The aim of this study is to understand which strategies helped women escape honourbased violence, by reading the autobiographies of seven women. Honourbased violence is a relatively new problem in Sweden, but it has existed for a long time. According to FN (2012) 5000 women are murdered every year in the name of honour. Honourbased violence is about maintaining the honour of the family. Womens sexuality is connected to men´s honour, and because of that they are not allowed to express it. They are being under constant control and surveillance by their family, to make sure they don´t violate the line. The father of the family has the right to make all the decisions of the whole family. In some cases, this leads to woman wanting liberation and successfully escape, starting a new life. In this study we wanted to investigate which persons and organizations meant the most to those women, during their journey. The study also investigates which strategies they used to become free. To help us analyze our result we used a theory based on power. We mean that honourbased violence rely on power and it´s structures, to maintain men´s power over women. We used a qualitative method using textual analyses. Results show that both single individuals and also organizations helped them escape. The most important strategies turned out to be hope, acceptance, denial, isolation, escape, resistance and even suicide attempt.

Bakgrund: Våld i nära relationer innebär fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld. Det anses vara ett stort hälsoproblem som främst drabbar kvinnor och ger fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. Hälso- och sjukvården har ett stort ansvar gällande att upptäcka och hjälpa utsatta kvinnor samt förebygga våld i nära relationer, men många kvinnor upplever att de inte fått adekvat stöd och hjälp från hälso- och sjukvården. Syfte: Att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors beredskap inför och agerande vid mötet med kvinnor som misstänks vara eller är utsatta för våld i nära relation. Metod: Allmän litteraturöversikt med analys och sammanställning av tio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ data. Resultat: Faktorer som påverkade beredskap och agerande var dels relaterade till sjuksköterskan som person; attityder och tankar kring sjuksköterskans professionella roll, sjuksköterskans känslor samt personliga och professionella erfarenheter av våld i nära relationer. Dels påverkade också faktorer som var relaterade till sjuksköterskans omgivning och förutsättningar; utbildning och praktiska färdigheter, miljö samt organisation. Slutsats: Fördjupade kunskaper, erfarenhet och en mer öppen, förstående attityd hos sjuksköterskor visade sig kunna vara avgörande för kvaliteten på vården av kvinnor som har blivit utsatta för våld i nära relationer. Klinisk betydelse: Utbildning inom våld i nära relationer skulle kunna utvecklas, attityder diskuteras och handlingsplaner införlivas på ett tydligare sätt i vården. / Background: Intimate partner violence involves physical, psychological and/or sexual violence. It is viewed as a major health problem that mainly affects women and has physical, psychological and social consequences. The health care system has a great responsibility in identifying and helping subjected women and in preventing intimate partner violence, yet many women feel that they do not get adequate support and help from the health care services. Aim: To illuminate factors affecting nurses‟ preparedness for and interaction with women who may be or are subjected to intimate partner violence. Method: General literature review with analysis and synthesis of ten research articles with both qualitative and quantitative data. Results: Factors were partly related to the nurse in person; attitudes and conceptions about the nurses‟ professional role, the nurses‟ feelings, and personal and professional experiences of intimate partner violence. Other factors were related to the nurses‟ environment and conditions; education and practical skills, environment and organization. Conclusion: Enhanced knowledge, experience and more open-minded and understanding attitudes among nurses could be determining for the quality of care of women subjected to intimate partner violence. Clinical significance: Education about intimate partner violence could be developed, attitudes discussed and guidelines implemented in a more explicit manner in healthcare.

The purpose of the following essay has been to identify four men’s momentums of their volunteer access to treatment for their disruptive gender-based violence. The questions that have been asked in the entrance of this field have been divided into the following questions: (i) is it possible to identify the processes of change that leads to turning points into the interviewed men's treatment of violence, (ii) how do the interviewed men, themselves, reflect on their turning points into treatment, and (iii) are there other, implicit, interpretations and analyzes of men's access into treatment that I can discern in their stories? As a point of departure of the analysis one theoretical perspective has been used to explain and analyze men’s access to treatment, the sociological life course perspective, focusing on the concept of turning points. The method to approach this field has been qualitative interviews with a life story oriented approach which means that, focus has been to let the four interviewed men describe their lives from early childhood to their adulthood and from their histories identify contingent processes to their access of treatment. The study resulted in a division of two parts, one part consisting the processes that have been identified by the men’s stories of present tense of violent outbursts. The second part consists of men’s own stories and interpretations of the processes that contributed to their access to treatment where I imposed that, the men were in treatment when the interviews were conducted. In the first part, I discovered that the insight of a problematic behavior has occurred when another group of actors have become involved in a specific dispute arising or that the women in the relationship left them. A common expression of events seemed to be fear in different arenas; the fear of losing their partner or the fear of being alone, fear of that other people's views upon them would change, or that they would not be socially accepted. In the second part, it is consistently that the men problematizes blame and shame that they have suffered but this with the discursive understanding of the attributes of a man who batter, as they themselves, are internalized by the process of treatment that they undergo. The result of both parts was that the men seemed to need processes of opportunities for a win to avoid losses in their access to treatment. It took a win for the men, or at least that they have avoided any losses to come to the realization that there are opportunities and possibilities for them. The processes for men’s access to treatment that have been found have been a balance between risk and loss and the chance of possible gains and either the risk or chance can be ruled out.

Denna litteraturstudie undersöker hur gravida kvinnors livssituation påverkas av mäns våld. Datamaterialet består av tolv vetenskapliga artiklar med syftet att framföra kvinnornas egna berättelser. Artiklarna har analyserats och tematiserats och slutligen blivit fyra teman och tio subteman vilket representerar litteraturstudiens resultat. Resultatet diskuteras i relation med teorier om könsmakt, radikalfeminism och ojämlikhetens fyra nivåer för att få förståelse för kvinnans livssituation i ett större sammanhang. Diskussionen belyser hur socialarbetare kan inspireras att arbeta med kvinnor utsatta för våld under graviditet ur ett empowermentorienterat perspektiv. Litteraturstudien visar att det är viktigt att socialarbetare har en helhetsbild och förståelse för hur kvinnornas hemsituation, ambivalens, självbilder och svårigheterna med att lämna bildar en komplex livssituation där kvinnorna och deras barn behöver stöd och hjälp för att kunna agera efter sina egna behov och öka sin makt. / This literature review investigates how pregnant womens’ life situations are affected by mens’ violence. The data material consists of twelve articles which aims to present the womens’ own stories. The articles/studies have been analysed and categorised into four themes and subthemes, which represents the result of the literature review. The result has been discussed with the theory of gender power, radical feminism and the four levels of inequality for a greater understanding of the womens’ life situations. The discussion illustrates how social workers can be inspired to work with women, who are exposed to violence during pregnancy, with a perspective of empowerment. The literature review shows the importance for social workers to have an overall picture and understanding about how the womens’ home situation, ambivalence, self images and the difficultness with leaving creates a complex life situation where the women and their children are in need of support and help to be able to act on their own needs and increase their power.

The purpose of this study was to examine constructions within the Swedish legal system of the plaintiff and the defendant in court cases involving domestic violence. Nils Christies theory of the ideal victim in addition with Strobls criterions was used as theoretical framework. The methodological approach of this study belongs to the critical linguistics. The analysis contained both freeing sentences and convictions during 2016 in Gothenburg's District Court. The result revealed that different types of constructions were present in the material, both regarding the plaintiff and the defendant. It is our belief that in the convicted cases the woman is being described as more fearful and subdued. The cases where the defendant was found guilty contained more vivid descriptions of the violence and the women’s fear. We could see that the plaintiffs response to the violence seemed to be of great importance. The less resistance the better. The analysis also revealed signs of variation in the court´s ruling between similar cases. This with regard to what extent the woman cooperated during the legal process. / Den här studien hade som syfte att undersöka tingsrättens olika framställningar av målsägande och åtalade under rättsprocesser rörande grov kvinnofridskränkning. Som teoretisk ram användes Christies teori om det ideala offret, tillsammans med Strobls tilläggskriterier. Friande och fällande domar från Göteborgs tingsrätt från år 2016, rörande grov kvinnofridskränkning, analyserades med hjälp av kritisk lingvistik. Resultatet visade att det förekom olika konstruktioner av både målsägande och åtalad i materialet. I de fällande domarna framställdes målsäganden som betydligt mer rädd och kuvad i jämförelse med i de friande domarna. Rädslan hos målsäganden beskrevs överlag i ett mer målande språk i de fällande domarna. Målsägandens respons på våldet verkade också vara av vikt. Det framkom även stor variation i hur tingsrätten dömde i de fall där kvinnans medverkan under rättsprocessen inte var klanderfri. Med utgångspunkt i detta så kan rättssäkerheten ifrågasättas vid rättsfall rörande grov kvinnofridskränkning.

The aim of the essay has been to investigate how therapists explain the causes for the occurrence of men's violence against women in intimate relations, and the opportunities and difficulties they experience during the treatment of these men. The study is based on qualitative interviews with four therapists who work with violent men. We analyzed the interviews with the help of thematic analysis which resulted in the sub-themes masculinity norms, violent experiences and powerlessness, which further created the main theme: causes of the violence. The sub-themes alliance building, motivated client, responsibility insight and gender norms in treatment created the main theme: opportunity for change. The sub-themes addiction, lack of mentalizing ability and shaming created the main theme: difficulties in treatment. The results indicate that the therapist agrees that there is no simple explanation for the occurrence of violence by men against women in intimate relations and neither a way of working against it. The results also indicate that the explanation for the occurrence of violence differs between therapists and they have some different opinions about how one should work to fight men's violence against women. / Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur behandlare beskriver orsaker till uppkomsten av mäns våld mot kvinnor i nära relationer samt vilka förutsättningar och svårigheter de upplever i behandlingen. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med fyra behandlare som arbetar med våldsutövande män. Vi har analyserat intervjumaterialet med hjälp av tematisk analys som resulterade i subtemana maskulinitetsnormer, våldserfarenheter och vanmakt som utgjorde huvudtemat orsaker till våldet. Alliansbyggande, motiverad klient, ansvarsinsikt, könsnormer i behandling utgjorde huvudtemat förutsättningar för förändring. Missbruk, bristande mentaliseringsförmåga och skambeläggande utgjorde huvudtemat svårigheter i behandlingen. Resultaten tyder på att behandlarna är överens om att det inte finns någon enkel förklaring till våldets uppkomst eller ett sätt att arbeta mot det. Resultaten tyder också på att förklaringen till våldets uppkomst skiljer sig åt mellan behandlarna och de har en del skilda meningar kring hur man bör arbeta för att bekämpa mäns våld mot kvinnor.

Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett utbrett och tilltagande folkhälsoproblem världen över som pågår oavbrutet, samt ett oroande hot mot kvinnors liv och trygghet. Både klinisk och epidemiologisk forskning visar att våld i nära relationer är associerat med stora negativa hälsoeffekter och är en av de främsta anledningarna till kvinnors ohälsa. Sjukvården har en betydande roll i bemötandet med våldsutsatta kvinnor och en stor betydelse för kvinnornas tillfrisknande. Sjukvårdspersonalens bemötande har en inverkan på kvinnornas rehabilitering för att återfå hälsa. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa hur våldsutsatta kvinnor upplever bemötandet inom vården. Metod: Författarna gjorde en litteraturöversikt med kvalitativa artiklar.Resultat:Litteraturöversiktens resultat visar att de flesta våldsutsatta kvinnorna upplevde brister i bemötandet av sjuksköterskor vilket ledde till en känsla av bristande kontroll och autonomi. Detta gjorde att vårdrelationen påverkades negativt och ett vårdlidande skapades hos kvinnan. Bristande kunskap hos sjuksköterskor kring våldsbrott upplevdes av de våldsutsatta kvinnorna. Sjukvårdspersonalen ska i bemötandet, enligt kvinnorna, vara förstående, stöttande, empatiska, tillitsgivande och icke dömande. För att främja hälsa och välbefinnande och för att kvinnorna ska våga berätta om våldsutsatthet var en trygg miljö och ett gott bemötande med god kommunikation av stor vikt. Sammanfattning: Resultatet påvisar att majoriteten av de våldsutsatta kvinnorna upplevde brister i bemötandet av sjuksköterskor. Resultatet visade en avsaknad av kunskap och empati hos sjukvårdspersonalen vilket uppmärksammades av de våldsutsatta kvinnorna. De våldsutsatta kvinnorna upplevde även att sjuksköterskornas värderingar och normer påverkade deras professionella bemötande och arbete. / Background: Gender-based violence against women is a globally increasing and ongoing public health problem that poses a threat against women’s lives and safety. Both clinical and epidemiological studies suggest that intimate partner violence is associated with major negative health effects and is also listed as the most common reason for ill health amongst women. In general, the healthcare system plays a crucial role in the treatment of abused women as the given treatment will have a profound impact upon a woman's ability for rehabilitation to regain health. Aim:The purpose of this literature review was to research abused women's experiences of treatment in healthcare. Method:The authors completed a literature review with qualitative articles. Results:The result suggests that a majority of abused women experienced inadequate treatment by nurses in the healthcare system which led to a feeling of lack of control and autonomy. Overall, this suggests a negative relationship between healthcare professionals and patients; where female patients recall a general lack of knowledge amongst nurses concerning ‘intimate partner violence’. Nurses should, in the treatment of abused women, be understanding, supportive, empathic, trust-giving and non- judgmental. To support women in speaking about endured violence, it is essential for these patients to experience a safe environment where healthcare staff provide an adequate reception with satisfactory patient communication.  Conclusion:The result of the given litteratur review confirm that a majority of abused women experience inadequate treatment from nurses within the healthcare system. Overall, this was primarily due to the nurses’ general lack of knowledge about intimate partner violence and was observed by the abused women of the given treatment. In addition, abused women in the study recall nurses’ personal values and norms as a contributing factor that affected their professional work and patient treatment.

The aim of this study was to examine how women subjected to men’s violence in close relationships are presented from an intersectional perspective in two selected policy documents. To analyse the policy documents Carol Bacchi´s discourse analysis approach What´s the problem represented to be? was used to detect important patterns in the material. The study showed that the construction of women subjected to violence covers a series of conceptions regarding how women should act and a framing of the abused woman as the problem carrier. Results from the study showed a gender neutral discourse and that a part of the problem representation contains framings of the ideal violence. The study also showed that categories of women are presented in terms of particularly vulnerable groups which is mainly done in exclusionary ways. Depending on how social workers comprehend these guidelines women subjected to violence might be affected differently. The findings suggest that an awareness of social discourses is of importance because it may affect how violence against women is understood and how women subjected to violence is treated.

Bakgrund: Enligt Världshälsoorganisationen har var tredje kvinna världen över någon gång under sin livstid varit utsatt för fysiskt och/eller sexuellt våld i nära relationer eller sexuellt våld av en icke känd förövare. Globalt sett är mäns våld mot kvinnor en av de största kränkningarna av de mänskliga rättigheterna. Konsekvenserna av våldet ökar risken för social isoleringen, psykiskt lidande, depression och självmord. Hälso- och sjukvården har en nyckelroll i att identifiera dessa kvinnor för att kunna ge dem individanpassat stöd. Syftet: var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som är utsatta för mäns våld i nära relationer  Metod: En litteraturstudie där åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar ingår. Databaserna CINAHL och PsycINFO användes till litteratursökningen. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier. Sjuksköterskan förskjuter ansvaret till andra som innebär att frågan om våld inte anses ingå i professionen, Brister i verksamheten som innebär brist på kunskap om våld, brist på utrymmen och tid. Förtvivlan och hjälplöshet innebär sjuksköterskornas upplevelser av maktlöshet, rädsla samt skam och skuld.   Slutsats: Hinder framkom som påverkade sjuksköterskornas arbete beträffande att ställa frågan om våldsutsatthet. Bland dessa framträdde tidsbrist, kunskapsbrist, brister i arbetsmiljön samt känslomässiga hinder. Sjuksköterskor behöver mer kunskap och fortbildning om våldsutsatta kvinnor varför en undersökning av svenska sjuksköterskors kunskaper inom ämnesområdet skulle vara intressant att ta del av. / Background: According to the World Health Organization, every third woman worldwide has been subjected to physical and/or sexual violence in intimate partner relationships or sexual violence by a non-partner during their lifetime. Globally, men's violence against women is one of the biggest violations of human rights. The consequences of violence increase the risk of social isolation, mental suffering, depression and can lead to suicide. Healthcare has a key role, not only in identifying these women but also in being able to provide them with individualized support. Aim: Nurses' experiences of encountering women who are exposed to men's violence in intimate partner relationships.  Method: A literature study with eight qualitative scientific articles was conducted. The databases PsycINFO and CINAHL were used for the literature study. Results: The result emerged in three categories. The nurse shifts responsibility to others, which means that the issue of violence is not considered a part of the profession. Shortcomings in clinical practice, which means that a lack of knowledge about violence exists together with a lack of space and time. Despair and helplessness means that the nurses' experience powerlessness, fear and also shame and guilt. Conclusion: Several obstacles affected the nurses' work regarding the question of exposure to violence. Among these, lack of time, lack of knowledge, deficiencies in the work environment and emotional barriers were highlighted. Nurses need more knowledge and training about women exposed to violence, which is why a survey of Swedish nurses' knowledge in the subject area would be interesting to take part in.

Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem världen över som får förödande konsekvenser för både kvinnor, barn och samhälle i form av ohälsa hos individen och höga samhällskostnader. Trots detta är våld och våldsutövning ett tabu- och skambelagtämne i samhället i stort där få insatser riktas till våldsutövarna som målgrupp och få arbetar rutinmässigt med att identifiera potentiella våldsutövare. En kommun i Sverige har sedan ett år arbetat med att ställa rutinmässiga frågor om våldsutövning, och är därmed av intresse attstudera vidare. Syfte: Studiens syfte var att undersöka socialarbetares erfarenhet och upplevelse av att ställa rutinmässiga frågor om våldsutövande som en del i det våldsförebyggande arbetet. Metod: En kvalitativ intervjustudie med fyra informanter från en mellanstor kommun i Sverige genomfördes och bearbetades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att rutinmässigt fråga om våldsutövning utifrån ett fastställt formulär kan vara ett lämpligt arbetssätt för att identifiera potentiella våldsutövare och därigenom kunna erbjuda stöd och hjälp. Såväl de professionella som klienterna hade enbra upplevelse av frågeverktyget. Verktyget har kunnat identifiera potentiella våldsutövare. Samtalen ses även som ett bra sätt att normalisera detta tabu- och skambelagda ämnet i samhället. Viktiga komponenter för att upprätthålla detta arbete har varit betydelsen av att ha en samordnare som skapar struktur och stöd. Frågeverktyget har en del utvecklingspotential som exempelvis att nå fler målgrupper genom andra formuleringar. Slutsats: Att fråga omvåld är en viktig del i det våldsförebyggande arbetet. Om inte frågan ställs framkommer heller inte några svar. Det undersökta arbetssättet har visat sig fungera inom den studerade kommunen. Men metoden behöver utvecklas och studeras vidare både innan den kan komma till användning inom fler kommuners arbete mot våld i nära relationer, samt för att uppfyllade nya bestämmelserna inom socialtjänstlagen som ställer högre krav på att insatser riktas till de som utövar våld. / Background: Men's violence against women is a major societal problem worldwide that has devastating consequences for both women, children and society causing health problems and high societal costs. Despite this, violence is a taboo and shameful subject in society at large, where few efforts are directed at perpetrators of violence as a target group and few professionals work routinely to identify potential perpetrators of violence. A municipality in Sweden has been working for one year asking routine questions about violence, and is thus of interest to study further. Aim: The aim of the study was to examine social workers' experience of asking questions about violence on a routine basis as part of the violence prevention work. Method: A qualitative interview study with four informants from amedium-sized municipality in Sweden was conducted and processed with the help of qualitative content analysis. Results: The results show that a routine question of violencebased on an established form seems to be an appropriate way of working to identify potential perpetrators of violence and thereby be able to offer support and help. Both the professionals and the clients had a good experience of the query tool. The tool has been able to identify potential perpetrators of violence. The conversations are also seen as a good way to normalize this taboo and shameful topic in society. Important components for maintaining this work have been the importance of having a coordinator who creates structure and support. The questionnaire instrument has some development potential, such as reaching more target groups through other formulations. Conclusion:Asking about violence is an important part of violence prevention work. If the question is not asked, no answers will appear either.The working method examined has been shown to work within the municipality studied. But the method needs to be developed and studied further before it can be used in more municipalities' work against partner violence, and to meet the new provisions in the Social Services Act that demands greater efforts to target and treat perpetrators.