I denna studie har nio semistrukturerade intervjuer genomförts utifrån en kvalitativ studie med yrkesverksamma på kvinnojourer runt om i Sverige. Syftet med studien var att undersöka hur yrkesverksamma på kvinnojourer har upplevt det att arbeta på en kvinnojour samt hur deras bemötande och kommunikation gentemot våldsutsatta kvinnor har påverkats under tiden för pandemin. Resultatet har analyserat med hjälp av tidigare forskning, Lipskys teorier om gräsrotsbyråkrati och handlingsutrymme samt utifrån begreppen bemötande och kommunikation. Med en tematisk analys visar resultatet på att de yrkesverksamma på kvinnojourerna har fått göra omprioriteringar i sina arbetsuppgifter i samband med de implementerade restriktioner och rekommendationer på arbetsplatsen som smittspridningen av Covid-19 har medfört.  De har även bidragit till att en del kvinnojourer har fått en hög arbetsbelastning som lett till en sliten personal. Vidare framkommer det i resultatet att opinionsbildning och föreläsningar som är en viktig del i deras arbete, inte har kunnat bedrivas såsom önskat under pandemin. Resultatet visade även på att yrkesverksamma på kvinnojourer inte har sett en ökning av stödsökande kvinnor under Covid-19, vilket de tror sig kommer att se efter pandemins slut. / In this study, nine semi-structured interviews were conducted based on a qualitative study with ten various women’s shelters representatives around Sweden. The aim of the study was to investigate how representatives in women's shelters have experienced working in a women's shelter and how their treatment and communication towards abused women has been affected during the Covid-19 pandemic. The results have been analyzed with the help of previous research, Lipsky's theories of street-level bureaucracy and discretion and the concepts of treatment and communication. Using a thematic analysis, the results show that the representatives at the women's shelters have had to re-prioritize their work tasks because of the implemented restrictions and recommendations in the workplace that the spread of Covid-19 has entailed. They have also contributed to several women's shelters having a high workload, which has led to a worn-down staff. Furthermore, the results show that opinion formation and lectures, which is an important part of their work, have not been able to be conducted as desired during the pandemic. The results also showed that the representatives at the women's shelters have not seen an increase in women seeking support during Covid-19. They do however believe that they will see it when the pandemic has come to an end.

Syftet med studien var att identifiera de faktorer i kvinnors utsatthet för våld av män i nära relationer som påverkar deras val och möjlighet att stanna i alternativt lämna en våldsam parrelation samt vilken inverkan och påverkan det sociala nätverket har på kvinnors beslut att stanna i alternativt lämna relationen. Genom kvalitativ innehållsanalys av fyra självbiografier skrivna av tidigare våldsutsatta kvinnor sammanställdes resultat, som tematiserades och analyserades med hjälp av teorierna och begreppen normaliseringsprocess, traumatisk bindning och uppbrottsprocess tillsammans med tidigare forskning. Resultatet visade att anledningar till att en våldsutsatt kvinna stannar i en våldsam parrelation är starka känslomässiga band, normalisering av våldet, beroende, psykisk nedbrytning, internalisering, rädsla samt hopp om förändring. Vad som gör att en våldsutsatt kvinna lämnar en våldsam parrelation är insikten om att det skulle vara ohållbart att stanna av olika anledningar samt rädsla för sitt eget eller annans liv. Uppbrottsprocessen kan förklaras likt en process i flera steg. Omgivningens stöd visade sig också ha stor betydelse i kvinnans val och möjlighet att kunna lämna relationen, dock är beslutet att lämna relationen tvunget att komma från kvinnan själv. Slutsatsen var därmed att kvinnor som utsätts för våld av män i nära relationer är en mycket utsatt grupp i samhället, relationen till männen är ofta komplex. För att bryta kvinnors isolering, som följd av våldsutsattheten, krävs insatser från omgivningen samt förändring på samhällelig nivå. / The purpose of the study was to identify the factors in women's exposure to violence by men in intimate relationships that affect their choice and ability to stay in or leave a violent relationship and what impact the social network has on women's decision to stay in or leave the relationship. Through qualitative content analysis of four autobiographies written by previously abused women, results were compiled, thematized and analysed using theories and concepts such as normalization process, traumatic bonding, and break-up process together with previous research. The results showed that reasons why an abused woman stays in a violent relationship are strong emotional bonds, normalization of violence, addiction, being mentally break down, internalization, fear and hope for change. What causes an abused woman to leave a violent relationship has turned out to be the realization that it would be unsustainable to stay for various reasons as well as fear for her own or someone else's life. The breaking process can be explained as a process in several steps. The social network had a great importance in the woman's choice and opportunity to be able to leave the relationship, however, the decision to leave had to come from the woman herself. The conclusion was thus that women who are exposed by men in intimate partner violence are a very vulnerable group in society, the relationship is often complex. Breaking women's isolation, as a result of domestic violence, requires efforts from the social network and change at the societal level.

Syftet med studien var att ta reda på socialsekreterares upplevelser om hur coronapandemin bidragit till våld i hemmet, samt hur de arbetade mot det under rådande omständigheter. Det var en kvalitativ studie med semistrukturerad intervju som datainsamlingsmetod. Åtta stycken socialsekreterare intervjuades och den insamlade datan analyserades genom tematisk analys. De teoretiska ramarna som applicerades vid analysering i denna studie var intersektionalitet och systemteori. Resultat visade att orosanmälningar hade ökat sedan utbrottet av coronapandemin med en tydlighet att oron hade varit våldsrelaterat. Resultat visade även att genomförandet av bedömningar och utredningar hos socialtjänsten begränsades på grund av restriktioner. Med en systemteoretisk teoriram kunde en slutsats dras att coronapandemin var en relevant bidragande faktor till familjerelaterat våld. / The aim of the study was to find out social workers' experiences of how the corona pandemic contributed to domestic violence, as well as how they worked against it under the prevailing circumstances. It was a qualitative study with a semi-structured interview as a data collection method. Eight social secretaries were interviewed, and the collected data was analyzed through a thematic analysis. The theoretical frameworks applied in the analysis in this study were intersectionality and systems theory. Results showed that reports of concern had increased since the outbreak of the corona pandemic with a clarity that the reports had been violence related. Results also showed that the implementation of assessments and investigations carried out by the social services was limited due to restrictions. With a systematic theoretical framework, it could be concluded that the corona pandemic was a highly relevant contributing factor to family-related violence.

Våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtyck är ett samhällsproblem där det finns en kunskapslucka kring analyser av policydokument på kommunal nivå. Kunskapsluckan gäller främst analys kring hanteringen av ärenden gällande hedersrelaterat våld och förtryck inom kommunens socialtjänst. Syftet med studien är att undersöka hur hedersrelaterat våld och förtryck framställs i kommunala handlingsplaner och vilka de potentiella effekterna av detta kan bli för individ och samhälle. Resultatet i studien bygger på analysen av tre kommuners handlingsplaner gällande hedersrelaterat våld och förtryck. Metoden som använts för att analysera policydokument är Bacchi´s kritiska analysmetod (WPR). Handlingsplanerna som analyserats är från tre kommuner med olika befolkningsmängd i olika delar av SVerige eftersom det finns skillnader i kommuners uppbyggnad, resurser och deras arbete med hedersrelaterat våld och förtryck. Skillnaden gäller främst hur mycket resurser kommunen har till förfogande, befolkningsmängd samt möjlighetet till samverkan med andra myndigheter. Studien visar på att hedersrelaterat våld och förtryck framställs på liknande sätt men att det även finns viktiga skillnader i kommunernas policydokument. Resultatet visar att hedersrelaterat våld och förtryck framställs som ett patriarkalt normsystem, kvinnor och flickor beskrivs som målgrupp och gärningspersonen som man. Det framställs även att HRVF till viss del beskrivs som ett kulturellt och kollektivt problem. Det finns vissa skillnader i handlingsplanernas framställning av HRVF, tillexempel i kopplingen mellan HRVF och det kollektiva. / Violence in a close relationship and honor-related violence and oppression is a societal problem where there is a knowledge gap around analyzes of policy documents at the municipal level. The knowledge gap mainly applies to analysis of the handling of cases concerning honor-related violence and oppression within the municipality´s social services. The expectation with the study is to be able to contribute to filling part of this knowledge gap and to generate even more research on this current topic in society. The purpose of the study is thus to investigate how honor-related violence and oppression is presented in municipal action plans and to discuss what the potential effects of this can be for the individual and society. The results of the study are based on the analysis of three municipalities action plans regarding honor-related violence and opression. The method used to analyze policy documents is Bacchi´s Critical Analysis Method (WPR). The material analyzed consists of three municipalities with different populations in different parts of Sweden because there are differences in the minicipalities structure, resources and their work with honor relate violence. The different mainly concern how much resources the municipality has at its disposal, population and opportunity for collaboration with other authorities. The study shows that honor-related violence and oppression are presented in a similar way but there are also important differences in the municipalities policy documents. The results show that honor-related violence and oppression is presented as a patriarchal norm system, women and girls are described as the terget group and the prepetrator as a man. It is also stated that HRVF is to some extent described as a cultural and collective problem. There are some differences in the action plans presentation of HRVF, for example in the connection between HRVF and the collective.

Men's violence against women is a widespread problem in society and has been recognized as a violation of the human rights. To prevent and fight men's violence against women and to give them the support they need, the society and public actors have an important role to play. Sweden has a self-image of being one of the most equal and developed countries in the world. Despite this, Sweden has received criticism for its handling of men's violence against women, and the prevalence of violence is, according to the Committee on the Elimination of Discrimination against Women (CEDAW Committee), relatively high. The aim of this thesis is to investigate how chosen actors within the Swedish Public administration perceive their work regarding men’s violence against women and how it might be understood with the use of the normative theory “Good governance”. The thesis is focused on examining how the public actors experience their work through capacity, capability, transparency, as well as accountability. To examine this subject, qualitative interviews are made with representants from five different public actors, and where an idea analysis is applied to distinguish how the respondents perceive their work against men’s violence against women. The public actors, which are represented in the thesis: Länsstyrelsen, Nationell centrum för kvinnofrid (NCK), Polismyndigheten, Kriscentrum för kvinnor i Göteborgs Stad och Jämställdhetsmyndigheten. The results show that the public actors believe that there are areas of improvement in their work regarding men's violence against women. From a good governance perspective, capacity and capability must increase, and transparency, accountability and cooperation must improve for the work to live up to the requirements of good governance. / Mäns våld mot kvinnor är ett utbrett samhällsproblem och har erkänts som en kränkning av de mänskliga rättigheterna. För att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och ge kvinnorna det stöd de behöver har samhället och de offentliga aktörerna viktiga roller. Sverige har en självbild av att vara ett av världens mest jämställda och utvecklade länder. Trots detta har Sverige fått kritik för sitt arbete med mäns våld mot kvinnor och förekomsten av våldet är enligt FN:s kvinnokommitté fortfarande relativt hög. Uppsatsens syfte är därför att undersöka hur utvalda aktörer inom den svenska offentliga förvaltningen upplever sitt arbete med mäns våld mot kvinnor och hur det kan förstås utifrån den normativa teorin good governance. Uppsatsen avgränsas till att undersöka hur aktörerna upplever sitt arbete utifrån kapacitet och kompetens, transparens samt ansvar. För att genomföra undersökningen används kvalitativa intervjuer med representanter från fem olika offentliga aktörer, där en idéanalys tillämpas för att urskilja hur respondenterna upplever sitt arbete med mäns våld mot kvinnor. De offentliga aktörer som representeras i uppsatsen är Länsstyrelsen, Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK), Polismyndigheten, Kriscentrum för kvinnor i Göteborgs Stad och Jämställdhetsmyndigheten. I uppsatsen dras slutsatsen att aktörerna upplever att det finns brister och förbättringsområden i deras arbete med mäns våld mot kvinnor. Ur ett good governance perspektiv behöver kunskap och kapacitet höjas och transparens, ansvarsfördelning och samverkan bli tydligare för att arbetet ska leva upp till kraven om vad som är en god samhällsstyrning.

This essay portrays the relationship building between social workers and abused women. Intimate partner violence is a social problem worldwide. It appears that the relationship building between social workers and abused women is crucial for how the women receive support. This highlights the need for further research on the relationship between social workers and abused women. The study is qualitative, consisting of eight interviews conducted using a semi-structured method with social workers who work with abused women. The purpose of this essay is to examine the perspective of social workers on building relationships with abused women. The central components that emerged from the results regarding the social workers' relationship-building abilities were empathy, sensitivity, validation of feelings, and knowledge of men's violence against women. An additional conclusion drawn from the results is that establishing relationships based on empowerment can contribute to the women gaining increased self-esteem, which in turn can motivate them to leave abusive situations and become self-sufficient. Through this study, we hope to contribute to further research on the relationship building between abused women and social workers, as well as identify potential challenges in establishing effective relationships.

Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer är ett aktuellt samhällsproblem. Studenter som i sin framtida profession kan komma att möta människor som har blivit våldsutsatta ska visa på kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer för att kunna ta ut en examen. Kunskapskravet trädde i kraft 2018–2019 och omfattar åtta olika examen där jurist-, psykolog-, socionom-, tandhygienist- och sjuksköterskeprogrammet finns vid Karlstads universitet. Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka hur jurist-, psykolog-, socionom-, sjuksköterske-, tandhygienist- och lärarstudenter vid Karlstads universitet genom sin utbildning tillägnar sig kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, samt hur undervisningen uppfattas av studenterna. Metod: Intervjuer med studierektorer, programledare och studenter vid nämnda program har utförts. Respondenterna har resonerat kring examination, undervisning och inlärning av kunskapsmålet vilket sedan har transkriberats och analyserats genom en tematisk analys. För att få en djupare inblick i hur examination och undervisning av kunskapsmålet skett så har en manifest innehållsanalys av utbildningsplaner, kursplaner och litteraturlistor genomförts för respektive program. För att kunna undersöka hur kunskapskravet implementerats hos de program som berörs av det så jämfördes resultatet med lärarprogrammen, vilka inte omfattas av kunskapskravet. Resultat: Kunskapsmålet inkluderats i utbildningsplaner, kursplaner ochlitteraturlistor. Respondenterna från utbildningar med kunskapskravet beskriver att det examineras främst genom seminarier och att kunskapskravet kräver reflektion. Slutsats: Kunskapskravet har implementerats i praktiken hos de utbildningar som omfattas av kravet. Studenter lär sig om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer genom reflektion. Konstruktiv länkning är en vanligt använd strategi inom området. / Background: Men's violence against women and domestic violence is a significant social issue. To better prepare students who may encounter victims of violence in their future professions they need to demonstrate knowledge of men's violence against women and domestic violence to graduate. The knowledge requirement was implemented in 2018-2019 and covers eight different programs at university level in which programs for degrees in law, psychology, social work, dental hygiene, and nursing are offered at Karlstad University. Objective: The aim of this study has been to investigate how students at programs for degrees in law, psychology, social work, dental hygiene, and nursing at Karlstad University learn about men's violence against women and domestic violence, as well as how the educations is perceived by the students. Method: Interviews with Directors of Studies, Program Directors and students from previously mentioned degree programs as well as the teaching programs at Karlstad University has been concluded. The respondents have discussed examination, teaching and learning of the knowledge objective, which has then been analysed using thematic analysis. To gain a deeper understanding of how the examination and teaching of the knowledge objective is implemented, curriculums, course syllabi and bibliographies has been analysed by content analysis. Comparisons were made between the programs covered by the knowledge requirement and teacher education programs not covered by the same requirements. Results: The knowledge requirement has been implemented in the curriculum, course syllabi and bibliographies. Interviews with respondents from the programs also suggests that the course requirement is being implemented. Respondents recommend examining men’s violence against women and domestic violence via seminars especially highlighting the importance of reflection for improving learning. Conclusions: The conclusions drawn are that the knowledge requirement has been implemented in practice in the programs with the requirement. Students learn about men’s violence against women and domestic violence through reflection. Constructive Alignment is a learning theory commonly used.

Men’s violence against women is a global social problem that occurs in all arenas of society, regardless of factors such as age, ethnicity, and social class. The portrayal of the victimized woman and dominant discourses present in guiding documents establish a framework for determining the appropriate support measures to address the needs that arise as a result of violence. Women who are victims of violence risk being left without support from social services if they do not identify with the institutional identity provided. Therefore, a critical examination of the subject positions for women who are victims of violence and how their support needs are portrayed in government propositions becomes important to understand the intentions behind the legislated support. The purpose of this study is to use critical discourse analysis to examine how government propositions in the field of intimate partner violence portray women who are victims of violence and their support needs. As part of this, the study aims to identify dominant discourses by highlighting and creating an understanding of how different subject positions and support needs are made visible or invisible in the examined material. The study is based on a qualitative research approach, and the research material consists of three government propositions in the field of intimate partner violence. Discourse analysis, based primarily on Fairclough's three-dimensional model, has been used as the methodological approach. Discourse analysis has also been used as a theoretical framework, complemented by intersectional perspectives. The results reveal a hidden aspect of dominance in the linguistic expression and modality of the material that risks disregarding marginalized perspectives and neglecting specific needs.

Den farligaste platsen för en kvinna är hennes egna hem. Fler än 50 misshandelsfall gentemot kvinnor i hemmet om dagen anmäls i Sverige och i snitt dödar en man i Sverige en kvinna han har eller har haft en relation med var tredje vecka. Ett samhälleligt och medmänskligt engagemang kan vara skillnad mellan liv och död. Det är dags att rikta fokus och ansvar mot mannen, dig, mig och samhället. Arkitekter och Inredningsarkitekter har länge haft kunskap om hur trygga offentliga rum i utomhusmiljöer kan och bör utformas. Men faktum är att endast 15% av alla anmälda våldtäkter begås i utomhusmiljöer, sk. överfallsvåldtäkter. Resterande 85% sker i det egna hemmet av en närstående. Fältet Arkitektur och Inredningsarkitektur bör ha kunskap om våld i hemmiljö och ta detta i beaktning i sin praktik. “Home is where her horror is” utgår från det faktum att den farligaste platsen för en kvinna är hennes egna hem, detta utforskas och gestaltas vidare i tre påståenden och linjer: -Linje 1: Fältet Arkitektur, Inredningsarkitektur och formgivning behöver kunskap om våld i nära relation och ta detta i beaktning i sin praktik.  -Linje 2: I samarbete med material från organisationen “Huskurage” formge och skapa en mobil informationsplats i ett flerbostadshus för att främja samtal och spontana möten grannar emellan, medvetandegöra kring våld i nära relation samt införa Huskurage. -Linje 3: Gestalta den våldsutsatta kvinnans dimension av hemmet i skala 1:1 under Konstfacks vårutställning 2023. För att metvetandegöra och informera besökaren genom konst, rumslig gestaltning, formgivning, film och performance med ambition om att framkalla reaktion som leder till aktion. / The most dangerous place for a woman is her own home. More than 50 cases of abuse against women a day are reported in Sweden, and on average a man in Sweden kills a woman he has or has had a relationship with every three weeks. A social and human commitment can be the difference between life and death. It is time to direct focus and responsibility towards the men, you, me and society. Architects and interior architects have long had knowledge of how to design safe public spaces in outdoor environments. But the fact is that only 15% of all reported rapes are committed in outdoor environments. The remaining 85% is done in her own home by a person she has a relationship with or a relative. The field of Architecture and Interior Design should have knowledge of domestic violence and take this into account in their practice. "Home is where her horror is" is based on the fact that the most dangerous place for a woman is her own home, this is further explored and shaped in three statements: -Line 1: The field of Architecture, Interior Architecture and design needs knowledge of domestic violence and take this into account in their practice. -Line 2: In collaboration with material from the organisation "Huskurage", design and create a mobile information site in an apartment building to promote conversations and spontaneous meetings between neighbours, raise awareness about domestic violence and introduce Huskurage. -Line 3: Shape a home from the abused woman's perspective on a 1:1 scale during Konstfack's spring exhibition 2023. To raise awareness and inform the visitor through art, spatial design, design, film and performance with the ambition of evoking reaction that leads to action.

Syftet med denna studie var att undersöka de yrkesverksammas perspektiv på det behandlingsarbete de utför med män som utövat våld i nära relation. Genom studien undersöktes även vilka incitament som yrkesverksamma ansåg vara verksamma respektive mindre verksamma för förövarnas hjälpsökande. För att besvara studiens frågeställningar utfördes en kvalitativ forskningsstudie med semistrukturerade intervjuer tillsammans med sju yrkesverksamma inom området. Tidigare forskning påvisar att de finns försvårande faktorer för förövare i sitt hjälpsökande såsom en stigmatiserande samhällssyn. Forskningen belyser även hur förövare upplever yrkesverksammas bemötande som avgörande i deras förändringsprocess. Genom en tematisk analys utvecklades tre teman, Yrkesverksammas perspektiv på samhällssynen på förövare, Yrkesverksammas perspektiv på motiverings- och behandlingsarbete samt Tvång och frivillighet inom ramen för arbetet med förövare. Dessa analyserades med hjälp av våra valda teorier social inlärningsteori, genus, maskulinitet samt makt mellan yrkesverksam och klient. Studiens resultat påvisar att yrkesverksamma upplever en stigmatiserande samhällssyn av förövare som verkar försvårande. Tidigare forskning som används i studien bekräftas delvis genom studiens resultat. Resultatet belyser de yrkesverksammas upplevelse av samhällets okunskap och oförmåga att skilja på person och dennas handlingar, vilket bidrar till denna stigmatisering. De menar att samhällets maskulinitetsnormer som inte legitimerar sårbara känslor hos män bidrar till att känslor som ilska legitimeras, med detta menas att våld kan användas som strategi av män för att hantera sårbarhet. Vidare framkom att de yrkesverksammas bemötande och relationsskapande med förövaren har en avgörande betydelse i behandlingsprocessen, en slutsats utifrån detta är yrkesverksamma bär ett stort ansvar. Vidare lämnas de i studien förslag på att en förändring av samhällets syn på mansrollen och förövare kan verka förebyggande i arbetet med mäns våld mot kvinnor i nära relation.  Nyckelord: Våld i nära relation, mäns våld mot kvinnor, behandlingsarbete, genus, makt, maskulinitet, mansnorm, mansideal, stigmatisering, Sverige. / The purpose of this study was to examine the professionals' perspectives on the treatment work they perform with men who have used violence in close relationships. The study also examined which incentives professionals considered to be effective and less effective for perpetrators seeking help. To answer the study's questions, a qualitative research study was conducted with semi-structured interviews together with seven professionals in the field. Previous research shows that there are aggravating factors for perpetrators in their search for help, such as a stigmatizing view of society. The research also sheds light on how perpetrators perceive the treatment of professionals as crucial in their process of change. Through a thematic analysis, three themes were developed, Professionals 'perspective on society's view of perpetrators, Professionals' perspective on motivation and treatment work and Coercion and voluntariness within the framework of work with perpetrators. These were analyzed with the help of our chosen theories social learning theory, gender, masculinity and power between professional and client. The results of the study show that professionals experience a stigmatizing view of society from perpetrators that seems aggravating. Previous research used in the study is confirmed in part by the results of the study. The result highlights the professionals' experience of society's ignorance and inability to distinguish between a person and his actions, which contributes to this stigma. They believe that society's norms of masculinity that do not legitimize vulnerable feelings in men help to legitimize feelings such as anger, by which is meant that violence can be used as a strategy by men to deal with vulnerability. Furthermore, it emerged that the professionals' treatment and relationship building with the perpetrator is of crucial importance in the treatment process, a conclusion based on this is that professionals carry a great deal of responsibility. Furthermore, the study suggests that a change in society's view of the male role and perpetrators can have a preventive effect in the work with men's violence against women in close relationships. Keywords: Violence in close relationships, men's violence against women, treatment work, gender, power, masculinity, male norm, male ideal, stigmatization, Sweden.