Syftet med denna undersökning är att bidra med kunskap om de deltagande förskollärares tan-kar och uppfattningar om flerspråkighet i förskolan samt hur dessa förskollärare arbetar för att främja flerspråkiga förmågor. Till grund för denna kvalitativa studie ligger semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare från två olika förskolor. Resultatet visar att de deltagande förskollärarna har ett tvetydigt förhållningssätt till flerspråkighet som innehåller utmaningar och möjligheter. Det visar också att de dominerande språkaktiviteterna i verksamheten be-handlar det svenska språket och att flerspråkiga barn får närma sig sitt modersmål i mindre grad. / The aim of this study is to contribute with knowledge about the participant preschool te-achers’ thoughts and conceptions regarding multilingualism in preschool and how preschool teachers work to further children’s multilingual abilities. In this qualitative study four pre-school teachers from two different preschools were interviewed using semi-structured intervi-ews. The result shows that preschool teachers have a ambiguously approach thoughts regar-ding multilingualism containing both challenges and possibilities. The result also shows that most language activities in the preschool only concern the Swedish language while the mul-tilingual children have less contact with their native language.

Syftet med arbetet var att undersöka lärares inställningar till utomhuspedagogik. Genom att belysa möjligheter och redogöra för hinder för utomhuspedagogisk verksamhet kan arbetet inspirera och motivera lärare och lärarstudenter till att använda sig av utomhuspedagogik, samt skapa diskussion. Den datainsamlingsmetod som använts i detta arbete är en webbaserad enkätundersökning som distribuerats via mejl till skolor i Stockholm. Resultatet visar att samtliga lärare som svarade ser möjligheter med utomhuspedagogik där ökad förståelse, möjligheten att upptäcka och uppleva naturen samt hälsofrämjande aspekter är de mest framträdande. Resultatet visar att det största hindret är bristen på personal. Resultatet visar även att lärare på skolor i innerstaden, upplever närmiljön som ett större hinder än lärare på skolor utanför innerstaden. Min undersökning visar på flera möjligheter med utomhuspedagogisk verksamhet.

Syftet med denna studie har varit att undersöka pedagogers uppfattningar om barns inflytande i förskolans innemiljö. I denna undersökning har vi använt oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att synliggöra pedagogernas uppfattningar. Studien har varit inspirerad av hermeneutiskt perspektiv där ansatsen har varit att tolka pedagogernas uppfattningar. Resultatet har kategoriserats utifrån vårt syfte och frågeställningar, det insamlade materialet bildade flera underkategorier utefter de uppfattningar som pedagogerna uttryckte. Sammanfattningsvis framkom det i resultatet att pedagogerna visade en medvetenhet om att deras egna förhållningssätt och arbetslagets arbetssätt kan ha en betydelse för i vilken utsträckning barnen kan få inflytande. De visade också en medvetenhet om att materialets tillgänglighet och lokalernas utformning kan ha en påverkan i hur barns inflytande kommer till uttryck. I diskussionen har vi analyserat pedagogernas medvetenhet och kopplat det till tidigare forskning. Slutsatsen vi drog av pedagogernas utsagor handlar om att pedagogernas förhållningssätt, barnsyn samt lokaler och materialtillgänglighet kan ha inverkan på hur barns inflytande synliggörs i verksamheten. / <p>Godkännande datum: 2019-01-04</p>

Det finns studier som visar på att kreativiteten och fantasin minskar hos människor i dagens samhälle. Kreativitet och fantasi är en betydande del som lyfts i förskolans styrdokument och är någonting som barnen på förskolan skall få tillgång till samt att förskollärarna ska utveckla hos barnen. Då vi intresserat oss av hur förskollärare uppfattar begreppen kreativitet och fantasi, ville vi också se hur dessa uppfattningar kan skapa möjligheter samt hinder för kreativt lärande på förskolorna. Pedagogerna fick samtala i fokusgrupper, kring olika citat som behandlar fenomenen kreativitet, fantasi och lärande. I resultatet visade det sig att förskollärarna uppfattar kreativitet som individuellt, uppfattningarna visar även hur förskollärarnas tankar kring kreativitet kan vara ett stöd för lärandet. Vidare i resultatet så framkom det även tankar som att en del förskollärare stoppade kreativiteten genom att inte se utanför ramarna om vad som kan vara kreativt, eller så såg förskollärarna det kreativa som en process som tar tid. Förskollärarna upplevde även att genom dessa diskussioner så fick de en ny förståelse om hur andra tänker och att detta kan var nyttigt då samspel ses som en viktig aspekt på förskolan. Det framkom att miljön har en stor betydelse för det kreativa på så vis att den ska inspirera, inbjuda och tillåta. Syftet med studien är att analysera dessa uppfattningar och tankar pedagoger har om begreppen samt hur detta kan tänkas påverka barnen på förskolorna. / <p>Godkännande datum:2019-01-04</p>

Introduktion: Det beräknas att det finns över 350 000 personer med diabetes i Sverige (Diabetesförbundet, 2016). WHO (2015) förutspår att fram till år 2030 kommer dubbelt så många vara drabbade av diabetes. Viktigt är att distriktsköterskan kan tolka, förstå och ge det stöd som varje unik individ behöver för ett framgångsrikt arbete med egenvården. Dessutom är en ökad förståelse och kunskap om patientens möjligheter, hinder samt att förstå sammanhanget ur patientens synvinkel betydelsefullt. Syftet med studien var att beskriva patienters möjligheter och hinder för att uppnå för en god egenvård vid Diabetes Mellitus typ 2. Metod: För att svara på syftet gjordes en litteraturstudie som följde Statens beredning för medicinsk utvärderings SBU:s sju steg. Tretton vetenskapliga artiklar användes för att svara på syftet varav elva är kvalitativa samt två är kvantitativa. Resultat redovisas i en syntes med tre huvudteman: kommunikation/kunskap, socialt och kulturellt. Rätt information ger kunskap för att uppnå god egenvård. Socialt stöd från närstående och ekonomiska resurser är också en avgörande faktorer. Olika kulturer påverkar de val som personer med DM2 gör i vardagen. Kostförändringar upplevs av de flesta som det svåraste att genomför i egenvården. Konklusion: Att drabbas av DM2 ställer stora krav på patienterna. Hälsotillståndet är beroende av de val den enskilde patienten gör i vardagen.   En ökad förståelse för vad patienter med DM2 upplever som hinder och möjligheter vid egenvård kan gör det lättare för vårdpersonal att ge rätt stöd och hjälp för att uppnå deras egenvårdsmål. / Introduction: It is estimated that there are over 350,000 people with diabetes in Sweden (Diabetes Association, 2016). WHO (2015) predicts that in 2030 there will be twice as many who sufferers of diabetes. It is important that the district nurse can interpret, understand and provide the support that each unique individual needs for success with self-care. In addition, a greater understanding and knowledge of the patient's opportunities, barriers, and to understand the context of the patient's point of view is significant. Aim: The purpose of the study is to describe the patient's opportunities and obstacles to achieve a good self-care for Diabetes Mellitus type 2. Method: To answer the purpose of a literature review followed the Swedish Council for Medical Evaluation SBU's seven steps. Thirteen scientific papers were used to answer the purpose of which eleven are qualitative and two quantitative. Results are presented in a synthesis with three main themes: communication / knowledge, socially and culturally. Right information brings knowledge to achieve good self-care. Social support from family and financial resources is also crucial factors. Different cultures influence the choices that individuals with DM2 do in everyday life. Dietary changes are perceived by most as the most difficult to implement in your own care. Conclusion: To suffer from DM2 places great demands on the patients. The state of health is dependent on the choices that the individual patient does in everyday life. An improved understanding of what patients with DM2 perceive as obstacles and opportunities for self-care can make it easier for health professionals to provide the right help and support to achieve their goal of self care.

Ambulanssjuksköterskan anses arbeta inom ett komplext kunskapsfält då denmedicinska kunskapen och vårdvetenskapen skall samordnas med yrkeserfarenheten föratt kunna göra en adekvat bedömning. Studier visar att en tredjedel avambulansuppdragen inte är i behov av ambulanstransport enligt ambulanspersonalen. Itakt med ökad kompetens i ambulanssjukvården upplevs en önskan att tillgodose ickeakuta patienter på ett bättre sätt. Syftet med studien är att beskrivaambulanssjuksköterskans upplevelser av att bedöma icke akuta patienter och omkompetensen tas till vara i dessa icke akuta situationer. Denna kvalitativa intervjustudieinnehåller åtta intervjuer med specialistsjuksköterskor i en ambulansorganisation. Föratt bearbeta materialet har kvalitativ innehållsanalys använts och fem olika kategorierframträdde. Resultatet beskriver att ambulanssjuksköterskan i sin bedömningkontrollerar patientens vitala parametrar och tar hänsyn till patientens sociala situationmen har begränsat stöd i bedömningen. En triagemodell kan vara ett beprövatbeslutsstöd i bedömningen. Det beskrivs att ambulansuppdragen har skiftande behovfrån avancerad övervakning och läkemedelshantering till transporter utan vårdbehov.Ambulanssjuksköterskan anser sig ha kompetens att bedöma om patienten är i behov avambulanssjukvård eller ej men det är viktigt att vara överrens med patienten så attpatienten känner trygghet. Riktlinjer kring dessa icke akuta patienter är en förutsättningi ambulanssjukvården för att ambulanssjuksköterskan skall kunna hantera dennapatientgrupp. Framtida svenska studier är ett måste för att utveckla och utvärdera ettkvalitetssäkert omhändertagande i dessa icke akuta situationer. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

Flertalet patienter som genomgår ett operativt ingrepp kan uppleva vårdlidande i form av oro, betydelsen av information och smärta. Detta är ett stort problem som kan orsaka patienten en förlängd vårdtid, negativa upplevelser av sjukvården och ökat sjukdomslidande. Anestesisjuksköterskans erfarenhet, kunskap och omvårdnadshandlingar har betydelse för att lindra patientens vårdlidande och kan därigenom bidra till ett ökat välbefinnande och stärkt självkänsla för patienten. Tidigare studier visar att det idag finns en oro för patienters välbefinnande, då hälso- och sjukvården efterlyser effektivitet och ekonomisk lönsamhet. Det har också visat sig att betydelsen av patientinformation som en omvårdnadsåtgärd, kraftigt har ökat på grund av allt kortare vårdtider. Syftet med studien var att med kvalitativ metod beskriva anestesisjuksköterskors möjligheter att lindra patienters vårdlidande. Sex anestesisjuksköterskor intervjuades på en operationsavdelning i västra Sverige. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod med öppna semistrukturerade intervjufrågor. Den kvalitativa forskningsintervjun är ett samtal som ger möjligheter att tolka och skapa en ny kunskap genom dialogen som ett fenomen. I resultatet framkom både hinder och möjligheter som anestesisjuksköterskorna upplevde i sitt arbete för att kunna lindra patienters vårdlidande. Begreppen hinder och möjligheter fick tillhörande underkategorier. I diskussionen belyses resultatet utifrån anestesisjuksköterskornas upplevelser av att tiden inte räcker till. Det pressade arbetsschema som råder på operationsavdelningen, försvårar lindrandet av patienters vårdlidande och anestesisjuksköterskorna ges ingen möjlighet till att genomföra en perioperativ vårdprocess. Det preoperativa samtalet kan förebygga och reducera vårdlidande samt stimulera till välbefinnande och en trygghet hos patienten. Vi kan då nå fram till patienten i ett tidigt stadium, vilket kan lindra patientens vårdlidande. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

Fysisk aktivitet har stora hälsovinster för alla men speciellt för de som är drabbade av psykisk ohälsa. Vilken typ av fysisk aktivitet som vederbörande utövar har ingen betydelse utan det viktiga är regelbundenheten, gärna varje dag minst 30 minuter. I uppsatsen har vi utgått från patienter med tre psykiska sjukdomar, bipolär sjukdom, depression och schizofreni. Någon gång refererar vi till samtliga ovanstående sjukdomar och benämner då dessa för psykisk ohälsa under resultat och diskussion. Sjuksköterskan har en viktig funktion att stödja dessa patienter till ett hälsosammare liv med träning, exempelvis genom motiverande samtal (MI) och fysisk aktivitet på recept, (FAR). Syftet är att belysa patientens upplevelse av fysisk aktivitet vid bipolär sjukdom, depression och schizofreni. Arbetet är en litteraturöversikt enligt Friberg (2006), där tio kvalitativa artiklar har kvalitetsgranskats och bearbetats. Detta skapade fem teman som belyser patienters upplevelser vid träning. Flertalet artiklar kommer fram till att fysisk aktivitet upplevs ha positiva fördelar, till exempel ökat självförtroende och större välbefinnande. Dock upplevde många studiedeltagare behov av stöd från sin omgivning för att träna regelbundet. Hinder för fysisk träning upplevdes av vissa deltagare vara exempelvis tidsbrist eller konsekvenser av socialt samspel. Med tanke på vår framtida profession som sjuksköterskor anser vi det viktigt att se individen ur ett holistiskt perspektiv vid psykisk ohälsa. Genom stöd till ett förändrat beteende relaterat till träning och kost, kan detta ge bättre hälsa och förbättrad stresshantering. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Syftet med denna studie är att granska hur en svensk grundskola arbetar med att inkludera en elev som har utvecklingsstörning och i förlängningen belysa saker vi kan lära oss av denna implementering med fokus på delaktighet. Arbetet belyses utifrån individ-, grupp- och organisationsnivå och baseras på intervjuer med personer i fallstudieelevens närhet kopplat till skolmiljön samt observationer av eleven i när denne varit inkluderad i grundskoleklassen. Identifiering av möjligheter och utmaningar utgör en väsentlig del avseende de erfarenheter som kan dras kopplat till inkluderingen av fallstudieeleven. Jansons (2005) delaktighetsaspekter och Vygostkijs sociokulturellt lärande är basen för studiens teoretiska ramverk. Analysen av resultatet har gjorts utifrån en hermeneutisk ansats där belysningen sker från helhet till del och till helhet igen. I studien framkommer det att värdegrundsskapande arbete är väsentligt i en inkluderande skola och att hela verksamheten måste delta samt verka för inkludering och samarbetet mellan olika delar i verksamheten måste styrkas. Vidare förekommer det otydligheter kring kravbild och riktlinjer samt väldigt lite forskning kring inkludering av särskoleelever i grundskolan vilket gör att skolverksamheter nästan inte har något att luta sig mot i sitt inkluderingsarbete. Inkludering innebär fördelar för såväl särskoleelever som grundskoleelever samtidigt som det leder till flera utmaningar med hög komplexitet som kräver ett systematiskt arbetssätt med ständiga förbättringar i fokus för att hitta vägar framåt. Men arbetet kring lärmiljön är bara i början av sin utveckling och med ett multimodalt synsätt och förbättrad planering och upplägg av undervisningen skapas möjligheter till mer samhandling.Ämnesord/

Den globalisering som pågår idag leder bland annat till att allt fler språk blir vanligare i alla världens länder. I Sverige idag har ca 25 % av invånarna utländsk bakgrund och ses som flerspråkiga. Förskolan är en viktigt del i barns lärande. 2017 var 84% av alla landets barn mellan ett till fem år inskrivna i förskolan 1. Syftet med föreliggande studie är att utforska förskollärares förhållningssätt till flerspråkighet i förskolan. Förhållningssätt kan påverka den lärmiljö förskolan erbjuder för flerspråkiga barn och förhållningssätt kan göra att flerspråkigheten ses som möjligheter eller hinder för språkutvecklingen.. Semistrukturerade kvalitativa gruppintervjuer har genomförts med åtta förskollärare på två förskolor i multietniska områden för att kunna besvara studiens frågeställningar. Informanternas beskrivningar av huruvida deras förhållningssätt till flerspråkighet ses som en tillgång eller hinder för språkutvecklingen sammanställdes utifrån premisserna i kvalitativ metod. Resultatet tolkades sedan utifrån de analytiska utgångspunkterna förskollärares förhållningssätt, möjligheter och hinder samt arbetssätt vilka främjar flerspråkighet. Resultatet i vår studie visar att det råder olika uppfattningar om vilka förhållningssätt till flerspråkighet förskolans utbildning ska bygga på. Den flerspråkiga normen ses som en möjlighet och tillgång och den enspråkiga normen ses som ett hinder bland de förskollärare vi intervjuat.