande. Lite oväntat fanns en skillnad mellan flickor och pojkar i de redovisade svaren. Skillnaden framkom hos både flickor och pojkar, men i olika moment.
|
8 |
Läsande lyssnare : lyssnande läsare. En kvalitativ studie av ljudboksanvändare / Reading listeners : listening readers. A qualitative study of users of audio booksBergman, Carina, Larsson, Cathrine January 2007 (has links)
The purpose of this thesis is to investigate peoples experience when listening at audio books. During recent years the use of audio books has increased significantly. With that knowledge and the fact that this is an almost unexplored area within Library- and Information science our interest grew even stronger. The thesis is based on two different theories. To be able to place audio books in a context we have applied a media- consumption perspective by asking questions like when, where and how the media-consumption takes place. When analysing peoples experiences from the content of audio books we used Sten Furhammar’s model of reading. The question posed in this study is: What experience can audio books give to our respondents? We limited the examination by only including adult audio book listeners. To answer the question we interviewed audio book borrowers at a public library. The results of the examination shows that people often prefer to listen to audio books while doing something else. Some are using it because they have a dysfunction e.g. reduced sight. The audio book can give relaxation, help endure monotonous work or simply be used for amusement. For some it is even enriching and developing. We also concluded that the audio book listener confronts more choices than a reader of a written text does. An audio book user must not only find a technique that suites them and the situation but also find a narrator that attracts them. / Uppsatsnivå: C
|
9 |
Anhörigas upplevelser av hur sjuksköterskor på ett äldreboende ger information, lyssnar in och ger stöd gällande vårdtagaren : en kvalitativ studiePersson, Jessica, Hultengren Backa, Karin January 2011 (has links)
Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser av hur sjuksköterskor på ett äldreboende gav information, lyssnade in och gav stöd gällande vårdtagaren. Studien genomfördes som en kvalitativ beskrivande intervjustudie, där urvalet gjordes genom bekvämlighetsurval. Deltagarna rekryterades från ett äldreboende i en mindre kommun i mellansverige. Författarna kategoriserade intervjumaterialet av sammanlagt åtta intervjuer, vilket gav fyra huvudkategorier: Bristande kontakt. Kommunikation med underkategorierna; Hur sjuksköterskor informerar samt brister och förbättringar i vården. Att bli sedd och uppmärksammad. Trygghet. Resultatet visade att kontakten och informationen från sjuksköterska till anhörig var bra, dock brast den i kontinuitet. Anhöriga ansåg att sjuksköterskorna lyssnade samt uppmärksammade dem på ett tillfredställande sätt, genom små enkla medel. Trygghet för vården ansåg anhöriga bestod delvis av spontant stöd från sjuksköterskorna men att det i nuläget till viss del saknades. Det behövs tydligare riktlinjer för att involvera anhöriga då många anhöriga är en del av vårdtagarens liv, samt att ett förbättrat samarbete kan stärka förtroendet mellan sjuksköterska, anhörig och vårdtagare vilket i slutändan leder till trygg och god vård för vårdtagaren. / The aim of this study was to describe family members' experiences of how nurses in a nursing home provided information, listened in and gave support regarding the resident. The study was conducted as a qualitative descriptive interview study, where the selection was made through convenience sampling. The participants were recruited from a nursing home in a small municipality in central Sweden. The authors categorized the interview material of a total of eight interviews, resulting in four main categories; Lack of contact. Communication, with the subcategories; How nurses inform, and deficiencies and improvements in care. To be seen and acknowledged. Security. The results showed that the contact and information from nurses to family members was good, but lacked in continuity. Family members felt that the nurses listened and took note of them in a satisfactory manner, by small and simple means. Family members also felt that spontaneous support from the nurses would give a greater sense of security, but is currently partly missing. There is a need for more precise guidelines for how to involve family members, as they are a part of the residents’ life, and improved cooperation can strengthen the trust between nurse, family members and residents, which ultimately leads to a safe and proper care for the residents.
|
10 |
"Lyssna!" : Hur kommunikation stärker lärande och den lärande relationen i skolanLindström, Pontus, Mattsson, Boel January 2021 (has links)
Kommunikation i skolan utvecklar den lärande relationen. Detta arbete syftar till att undersöka hur begreppen kommunikation och läranderelation uppfattas av lärare i dagens skola. Vi har haft en fenomenografisk ansats och gjort en studie för att belysa dessa begrepp. Forskningsfrågan handlar om hur kommunikationen mellan lärare och elev utformas och praktiseras i skolan för att stärka den lärande relationen och om kommunikationen i de naturvetenskapliga ämnena och matematik skiljer sig från skolans övriga ämnen. Teoribakgrunden ger bredd och djup i betydelsen av kommunikation och relationer för lärandet. Vi redogör för forskning om olika typer av kommunikation, om våra olika kommunikationsstilar, om hur lärarens roll i skolan ser ur och har sett ut, om relationens betydelse för lärandet och om hur skolan som organisation påverkar kommunikation och relationer i klassrummet. Vårt resultat visar att det finns en stor tilltro hos lärare om att relationsskapande leder till lärande. Lärarna poängterade även vikten av att behandla elever och grupper olika. Vi har också sett några exempel på uppfattningen att elevens lärande och förståelse av sin omvärld leder till bättre relationer med läraren. Denna studie ger både en teoretisk bakgrund och många exempel på hur lärare och skolor kan arbeta för att utveckla lärande relationer. Studiens omfattning gör att den med fördel kan läsas som inspiration snarare än ett verifierat och validerat underlag för hur man ska arbeta för att utveckla lärande relationer i skolan. Arbetet kan även ge inspiration till kommande forskning med fokus på kommunikation och lärande relationer i skolan.
|
Page generated in 0.0196 seconds