The study “Why did you not go at the first stroke?” aims to examine how the media today illustrate men’s violence against women in modern day Sweden. The study is limited to two established Swedish news media and newspapers; Aftonbladet and Dagens Nyheter. Six articles were chosen based on a qualitative content analysis and analyzed using two different schedules in order to reach a result. The two schedules were produced with the theoretical framework in mind, framing theory, media logic and gender representation. The articles are chosen from 2020 to 2021, to reach up to present time and the fact that men’s violence against women as an issue has been more noticed during the corona pandemic that started in the spring of 2020. The articles are presented separately in the analysis and each connects to media logic storytelling techniques that are used; stereotyping, personation, intensification and polarization. The illustrations of men’s violence against women show that women often get portrayed as victims in this type of crime journalism. These victims always occur with name and age whereas the perpetrators who almost always stay anonymous. In the articles in this study the violence is rarely blamed on external factors. However, several articles involve people who had a previous relationship. Due to the limited material of the study, the discussion and result shows that no difference between the newspapers can be established. Some minor differences are found but not in the amount for any conclusions to be drawn.

No description available.

I min uppsats undersöker jag hur svensklärare på gymnasiet menar att de arbetar med jämställdhet och förebyggande arbete mot mäns våld mot kvinnor i praktiken. Jag har utfört kvalitativa intervjuer. Med hjälp av begrepp gällande skolans dubbla uppdrag, flerstämmighet och ämneskonceptioner har jag analyserat mitt material. Min undersökning visar att elever främst möterfrågor som rör normer kring kön och mäns våld mot kvinnor via olika texttyper, så som skönlitteratur och film i svenskämnet. Jag undersöker hur lärarnas undervisningspraktik står i relation till vilken ämnessyn de har på svenskämnet och vilka kunskaper de anser sig ha om jämställdhet och mäns våld mot kvinnor. Jag konstaterar att samtliga lärare enbart har införskaffat sig kunskaper om mäns våld mot kvinnor av eget intresse på sin fritid, vilket kan göra att undervisningen blir godtycklig och baserad på fördomar.

Denna uppsats skildrar synen på våld och kön och dess samband utifrån Europarådets konvention om avskaffande av våld mot kvinnor och våld i hemmet och Sveriges nationella strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Genom att granska dessa teman i texterna ges en aning kring vilka perspektiv som texterna utgår ifrån. Valet av perspektiv och utgånspunkt när det kommer till att jobba med att bekämpa våld i nära relation är av stor vikt och kan vara avgörande i åtgärdernas effektivitet och träffsäkerhet. Våld i nära relation är ett väldigt komplext ämne som innehåller flera olika parametrar att ta hänsyn till och debatten om ur vilket perspektiv man bör se frågan ur har pågått under lång tid. För att kunna tillgodose de åtaganden som en ratificering av konventionen innebär bör det innebära att det krävs att anta ett samstämmigt eller i alla fall liknande förhållningsätt i frågan som det som framkommer i självaste konventionen. Uppsatsen har för avsikt att göra en bedömning om så är fallet med upprättandet av den nationella strategin. / This essay depicts the vision on violence and gender and the connections between them from the perspective of the Council of Europe Convention on preventing and combating violence against women and domestic violence and Swedens national strategy against mens violence against women and honour related violence and oppression. By reviewing these themes in these texts it will show an idea of what perspectives the texts assume. When it comes to working towards elimination of domestiv violence it is of great importance what kind of perspective that is choosen to work from and can be crutial to the actions effectivness and accuracy. Domestic violence is a complex subject and contains several diffrent parameters to take into account and the debate about what perspective to adapt has been going on for a long time. To be able to accommodate the commitments that a ratification of the convention implies the adoption of a unanimous or at least simiar approach in the matter as the convention should be needed. This essay aims to asses if thats the case with the national strategy.

Syftet med denna uppsats var att ge en bild av kunskapsläget kring våld i nära relationer och då specifikt det våld som drabbar kvinnor i relationer med män. I fokus för uppsatsen hamnade forskningsfrågorna varför kvinnor stannar i parrelationer där våld förekommer och vad som möjliggör för kvinnor att lämna en relation där våld förekommer. Studier baserade på kvalitativa intervjuer med respondenter som har erfarenhet av våld i nära relation analyserades. Som utgångspunkt för att tolka resultaten, antogs tre olika teoretiska perspektiv vilka var följande: normaliseringsprocessen, uppbrottsprocessen och ett intersektionellt perspektiv. Genom en kvalitativ innehållsanalys, utröntes de tre olika teman: resurser, kultur, samt makt och normalisering. Faktorerna som påverkar våldsutsatta kvinnors beslut att stanna i eller lämna en våldsam relation, visade sig bland annat kunna vara resurser i form av utbildning, ekonomi, materiellt och emotionellt stöd från samhällets instanser, frivilligorganisationer samt stöd från nära vänner och familj. Kulturella övertygelser och känslomässig förbindelse till förövaren visade sig också vara påverkande faktorer. Slutsatser som kunde dras från denna uppsats var att stödet som erbjuds kvinnorna är en grundförutsättning, samt det viktiga arbetet att informera om det stöd som finns och vart den utsatta kan vända sig. Det går sedan inte att påskynda kvinnans process att lämna, utan det måste vara kvinnas eget beslut då kvinnan är redo. / The purpose of this essay was to provide an image of the state of knowledge regarding violence in intimate relationships and specifically the violence that affects women in relationships with men. The essay focused on the research questions why women stay in couple relationships where violence occurs and what makes it possible for women to leave a relationship where violence occurs. Studies based on qualitative interviews who have experience of violence in a close relationship were analyzed.  As a starting point for interpreting the results, three different perspectives were adopted which were the following: the normalization process, the break- up process and an intersectional perspective. Through a qualitative content analysis, the three different themes of resources, culture and power and normalization were found. The factors that influence the abused women´s decision to stay in or leave a violent relationship were found to be, among other things, resources in the form of education, finances, material and emotional support from both society´s bodies, voluntary organizations as well as support from close friends and family. Cultural beliefs and emotional connection to the perpetrator were also found to be influencing factors. Conclusions that could be drawn from this essay were that the support offered to women is a basic prerequisite, as well as the important work of informing about the support that is available and where the vulnerable can turn. It is then not possible to speed up the woman´s process of leaving, it must be the woman´s own decision when the woman is ready.

Syftet med studien är att undersöka socialsekreterares syn på omständigheter som påverkar mäns våld mot kvinnor samt identifiera förhållanden som möjliggör eller försvårar våldsutsatta kvinnors uppbrottsprocess. Studien syftar även till att undersöka socialtjänstens tillhandahållande av stödinsatser för kvinnor i våldsrelationer. Forskningens empiri har samlats in genom fem semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare från olika kommuner. Resultaten inom de utvalda teman har analyserats och diskuterats med utgångspunkt i tidigare forskning och de teoretiska perspektiven, normaliseringsprocessen, könsmaktsperspektivet och det traumatiska bandet. Studiens resultat belyser hur hederskultur, tidigare exponering för våld, makt och kontroll och missbruk utgör påverkande omständigheter i våldsrelationer. Det framgår även i resultaten hur ekonomiska förhållanden, normalisering av våld, emotionell anknytning, socialt nätverk samt barn och husdjur påverkar kvinnors uppbrottsprocess. För att stödja våldsutsatta kvinnor framkommer skyddat boende, samverkan med andra aktörer och emotionellt stöd som avgörande stödinsatser. Sammanfattningsvis ger denna studie en insikt i socialarbetares erfarenheter av mäns våld mot kvinnor.

Våld i nära relationer är ett samhällsproblem som socionomer sannolikt kommer att möta i sitt yrkesliv, oavsett inriktning. En förutsättning för att ha kompetens att göra det är att man har tillräcklig utbildning i ämnet, både för att den våldsutsatta ska få en bra upplevelse och rätt stöd, men också för den yrkesverksammas skull. Syftet med den här studien är att undersöka hur utbildning om våld i nära relationer ser ut för svenska socionomstudenter, detta görs genom att studera närvaro, omfattning, och utformning av kunskapsmål om våld i nära relationer i kurs- och utbildningsplaner från socionomprogram på tio universitet och högskolor utifrån ett könsmaktsperspektiv och intersektionalitet.   Kurs- och utbildningsplaner från tio socionomprogram i Sverige har inhämtats och studerats kvantitativt för att se hur många lärosäten som undervisar om våld i nära relationer. Kursplanerna har analyserats kvalitativt för att ta reda på vilken typ av kurser som har kunskapsmål om våld i när relationer och hur formuleringar används för att rama in kunskapen om våld. Detta sätts i sammanhang och diskuteras utifrån vilka konsekvenser närvaro eller avsaknad av utbildning om våld i nära relationer kan få för socionomstudenter, och våldsutsatta personer de möter efter avslutad utbildning.  Resultaten visar att det finns stora variationer i hur olika lärosäten valt att inkorporera utbildning om våld i nära relationer, främst i kursplanerna. Det skiljer både i omfattning, typ av kurser som innehåller kunskapsmål om våld i nära relationer, val av formuleringar, och vilket teoretiskt perspektiv som går att utläsa i dem.

Idag ligger samhällets fokus kring prostitution framförallt på den som säljer sin kropp men detbehövs mer kunskap om mäns sexköpande för att verkligen få en djupgående och rättvisandebild av prostitution som fenomen. 2017 började en Nationell strategi för att förebygga ochbekämpa mäns våld mot kvinnor att gälla, vilken har som syfte att nå målet att mäns våld motkvinnor helt ska upphöra. I den nationella strategin räknas även sexköp in men det finns mindreinformation om hur myndigheter arbetar för att förhindra att män köper sex. Därför är syftetmed den här uppsatsen att ta reda på hur socialtjänstens KAST-mottagningar arbetar mot mänssexköp, vilken kunskap det vilar på och vilka resurser som KAST-mottagningarna har tillgångtill för att förebygga och förhindra att män köper sex. Uppsatsen fokuserar på heterosexuellarelationer inom könshandeln, där kvinnan är den prostituerade och mannen den som köper sex,vilket motiveras av att majoriteten av de som köper sex är män och det är män som står förhuvudparten av det våld som kvinnor, barn och andra män utsätts för.För att besvara syftet har intervjuer med professionella på fyra olika KAST-mottagningargenomförts eftersom det framförallt är dessa verksamheter, jämte polisen, som bedriverindividuell behandling av män som köper sex. Intervjuerna har sedan transkriberats, kodats ochkategoriserats och tre olika teman; Verksamhet, Arbetssätt och Kunskapsbild, har hittats utifråndessa kategorier. Resultatet visar bland annat att det inte finns några gemensamma riktlinjer förhur arbetet mot mäns sexköp ska utformas så beroende på vart i landet man befinner sig, ochvilken utbildning de professionella har, använder sig KAST-mottagningarna av olika metoderi arbetet med män som köper sex. Samtliga intervjupersoner uppgav att pornografi samtpatriarkala normer och strukturer var något som påverkade sexköpare, både genom att färgadessa mäns bild av hur sexuella relationer ska se ut samt normalisera sexköp. Slutsatserna somdragits utifrån resultatet är bland annat att det vore en idé att ha en nationell riktlinje för arbetetsutformning så att den behandling män har att tillgå ser likadan ut överallt samt minskastigmatisering av män som vill sluta köpa sex.

Men's violence against women is a constant problem in today’s society but is mainly looked upon from the perspective of victims of the violence. This essay aims to widen the perspective and look at the perpetrators as the cause of the problem. From a comparative perspective this essay aims to analyze the social service’s municipal guidelines for the work with perpetrators of intimate partner violence. This will be done through a thematic document analysis. The essay uses Carol Bacchi's theory “What’s the problem represented to be?” alongside prior research to analyze social service’s written documents on how to work with perpetrators of intimate partner violence and its representation. The lack of existing research on successful work methods makes it hard to get a complex idea of the problem and its significance, which this study hopes to expand. The work with perpetrators is vital in the fight against men's violence against women. Overall, our conclusion is that solutions to the problem are determined by how the problem is represented. Meaning, men’s violence against women needs more attention in the guidelines for it to ever see an end.

The aim of this study is to find out the resources and support actions the social services in Stockholm offer women who are abused by men in partnerships and how the social workers experience their room to maneuver in order to help these women. In order to answer the aim of the study, we have analyzed interviews with staff who works in social services, specifically in family violence centers. To interpret our empirical data, we have used four different theories. These are power, empowerment, organizational theory and violence normalization process. The results of the study show that social services offer these abused women two types of aid and support; acute and long term support actions. The emergency/acute interventions are mainly sheltered housing. Long-term assistance efforts include counseling, housing priority, financial assistance and the protection of personal data. The results show that the social workers work is based on different methods and action plans in order to help abused women. Their work builds mainly upon the National Board of health and welfare guidelines and the social services law. However, their work is also based on motivational interviewing, CBT, SOC and empowerment. The results show that there are flaws in their work. Cooperation between various organizations, such as police and medical services are unsatisfactory. Time and resources in terms of money are insufficient to spread the knowledge about the problems and follow-up of cases after the end of a case.