The purpose of the study is to investigate women’s experiences with psychological violence in intimate partner relationships in order to understand how they view their situation based on interactions with their environment and authority representatives. By highlighting this subject, the ambition was to expand knowledge to professionals who meet women in the targeted group, due to knowledge gaps and lack of awareness among professionals regarding how psychological violence affects women. A qualitative approach was used by reading seven autobiographies by women with experience with psychological violence to capture the women’s subjective experiences. The results were analyzed through content analysis which means that common themes were selected from each autobiography by a reading schedule to form a coding scheme. The results showed that the women were exposed to psychological violence in the form of controlling behaviors, isolation and the violence was alternated with warmth and love. The women share experiences regarding the expression and consequences of the psychological violence, while they share differences about interactions with the environment and authorities that contain both positive and negative experiences. The environment was shown to be vital for the woman's opportunities to leave the violent relationship. However, dilemmas may arise for friends and family to help the woman because they may feel codependent, which results in them feeling hopeless. This concludes that professionals and the women’s environment need more knowledge regarding how psychological violence manifests itself, its consequences and how the women normalizes the violence in order to understand the women’s conditions and help them break free from factors that are maintaining the violence. KEY WORDS: psychological abuse, intimate partner violence, effects on mental health, help seeking, men’s violence against women, professional approach

The purpose of this study is to provide knowledge about social services and women's shelter relate to and work with abused women during crises like Covid-19. The study is based on seven qualitative semiconstructed interviews with professional social workers and workers from women shelters on Gotland. The study shows that its difficult to come to a conclusion what the consequence for abused women have resulted in. The social services have experienced a challenge with a different way of practise and a closed society. Common for both social services and woman shelter is the worry about womens vulnerability. Rapports from the women shelter shows that more women requested aid while the social services states that they cannot see a distinct increase. There is no unambigious answer to if the abused women suffered more during the pandemic. It is only after the restrictions begin to disapear that it becomes clearer how Covid-19 has affected these  women

I denna studie har vi undersökt husdjurens roll och påverkan på våldsutsattas uppbrott från relationer där det förekommit våld. Vi har genom semistrukturerade intervjuer med personal på skyddade boenden och kvinnojourer tagit del av vad de har för kunskap, erfarenhet och egna resonemang kring mäns våld mot kvinnor och barn samt uppbrottsprocessen där det finns husdjur med i bilden. Genom en tematisk analys tog vi oss närmare respondenternas arbetssätt, personliga- och organisatoriska förutsättningar samt utmaningar i arbetet med våldsutsatta och deras husdjur. Resultatet visar på en varierande kunskapsnivå och syn på husdjurens betydelse. Det vi kan se i studien är att husdjuren inte är uteslutna från våld i hemmet och våldet är både ett straffrättsligt lindrigt och ett känslomässigt effektivt sätt att skada även de tvåbenta i hushållet. Husdjuren kan vara en starkt kvarhållande faktor och möjligheten att rädda husdjuren från våldsutövaren kan vara en fråga om liv och död för husdjuren. För människorna som ändå lyckas lämna utan att ta med sig djuret kan det innebära stora trauman, känslor av skuld och skam samt en risk att hon till slut väljer att gå tillbaka till förövaren.Vi har tagit del av respondenternas tankar och förslag på framtida lösningar och önskemål. Studien visar att problemet med djurens utsatthet i våldsamma relationer är något som på flera sätt ingår i ett aktivt förändringsarbete på flera boenden just nu och med hjälp av kunskap och förståelse går det att rädda liv. / In this study we have examined the role and effect that pets have on victims of violence’s process of separation from relationships where violence exists. With semi-structured interviews with the staff from shelters and women’s shelters, we learnt more about their experience, knowledge, and reasoning around the violence in relationships and breakups where pets are present. Through a thematic analysis we have approached the respondents’ work procedures, organizational- and personal conditions as well as challenges in the work with victims of violence and their pets. The results show a varying knowledge level and view of the importance of pets. The study shows that the animals are not excluded from the domestic violence and that the violence is both punitively cheap but also an emotionally effective way to also harm the two-legged in the household. The animals can be a strong detaining factor and the opportunity of saving the animals from the perpetrator can be a matter of life and death for the animal. For the people that still manage to leave without bringing the animal with them it can amount to large trauma, feelings of guilt and shame, and that she in the end chooses to go back. We also got to take part of the respondents' thoughts and suggestions for future solutions and wishes. The study also shows that the problem with vulnerability of animals is something that in many ways is part of an active work for change in several shelters at this moment and that with the help of knowledge and understanding it is possible to save lives.

Intimate partner violence is one of the most common forms of violence againstwomen and is a widespread social problem that affects women among allsocioeconomic, religious and cultural groups. It is the social services responsibilityto meet these women and to especially consider the well-being of women who havebeen exposed to violence or abuse by a partner. Research within the field shows thatthere are several reasons why it may be difficult for abused women to break therelationship with the abuser. One reason is the feelings of guilt and shame thatcommonly submerge in an abusive relationship. Research suggests that women whohave been victims to domestic abuse may need informal support before they seekfurther support from professionals. How this first uncovering of the violence isreceived may be crucial to the woman's further actions and reasoning about hersituation. In today's society we live a big part of our lives online where we interactwith each other on a daily basis. Several people turn to digital platforms to receiveadvice and support for their real issues when they may feel like they can't turn topeople around them in real life. These digital platforms have been seen gettingincreasingly used by survivors of intimate partner violence to share theirexperiences as well as seek support and advice. This study is a netnographic study about women exposed to intimate partnerviolence and their help seeking behaviors on the Swedish online forums Flashbackand Familjeliv. The aim of this study is to explore the responses these women getwhen they seek support and advice about their situation online. The results of thisstudy shows that women who seek support online receive a wide range of responseswhere we could identify stigmatizing as well as destigmatizing elements. Thestigmatizing responses consisted mainly of victim blaming where the woman wastold she had herself to blame whereas the destigmatizing responses consisted ofemotional support and practical advice.

The aim of this study is to gain a deeper understanding about the nature of psychological violence in heterosexual relationships. The study's method consists of a qualitative research approach where the data source consists of six autobiographies. A thematic, theory-driven, text analysis of the autobiographies has been made, where the gender power perspective is used as a theoretical grid. The thematic text analysis has generated four main themes with two or three sub-themes. The study contributes to an increased understanding of the factors that determine why women stay in destructive relationships and provides an insight into the vulnerability of women in a patriarchal society. The results of the study highlight that men's acts of violence is a strategy to gain a superior position over women. In addition, it is noted that psychological violence is expressed in different ways and what contributes to the violence becoming invisible to women. The study also shows that the nature of psychological violence enables a power imbalance between the parties, where women adapt their behavior and men's violence against them escalates. Finally, it is noted that there are internal and external factors that determine why women stay in violent relationships, as well as the psychosocial consequences of the violence. / Studiens syfte är att få en fördjupad förståelse för det psykiska våldets karaktär i heterosexuella parrelationer. Studiens metod utgörs av en kvalitativ forskningsansats där datakällan består av sex självbiografier. En tematisk, empiridriven, textanalys av självbiografierna har gjorts, där könsmaktsperspektivet används som ett teoretiskt raster. Den tematiska textanalysen har genererat fyra huvudteman med två till tre underteman. Studien bidrar till att öka förståelsen för vilka faktorer som är avgörande för att kvinnor stannar i destruktiva relationer och dessutom ge en inblick i kvinnors utsatthet i ett patriarkalt samhälle. Studiens resultat lyfter att männens våldshandlingar är en strategi för att få en överordnad position gentemot kvinnorna. Dessutom uppmärksammas att psykiskt våld uttrycks på olika sätt och framför de faktorer som bidrar till att våldet blir osynligt för kvinnorna. Studien visar även att det psykiska våldets karaktär möjliggör en maktobalans mellan parterna, där kvinnorna anpassar sina beteenden gentemot männen och att våldet gentemot kvinnorna eskalerar. Slutligen uppmärksammas att det finns inre och yttre faktorer som är avgörande för att kvinnor stannar i våldsamma relationer, samt vilka psykosociala konsekvenser våldet ger.

Föreliggande kvalitativa intervjustudie bygger på intervjuer med åtta kvinnor som i förfluten tid levt i en relation med förekomst av våld. Syftet med studien var att belysa heteronormativa kvinnors upplevelser av vad de anser har varit skadligt och/eller hjälpsamt i samband med och efter uppbrottet från en våldsam relation. Studien syftade även till att utröna förekomsten av kunskap, stödinsatser, behov och utmaningar som ställts under läknings- och återhämtningsprocessen. Det krävs större bildning om våld i nära relation på alla samhällsnivåer för att få en förståelse för hur hjälpinsatser och bemötande av kvinnor och barn bäst bör tillämpas. Det råder även brist på studier utifrån kvinnors egna upplevelser och insikter kring våldets mekanismer. Många kvinnor drabbas årligen av våldets konsekvenser, där förekomst och utevaro av kunskap och förmåga till stödjande hjälpinsatser i samhället kommit att påverka alla led av kvinnors uppbrotts-, läknings- och återhämtningsprocess. / The present qualitative interview studies are based on interviews with eight women who in the past have lived in a relationship with the occurrence of violence. The aim of this study was to illustrate heteronormative women's experiences of what they consider having been harmful and/or helpful in connection with and after the breakup from a violent relationship. The study also aimed to determine the prevalence of knowledge, support, needs and challenges that have been posed during the healing and recovery process. There is a need for greater education about domestic violence at all levels of society to gain an understanding of how relief efforts and the treatment of women and children should best be applied. There is also a lack of studies based on women's own experiences and insights into the mechanisms of violence. Many women are affected annually by the consequences of violence, where the presence and absence of knowledge and the ability to provide supportive assistance in society has come to affect all stages of the women's break-up, healing, and recovery process.

Denna kvalitativa studie syftar att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur tre kvinnor tagit sig ur nära relationer till våldsutövande män. Vidare undersöks de möjligheter och hinder som återfinns i processen samt hur uppbrottet kan förstås i relation till samhällets genusordning. Empirin består av tre våldsutsatta kvinnors självbiografier och har analyserats med hjälp av tematisk analys. Studiens teoretiska verktyg utgörs av Lundgrens (2004) teori om normaliseringsprocessen, Holmberg och Enanders (2011) teori om uppbrottsprocessen samt Hirdmans (2003) teori om genussystemet. Resultatet visar att kvinnors uppbrottsprocess präglas av ett starkt emotionellt band samt mannens växling mellan värme och våld. Dessa faktorer samt mannens makt- och kontrollstrategier bidrar till maktobalansen i relationen. För att återfå kontroll har kvinnorna olika anpassnings- och motståndsstrategier. Trots att detta i de flesta fall leder till gränsförskjutning och normalisering av våldet, påvisar det att kvinnorna inte är "passiva offer" som stereotypen av den våldsutsatta kvnnan lyder. Denna kvalitativa studie visar mäns våld mot kvinnor kopplat till genusperspektiv. Dock har vi funnit att detta perspektiv inte visar hur kvinnor inte är underordnade i alla lägen samt att dem på en individuell nivå utövar motstånd mot makt och förtryck. / This qualitative study aims to examine three women's processes of leaving relationships to violent men from a gender perspective. Furthermore, this study examines the possibilities and obstacles that may arise during the process, as well as how leaving a violent relationship can be understood in regard to society's gender system. The data consists of three autobiographies of women who are victims of domestic violence and analyzed using thematic analysis. The study's theoretical tools are provided by Lundgren's (2004) theory of the normalization process, Holmberg and Enander's (2011) theory of the leaving process and Hirdman's (2003) theory of the gender system. The results show that the leaving process features a strong emotional bond and the man's transition from love to violence. It is these factors that along with the man's power and control strategies that together contribute to the imbalance of power in the relationship. To regain control, women have different strategies of adaption and resistance. Although in most cases this leads to a shift of boundries and a normalization of the violence, it shows that women are not "passive victims" like the stereotypical abused woman. This qualitative study shows men's violence against women in relation to gender perspective. However, we have found that the theory does not provide a perspective that shows how women are not always subordinated and that on an individual level exert resistance against power and oppression.

Mäns våld mot kvinnor kan ses som ett problem som ger konsekvenser på både individ- och samhällsnivå. Det språk som används i media kan ses påverka våra uppfattningar och tolkningar av det som rapporteras. Hur mäns våld mot kvinnor diskuteras i det offentliga rummet har därmed varit relevant att studera för att få en bild av hur debatten om ämnet ser ut. Studien har därmed syftat till att undersöka hur mäns våld mot kvinnor i parrelation framställs i debattartiklar under 2023 i Sverige med hjälp av en kritisk diskursanalys. För att besvara syftet har en kvalitativ dokumentstudie av svenska debattartiklar gjorts. Studiens teoretiska ramverk har varit den ekologiska förklaringsmodellen av Heise, som vidareutvecklats av UN Women, samt Faircloughs kritiska diskursanalys. Resultatet visar två gemensamma diskurser vi benämnt Mäns våld mot kvinnor som ett samhällsproblem och Mäns våld mot kvinnor bör hanteras kollektivt. Diskurserna synliggörs på olika sätt i debattartiklarna beroende på hur skribenterna har uttryckt sig vilket vi delat in i olika teman. Fokuset i vår analys har varit på ordval och modalitet vilket är den första nivån i Faircloughs kritiska diskursanalys. Vi har genom det kunnat se att skribenterna tenderar att använda ett förstärkande språk när de skriver om mäns våld mot kvinnor i parrelation. Våldet beskrivs främst som ett strukturellt problem vilket vi relaterat till den samhälleliga nivån i den ekologiska modellen och den tredje nivån i den kritiska diskursanalysen.

Hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) är ett komplext fenomen somnyligen fått utökat utrymme inom svensk debatt och politik. Tidigareforskning visar att det saknas förståelse för hedersrelaterat våld utanförramarna av kulturella perspektiv. Vidare leder detta till en otillräcklig ochsimplifierad bild av fenomenet. Forskning visar även att behandlare somhjälper och vårdar hedersvåldsutsatta kvinnor bemöter klienten utifrån sinaföreställningar. Föreställningar om individer av annan kultur är oftageneraliserande och påverkar kvalitén på given hjälp och vård. Syftet meddenna studie är att undersöka hur socialarbetare beskriver sitt arbete medhedersvåldsutsatta kvinnor. Vi ämnar även att undersöka vilka föreställningarom kvinnorna som framkommer ur socialarbetarnas beskrivning av arbetet.Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med socialarbetare inomfältet av HRV framkom att det idag finns fler hinder än möjligheter i detpraktiska arbetet. Resultatet av denna studie visar att den hedersvåldsutsattakvinnan generaliseras då hon sällan blir förstådd utanför kontexten av henneskultur. Därigenom blir våldet hon utsätts för förminskat med tiden. Dettabeskrivs främst ha grund i att det hjälpande och stöttande arbetet utförs undertids- och resursbrist. Därför är det av vikt att den hjälpsökandehedersvåldsutsatta kvinnan får professionella möten där vikt läggs påinkludering och individuella behov. Resultatet visar att kvinnan som kännersig förstådd stannar kvar i det professionella samarbetet och har större chansatt bryta sig från våldet inom hennes familj.

The aim of the study has been to highlight men's experiences of their violence against their former partners. The questions that answered the purpose of the study have focused on the reasons why men tend to use violence against their partners and whether they subsequently take responsibility for their violence and if so, how this is the case. The study is of a qualitative approach and is based on five interviews with men who have been treated for their violent behavior. The theories that the study leans towards are the social psychological and sociological perspectives with a focus on social heritage and the social learning theory. The study's empirical data and the causes of the violence is also linked to the external factors of the ecological perspective, such as drugs, alcohol, economic vulnerability and crime. Other theoretical perspectives and explanatory models that are used to explain men's acts of violence against their former partner are the disfavor perspective in the individual psychological perspective, the gender power perspective and system theory explanatory models. The result of the study indicate that the causes of men's violence against women are often explained as the woman's own fault when the man often believes that the woman has provoked him to take violence. Many times, however, there are several different reasons for men's violence against women who are interwoven in several different theoretical explanatory models. Many of the men in the study still do not take responsibility for their acts of violence and do not want to identify themselves as a women abusers, even though they have been treated and in therapy for the violence against their former partner. However, some of the men in the study also found that the treatment helped them understand the causes of the violence and that they also have a responsibility as it comes to the violence they subjected their former partners to. / Studiens syfte har varit att belysa mäns erfarenheter av sitt våld mot sina tidigare partners. Frågeställningarna som besvarat studiens syfte har fokuserat på orsakerna kring varför män brukar våld mot sina partners och huruvida de i efterhand tar ansvar för sitt våld och hur i så fall detta ter sig. Studien är av kvalitativ ansats och grundar sig på fem intervjuer med män som har gått i behandling för sitt våldsamma beteende. De teorier som studien lutar sig mot är de socialpsykologiska och sociologiska perspektiven med fokus på det sociala arvet samt den sociala inlärningsteorin. Studiens empiri och orsakerna till våldet kopplas även samman med det ekologiska perspektivet och då med fokus på de yttre faktorerna så som droger, alkohol, ekonomisk utsatthet och kriminalitet. Andra teoretiska perspektiv och förklaringsmodeller som används för att förklara männens våldshandlingar gentemot sin före detta partner är vanmaktsperspektivet, det individualpsykologiska perspektivet och könsmaktsperspektivet. Studiens resultat pekar på att orsakerna till mäns våld mot kvinnor ofta förklaras som kvinnans eget fel då mannen många gånger anser att kvinnan har provocerat honom till att ta till våld. Många gånger kan det dock finnas flera olika orsaker till mäns våld mot kvinnor som är sammanvävda i flera olika teoretiska förklaringsmodeller. Flera av männen i studien tar fortfarande inte ansvar för sina våldshandlingar och vill inte identifiera sig som kvinnomisshandlare, trots att de gått i behandling och i terapi för våldet mot sin tidigare partner. Vissa av männen i studien tyckte dock att behandlingen hjälpte dem till att förstå orsakerna till våldet och att de även har ett ansvar då det kommer till våldet som de utsatt sina tidigare partners för.