Studiens syfte är att undersöka lärares och elevers uppfattning om och attityd till lärarens högläsning, samt hur lärare uppfattar att de praktiserar arbetet med det. Studien genomfördes i årskurs 3 och 6, med det sociokulturella perspektivet och literacy som teoretiskt ramverk, genom sex semistrukturerade intervjuer med lärare samt 112 enkäter till elever.  Vår tidigare forskning visar att lärares attityd till högläsning är avgörande för hur mycket tid och engagemang de väljer att tillägna arbetet. Resultatet av denna studie visar att såväl forskning, som de medverkande lärarna och eleverna, har en positiv attityd till lärarens högläsning.  Vidare framgår det i vår tidigare forskning att lärare bör fortsätta högläsa för elever oavsett deras ålder då det utvecklar språket och det sociala samspelet. Vi ser en problematik i att läroplanen, för årskurs 1–9, är otydlig i om, när och hur högläsning bör praktiseras. Det blir upp till läraren att avgöra om högläsning sker. De intervjuade lärarnas ambitioner är att fortsätta högläsa i högre årskurser men de menar att tidsbrist och stigande krav på eleverna gör att det kan utebli. Resultatet visar att lärare som tolkar att läroplanen ställer krav på dem att högläsa har en mer planerad högläsning och ett tydligt undervisningssyfte.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur lyssnandet kan se ut mellan elever i en klass på komvux, dels för att få mer kunskap och förståelse om de olika sätten att lyssna, dels för att kunna medvetandegöra och utveckla elevers lyssnande. För att uppnå vårt syfte undersöker vi hur eleverna responderar på varandra. Den metod vi har använt oss av är den kvalitativa metoden observation. Vi har samlat in vårt material genom att göra en videoinspelning på 40 minuter med 5 elever på komvux samt kompletterat med två dagars observationer. Vårt resultat tyder på att eleverna har olika sätt att visa att de lyssnar, både verbalt och icke-verbalt. Slutsatsen är att vi inte kan kategorisera eleverna i snäva fack och efter specifika lyssnartyper, eftersom elevernas respons kan skilja sig beroende på situation, gruppkonstellation och förståelse.

Syftet med studien är att undersöka hur de tillfrågade lärarna använder ljudboken i klassrummet i svenskämnet i grundskolans senare år. Därtill undersöks i vilket syfte ljudböckerna används, samt vilka fördelar respektive nackdelar lärarna ser med ljudbok i undervisningen. Utifrån en kvalitativ enkätundersökning samt semistrukturerade intervjuer med svensklärare som arbetar i grundskolans senare år framkom att tillfrågade lärare är positiva till att använda ljudböcker i klassrummet. Detta eftersom lärarna menar att ljudboken kan bidra till bland annat ökad läsmotivation, utökat ordförråd och möjlighet att upptäcka nya genrer. De frågetecken och nackdelar som nämns av respondenterna kretsar främst kring hur man praktiskt arbetar med ljudboken. Slutsatsen är att ljudböcker används alltmer i undervisningen i svenska och främst som ett substitut eller komplement för högläsning.

Den psykiatriska vården i Sverige liksom i större delen av västvärlden har stått infören strukturförändring de senaste åren. Antalet vårdplatser inom den slutna vården harminskat och ett skifte har skett från institutionsvård till mer öppenvårdsbaserad vård.Dagsjukvård och mobilt team är en ny form av öppenvård som utöver den ordinarieöppna psykiatriska vården byggts upp som ett komplement till den tidigare mestdominerande slutna vården. Syftet med studien var att beskriva hur personal i dennavårdform upplever innehållet i sitt arbete och relationen med patienterna. Fyraintervjuer genomfördes med personer anställda på psykiatriskaöppenvårdsmottagningar i Skaraborg. Fem huvudteman framkom: Att skapa enrelation, Flexibilitet, Hantera och stå ut, Låta det ta tid och Reflektioner ominnehållet i arbetet och att arbeta inom olika vårdformer. Slutsatsen är att deintervjuade i huvudsak upplever sitt arbete i den nya vårdformen med dagsjukvårdoch mobilt team som ett bra komplement till den akuta vården och som en bravårdform för att kunna möta patienternas behov. / Psychiatric care in Sweden as in most parts of the Western world has gone throughmany structure changes. The number of beds in psychiatric hospitals has decreased alot, and has resulted in a shift from institutional to community care for people withmental illness. A new kind of open psychiatric care, such as psychiatric day ward andmobile team has been built up as a complement to the earlier most dominatinginstitutional care. The aim of this study was to find out how the mental healthworkers experience the contents in their work and the relations with their patients.Four interviews completed with employees in psychiatric open care settings inSkaraborg. Five main themes were made: To create a relation, Flexibility, To cope,Let it take time, Reflections about the content in the work and to work in differentkind of care forms. The conclusion of this study is that the personal mainly finds theirwork in the new form as a good complement to acute care, and as a good form of careto meet their patient’s needs.

This case study is about a teachers’ classroom practices regarding listening instruction, which takes place in a classroom at sfi (Swedish for immigrants). The aim is to investigate to what extent and how the teacher forms the listening instruction in the classroom and how those practices can be understood in relation to the sfi curriculum. Observational data and interviews have been analyzed as well as the curriculum for sfi. The analysis has been based on a cognitive model for second language listening and the sociocultural concept of scaffolding. Different categories derived from these theories have been used to find the focus areas of the teaching as well as how the practices take form. The curriculum is analyzed through the theory of educational paradigms developed by Ball (1990). The results show that the teacher focuses primarily on vocabulary knowledge and building necessary prior knowledge for listening tasks, and that she uses some instruction in metacognitive strategies and different ways of scaffolding in the manner she is teaching. The curriculum is found to be skills orientated and acts, for this study, as a means of understanding the construct of second language listening that this teacher creates in the classroom.

Denna uppsats handlar om människors lyssningsvanor vid insomning. Syftet är att ta redan på hur vanligt det är att folk lyssnar på musik eller andra ljud när det ska sova och skiljer det sig något mellan ålder och genus.Datainsamlingen gjordes genom en webbenkät som publicerades på Facebook för att ha möjlighet att nå ut till en stor del informanter. Undersökningen fick in svar från 919 unika respondenter i olika åldrar.Forskningsöversikten visar att musik och ljud kan vara en effektiv metod för att somna och att komma till ro. Musik och ljud kan främja avslappning både fysiologiskt genom att sänka hjärtfrekvensen samt psykiskt genom att leda bort tankar. Tidigare forskning visar även att mobiltelefoner och surfplattor ger ifrån sig blått ljus vilket får hjärnan att ”tro” att det är dag och leder därför till ökad vakenhet.En stor del av de som svarade på enkäten lyssnar på något vid insomning och tycker att det är till hjälp. Majoriteten av informanterna föredrar att lyssna på röster i form av podcast, film och tv-serier eller ljudböcker före musik. Största delen av de informanter som konsumerade film och tv-serier vid insomning ansåg att bilden inte var viktig, utan att det var rösterna som var det primära. Resultatet visade dock att de som inte lyssnade på något vid insomning hade en kortare insomningstid jämfört med de som lyssnar på något. Det framgick även att äldre informanter inte lyssnar lika frekvent som yngre. Det fanns endast små skillnader mellan kvinnor och mäns lyssningsvanor och insomningstider.

Studiens syfte är att undersöka förskollärarens syn på kommunikationens och samspelets betydelse i mötet med förskolebarn. Den avser att undersöka vad det finns för möjligheter och om det finns några hinder för kommunikation och samspel. Studiens forskningsfrågor är följande: Vad innebär samspel och kommunikation enligt förskolläraren? Hur beskriver förskolläraren sitt förhållningsätt gentemot barnen gällande kommunikation och samspel mellan förskollärare och barn?Vidare undersöks begreppet relation, vad innebär en god relation enligt förskolläraren? Studien sker med en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer är metoden. Fyra förskollärare intervjuas. De teoretiska utgångspunkterna som genomsyrar studien är det sociokulturella perspektivet och den relationella pedagogiken. Resultatet visar en ny definition på vad kommunikation kan vara för något. Begreppet lyssna är en kommunikation, likaså är kommunikation också lyssnandet. Relationer mellan förskollärare och förskolebarn anses vara väldigt viktigt och även förskollärarens förhållningssätt. Kommunikation och samspel hänger ihop, att man har ett genuint intresse för den andra. Resultatet visar även att kommunikation kan ske på olika sätt, inte enbart verbalt. Synen på samspel är likvärdiga vilket diskuteras varför det kan vara så. Att vara förskollärare krävs det att du förhåller dig till något i arbetet tillsammans med barnet och det är viktigt att vara välförankrad i förskolans läroplan, att motivering ska finnas till varför du väljer att göra på ett visst sätt. Resultatet visar även vikten av förskollärarens förhållningssätt och att bygga goda relationer, det vill säga ”hur får jag kontakt med dig”?

Huvudsyftet med denna kandidatuppsats är att undersöka musikens betydelse och hur olika skapande musikers förhållningssätt till yrkes- ochfritidslyssning ser ut. Metoderna som används för att samla in informationen är intervjuer med fyra låtskrivande musiker samt litteraturstudier av böcker och forskningsmaterial inom ämnet. Informationen som framkommer genom intervjuerna, litteraturen och forskningsmaterialet jämförs med varandra i en avslutande diskussionsdel. För att kort sammanfatta mitt arbete har musiken en otroligt stor och viktigt plats hos de intervjuade musikerna och den tidigare forskningen påvisar musikens stora betydelse på en mängd olika plan och ur olika synvinklar. Att lyssna på musik i sitt yrke och på fritiden skiljer sig på olika sätt där informanterna bl.a. är eniga om att inte lyssna på sin egen musik på fritiden, att inte lyssna på radiomusik och att det bästa sättet att lyssna på musik på är att lyssna själv i ett par lurar. I yrkeslyssningen uppstår ett mer detaljerat lyssnande enligt informanterna och de lyssnar definitivt mer metodiskt och kritiskt i studion.

Syftet med detta examensarbete i fördjupningsämnet svenska, har varit att utforska elevers lyssläsning i jämförelse med läsning med ögonen i relation till läsförståelse. Följande frågeställningar har fokuserats: Hur upplever elever att det är att lyssläsa jämfört med att läsa med ögonen? Hur påverkas elevers läsförståelse av att lyssläsa jämfört med att enbart läsa med ögonen? För att besvara syftet och frågeställningarna har en explorativ studie genomförts bestående av ett kvasiexperiment med två läsförståelsetester (lyssläsa respektive ögonläsa), enkätfrågor och semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt har 13 elever i årskurs 2 deltagit i studien varav 6 intervjuades. Resultatet har analyserats utifrån forskning kring lyssnande, lyssläsning och stöttning samt ”Dual Coding Theory”. Följande slutsatser har dragits: Lyssläsning bidrog till utveckling av ordförrådet. Det agerade stötta för ökad förståelse och bidrog med en högre grad av förståelse i jämförelse med att läsa med ögonen. En viktig faktor för att lyssläsandet verkligen skulle stötta, handlade om rätt hastighet på talrösten. Eleverna i studien hann läsa längre textstycken när de lyssläste i jämförelse med när de läste med ögonen. I och med själva jämförelsen uppstod även metakognitiva reflektioner hos eleverna. Trots att studiens resultat inte är generaliserbart är det relevant då det indikerar att lyssläsning påverkar elevers läsförståelse och engagemang i positiv bemärkelse. / The purpose of this student essay has been to explore reading while listening in comparison to reading with the eyes, in relation to reading comprehension. The questions at issue were: How do young learners experience reading while listening in comparison to reading with the eyes? How do reading while listening effect young learners reading comprehension in comparison to reading with the eyes? An exploratory study has been done to meet the purpose and to answer the research questions via a quasiexperiment and semi structured interviews. All in all 13 students in 2nd grade has participated in the study in which 6 were interviewed. The results of the study have been analyzed from research concerning listening, reading while listening, scaffolding and Dual Coding Theory. A number of conclusions have been made. Reading while listening contributes to the development of vocabulary as well as a higher grade of understanding. It scaffolds reading comprehension and the speaking rate of the voice reading the text is of utmost importance. The students in the study were also able to read longer passages of text when reading while listening in comparison to reading with the eyes. Because of the comparison made between reading while listening and reading with the eyes, the students made metacognitive reflections, which supported understanding. Even though the result of the study cannot be generalized, it is relevant since it indicates that reading while listening effect students reading comprehension and engagement in a positive way.

No description available.