Bakgrund: Kvaliteten på den palliativa vården i Sverige bygger bland annat på i vilken utsträckning sjuksköterskor symtomskattar patienternas symtom strukturerat och använder sig av symtomskattningsinstrument. Besvärande symtom kan inkludera besvär inom olika dimensioner. Patienter kan lida av psykisk, fysisk, social eller existentiell smärta där den fysiska dimensionen anses vara som en barriär för att få tillgång till symtombördans övriga dimensioner.  Syfte: Syftet var att beskriva hinder och möjligheter för sjuksköterskor att görasymtomskattning för patienter med palliativa behov. Metod: En strukturerad litteraturöversikt gjordes baserad på systematiska principer. Artiklarna analyserades baserat på Bettany-Saltikov och McSherrys metod i nio steg. Resultat: I resultatet ses olika kategorier av hinder men även möjligheter att identifiera besvärande symtom genom strukturerad skattning hos patienter med palliativa behov. Det mest angivna hindret var vårdpersonalens arbetsbelastning, detta oavsett var vården gavs. Även kommunikation mellan olika personalkategorier lyftes som hinder men ansågs ändå som en möjlighet gällande kommunikation mellan vårdpersonal och patient. Det som stack ut i kategorin kunskap var att det i flera studier framkom att vårdpersonal inte var införstådda med vad begreppet palliativ vård innebar. Slutsats: I denna litteraturstudie sågs konkreta hinder och möjligheter till användandet av symtomskattningsinstrument. Arbetsmiljön visade sig vara den mest framträdande enskilda orsaken och att mycket är beroende på hur sjuksköterskor kan påverka denna. Kunskapsbrister sågs inom både skattningsinstrument i sig men även vad palliativ vård innebär generellt.

Titel: Utomhuspedagogik i förskolan – möjligheter och hinderFörfattare: Annika Ivarsson och Ida HolmbroSyftet med detta arbete var att se hur pedagogerna förhåller sig till utomhuspedagogik. Vad har de för uppfattning om utomhuspedagogik? Vad ser de för möjligheter och hinder med att bedriva utomhuspedagogik? Vi ville även få en bild av hur de upplevde sin miljö på gården och utemiljön i närområdet. I läroplanen för förskolan (Skolverket, 98 reviderad 2010) kan vi läsa att barnen bör ha möjlighet till att leka både inomhus och utomhus. De ska även ha möjlighet att ha aktiviteter i naturmiljö och planerad utemiljö. För att få svar på våra frågor gjorde vi kvalitativa intervjuer på två förskolor, med tre pedagoger på varje förskola. Resultatet visade att alla intervjupersoner var positiva till att bedriva utomhuspedagogik, men de såg även att det fanns en del hinder med att bedriva verksamhet ute med barnen. Det största problemet för pedagogerna var att barnen inte hade rätt ytterkläder och skor för att vistas utomhus och även att barngrupperna var för stora och pedagogerna för få. Möjligheterna var fler och pedagogerna såg många positiva effekter med att gå ut. De menade bland annat att antalet konflikter minskar, hälsan stärks och den sociala utvecklingen främjas.

AbstractDetta examensarbete handlar om att försöka redogöra för vad barn gör i sin fria lek men även vilka hinder och möjligheter de möter när de leker fri lek på förskolan. Jag har utfört en kvalitativ undersökning med etnografisk ansats med observation som metod för att försöka svara på de frågeställningar och syfte för denna undersökning. De resultat som framkom i min studie var att när barn väljer att leka något i sin fria lek så är det alltid något av värde. Att genom fri lek lär de och utvecklas de, ensamma eller i samspel med andra barn eller vuxna. Annat resultat som framkom i min studie var även att det som barn lekte i sin fria lek gav mig intrycket att pedagogerna i vissa fall inte ansåg barns lekar som något vettigt och meningsfullt. Det var även så att det var pedagogerna som satte hinder i barnens fria lekar, barn fick inte röra sig hur som helst mellan de olika rummen och de fick inte använda eller flytta leksaker från rum till rum. Inte heller leka som pedagogerna upplevde det, livligt och stökigt det var bara i vissa rum som denna lek var tillåten. Slutsatser som jag kan dra är att barns fria lek innebär gemensamt lärande, samspel, kamratskap, kommunikation som bidrar till utveckling och lärande, om barn ges möjligheter till det. Att den fria leken påverkas av hur tillåtande miljön och förhållningssättet pedagogerna har men även hur de skapar möjligheter för fri lek.Nyckelord. Fri lek, förskola, hinder, miljön, möjligheter, pedagogers förhållningssätt.

Denna studie grundar sig främst på hur pedagoger förhåller sig till barn med någon form av avvikande beteende. Vi har med denna undersökning tagit reda på hur pedagogerna själva anser sig hantera barn som har ett avvikande beteende samt vilka möjligheter de anser att det finns för att tillgodose dessa eventuella behov.Detta är en kvalitativ undersökning där intervjuer och observationer har genomförts. Pedagogerna arbetar på två olika förskolor, en mångkulturell förskola som ligger centralt i en storstad och en i en liten by på landet.Resultaten av undersökningen visar sammanfattningsvis på att det inte alltid är resurser i form av specialpedagoger och material som behövs i första hand. Pedagogerna kan till en början göra mycket på egen hand. Grunden för en positiv utveckling kan läggas genom att förebygga och skapa stimulans och förtroende hos dessa barn redan i förskolan. Det är därför viktigt att en förskoleverksamhet har väl planerade struktureroch aktiviteter.

Inledning: I och med den nya läroplanen för förskolan, Lpfö 18, som började gälla i juli 2019 har arbetet med digitala verktyg fått en tydligare plats i förskolan. Även arbetssättet hos förskollärarna har utvecklats för att få in de digitala verktygen som ett naturligt inslag i förskolan. Detta har bidragit till att vi vill undersöka hur de digitala verktygen används i förskolans verksamhet. Syfte:  Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare arbetar med digitala verktyg i förskolan. Detta görs genom våra forskarfrågor som är: ● Hur arbetar förskollärare med de didaktiska frågorna vad, hur och varför när det gäller undervisningen med digitala verktyg? ● Vilka möjligheter och hinder ser förskollärare när det gäller undervisning med digitala verktyg? ● Hur samspelar barnen vid användandet av digitala verktyg enligt förskolläraren? Den tredje och sista frågan har tagits med i studien då vi vill undersöka om förskollärares arbete med digitala verktyg utvecklar barnens samspel. Metod: I denna studie har en kvalitativ intervju metod används där semistrukturerade och standardiserade intervjuer genomförts med verksamma förskollärare. Sammanlagt har fem förskollärare från fem olika förskolor intervjuats. Dessa intervjuer har spelats in, transkriberats och analyserats. Resultat:  Resultatet visar på att förskollärarna har ett medvetet arbetssätt och tydlig struktur på hur de arbetar med digitala verktyg där de didaktiska frågorna vad, hur och varför är i fokus. Dessutom framkommer det att ett liknande utbud av digitala verktyg finns på samtliga förskolor och att de används regelbundet. Det finns många möjligheter till att använda digitala verktyg i förskolan, men resultatet visar samtidigt att det finns en del hinder gällande digitala verktyg. Avslutningsvis framgår det av resultatet att barnens samspel kring digitala verktyg kan göra att de lär sig och utvecklas tillsammans med andra barn.

Inledning: Vad krävs för att det ska bli mer jämställt för kvinnor inom golfen? Vilka ärmöjligheterna för kvinnor som spelar golf kontra vad orsakar hinder? Syfte: Syftet med studien är att undersöka och belysa kvinnliga golfspelareserfarenheter och upplevelser av jämställdhet inom golfen. Metod: En semistrukturerad intervjustudie genomfördes med sex golfspelande kvinnori åldrarna 22–45 år. Intervjuerna spelades in och transkriberades. En innehållsanalys avmaterialet resulterade i sex teman som svarade mot studiens syfte. Resultat: Resultaten visar att jämställdheten upplevdes vara relativt god ochrespondenterna tyckte sig bli inkluderade i tävlingssituationer. Möjligheterna attutveckla spelet är många och bara få hinder upplevdes av kvinnorna. Resultaten visardock att en del kvinnor upplevt tillfällen då de inte känt sig inkluderade eller blivitrespekterade. Slutsats: En slutsats som kan dras är att golfen inte upplevs som helt jämställd men attutvecklingen mot jämställd golf går framåt. Där fler kvinnor känner att de får varadelaktiga inom golfklubbar och vara med inom högre ligor och spela.

Under covid-19 ökade användandet av digitala verktyg och plattformar drastiskt och idag ser vi att pandemin satt en prägel på matematikundervisningen. Syftet med arbetet är att, med hjälp av en kunskapsöversikt, undersöka vilka utmaningar och möjligheter lärare möter i samband med användandet av digitala verktyg i matematikundervisning. Kunskapsöversikten grundar sig i 15 valda artiklar som hittats via en systematisk litteratursökning. Resultatet visar att de främsta möjligheterna för lärare är feedback i realtid, kunskapskartläggning och unika funktioner för representation med potential att öka verklighetsförankringen medan utmaningarna är; integrering av digitala verktyg i linje med läroplanen, ökad arbetsbelastning och att den sociala interaktionen riskerar att minska. Ur kunskapsöversikten kunde slutsatsen dras att användandet av digitala verktyg i undervisningen ställer krav på utformningen av verktyget men även på lärarens användande. Det visade sig även att formella utbildningar för nya digitala verktyg är få, dock anses regelbundet användande vara ett välfungerande alternativ.

Syftet med studien är att öka kunskapen om förskollärares uppfattningar om barns delaktighet i dokumentationsarbetet. Tidigare forskning visar att barns delaktighet inte har en central plats i dokumentationsarbetet på förskolan. Det blir problematiskt då styrdokumenten för förskolan säger att barns delaktighet i dokumentationsarbetet ska ha en central plats i verksamheten. I vår studie har vi först sökt fram hur tidigare forskning ser på dokumentation och delaktighet då detta är relevanta begrepp i vår studie. För att kunna se förskollärares uppfattningar om barns delaktighet i dokumentation som pålitliga så måste vi först se att deras begreppsdefinitioner om just delaktighet och dokumentation stämmer överens med de faktiska definitionerna av begreppen. Vi har därefter sökt förståelse för hur förskollärare ser på begreppen, då vi finner detta viktigt för att vidare kunna se hur förskollärare arbetar med just barns delaktighet i dokumentationen. Utifrån vår studie har vi kunnat se att det finns en samsyn kring begreppen dokumentation och delaktighet hos de förskollärare som deltagit i studien. Dock så har vi genom analys av resultatet tillsammans med teorin om barns delaktighet som innefattar en delaktighetstrappa skapad av Shier (2001) kunnat se att sättet som förskollärare arbetar på för att ge barn delaktighet i dokumentation sett olika ut trots att synen på dokumentation och delaktighet är lika.

Syftet med studien är att öka kunskap om hur lärare uppfattar och beskriver tillvägagångssätt för att stärka matematikundervisningen för elever med begränsad läs-, skriv- och språkförmåga. Det är ett viktigt ämne att undersöka eftersom språket, det vill säga tal-, läs- och skrivförmågan, används inom alla ämnen i skolan. Arbete i matematikböckerna ställer höga krav på elevernas läs- och skrivförmåga, något som kan skapa eventuella hinder för elever med begränsningar inom förmågorna. För att ge eleverna förutsättningar att nå målen inom matematikämnet är det av stor betydelse att läraren är medveten om läs- och skrivförmågans påverkan på matematikinlärningen. Resultatet grundade sig i intervjuer som konstruerades med syfte att besvara frågeställningarna. Intervjuerna genomfördes med sju lärare, som arbetade på lågstadiet mellan årskurs 1–3. I resultatet synliggjordes det att majoriteten av lärarna inte nödvändigtvis såg ett samband mellan läs- och skrivförmågan och matematikinlärningen. Däremot användes flertalet arbetsformer med syfte att underlätta för en begränsad läs- och skrivförmåga i matematikundervisningen. Lärarna valde bland annat att utesluta språkutmaningen från matematiken, genom att tillämpa uppläsning för att underlätta uppvisandet av matematikkunskaperna.

Skollagen (SFS 2010:800) skriver att elevhälsans arbete ska ske i samverkan med lärare och övrig personal på individ- grupp- och skolenhetsnivå. Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka upplevelser pedagoger har av elevhälsan gällande samverkan i elevärenden. Vår avsikt är också att de upplevelser vi får ta del av bidrar till ökad kunskap om vilka förutsättningar som krävs för att skapa fungerande samverkan mellan pedagoger och elevhälsan. Studien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har genomförts med pedagoger som har klassundervisning inom grundskolan som sitt huvudsakliga uppdrag. Studiens teoretiska utgångspunkter förankras i två specialpedagogiska perspektiv, det relationella perspektivet och det salutogena perspektivet. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av den kvalitativa metodansatsen interpretativ fenomenologisk analys (IPA). Analysen mynnade ut i två överordnande teman som redovisas med hjälp av fem underordnade teman. Resultatet visar att pedagoger önskar en lyhörd elevhälsa som finns tillgänglig i deras vardagliga arbete. Studien lyfter fram delade upplevelser av elevhälsans tillgänglighet. Pedagoger som upplever en fungerande samverkan är de som vittnar om en daglig tillgänglig elevhälsa som också anammat ett salutogent förhållningssätt. Vi finner det betydelsefullt att ur undersökningen lyfta fram att pedagoger och elevhälsan behöver mötas på lika villkor i syfte att tillsammans utveckla lämpliga arbetssätt och strategier för att möta elevers olika behov. En slutsats som dras utifrån studien är att rektorn som ytterst ansvarig bör skapa organisatoriska förutsättningar och fungerande rutiner i syfte att främja samverkan.