Bakgrund: Sjukdomen demens begränsar personer som är drabbade att uppleva en god måltid, detta beror på de nedsatta kognitiva funktionerna och ambivalensen i deras humör. Tidigare forskning visar att fysisk miljö, musikterapi och vårdarens utbildningsnivå spelar en viktig roll i vårdandet av personer med demenssjukdomar, därför är det viktig att vårdaren kan hjälpa personerna som har utvecklat ätsvårigheter. Syfte: Att beskriva måltidsmiljöns påverkan på matintaget hos personer med demenssjukdomar. Metod: En allmän litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar med en kvantitativ och kvalitativ ansats genomfördes. Resultat: Måltidssituation hos personer med demenssjukdom var komplex och påverkades av olika aspekter. Dessa aspekter identifierades och kategoriserades i fyra olika teman: bakgrundsljud, fysisk miljö, psykisk miljö samt mat och dess egenskaper, och de påverkade måltidsmiljön både positivt och negativt hos personer med demenssjukdomar. Slutsats: Miljöfaktorer såsom personanpassad musik, en hemlikmiljö, färgat porslin och smakrik mat som var utseendemässigt tilltalande kunde påverka matintaget positivt. Utöver det måste vårdarna även ta hänsyn till sociala interaktioner, personens dagsform och humör, då dessa faktorer påverkar matintaget hos personer med demenssjukdomar.

Bakgrund: Personer med demenssjukdom på särskilt boende riskerar att bli undernärda till följd av sin nedsatta kognitiva förmåga. Risken för undernäring ökar ju längre sjukdomen fortskrider. Svårigheterna för patienterna att inta föda kan bero på fysiska, psykologiska, miljömässiga och sociala faktorer. Dessa personer är i stort behov av stöd av vårdpersonal i sitt dagliga mat- och vätskeintag. Problem: En måltidsmiljö som inte är anpassad efter de demenssjukas behov kan leda till undernäring, minskat livskvalitet samt öka risken för komplikationer och värsta fall ha en dödlig utgång. Syfte: Beskriva måltidsmiljöns betydelse för näringsintaget hos personer med demenssjukdom utifrån vårdpersonalens perspektiv.Metod: En allmän litteraturöversikt. Resultat: Fyra teman identifierades som viktiga för att skapa en god måltidsmiljö: Social samvaro, Doft och aptit, Den fysiska miljön ochIndividuella preferenser. Slutsatser: En gynnsam måltidsmiljö kan stödja de boendes självständighet, öka näringsintaget och öka livskvaliteten hos personer med demenssjukdom. Några aspekter som identifierades i måltidsmiljön för att öka näringsintaget var anpassning till individuella behov och preferenser, en fin hemlik miljö med personalnärvaro under måltiderna och en noga tilltänkt bordsplacering. Minskade distraktioner i miljön samt att servera mat de boende var bekanta med sedan tidigare visade sig också vara gynnsamt.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur måltidsmiljön på särskilt boende inverkar på de äldres födointag och att beskriva de i studien ingående artiklarnas kvalité. Metod: En deskriptiv litteraturstudie genomfördes. Kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Medline (PubMed) och CINAHL. Tolv artiklar inkluderades i studien efter kvalitetsgranskning. Huvudresultat: Det finns många faktorer som kan påverka ätandet hos äldre människor. Det framgick att sinnesintryck i samband med måltidsmiljön var betydelsefull för aptiten hos äldre personer. Generellt visade resultatet att en trevligt inredd måltidsmiljö hade en god inverkan på de äldres aptit samt födointag. Att inreda matsalen med stark röd och blå färg på matservisen var något som ökade födo- och vätskeintaget hos äldre personer med demens. Ytterligare något som visade sig ha en god och positiv effekt på de äldres födointag var när olika musikstilar spelades under måltiden samt när olika dofter användes, vid doft ökade även hungerkänslorna hos de äldre. Slutsats: Mer forskning behövs inom detta område. Med små kostnader och enkla medel kan födointaget förbättras hos äldre människor och därmed minimera riskerna för komplikationer och lidande som de äldre kan drabbas av samt minska vårdkostnaden för samhället. / Aim: The purpose of this literature study was to describe how meal environment in different nursing home affecting the older people´s food intake and to describe the study´s articles quality. Method: A descriptive literature review was conducted. Quantitative and qualitative scientific articles were searched in the databases Medline (PubMed) and CINAHL. Twelve articles were included in the study after a quality review. Main results: There are many factors that can affect eating in elderly people. Visual impression in relation to meal environment was important for the appetite in elderly people. It also showed that a nicely decorated meal environment had a good impact on older people´s appetite and food intake. Decorating the dining room with strong red and blue color of the tableware increased food- and fluid intake in people with dementia. When different styles of music was played during the meal and using different odors also increased the food intake and hunger emotions. Conclusion: More research needs in this area. With little cost and simple means the food intake can improve in the elderly people and that minimize the risk for complications and suffering the elderly may be affected of and reduce the healthcare costs for the society.

Bakgrund: Trots omfattande forskning och lång kännedom om vikten av nutrition för upprätthållande av god hälsa är en stor del av den äldre populationen idag malnutrierade. Nutritionen påverkas av måltidsmiljön, men hur upplever äldre måltidsmiljön? Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelser av måltidsmiljön bland äldre personer som bor på vårdboenden. Metod: Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats där äldres upplevelse av måltidsmiljön var i fokus. Artiklarna kvalitetsgranskades och en innehållsanalys utfördes. Resultat: Tre huvudteman identifierades: miljö, nutrition, individ. Huvudtema miljö delas in i tre subteman: tillgänglighet, högtid, estetik. Nutritionstemat delas in i: kost, kunskap, och tillbehör. Huvudtema individ delas in i fyra subteman: hälsa, valmöjlighet, sociala relationer, anpassningsförmåga. Resultatet diskuteras i förhållande till The Five Aspect Meal Model. Konklusion: Vad som kan tolkas som avgörande för upplevelsen av måltidsmiljön och för nutritionen hos äldre på vårdboende är estetik, kost, valmöjligheter och sociala relationer. Genom att fokusera på atmosfären, helheten och ett personcentrerat synsätt kan måltidsmiljön, och i längden nutritionen, främjas. / Background: Despite extensive research and longtime knowledge of the importance of nutrition in the maintenance of good health, a large part of the elderly population today is malnourished. Nutrition is closely connected with the mealtime environment, but how is the mealtime environment perceived by the elderly? Aim: The aim of this literature review was to illuminate experiences of the mealtime environment among elders living in care-homes. Method: A literature review based on ten scientific articles with a qualitative approach. A quality audit and content analysis were performed. Results: Three main themes were identified: environment, nutrition, individual. The main theme environment is divided into three subthemes: availability, special occasions, and esthetics. The nutrition theme is divided into: diet, knowledge, condiments. The main theme individual is divided into four subthemes: health, options, social relationships, adaptability. The result is discussed in relation to the Five Aspect Meal Model. Conclusion: What might be interpreted as crucial for the experience of the mealtime environment and the nutrition for elders in nursing homes is esthetics, diet, options and social relationships. By focusing on the atmosphere, the entirety and with a person-centered approach the mealtime environment, and in the long run the nutrition, might be encouraged.

Bakgrund: Forskning visar att patienter på vård- och omsorgsboende löper hög risk att drabbas av malnutrition. Måltider och adekvat näringsintag är avgörande för att förebygga sjukdomar och upprätthålla patienters hälsa. Det är en integrerad del av daglig omvårdnad och således en del av sjuksköterskors omvårdnadsansvar. Syfte: Att skapa en kunskapsöversikt över vad som påverkar patienters matintag vid måltidssituationer på vård- och omsorgsboende. Metod: Allmän litteraturöversikt med tio artiklar: sex artiklar med kvalitativ metod, två artiklar med kvantitativ metod samt två artiklar med mixad metod analyserades. Resultat: Fyra teman identifierades: ”Betydelsen av autonomi och valfrihet” där patienters upplevelse av självbestämmande och delaktighet påverkade matintag. ”Betydelsen avmatsalsmiljö” visade att en hemlik måltidsmiljö bidrog till förbättrat matintag. ”Betydelsen av social samvaro” visade att patienter som interagerade med andra åt mer. Under temat ”Betydelsen av måltiders utformning” framkom att varierad och välpresenterad mat ökade aptit och påverkade matintag. Slutsats: Sjuksköterskors och vårdpersonals förmåga att skapa måltider som uppfattas som trivsamma, aptitliga och stödjande är avgörande för måltidssituationers betydelse för att påverka patienters matintag.

Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den pedagogiska måltiden tillskrivs ha av verksamhetschefer för gemenskapen och den sociala samvaron på vård- och omsorgsboenden för äldre personer. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex stycken verksamhetschefer inom Stor Stockholms geografiska område. Vår teoretiska utgångspunkt utgick från Antonovskys referensram kring det salutogena perspektivet ”Känsla av sammanhang” [KASAM] med de centrala begreppen meningsfullhet (delaktighet), begriplighet och hanterbarhet i fokus under analysfasen av empirin. Det transkriberade textmaterialet analyserades med hjälp av en kvalitativ tematisk innehållsanalys. Resultatet visar att den pedagogiska måltiden på vård- och omsorgsboenden tillför den äldre personen möjligheter till social samvaro och gemenskap. Vårt resultat leder dock till slutsatsen att trots implementering av den pedagogiska måltiden på de vård- och omsorgsboenden där intervjuerna genomfördes är måltidssituationen skör utifrån faktorer som utformandet av måltidsmiljö och personalens individuella resurser.

Syftet med studien är att undersöka elever som sitter i matrådets uppfattning om sitt inflytande i matrådet. Elever och personal som arbetar med att förbättra mat och måltidsmiljön på en grundskola i södra Sverige har intervjuats. Totalt ingår 18 elever som sitter i matrådet, personal som var högst ansvarig för måltiderna på skolan samt en grupp vid namn Mat och måltidsmiljö, där lärare, måltidspersonal och rektor ingår. Studien är kvalitativ och intervjun med matrådet har genomförts i två fokusgrupper, årskurs 1-6 och 7-9. Resultatet visar att eleverna i matrådet kan påverka skolmåltiden till viss del. Eleverna i matrådet tycker att matrådet fungerar men uppsatsens slutsats visar att möjligheterna för eleverna att påverka är kraftigt begränsade.

Bakgrund: Måltiden är central för en människas fysiska och psykiska välmående. Malnutrition är ett vanligt problem i den äldre populationen. Syfte: Att undersöka hur personer boende på två vård- och omsorgsboenden för äldre i Uppsala län upplever sin måltidsmiljö samt hur det egna behovet av egenvårdsstöd och inflytande möts under måltiden utifrån faktorerna fysisk och social måltidsmiljö, hjälpmedel, egenvård och självbestämmande. Metod: Studien har en kvalitativ ansats. Åtta informanter på vård- och omsorgsboenden för äldre i Uppsala län intervjuades, informanterna valdes genom ett strategiskt urval. Tillstånd för studien anskaffades hos boendets verksamhetschef. Intervjuerna transkriberades sedan och analyserades utifrån enligt Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Resultat: Intervjuerna resulterade i 15 kategorier och fem teman som beskrev informanternas erfarenhet av måltiden, hjälp, hjälpmedel och känsla av delaktighet i matsalen. Informanterna förmedlade en varierad bild av den sociala måltidsmiljön, likväl den fysiska. Informanterna är alla individer och har en högst personlig åsikt om vad man äter och hur man beter sig i matsalen. Individens personliga inställning färgar också upplevelsen av måltidssituationen. Slutsats: Individer som lever och bor på särskilt boende för äldre har olika viljor och preferenser vad gäller vilka faktorer som påverkar till en positiv måltidsmiljö. Förändringsideér hos de äldre finns men forum för påverkan saknas, vilket kan resultera i en känsla av vanmakt. Vetskap om rätten till anpassad hjälp och stöttning vid måltiden varierar. Upplevelser av för lite hjälp och avsaknad av anpassade hjälpmedel medför en negativ påverkan på individens självupplevda egenvårdskapacitet. / Background: The meal is central to a person's physical and mental well-being. Malnutrition is a common problem among the elderly population. Objective: To study what the elderly people living in two nursing homes in Uppsala had to say about their physical and social meal environment and need of self-care support and the feeling of influence during the meal based on factors of social and physical environment, aid, self-care and influence. Method: Qualitative interview study. Eight residents living in 2 nursing homes in Uppsala were interviewed using a strategic sample. Permission for the study was obtained by the clinic manager. The interviews were transcribed and analyzed by a content analysis according to Graneheim and Lundman (2004). Result: The interviews resulted in 15 categories and five themes which described the informants' experience of the meal, help, aids and sense of influence in the dining room. The informants presented a varied picture of the social meal environment, as well as the physical. The informants are all individuals and have a personal opinion on what to eat and how to behave in the dining room. The individual's personal attitude also colors the experience of the meal situation. Conclusions: Elderly residents living in nursing homes have different desires and preferences regarding the factors that influence a positive meal environment. There is a lot of ideas among the elderly, but a lack of forum for influence can result in a feeling of powerlessness. The knowledge about the right to customized help and support during the meal varies among the elderly. Experiences of too little help and lack of acquired aids has a negative impact on patient self-care capacity.

Bakgrund: Idag är utbredningen av demenssjukdom stor världen över. Med endemenssjukdom ökar risken för undernäring. I kompetensbeskrivning försjuksköterskan bör riskbedömningar göras för undernäring och relevanta åtgärder motdetta bör sättas in. Om sjuksköterskan inte sätter in adekvata åtgärder motundernäring kan personen i fråga drabbas av konsekvenser och försämrar på så sättlivskvalitén. Syfte: Att beskriva effekten av måltidsstödjande åtgärder hos personermed demenssjukdom för att förebygga undernäring. Metod: Litteraturöversiktbaserad på artiklar med kvantitativ ansats. Datainsamling gjordes i CINAHL,MEDLINE och PsycINFO och en manuell sökning gjordes därefter i valda artiklarsreferenslista. Dataanalys gjordes utifrån Fribergs trestegsmodell efter att alla artiklarvalts ut. Resultat: Resultatet i denna litteraturöversikt visade att med enkla metoderkunde näringsstatusen förbättras hos personer med demenssjukdom. Förändringarkunde ses genom att ändra i måltidsmiljön, utföra riskbedömningar och följa uppdessa. Slutsats: Sjuksköterskan har ett ansvar över att följa upp riskbedömningar ochsätta in adekvata åtgärder för detta. Med enkla medel kan näringsstatusen förbättrasoch undernäring förebyggas hos personer med demenssjukdom / Background: The prevalence of dementia is great worldwide. Living with dementiaincrease the risk of suffering from malnutrition. In the competence description fornurses’ risk assessment should be made for malnutrition and insert relevant actionsagainst it. If the nurse doesn’t insert relevant actions against malnutrition, the personin question may suffer from consequences and thus impair the quality of life. Aim: Theaim of this study was to describe the effect of dining interventions in people living withdementia to prevent malnutrition. Method: A literature review was performed basedon articles with a quantitative design. Data was collected from CINAHL, MEDLINEand PsycINFO. A manual search was made from chosen articles reference list. Afterevery article was found, analysis was made with Friberg’s three-step model. Result:The result shows that with simple actions the nutritional status was improved inpersons living with dementia. Changes could be seen by modify the meal environment,make a risk assessment and to ensure weight gain. Conclusion: Nurses has aresponsibility to follow up risk assessment and insert adequate arrangements. Withsimple actions the nutritional status could improve, and malnutrition could beprevented in persons with dementia.

Demens är ett tillstånd som orsakar neuropsykologisk, neuro funktionella och neuropsykiatriska försämringar hos patienter som insjuknar. Ungefär 47 miljoner människor i världen har någon form av demenssjukdom idag. Personer med demenssjukdom upplever mindre trygghet i sin vardag vilket gör sjuksköterskorna har en central roll i omvårdnaden som ges. Att beskriva vårdpersonalens erfarenheter kring måltidsmiljö hos personer som har demenssjukdom. En litteraturöversikt enligt Fribergs metodbeskrivning där både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades. Databaserna Cinahl och PubMed användes vilket resulterade i tio vetenskapliga originalartiklar. Analysarbetet fokuserar på likheter och skillnader i studiernas resultat vilket sedan ledde till att tre huvudteman bildades för att strukturera upp resultatet. Teman var: ”Anpassning av den fysiska miljön”, ”Att utgå från personens behov vid måltider”, ”Svårigheter vid underbemanning” och “Att skapa meningsfullhet och gemenskap vid måltider”. Måltidsmiljön hade en positiv inverkan på personer med demenssjukdom när matsalen anpassades utifrån personens förutsättningar. Den förändrande måltidsmiljön ökade personens välbefinnande. Faktorer så som en hemlik miljö, lugn bakgrundsmusik och korrekt belysning hade betydelse för måltiden. Florence Nightingales omvårdnadsteori kring miljö användes som stöd i diskussionen som fokuserade på betydelsen av personcentrerad vård, fysiska miljö och interaktioner mellan vårdpersonalen och personer med demenssjukdom. / Dementia is a condition that causes neuropsychological, neuro-functional and neuropsychiatric deterioration in patients who become ill. Approximately 47 million people around the world suffer from some form of dementia. People with dementia experience less security in their everyday lives, which means that nurses have a central role in the care. To describe the care staff's experiences of the meal environment working with people with dementia. A literature review according to Friberg's method that included both qualitative and quantitative articles. Databases Cinalh and Pubmed were used, resulting in ten original scientific articles. The analysis focuses on similarities and differences in the results of the studies, which then led to three main themes being formed in order to structure the results. Themes were "Adapting the physical environment", Attending to the person's needs", "Difficulties regarding shortage of staff” and "To create meaning and community at meals". The meal environment had a great impact on persons with dementia and by adapting the environment in the dining room based on the persons different conditions. The changes made in the meal environment increased the person’s well-being. Resemblance, of home calm background music and adequate lighting during the meal were of great importance. Florence Nightingale's nursing theory with focus the environment was used to support the discussion, which highlights the importance of person - centered care, the physical environment and interactions between care staff and people with dementia.