The purpose of this thesis is to increase the knowledge about men’s violence against women in intimate partner relationship. The thesis is answering the following questions: how does research published within the timeperiod of 2010- 2021 describe and discuss the definition, meaning and extent of men’s violence against women in intimate partner relationship, what theoretical perspecitives and reasons can be found within the research and what does the research have to say about interventions to remedy the problem. Three theoretical perspectives are applied to analyse the data: intersectionality, power and social constructionism. The method used in this thesis is a thematic analysis. The result of this study shows that research do not agree upon how men’s violence against women in intimate relatioships should be understood and conceptualized and that there is a tendency to mix different concepts which creates confusion. The study shows that there are two major perspectives which dominates the field; the gender power perspective and family violence perspective. Furthermore, this thesis shows that there are no exact numbers regarding how widespread this problem is. Though, research agrees upon that tolerant attitudes towards violence and stereotypical gender roles contributes to a high level of violence towards women. Finally, this thesis shows that empowerment- oriented interventions are dominating in the field but is not without risks for women to take part in.

Studiens syfte är att undersöka hur rektorer i högstadieskolor runt om i Sverige uppfattar förutsättningarna att möta och implementera ändringarna i läroplanen avseende sexualitet och samtycke, kön, makt och jämställdhet, vilka tydliggörs i avsnitten värdegrund och uppdrag i Lgr22.  Bakgrunden ligger i det av regeringen presenterade åtgärdsprogrammet för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fyra högstadierektorer på olika platser i Sverige. Resultatet av intervjuerna och den tidigare forskningen har sedan analyserats utifrån det läroplansteoretiska perspektivet, med fokus på den samhällsfunktion som skolans värdegrundsarbete har i avseende att fostra demokratiska medborgare. Resultatet av studien visade på lokala skillnader avhängigt specifika problemområden som finns inom respektive skola. Att frigöra tid för förändringsarbete och implementering och att öka kunskapen bland lärare och föräldrar samt att vara närvarande vuxna i elevernas vardag framhävdes vara avgörande för implementering. Samtidigt visar resultatet på att ingen nationell kompetensutveckling erbjudits skolorna, istället får respektive skola utifrån bästa förmåga försöka hantera de utmaningar som finns och själva ta in den kunskapshöjning som matchar skolornas individuella problematik. I slutsatsen ifrågasätts om det ens är möjligt att förebygga samhällsproblem genom att lägga på mer i läroplanens värdegrund- och ansvarsdelar, särskilt som det kräver mer tid och resurser än skolor kan avvara.

Mäns våld mot kvinnor är ett samhällsproblem som behöver åtgärdas. Den uppbrottsprocess som kvinnor går igenom när hon lämnar en våldsam man är ofta lång och komplicerad. I uppbrottsprocessen finns det vissa faktorer som visar sig vara särskilt framträdande vid ett uppbrott och huruvida kvinnan blir fri från den våldsamma mannen eller inte. Syftet med vår studie är att analysera och sammanställa forskning om kvinnors uppbrott från en våldsam man. Genom en systematisk litteraturöversikt har vi granskat totalt 14 internationella artiklar som belyser uppbrottsprocessen hos kvinnor. Resultatet visar att de faktorer som var mest framträdande är ekonomi och boende, barn, socialt nätverk samt empowerment och personlig gränssättning. De fyra teman som presenteras analyseras med hjälp av ett feministiskt perspektiv och slutligen diskuteras huruvida de framförda faktorerna kan kopplas till den svenska kontexten. Vår litteraturöversikt visar att komplexiteten av uppbrottsprocessen består av kvinnans möjligheter till självständighet. Framför allt den ekonomiska självständigheten som försvåras av kvinnans vardag fylld av kontroll och dominans av en våldsam man. Ytterligare visar känslan av empowerment som en betydande faktor som även genomsyrar alla teman som presenteras i resultatet, att kvinnan med hjälp av familj/vänner eller samhälleliga instanser återtar makten till förändring.

Mäns våld mot kvinnor är ett samhällsproblem och kränker våldsutsatta kvinnors frihet. Kvinnliga offer är överrepresenterade i statiskt som berörvåld i nära relation. Med en kvalitativ ansats har vi haft som syfte att undersöka professionellas syn på varför kvinnor stannar kvar i våldsammaheterosexuella parrelationer och vad som möjliggör för ett uppbrott. Med ett målinriktat urval har sex professionella socialarbetare strategiskt valts ut för att besvara vårt syfte med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Denna studie tar stöd av teorierna, normaliseringsprocessen och uppbrottsprocessen. För att analysera det empiriska materialet har en tematisk analysmetod använts. Resultatet har brutits ner i följande trehuvudteman: rädsla, normaliseringsprocessen samt stöd. Följande subteman är barn, ekonomi, kärlek, kultur, isolering, internalisering, samhällets resurser och kunskap. Studien visade på kvarhållande faktorer, dessa var rädsla och en direkt följd av normaliseringsprocessen. Rädslan kvinnorna upplever kan härledas till barn, ekonomi, kärlek samt kultur. Enligt professionella upplever flera kvinnor en rädsla kring vad som kan hända barnen vid en eventuell separation och hur de ska klara sig ekonomiskt utan mannens finansiering. Rädslan kan även förväxlas med kärlek och en delkvinnor är styrda av kulturella normer, vilket skapar en rädsla för att lämna. Normaliseringsprocessen visade sig även vara ett återkommande tema som synliggör hur gränserna för vad som uppfattas vara normalt förskjuts och att våldet normaliseras för kvinnorna. De faktorer som visade sig möjliggöraför ett uppbrott från våldspräglade relationer var stöd i form av samhällets resurser, barn samt kunskap. Med hjälp av samhällets resurser kan kvinnor få hjälp med ekonomi, skydd samt skyddad identitet, vilket kan vara avgörande faktorer för att kunna lämna. Även kunskap kring kvinnans rättigheter och vilket stöd som finns tillgängligt är viktiga faktorer som möjliggjorde för ett uppbrott. / Men's violence against women is a societal problem that violates the freedom of women who are victims of violence. Female victims are overrepresented in statistics concerning violence in intimate relationships. With a qualitative approach, this study aims to examine professionals' perspectives on why women stay in abusive heterosexual relationships and what enables them to break free. Through purposeful sampling, six professional social workers have been strategically selected to address ouraim through semi-structured interviews. This study draws on the theories ofthe normalization process and the process of leaving an abusive relationship.A thematic analysis method has been employed to analyze the empirical material. The results have been categorized into three main themes: fear, the normalization process, and support. The following sub-themes include children, finances, love, culture, isolation, internalization, love, societal resources, and knowledge. According to the professionals, the most prominent factors keeping women in abusive relationships were fear and, as a direct consequence, the normalization process. The fear experienced by the women could be attributed to concerns about the children, financial dependence, and cultural norms. Several women were afraid of the potential consequences for their children in the event of a separation and how they would manage financially without the partner's support. The normalization process emerged as a recurring theme, highlighting how the boundaries of what is perceived as normal shift, and the violence becomes normalized for women. The factors enabling a break from violent relationships included support in the form of societal resources and knowledge. Through societal resources, women can receive assistance with finances, protection, and secure identity, which can be crucial factors in leaving. Awareness of women's rights and the available support also played significant roles in enabling a break.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer/strukturer som enligt tidigareforskning bidrar till och upprätthåller mäns våld mot kvinnor i heterosexuella parrelationer,med ett fokus på den manliga förövaren. Mäns våld mot kvinnor är ett utbrettsamhällsproblem som får allvarliga konsekvenser för både samhället och offret. Män utgören majoritet av våldsutövare, och det är därmed viktigt att undersöka deras perspektiv föratt kunna skapa en förståelse kring möjliga orsaker till att våldet sker. Uppsatsen är en narrativ litteraturöversikt där det empiriska materialet utgörs av 20 studiersamt en bok och en artikel. En teoridriven tematisk analys har genomförts därhuvudtemana En riktig man, Inte mitt fel samt Jag utövar våld identifierats. Dessadiskuteras främst i relation till hegemonisk maskulinitetsteori. Sammanfattningsvis visarresultatet att maskulina normer och omgivningens förväntningar styr männens agerandesamt förmåga till förändring, där bland annat rädsla för att ses som “svag” i andra mänsögon hindrar hjälpsökande. Icke-dömande bemötande och miljöer där män har förmågaatt bli konfronterade i sitt våldsamma beteende har påvisats vara viktigt för att skapaacceptans samt ansvarstagande. Avslutningsvis är ett återkommande drag att våldsutövarevill undvika skammen som tillkommer med att vara en kvinnomisshandlare, och använderdärför en variation av strategier för att positionera sig utanför begreppet. Uppsatsens relevans i socialt arbete återfinns i problemets utbreddhet och därmed behovetatt skapa en bredare förståelse för möjliga orsaker till dessa destruktiva strukturer. / The aim of the thesis is to examine which factors/structures, according to previousresearch, contribute to and maintain men´s violence against women in heterosexualintimate partner relationships, with empashis on the male perpetrator. Men´s violenceagainst women is a widespread social problem that has serious consequences for bothsociety and the victim. The majority of perpetrators of violence are men, and it is thereforeimportant to examine their perspective in order to create an understanding of the possiblereasons why the violence occurs. The thesis is a narrative literature review where the empirical material consists of 20 studiesas well as a book and an article. A theoretical thematic analysis has been conducted wherethe themes A real man, Not my fault and I practice violence have been identified. These aremainly discussed in relation to the theory of hegemonic masculinity. In summary, theresults show that masculine norms and societal expectations govern the men's actions andability to change, where, among other things, fear of being seen as "weak" in the eyes ofother men prevents help-seeking. Non-judgmental support and environments where mencan be confronted in their violent behavior have been shown to be important in creatingacceptance and taking accountability. In conclusion, a recurring feature is that maleperpetrators of violence seek to avoid the shame that comes with being a women batterer,and therefore use a variety of strategies to position themselves outside that category.  The thesis' relevance in social work lies in the prevalence of the problem and thus the needto create a broader understanding of possible causes for these destructive structures.

Studien syftade till att undersöka hur kvinnojourer arbetar med missbrukande och våldsutsatta kvinnor och hur de bedriver ett förbättringsarbete. Studien visade att arbetet med de dubbelt utsatta kvinnorna är ett komplext område där de missbrukande och våldsutsatta kvinnorna råkar ut för dubbel exkludering- och stämpling. Fem kvinnojourer har intervjuats där en yrkesverksam från varje jour har presenterat kvinnojouren. Bristande resurser, kunskap och en begränsad ekonomi är faktorer som påverkar möjligheten till att hjälpa de dubbelt utsatta. En stark vilja uppdagades hos kvinnojourerna i att förbättra och utveckla arbetet till de dubbelt utsatta kvinnorna. Analysen utfördes med hjälp av teorin om social exkludering och stämplingsteorin.  Den teoretiska analysen bekräftade situationen med dubbel stigmatisering och social exkludering av de kvinnorna med missbruksproblematik och våldsutsatthet. När det gäller socialt arbete finns det ett akut behov av att uppmärksamma de dubbelt utsatta kvinnorna och förbättra deras livssituation utifrån ett könsperspektiv. / The aim of the study was to investigate how women's shelters work with women who are victims of substance abuse and violence (double vulnerable) and how they carry out improvement work. The results of the study showed that the work with the double vulnerable women is a complex area where the double vulnerable women are exposed to double exclusion and stamping. Five women's shelters have been interviewed where one professional from each shelter has represented the shelter. Lack of resources, knowledge and limited economy are factors that affect the possibility of helping the double vulnerable. A strong will was revealed in the shelters to improve and develop the work for the double vulnerable women. The analysis is based on the theory of social exclusion and the stamping theory. The theoretical analysis confirmed the situation of double stigmatization and social exclusion of the double vulnerable women. In terms of social work, there is an urgent need to pay attention to the doubly vulnerable women and improve their life situation from a gender perspective.

I denna idé- och ideologianalys har vi studerat hur Aftonbladet och Expressen framställer fall där kvinnor dödats av en man de var eller har varit i en partnerrelation med. Detta med syfte att analysera hur denna typ av brottslighet porträtteras i dessa svenska nyhetsmedier och se kopplingar mellan gestaltningen och rådande maktstrukturer och attityder. Vi har utgått från ett socialkonstruktivistiskt och genusteoretiskt perspektiv där vi undersökt hur dessa artiklar porträtterar aktörerna och gärningen, samt hur detta kan kopplas till samhällets maktstrukturer och attityder. Vi har funnit att denna typ av nyhetsrapportering har starka drag av det patriarkala samhället där kvinnor underordnas män och framställs som de som bör ta ansvar för relationen. Vi ser även att män i flera fall inte fördöms för sina handlingar utan att skulden indirekt förskjuts till kvinnan. Vi menar att ett skifte av attityden i framställningen hos Aftonbladet och Expressen krävs för att en förändring i maktstrukturen och de rådande normerna ska kunna börja ske.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett problem som förekommer över hela världen. Forskning visar att sjuksköterskor känner sig oförberedda i mötet med våldsutsatta kvinnor, trots att de har ett ansvar att identifiera våld och remittera till stödverksamhet. För att öka medvetenheten och förståelsen för våld i nära relationer valdes att utgå från våldsutsatta kvinnors perspektiv. Syfte: Att beskriva våldsutsatta kvinnors erfarenheter av hälso- och sjukvården. Metod: Litteraturöversikt som baserats på artiklar av kvalitativ metod. Litteratursökning gjordes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Tolv artiklar genomgick en analys enligt Fribergs fem-stegsmodell. Resultat: Resultatet visar både positiva och negativa erfarenheter hos de deltagande kvinnorna av processen från att avslöja våldsutsatthet till att få stöd efter avslöjandet. Tidsbrist, okunskap och brist på integritet försvårade avslöjande. Vikten av att känna tillit till vårdgivaren, att inte göras till ett offer igen samt att få kontakt med stödverksamhet lyftes. Slutsats: Det finns en komplexitet i att arbeta med våld i nära relationer. Kvinnorna beskrev att vårdgivarens bemötande var avgörande i deras vård. Sjuksköterskor behöver utbildning inom området och kan arbeta utifrån empowerment för att stödja våldsutsatta kvinnor på ett adekvat sätt. / Background: Intimate partner violence is a problem that occurs worldwide. Research shows that nurses feel unprepared when meeting these women, despite the responsibility they must be able to identify violence and refer them to support. To increase the awareness and comprehension of intimate partner violence, it was chosen to raise the perspective of abused women. Purpose: To describe abused women’s experiences with healthcare. Method: Literature review based on qualitative methodological articles. A literature search was made in the databases PubMed, CINAHL, and PsycINFO. Twelve articles underwent a data analysis inspired by Friberg's five-step model. Result: The result presented positive and negative experiences of the participating women from the process of disclosing violence exposure to receiving support after the disclosure. Lack of time, ignorance, and lack of integrity made disclosure more difficult. The importance of trusting the care provider, not being victimized again, and receiving help to contact support activities was clarified. Conclusion: The work with intimate partner violence is complex. Women described that the care provider's treatment was crucial in their care. Nurses need training in the field and their work can be based on empowerment to adequately support abused women.

Sammanfattning Syftet med vår studie var att undersöka arbetsgivares uppfattningar om deras arbetsgivaransvar och vilka möjligheter de har att upptäcka och förebygga mäns våld mot kvinnor, i relation till det ökande distansarbetet. Förhoppningen var att studien skulle öka arbetsgivares medvetenhet kring samhällsproblemet mäns våld mot kvinnor och att detta skulle ge synergieffekter utifrån ökad kunskap och en vilja att ta större ansvar för samhällsproblematiken. Vi utgick från följande frågeställningar: Hur uppfattar arbetsgivare risken med att medarbetare som distansarbetar kan hamna i en arbetsmiljö som är otrygg och potentiellt skadlig? Hur säkerställer arbetsgivare arbetsmiljön och säkerheten i hemmet för sina medarbetare vid distansarbete, särskilt i relation till mäns våld mot kvinnor? Hur kan arbetsgivare påverka problematiken med mäns våld mot kvinnor och bidra till större samhällsnytta? Vi valde att utgå ifrån en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer för att samla in vårt empiriska material. Vårt urval bestod av sju enhetschefer från två olika kommuner, vilket bidrog till ett bredare perspektiv för studien. Samtliga enhetschefer hade ansvar över medarbetare som arbetade på distans. Vi genomförde samtliga intervjuer digitalt via videosamtal på Teams. Resultatet visade att enhetscheferna var osäkra på hur långtgående deras arbetsmiljöansvar var i relation till distansarbete. Möjligheten att upptäcka om en medarbetare blir utsatt för våld är något de allra flesta enhetscheferna upplever som en svår utmaning, de anser därför att det förebyggande arbetet har stor betydelse. / Abstract The purpose of our study was to investigate employers' perceptions of their employer responsibility and what opportunities they have to detect and prevent men's violence against women, in relation to the increasing telework. The hope was that the study would increase employers' awareness of the social problem of men's violence against women and that this would provide synergy effects based on increased knowledge and a willingness to take greater responsibility for the social problem. Our questions were as follows: How do employers perceive the risk that employees who work remotely may end up in a work environment that is unsafe and potentially harmful? How do employers ensure the work environment and safety at home for their employees when working remotely, especially in relation to men's violence against women? How can employers influence the problem of men's violence against women and contribute to greater societal benefit? We chose to start from a qualitative method of semi-structured interviews to collect our empirical material. Our sample consisted of seven unit managers from two different municipalities, which contributed to a broader perspective for the study. All unit managers had responsibility for employees who worked remotely. We conducted all interviews digitally via video calls on Teams. The result showed that the unit managers were unsure of how far-reaching their work environment responsibility was in relation to telework. The possibility of discovering if an employee is exposed to violence is something that the majority of the unit managers experienced as a difficult challenge, they therefore believed that preventive work is of great importance.

Bakgrund   Våld i nära relationer förekommer globalt oavsett social-, ekonomisk-, eller kulturell tillhörighet, där kvinnor är drabbade i högre utsträckning än männen. Våldet resulterar i kortsiktig och långvarig ohälsa för den våldsutsatta, i form av bland annat psykiska skador såsom posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), fysiska skador och låg självkänsla. Sjuksköterskan ska enligt rådande lagar och etiska riktlinjer ge stöd och hjälp för att främja och återställa hälsa, förebygga sjukdomar och lindra lidande. Sjuksköterskan har därför ett ansvar att uppmärksamma och hjälpa den våldsutsatta kvinnan.      Syfte Syftet var att beskriva vilka möjligheter och hinder det finns för sjuksköterskan att i vårdmötet identifiera kvinnan som utsatts för våld i nära relationer.      Metod En litteraturbaserad icke-systematisk litteraturöversikt med aktuell forskning genomfördes för att sammanställa resultatet. Sökningar genomfördes i databaserna PubMed och CiNAHL. Integrerad dataanalys tillämpades för att bearbeta och sammanställa data. Totalt inkluderades 19 vetenskapliga artiklar i examensarbetet.    Resultat Resultatet presenterades i två huvudkategorier; sjuksköterskans kompetenser och kunskapsbrist samt känslor och attityder. Möjligheter redovisades utifrån symtom och tecken på våldsutsatthet, kommunikation- och miljöfaktorer samt screeningsverktyg som alternativ. Hinder redovisades som brist på kunskap och oerfarenheter inom ämnet. Känslor och attityder utifrån sjuksköterskans värderingar, myter och rädslor samt den våldsutsatta kvinnans normer samt känslor av skuld, skam och rädslor utgjorde både möjliggörande och hindrande faktorer vid identifieringen utav den våldsutsatta kvinnan. Resultatet presenterade även våldets normaliseringsprocess i den sistnämnda huvudkategorin.    Slutsats Sjuksköterskans personliga värderingar och myter kring våldsutsatthet kan bidra till att identifieringen uteblir tillsammans med okunskap, rädslor och oerfarenhet. Den våldsutsatta kvinnan kan känna skuld och/eller skam samt att våldet kan normaliseras. Utbildning inom ämnet kan ses som fördelaktigt för att reducera hinder och öka möjligheten till att identifiera våldsutsatta kvinnan. / Background Intimate partner violence occurs globally regardless of social, economic or cultural affiliation, where women are affected to a greater extent than men. The violence results in short-term and long-term health issues for the victim in the form of, amongst other things, mental injuries such as post-traumatic stress disorder (PTSD), physical injuries and low self-esteem. According to current laws and ethical guidelines, nurses must work to promote and restore health, prevent diseases and alleviate suffering. Nurses therefore has a responsibility to pay attention to and help the abused woman.    Aim The purpose was to describe what facilitators and barriers there are for the nurse to identify women who have been subjected to intimate partner violence in the care meeting.    Method A literature-based unsystematic literature review with current research was conducted to compile the results. Searches were performed in the PubMed and CiNAHL databases. This study used integrated data analysis as a method to process and compile data. A total of 19 scientific articles were included in the Degree project.    Results The results were presented in two main categories; the nurse's skills and lack of knowledge as well as feelings and attitudes. Facilitators were reported based on symptoms and signs of exposure to violence, communication and environmental factors as well as screening tools as alternatives. Barriers were reported as a lack of knowledge and inexperience. Emotions and attitudes based on the nurse's values, myths and fears as well as the abused woman's norms and feelings of guilt, shame and fears constituted both as facilitators and barriers in the identification of the abused woman. The result also presented the normalization process of violence.    Conclusions Nurse's personal values and myths about intimate partner violence can contribute to the lack of identification, together with ignorance, fears and inexperience. The woman exposed to violence may feel guilt and/or shame and that the violence may be stigmatized. Education in the subject can be seen as beneficial in increasing the opportunity and reducing barriers to identifying the woman exposed to violence.