Studiens syfte är att beskriva och förstå fem vuxna kvinnors levda erfarenheter av eftervåld och deras upplevelser av samhällets stöd. Utgångspunkten är kvinnornas berättelser, där deras erfarenheter och upplevelser, tankar och känslor står i centrum. Studiens vetenskapsteoretiska förankring är hermeneutisk och utgår från en kvalitativ metod med abduktiv ansats. Studiens empiriska material består av fem intervjuer som analyserats genom ett hermeneutiskt tolkningsförfarande. Bourdieus teori om den manliga dominansen och Ebaughs exitteori har använts som teoretiska utgångspunkter i tolkningen. Resultatet pekar på att eftervåldet kan utövas på olika sätt och innebära olika konsekvenser. Hot och trakasserier är en vanlig våldsform, liksom att gemensamma barn utnyttjas som maktmedel av våldsutövaren i syfte att fortsätta kontrollera den våldsutsatta kvinnan. Resultatet pekar vidare på att upplevelsen av samhällsstödet kan skilja sig åt samt att förståelse och kunskap om våld och eftervåld är en gemensam faktor för att samhället ska kunna stödja kvinnorna på ett adekvat sätt. Våra främsta forskningsfynd är att de våldsutsatta kvinnornas livskvalitet försämras av eftervåldet och dess konsekvenser, men även att motståndskraften hos dem hela tiden ökar trots barriärerna. / The aim of this study is to describe and understand five adult women’s lived experiences of post separation violence and their experiences of society support. The focus is the women’s own stories. The grounding is hermeneutic and emanates from a qualitative method with an abductive approach. The empirical materials consist of five interviews which has been analyzed by a hermeneutic interpretation procedure. Bourdieu’s theory masculine domination and Ebaugh’s theory the process of role exit has been used as theoretical starting points in the interpretation. The results shows that post separation violence can be exerted in different ways and implicate various consequences. Threats and harassment are a common type of violence, as well as using mutual children as a mean of power for the abuser to continue control the exposed woman. The results also shows that the experiences of society support differ and that understanding and knowledge of domestic violence and post separation violence is a common factor for society to be able to support the women in an adequate way. Our main findings are that the exposed women’s quality of life decreases because of the post separation violence and its consequences, but also that the resilience increases despite the barriers.

Syftet med studien är att undersöka hur deltagare på diskussionsforumet Flashback förstår och konstruerar mäns våld mot kvinnor i nära relationer, samt hur våldsutsatta och våldsutövare i partnerrelationer framställs. Diskussionsforum utgör en växande och dynamisk miljö som ger uttryck för en stor mångfald av röster som inte är synliga i den mediala debatten och erbjuder nya insikter i hur det komplexa könsrelaterade våldet kan förstås. Genom en dokumentstudie av 10 diskussionstrådar ämnar studien att bidra med kunskap om konstruktioner av våld i nära relation, våldsutövare och våldsutsatta, samt de ansvar dessa beskrivs ha i relationen. Den teoretiska utgångspunkten, baserad på socialkonstruktionismen och Hirdmans teori om genussystem, formar studiens förståelseram som tillämpas för att analysera materialet från den tematiska analysen. Resultaten visar att användarna på Flashback har en begränsad konstruktion av våld och sätter höga krav för att klassificera en handling som "riktigt" partnervåld. Fysiskt våld betraktas som allvarligt endast när det resulterar i allvarliga skador, psykiskt våld särskiljs från det fysiska och klassificeras många gånger inte som en konkret form av våld. Våldet förminskas genom att det framställas som förtjänt, motiverat, eller en reaktion på kvinnors beteenden. Våldsutsatta kvinnorporträtteras ofta med negativa attribut och skuldbeläggande attityder. Våldsutövare kopplas till en låg samhällsstatus och varierande maskulina eller svaga identiteter. Detta reflekterar sociala normer och förståelser av kön, våld och ansvar. I diskussioner om ansvar i våldsamma relationer placeras huvudsakligen detta ansvar på våldsutsatt kvinnor. Kvinnor kritiseras för att välja våldsamma partners och tolerera våld, medan mäns ansvar för att initiera och upprätthålla våldsamma relationer ofta förbises.

No description available.

Syftet med denna uppsats var att sammanställa forskning kring våldsutsatta kvinnors erfarenheter av vilka faktorer som påverkat deras beslut i att stanna eller lämna en våldsam relation, samt vad som har ökat deras förutsättningar att lämna relationen. Detta besvarades med forskningsfrågorna: “Vilka faktorer påverkar att en kvinna stannar kvar i eller lämnar en relation där det förekommer våld?” och “Vad ökar förutsättningarna för att lämna en relation där det förekommer våld?”. De vetenskapliga artiklar som användes till resultatet baserades på kvalitativa studier som intervjuat kvinnor som har erfarenhet av att utsättas för partnervåld och som antingen har valt att stanna i eller lämna relationen. En innehållsanalys användes för att analysera resultatet. De teorier som användes var intersektionalitet och normaliseringsprocessen, för att få en ökad förståelse för hur dessa teorier förklarar processen gällande förutsättningarna för ett uppbrott. Resultatet visade att beslutet att stanna i eller lämna relationen påverkas av bland annat kvinnornas tillgång till stöd, om de har barn och vilka känslor de har inför situationen. De faktorer som resultatet visade ökade förutsättningarna för att lämna är kvinnans ekonomiska förutsättningar att försörja sig själv och landets lagar och normer. Den slutsatsen som drogs var att det är högst individuellt vad som påverkar om en kvinna väljer att stanna i eller lämna relationen, men att ökade förutsättningar att lämna inte garanterar att kvinnan väljer att genomföra uppbrottet, då andra faktorer kan spela in. / The purpose of this essay was to compile research on abused women's experiences of which factors influenced their decision to stay or leave a violent relationship, as well as what they think has increased their chances of leaving the relationship. This was answered with the research questions: "Which factors influence whether a woman stays in or leaves a relationship where there is violence?" and "What increases the conditions for leaving a relationship where there is violence?". The scientific articles used for the results were based on qualitative studies that interviewed women who have experienced partner violence and who have either chosen to stay in or leave the relationship. A literature analysis was used to analyze the results. The theories that have been used are intersectionality and the normalization process, to gain an increased understanding of how these theories affect the process to leave the abusive relationship. The results showed that the decision to stay in or leave the relationship is influenced by, among other things, access to support, their children and what feelings they have about the situation. The results showed that conditions like the woman's financial conditions and the country's laws and norms increased the chance of leaving. The conclusion drawn is that it is highly individual what affects a woman to stay or leave the relationship, but that conditions that increase her opportunity to leave does not necessarily guarantee that the woman chooses to carry out the breakup, since other factors can play a part in her decision.

Våld i nära relation och grov kvinnofridskränkning är aktuella frågor som har fått stort utrymme i media på senare år. Syftet med den här studien är att undersöka om det framkommer mönster och beskrivningar av hur målsäganden (brottsoffren) och de tilltalade (gärningspersonerna) framställs och beskrivs i förundersökningsprotokoll med tillhörande domar avseende grov kvinnofridskränkning. Tidigare forskning förklarar orsakerna till mäns våld mot kvinnor utifrån olika vetenskaper, så som socioekologiska faktorer, biologiska förklaringar och ur ett könsmaktsperspektiv. Teorierna som använts i den här studien är Nils Christies teori om det ideala brottsoffret och den ideala gärningspersonen samt teorin om genus. Förundersökningsprotokollen och domarna har textanalyserats och diskursanalys har använts för att fokusera på diskurserna och maktrelationerna inom den. Resultatet bekräftar mycket av tidigare forskning främst att majoriteten av gärningspersonerna tenderar att ha ett kontrollerande och svartsjukt beteende och att brottsoffren kunde beläggas skuld för våldet. Samtidigt som teorin om det ideala offret och gärningsperson inte uppfylldes på alla kriterium. En majoritet av brottsoffren hade nämligen det ekonomiska överläget över gärningspersonerna som i flera fall var arbetslösa. Flera av brottsoffren försökte att rädda relationen för att de älskade sina män så innerligt. Kontrollerande gärningspersoner och kärleksfulla brottsoffer.

Syftet med studien var att undersöka socialsekreterares och polisers upplevelser och erfarenheter av samverkan mellan dessa två myndigheter vid mäns våld mot kvinnor och barn i nära relation. Metoden som användes var en kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Tre socialsekreterare inom socialtjänsten samt två utredare inom polisen har intervjuats. Samverkan användes som teoretisk tolkningsram. Resultatet visade att samverkan uppfattas som mer omfattande och strukturerad när barn finns med i bilden, jämfört med våldsutsatta kvinnor utan barn och att olika arbetssätt, rutiner, sekretessbestämmelser, resursbrist och tidsbrist påverkar samverkan. Resultatet visade också att personliga relationer påverkar samverkan och att det finns kunskap och medvetenhet kring våld i nära relationer hos båda myndigheterna. Samverkan mellan socialtjänsten och polisen är nödvändig eftersom den bidrar till att hjälpa de våldsutsatta kvinnor och barn till att få det hjälp och stöd de behöver. / The purpose of this study was to investigate social workers and police investigators perceptions and experiences of cooperation between the two authorities in cases of violence against women and children by men in a close relationship. The method used was qualitative with semi-structured interviews. Three social workers in the social services and two police investigators were interviewed. Cooperation was used as a theoretical frame. The result showed that cooperation is perceived as more extensive and structured when children are involved, compared to when women without children are abused. Collaboration is affected by different work methods, procedures, rules of confidentiality, lack of resources and time. Results showed further that personal relationships affect cooperation and there is knowledge and awareness of violence in close relationships in both authorities. Cooperation between social services and the police is necessary and contributes to help abused women and children to get the support they need.

<p>Denna studie i socialantropologi är baserad på intervjuer med två kvinnor anställda på en kvinnojour. Den handlar om deras uppfattningar och erfarenheter vad gäller uppbrottsprocessen för den kvinna som utsatts för mäns våld och hur hon blir bemött av polis och sociala myndigheter under uppbrottet. Kvinnan som ska bryta sig loss från mannen måste ofta ta kontakt med olika myndigheter för att lösa sin situation och dessa har visat sig agera på olika sätt. Deras kunskap är av stor vikt, men det är också nödvändigt att fundera på hur de personliga känslorna styr bemötandet och utgången av mötet. Människan är mån om att försöka anpassa sina känslor till situationen och tysta regler styr vad som är korrekt i en specifik situation. Dessa känslor går dock inte alltid att kontrollera och kan få konsekvenser för kvinnan i hennes process.</p> / <p>This study in social anthropology is based on interviews with two female employees at a women's aid centre. It is about their perceptions and experiences of the breakup process a woman who has been ill treated by her man goes through, and of the way she is treated by the police and the social authorities during this breakup. The woman who must break away from her man must often make contact with various authorities to resolve her situation and they have been shown to act differently. Their knowledge is of great importance, but it is also necessary to consider how their personal feelings govern how they receive the woman and the outcome of the meeting. Man is anxious to try to adapt his feelings to the situation and silent rules govern what is appropriate in a particular situation. These feelings are not always controlable and may have consequences for the woman in her process.</p>

Denna studie i socialantropologi är baserad på intervjuer med två kvinnor anställda på en kvinnojour. Den handlar om deras uppfattningar och erfarenheter vad gäller uppbrottsprocessen för den kvinna som utsatts för mäns våld och hur hon blir bemött av polis och sociala myndigheter under uppbrottet. Kvinnan som ska bryta sig loss från mannen måste ofta ta kontakt med olika myndigheter för att lösa sin situation och dessa har visat sig agera på olika sätt. Deras kunskap är av stor vikt, men det är också nödvändigt att fundera på hur de personliga känslorna styr bemötandet och utgången av mötet. Människan är mån om att försöka anpassa sina känslor till situationen och tysta regler styr vad som är korrekt i en specifik situation. Dessa känslor går dock inte alltid att kontrollera och kan få konsekvenser för kvinnan i hennes process. / This study in social anthropology is based on interviews with two female employees at a women's aid centre. It is about their perceptions and experiences of the breakup process a woman who has been ill treated by her man goes through, and of the way she is treated by the police and the social authorities during this breakup. The woman who must break away from her man must often make contact with various authorities to resolve her situation and they have been shown to act differently. Their knowledge is of great importance, but it is also necessary to consider how their personal feelings govern how they receive the woman and the outcome of the meeting. Man is anxious to try to adapt his feelings to the situation and silent rules govern what is appropriate in a particular situation. These feelings are not always controlable and may have consequences for the woman in her process.

Men's violence against women is a serious social problem and an obstacle to the realisation of women's rights. In Sweden, approximately a fifth of the population, has at some time in their lives, been subjected to domestic violence. It is estimated that about 80 percent of the violence is not reported. The aim of this study is to analyse the discourse representations of domestic violence and violence in the name of honour, in two different Swedish reports. (Eva Lundgren, Captured Queen- Men’s violence against women in “equal” Sweden – a prevalence study and Domestic violence - A public health issue by Carin Götblad, national coordinator on domestic violence). The investigation is based on a discourse analysis with postcolonial feminist theory as the theoretical framework. This study shows that a discursive representation of domestic violence in a Swedish context and violence in the name of honour has resulted in the construction of Swedish and non-Swedish violence. Stereotypical presentations describe the Swedish perpetrator in terms of social problems, addiction, aggression problems, alcoholism or non-Swedish ethnicity. Violence in the name of honour is derived from an honour-based culture while a Swedish perpetrator deviates from a Swedish gender equality culture. The Swedish gender equality discourse and media representations of domestic violence may be causing difficulties for the victims to identify themselves as abused. This study suggests that violence against women should be understood as a side effect of a patriarchal gender system created by ideological, national, ethnic and racial power structures.

The purpose of this study is to gain a better understanding of women who have been abused by their partners. The study also examines how violence takes shape in a relationship. Based on a qualitative text analysis of three autobiographies and one novel, we have obtained the material for this study. The three selected autobiographies are; "I have not told you everything" by Jessie Andersson, "The nightmare" by Maria Dahlén and "It would be a pleasure to kill you" by Magdalena Graaf and the novel "Hidden" by Liza Marklund. To gain a better understanding of this topic, we have used the following theories; the process of normalization of violence, gender and masculinity. The analysis of the study is divided into two chapters. In the first chapter we are going to analyze the "Women's experiences as subjects to violence in relationships", where similarities in the four books are revealed, as well as the women’s experiences. The second chapter highlights "The underlying reasons why abuse exists in these relationships". This chapter shows what the gender roles of a man and a woman are, as told in the relationships described in the books. The results of this study show that women first become exposed to psychological violence which later also becomes physical. Women, who live in these conditions, adapt to the men’s behavior and feel shame, guilt, fear and powerlessness about their lives. Furthermore we discuss the society’s influential role towards women who are abused. The society and the social workers, should have an understanding of this problem, in order to help the women and understand why they stay in abusive relationships. / Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för kvinnor som levt i våldsutsatta relationer. Studien undersöker även hur våldet tar sin form i ett förhållande. Utifrån en kvalitativ textanalys av tre självbiografier och en roman får vi fram studiens textmaterial. De tre utvalda självbiografierna är; "Jag har inte berättat allt" av Jessie Andersson, "Nattmaran" av Maria Dahlén och "Det ska bli ett sant nöje att döda dig" av Magdalena Graaf samt romanen "Gömda" av Liza Marklund. För att få förståelse kring ämnet har vi använt oss av teorierna; Våldets normaliseringsprocess, genus och maskulinitet. Studiens analys är indelad i två kapitel. I det första kapitlet analyserar vi "Kvinnors upplevelser i ett våldsutsatt förhållande" där likheter i de fyra böckerna framkommer samt kvinnornas upplevelser. Det andra kapitlet belyser "De bakomliggande faktorerna till den våldsutsatta relationens existens" visar på att könsroller angående vad som är "man" och "kvinna" existerar i relationerna i de fyra böckerna. Resultatet för denna studie visar att kvinnor först blir utsatta för psykiskt våld och som sedan även övergår till fysiskt. Kvinnorna som lever i dessa förhållanden anpassar sig efter männen och känner skam, skuld, rädsla och maktlöshet över sin livssituation. Vidare redovisas samhällets påverkande roll gentemot kvinnor som blir misshandlade. Samhället och de professionella socialarbetare bör ha kunskaper om denna problematik för att kunna hjälpa kvinnan samt förstå varför hon stannar kvar i förhållandet.