This thesis aims to provide a deeper understanding of the collaboration process between different authorities and organizations. The empirical example that the study is based on, is violence prevention work that aims to reduce men's violence against women. Of interest is where the focus is in the collaboration process, what function the collaboration process fulfills and what it results will be. The study uses concepts such as collaboration, collaboration theory, and system maintenance- and system changing gender equality work to answer the research questions. To answer the questions, I have interviewed three people from different authorities and organizations. Results show that the informants describe that collaboration is necessary as they are mutually dependent on each other in order to achieve their goals, according to the informants answers they largely agree with how collaboration works in theory versus practice described in collaboration theory and lastly the study conclude that the collaboration process largely results in a system-changing gender equality work.

Våld i nära relation är ett globalt problem och kränker våldsutsatta kvinnors handlingsfrihet, livsutrymmet och mänskliga rättigheter. Kvinnor är överrepresenterade offer för våld i nära relation och forskningen kring våldsutsatta kvinnors uppbrottsprocesser är begränsad. Syftet med vår studie var att undersöka hur tidigare forskning uppmärksammat uppbrottsprocesser som våldsutsatta kvinnor genomgår när de lämnar våldsutövande män. Vi har undersökt främjande och hindrande faktorer i kvinnornas uppbrottsprocesser. Utifrån en integrativ litteraturstudie har 12 vetenskapliga artiklar valts ut där resultatet tematiserats varpå en analys har genomförts utifrån ett intersektionellt perspektiv och generella motståndsresurser. Resultatet visar att uppbrottsprocesser är komplexa och att okunskap i omgivande nätverk och hos professionella som arbetar med våldsutsatta kvinnor finns. I analysen framkommer det att uppbrottsprocessen inte kan ses utifrån ett perspektiv utan att faktorer innan, under och efter uppbrottet måste beaktas för att ge våldsutsatta kvinnor det stöd de behöver. / Domestic violence is a global issue and violates abused women's latitude, living space and human rights. Women are overrepresented victims of domestic violence and research about abused women’s breakup processes is limited. The purpose of this study was to examine how former research describes abused women’s breakup processes when they leave violent men. We have investigated facilitating and obstructing factors in women’s breakup processes. With an integrative literature study 12 science articles have been chosen where the results have been thematized whereupon an analysis have been implemented from an intersectional perspective and general resistance resources. The result indicates that breakup processes are complex and that ignorance in surrounding networks and among professionals who work with abused women exists. The analysis shows that the breakup process can’t be seen from only one perspective but that factors before, during and after the breakup must be accounted for to be able to give the support that abused women need.

From an intersectional perspective, we examine how the vulnerability of older women to intimate partner violence is adressed in the social service´s governing documents and in professional´s description of their work. To fulfill this objective and best formulate our study, we have chosen to combine two qualitative methods, document analysis with an interview study. Older women and their vulnerability to intimate partner violence are largely invisible in both research, policy documents and in the descriptions of the professional social work with intimate partner violence in older women. The lack of standard definitions and unifromity in research makes it difficult to get a comprehensive picture of the problem´s prevalence and its meaning. It also means that the professionals can not acquire sufficient knowledge, feeling thet they have lack of knowledge on the subject. Overall, our conclusion is that the social work with older women´s vulnerability to initmate partner violence is almost invisible. Which means that there is probably a large unknown number of older women who are exposed to violence in a close relationship.

Syftet med studien är att belysa vilka svårigheter anhöriga vars närstående tvingas leva”gömd” möter samt vilka utvecklingsområden som finns för att stötta dessa anhöriga. Dettautifrån yrkesverksamma jourkvinnors perspektiv. Studien tillämpas med kvalitativmetodansats och semistrukturerade intervjuer har förts med tre yrkesverksamma jourkvinnorpå tre olika svenska kvinnojourer. Det insamlade datamaterialet har analyserats med tematiskanalys och de teman som identifierats är olika typer av stöd, stöd från samhället, stöd frånideella krafter, stöd som efterfrågas, svårigheter anhöriga kan möta, frustration/vanmaktsamt rädsla/oro. Studien visar att anhöriga upplever oro, frustration och vanmakt när derasnärstående tvingas leva gömd på grund av det eftervåld som den före detta partnern utsätterdem för samt att det finns en osäkerhet kring var man som anhörig kan söka sig, då det mestastödet riktas mot den som är våldsutsatt. / The purpose of this study is to highlight the difficulties that informal supporters are facedwith when domestic violence (DV) survivors have to live with protected personal data, aswell as the development area for supporting this group. The study emanates from theperspective of women’s shelter staff. The study is applied with a qualitative methodology andsemi-structured interviews have been conducted with three women’s shelter staff at threedifferent Swedish women’s shelters. The collected data has been analyzed with thematicanalysis and the themes identified are different types of support, support from society, supportfrom non-profit organizations, requested support, difficulties relatives may face, frustration/powerlessness and fear/anxiety. The study shows that informal supporters experience anxiety, frustration, and powerlessness when DV survivors are forced to live in hiding due to the subsequent violence that the ex-partner exposes them to. Another finding is uncertainty about where one as an informal supporter can turn to, as most support is directed towards the DV survivor.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem. Våldet kan uttrycka sig på flera olika sätt och leda till omfattande hälsoproblem. Hälso- och sjukvården har en viktig roll i att screena, identifiera och stödja våldsutsatta kvinnor. Det är avgörande att hälso- och sjukvårdspersonal skapar en trygg miljö för patienterna. Syfte: Syftet var att synliggöra hinder för sjuksköterskor att identifiera mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Metod: En litteraturöversikt baserad på fyra kvalitativa, fyra kvantitativa och fyra mixade originalartiklar hämtade från databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Resultatet är strukturerat utifrån tre huvudteman: Kunskap- och utbildningsbrist, Organisatoriska hinder samt Känslomässiga hinder. Sjuksköterskor vittnar om kunskapsluckor, bristande rutiner, knappa resurser, utmaningar i arbetsmiljön, tidsbrist, attityder och rädslor. Slutsats: Sjuksköterskor möter hinder vid identifiering av våld i nära relation. Fördjupad kunskap, större organisatoriskt stöd och ökad medvetenhet är viktigt för att förbättra arbetet med våldsutsatta kvinnor. / Background: Intimate partner violence is a global public health problem, manifesting in various forms and causing significant health problems. Healthcare plays an important role in screening, identifying, and supporting battered women. It's essential that healthcare professionals create a safe environment for patients. Aim: The purpose was to highlight barriers for nurses in identifying men's violence against women in partner relationships. Method: A literature review based on four qualitative, four quantitative and four mixed-methods original articles retrieved from the databases CINAHL and PubMed. Results: The results are structured around three main themes: Lack of knowledge and education, Organizational barriers and Emotional barriers. Nurses report about knowledge gaps, lacking protocols, resource limitations, work environment challenges, time constraints, attitudes and fears. Conclusions: Nurses encounter barriers in identifying intimate partner violence. Enhanced knowledge, greater organizational support, and increased awareness are important for improving work with battered women.

Mäns våld mot kvinnor är ett omfattande samhällsproblem, där internationell forskning visar att mäns våld mot kvinnor tenderar att öka under samhällskriser. Syftet med studien är att undersöka om öppenvårdens praktiska arbete med våldsutsatta kvinnor såväl påverkades som förändrades av covid-19-pandemin. Studien syftar också till att undersöka om socialarbetare inom öppenvården upplever att mäns våld mot kvinnor förändrades under pandemin och i så fall hur. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med fem socialarbetare inom öppenvården. För att analysera resultatet har tematisk analys tillämpats, med grund i de teoretiska begreppen handlingsutrymme, organisatorisk resiliens, makt och kontroll samt social isolering. Studien visar att våld gentemot kvinnor ökade och blev grövre under pandemin till följd av de restriktioner som infördes, samtidigt som färre kvinnor sökte hjälp för sin utsatthet under pandemin. Vidare förändrades öppenvårdens praktiska arbete på grund av pandemins restriktioner, gällande ett digitaliserat klientarbete och anpassade arbetssätt. Slutligen konstateras det att öppenvårdens praktiska arbete med våldsutsatta kvinnor återgått till hur det var innan pandemin, samtidigt som nya digitala möjligheter har uppkommit. Våldet har även ökat efter pandemin, vilket medfört att öppenvården idag har ett större fokus på våld samt bristfälliga resurser. / Men's violence against women is an extensive social problem, where international studies implies that men’s violence against women tend to increase during crises in the society.The aim of this study is to examine if the practical work in the open care with female victims of domestic violence was affected and changed due to the covid-19-pandemic. The study also aims to examine whether social workers in the open care experience that men's violence against women changed during the pandemic and if so how. The study is based on semi-structured interviews with five social workers in the open care. Thematic analysis has been applied to analyze the results, based on the theoretical concepts: capacity for action, organizational resilience, power, control and social isolation. The study indicates that the violence increased during the pandemic and was more severe due to the effects of the pandemic restrictions. Furthermore, the study found that although the violence increased, fewer victims sought aid during the pandemic. The pandemic also changed the practical work in the open care, regarding digitized client work and adapted working methods. Finally, the practical work in aid of abused women at the open care has mostly returned to pre-pandemic ways. However, digital opportunities have emerged. The domestic violence has also increased after the pandemic, resulting in a larger focus on violence and lack of resources in the open care today.

Studien utforskar hur svenska nyhetsmediers rubriksättning medverkar till mediediskursen om mäns våld mot kvinnor. Genom feministisk kritisk diskursanalys undersöks hur rubrikers struktur konstruerar ansvar och skuld genom våldtäktsmyter och språkliga funktioner. Transitivitetsanalys utgör grunden för att studera de språkliga funktionerna och kombineras med teorin om våldtäktsmyter. Studien granskar rubriker från Sveriges fyra största nyhetstidningar: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet när de rapporterar om våldtäktsfall som begåtts i Sverige.  Resultatet visar att det i rubrikerna förekommer våldtäktsmyter som tillsammans med språkliga funktioner, som nominalisering och passiv form, bidrar till en nedtoning av förövarens ansvar samt ger en ensidig bild av våldet. Studien visar även att skuldbeläggning av både offer och förövare sker genom uppseendeväckande titlar och omständigheter samt språkliga funktioner, vilket även ses bidra till ett upprätthållande av våldtäktsmyter. Myterna ter sig dock något mer diskreta jämfört med tidigare studier varför deras existens kan ses som mer raffinerad.  Synligheten av brottet och de inblandades könstillhörighet ses som en avgörande faktor i att skildra den strukturella samhällsproblematiken som det sexuella våldet utgör. Studien visar att en förändring av rubrikernas struktur och språk kan utgöra en omgående skillnad i hur ansvar och skuld konstrueras i mediediskursen om mäns våld mot kvinnor. / The study explores how the headlines of Swedish news media contribute to the media discourse on men's violence against women. Through feminist critical discourse analysis, it examines how the structure of headlines constructs responsibility and guilt through rape myths and linguistic functions. Transitivity analysis forms the basis for studying the linguistic functions and is combined with the theory of rape myths. The study examines headlines from Sweden's four largest newspapers: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, and Svenska Dagbladet when reporting on rape cases that have occurred in Sweden.  The results show that the headlines contain rape myths that, together with linguistic functions such as nominalization and passive voice, contribute to downplaying the perpetrator's responsibility and provide a one-sided view of the violence. The study also reveals that blaming both the victim and the perpetrator occurs through sensational titles and circumstances, as well as linguistic functions, which are also seen to contribute to the perpetuation of rape myths. However, the myths appear somewhat more discreet compared to previous studies, which is why their existence can be seen as more refined.  The visibility of the crime and the gender identity of those involved are seen as crucial factors in depicting the structural societal problem that sexual violence represents. The study suggests that a change in the structure and language of headlines can make an immediate difference in how responsibility and guilt are constructed in the media discourse on men's violence against women.

Utgångspunkten för den här uppsatsen har varit att sammanställa och kartlägga frågeställningar i studentarbeten och i forskning som på något sätt behandlat polisiär utredning av brott inom nära relation. Syftet har varit att synliggöra vilka delar och aspekter av utredningar av brott i nära relation som varit och är av intresse för studentuppsatser och forskning. Detta har undersökts i en nordisk kontext. För att besvara uppsatsens frågeställning har en litteraturöversikt utförts. Datainsamlingen har gjorts i fyra olika sökbara databaser, och efter en genomgång av titlar (n=6177) valdes fulltexter (n=99) ut för genomläsning. Efter genomläsningen valdes fulltexter (n=79) ut som uppfyllde de uppställda kriterierna för inklusion. Resultatet visar att fem övergripande kategorier kunnat identifieras, samt att en majoritet av de inkluderade forskningsfrågorna behandlar tre av de övergripande kategorierna: samverkan, upplevelse av att utreda brott, samt olika typer av utredningsmetoder. Samtliga frågeställningar som har berört utredning med koppling till särskilt sårbara brottsoffer har behandlats i studentuppsatser.

This essay intended to examine gender equality policies of four parliamentary parties in Sweden. The parties selected for this thesis were the Left Party, the Social Democrats, the Liberals and the Sweden Democrats. This thesis aim was to study the parties’ election manifestos, party programs and debates in order to compare the parties’ gender equality policies with each other through a qualitative idea analysis. The investigation is centered around three equality issues which are honour-related violence and oppression, economic inequality and men's violence against women. The results presented that the parties have different views on both what equality is and what measures need to be taken to achieve equality. The Left Party and the Social Democrats focused on demolishing patriarchal power structures and working preventively. The Liberals rather emphasized individual over the group and punishing crimes. The Sweden Democrats, in turn, argued that there were no widespread patriarchal power structures in society and that a large factor in violence against women came from excess immigration and increased punishments rather than preventing crime. The survey shows that the politics of all parties are not characterized by gender equality. Rather, the parties' gender equality policy is characterized by the party's other policies.

Syftet är att med hjälp av en litteraturöversikt öka kunskapen kring hur våldsutsatta kvinnors hälsa och livssituation påverkas av mäns våld. Metoden som använts till uppsatsen är en litteraturöversikt där 20 vetenskapliga artiklar valts ut efter relevans sett till uppsatsens syfte. Materialet har sedan noggrant kategoriserats med hjälp av en tematisk analys. De teman som återfinns i uppsatsen är begränsningar i kvinnors livssituation, social hälsa, psykisk hälsa, fysisk hälsa samt vårdbesök relaterat till hälsa och livssituation. Resultatet indikerar att mäns våld mot kvinnor medför förödande konsekvenser på kvinnors hälsa. Konsekvenser på den psykiska hälsan som redovisas i resultatet är bland annat, posttraumatiskt stressyndrom, ångest, depression samt ett flertal andra återkommande känslor. Vidare påverkas den sociala hälsan negativt då kvinnor som utsätts för partnervåld ofta isoleras på grund av männens kontroll, vilket leder till ett minskat socialt nätverk. Direkta skador och nedsättningar på kroppen är fysiska effekter av våld som visat sig vara vanligt förekommande. Det finns för våldsutsatta kvinnor ett stort behov av vård men det kan också vara en svår process för många att gå igenom. Normaliseringsprocessen är en teori som förklarar kvinnors förändrade verklighetsbilder. Vi har nått ökad kunskap kring kvinnors våldsutsatthet med hjälp av normaliseringsprocessen och den insamlade empirin. I analysen tydliggörs hur kvinnor går från att erhålla egen kontroll över sina liv, till att förlora den på grund av männens makt. / The aim is to use a literature review to increase knowledge about how the health and life situation of women exposed to violence are affected by men's violence. The method used for the essay is a literature review where 20 scientific articles have been selected according to relevance in terms of the purpose of the essay, the material has then been carefully categorized by using a thematic analysis. The themes found in the essay are limitations in women’s life situation, social health, mental health, physical health and care visits related to health and life situation. The results indicate that men’s violence against women has devastating consequences for women’s health. Consequences on the mental health that are shown in the results are for instance post-traumatic stress disorder, anxiety, depression and several other recurring emotions. Furthermore, social health is negatively affected as women who are exposed to partner violence are often isolated due to men’s control, which leads to a reduced social network. Direct injuries and impairments to the body are physical effects of violence that have been shown to be common. There is a great need of care for abused women, but it can also be a difficult process for many to go through. The normalization process is a theory that explains women’s changing images of reality. We have achieved increased knowledge about women’s exposure to violence with help of the normalization process and the collected empirical evidence. The analysis clarifies how women go from having their own control over their lives, to losing it due to men’s power.