Patientlagen trädde i kraft år 2015. Syftet med lagen var att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Sjuksköterskan har en viktig roll och ett ansvar för att öka patientens upplevelse av att vara delaktig. Trots att det har gått flera år sedan patientlagen trädde i kraft är det viktigt att synliggöra patientens delaktighet i sin omvårdnad. Syftet med denna studie var att belysa vilka faktorer som hindrar och skapar möjlighet för ökad patientdelaktighet inom ortopedisk omvårdnad ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden som användes var en allmän litteraturöversikt. Databassökning skedde i PubMed och Cinahl. Begränsningen av urvalet är mellan år 2007 – 2017. Femton artiklar granskades, både kvalitativa och kvantitativa studier. Resultatet visar på att om det förekommer brister i kommunikation mellan sjuksköterska och patient, teamarbetet inom personalgruppen inte fungerar, en hög arbetsbelastning och hur kulturen på vårdenheten är, kan skapa hinder för patientdelaktighet. Däremot kan sjuksköterskans attityd och engagemang, införandet av personcentrerad vård samt reflektion och handledning skapa möjligheter för patientdelaktighet. Slutsatsen är att det behövs nya arbetssätt, kompetensutveckling både individuellt och i grupp samt en organisationsförändring för att åstadkomma ökad patientdelaktighet.

This qualitative study aims to analyze the reduced interest in young management as well as the challenges and opportunities young managers can encounter on the labor market. The area was considered important as the labor market faces a major change with many retirements in the next ten years and that greater investments in young managers is necessary. Semi-structured interviews were used to examine what challenges and opportunities existed. The part with empirical materials consists of six interviews where three of these are with young managers where the rest are done with more experienced managers. During the interview procedure, an interview guide was used that was tested and designed to suit the purpose and research questions. The results show that there are several challenges and opportunities regarding leadership at a young age. The main challenges the study clarified were young people's lack of knowledge and experience, while the main opportunities as a young manager are that they possess a drive and a new way of thinking that is beneficial for today's society. The main motivational factors for young managers are development, being involved and influencing, as well as disproving prejudices. The study also clarifies the fact that by highlighting support there is hope that an increased interest in leadership at a young age may occur.

Karriär är för många ett begrepp som enbart syftar på utbildning och arbete, men begreppet karriär kan också ses som en dynamisk och ständigt pågående process som inkluderar livets olika delar, en individs olika roller och sambandet mellan dessa. Att komma som nyanländ till ett land och med sin individuella bakgrund integreras in i samhället är en process som kan innebära både begränsningar, och möjligheter för individen. Syftet med denna studie är att undersöka hur ett antal SFI-elever resonerar kring sin handlingshorisont, vilka möjligheter och begränsningar de ser i relation till sina karriärval och hur de resonerar kring mål. I arbetet besvaras frågeställningarna: Hur resonerar SFI-elever kring sina karriärmål? och Hur resonerar SFI- elever kring sin handlingshorisont? Genom en kvalitativ metod, semistrukturerade intervjuer med sex SFI-elever med olika bakgrunder, har empirin till studien samlats in. Det teoretiska ramverk som valts för att analysera empirin är karriärteorin Careership av Phil Hodkinson och Andrew Sparkes med tonvikt på begreppen habitus, handlingshorisont, fält, kapital, rutiner och brytpunkter. Studiens resultat visar att gemensamma drag i respondenternas resonemang är att kunskaper om språket är av stor vikt vid integration i ett nytt land vad gäller både sociala och professionella sammanhang. Att det upplevs som svårt och tufft att skapa det liv man vill i Sverige och att samhälleliga strukturer upplevs som både begränsande och möjliggörande, beroende på kontexten. De påverkansfaktorer som framkommer hos respondenterna kring skapandet av sin karriär är samhällets lagar och regler, vikten av kunskap och utbildning samt sociala nätverk.

No description available.

Bakgrund: På en akutmottagning sker den första bedömningen av akut sjuka patienter. Sjuksköterskan triagerar patienter för att bedöma allvarlighetsgraden och inom vilken tidsram läkarbedömning kan förväntas eller inte. Vårdnadshavare söker barnakutmottagning när de upplever att barnet har så allvarliga symtom att de inte kan hantera det i hemmet.  Motiv: Specialistsjuksköterskor behöver ha bred kompetens i bedömningen av barn. Forskning är begränsad gällande specialistsjuksköterskors erfarenhet inom området. Genom att synliggöra sjuksköterskans erfarenheter kan eventuella brister identifieras i omvårdnaden vilket medför att förutsättningar för att ge god och säker vård kan utvecklas. Syfte: Syftet med studien var att belysa specialistsjuksköterskors erfarenhet av att genomföra den första bedömningen av barn vid ankomst till barnakutmottagning.  Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod med induktiv ansats. Semistrukturerade individuella intervjuer med öppna frågor användes som datainsamlingsmetod. Tio specialistsjuksköterskor med anställning vid en barnakutmottagning i södra Sverige rekryterades till studien. Datainnehållet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys av Graneheim och Lundman.  Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Den första huvudkategorin Vikten av att inneha kompetens resulterade i tre underkategorier, den andra huvudkategorin Möjligheter i bedömning resulterade i två underkategorier och den tredje huvudkategorin Hinder i bedömning resulterade i tre underkategorier.  Konklusion: Resultatet synliggör att specialistsjuksköterskors erfarenhet av att bedöma barn kräver bred kompetens. Specialistsjuksköterskorna beskriver konkreta förutsättningar som möjliggör en bra och säker bedömning. Specialistsjuksköterskors erfarenheter innebär även att mötas av olika hinder. Genom att identifiera hinder kan barnakutmottagningens verksamhet initiera förbättrande åtgärder för att främja patientsäkerheten.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om digitala verktyg och dess möjligheter och utmaningar. Studien motiveras utifrån en brist på tidigare forskning om vilka uppfattningar förskollärare har till digitala verktyg i förskolan. Idag lever vi ett digitaliserat samhälle och den reviderade läroplanen för förskolan nämner att barnen i förskolan ska utveckla adekvat digital kompetens. Studien har en utgångspunkt i en fenomenografisk ansats. Genom en kvalitativ studie med intervju som metod har frågeställningarna besvarats. Resultatet visar att det både finns negativa och positiva uppfattningar av användningen av digitala verktyg. Det finns olika uppfattningar gällande barnsyn, pedagogik, intresse, trygghet men också digital kompetens. Möjligheter som framgår är dokumentation, källkritik, programmering, specialanpassat material, gemenskap, vårdnadshavares delaktighet samt pedagogiskt hjälpmedel för förskollärarna. Utmaningar som framgår är bristande kompetens, delade åsikter, att veta vilka applikationer som är pedagogiska och inte, GDPR, att förklara syftet med digitala verktyg samt tidsbrist. Resultatet belyser att digital kompetens är en viktig faktor till vilken uppfattning förskollärarna har till digitala verktyg i förskolan. Studien kan därmed medföra att fler förskolor prioriterar kompetensutveckling inom ämnet och även diskussioner i arbetslaget.

Syftet med denna studie var att beskriva fritidslärares uppfattningar om möjligheter och utmaningar i arbetet med informations-, och kommunikationsteknik (IKT). Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med utbildade verksamma lärare i fritidshem. Databearbetningen och den analytiska processen av studiens insamlade data utgick från en kvalitativ analysmetod. Intervjusvaren jämfördes med studiens teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning som ett stöd i processen att uppfatta det mest intressanta och relevanta. De teoretiska utgångspunkter som används i studien är: sociokulturellt perspektiv samt diffusionsteorin. Studiens resultat visar att fritidslärarna är medvetna om att IKT är en del av deras uppdrag och att de spelar en viktig roll i arbetet. Fritidslärarna uttryckte gemensamt vikten av att ledsaga eleverna kring användningen av IKT, främst med fokus på sociala medier och elevernas intressen. Informanterna menar att när IKT integreras i verksamheten ökar elevernas motivation, engagemang och kan bidra till social utveckling. Utöver dessa möjligheter uttryckte fritidslärarna olika utmaningar inom IKT. De faktorer fritidslärarna uppfattade som hinder i arbetet med IKT var brist på tid, kompetens och fortbildning. I resultatet kom det fram att fritidslärare upplevde det som en utmaning att uppfylla alla delar i det centrala innehållet och skapa en balans i verksamheten. En slutsats denna studie landar i, är att IKT bör prioriteras högre inom fritidshemmet. / <p>Godkännande datum: 2022-06-05</p>

Under sent 2010-tal och tidigt 2020-tal drabbades världen av en pandemi som gjorde att distansarbete ökade markant för de anställda. Där har distansarbetet varit en förutsättning för att få organisationerna att fungera. Syftet med studien var att undersöka hur medarbetare upplever sin arbetsmiljö ur ett fysiskt och psykiskt perspektiv under distansarbetet men också vilka möjligheter och utmaningar som distansarbetet medfört för medarbetarna. Den tidigare forskningen som användes handlade om distansarbete, psykisk arbetsmiljö, fysisk arbetsmiljö samt olika möjligheter och utmaningar som tidigare identifierats i relation till distansarbete. Studien använde sig av Karaseks krav-kontroll-stödmodell för att förklara hur den psykiska hälsan upplevdes. Studien utfördes genom en kvalitativ metod, där materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån en tematisk analys. Resultatet delades in i tre teman: Psykisk arbetsmiljö, fysisk arbetsmiljö samt utmaningar och möjligheter. Studiens slutsats var att medarbetarna befann sig i en situation där de löper låg risk för dålig psykosocial arbetsmiljö, men en högre risk för dålig fysisk arbetsmiljö. Möjligheterna som distansarbetet medfört var en ökad produktivitet samt en ökad flexibilitet. De utmaningar som distansarbetet medfört handlade om gränsdragningen mellan arbete och privatliv vilket var kopplat till den ökade flexibiliteten som distansarbetet medfört.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka vilka möjligheter och hinder lärare ser med utomhusundervisning och vilka aktiviteter de gör. Vi har inriktat oss på lärare i årkurs 1-3, eftersom att vi har den inriktningen på vår utbildning. Dessutom är det relevant eftersom vi har upptäckt att det finns en lucka i den forskning, som vi har tagit del av, då dessa årskurser endast finns representerade i ett fåtal studier. I tidigare forskning har vi kunnat utläsa att det finns både möjligheter och hinder för utomhuspedagogik. Det framkom bland annat att det kan leda till en ökad förmåga att tänka kreativt och kritiskt hos eleverna men även att lärare är rädda för att förlora kontrollen då de ska undervisa utomhus. I denna studie valde vi att intervjua fyra lärare om deras syn på och användande av utomhusundervisning. I intervjuerna var samtliga lärare positiva till utomhusundervisning, men trots detta använde de sig inte av det i den utsträckning som de egentligen önskade. En slutsats av detta indikerar att även om lärarna kan se möjligheter med utomhusundervisning, så är det i själva verket praktiska skäl som hindrar dem från att gå ut.

Syftet med uppsatsen var att synliggöra pedagogers erfarenheter samt sätt att se på lek som inlärningsmetod. Frågorna som tas upp rör pedagogernas sätt att se på lek, sitt eget sätt att införliva lek i undervisningen samt vilka möjligheter och vilka problem som finns med metoden. I undersökningen har det genomfört intervjuer med pedagoger samt observationer i dessa pedagogers klassrum. Uppsatsen ses med fördel genom ett sociokulturellt samt ett utvecklingspedagogiskt perspektiv. Undersökningen visar på att pedagogerna överlag är positivt inställda till lek som inlärningsmetod men att de inte är nöjda med sitt eget sätt att införliva denna typ av metod. Pedagogerna är mer angelägna om att tala om diverse svårigheter exempelvis: tidsbrist, stress, kunskapsbrist samt brist av verktyg med mera. En av de viktigaste slutsatserna som kunnat dras utifrån uppsatsen har blivit den att pedagogerna inte använder sig av lek som metod på grund av en ökad tidsbrist i dagens skola. Uppsatsen fokuserar därför även på att synliggöra eventuella anledningar till denna tidsbrist. / The purpose with this essay is to shed light on educationalists experiences and views on play as a method for learning. The questions in the essay are mainly about the educators own views on play as a method for learning, their own way of incorporating play in their own ways of teaching together with the possibilities and difficulties that this type of method can create. The essay is based on interviews with teachers and observations made in their classrooms. The essay shows that the teachers are positive about working with play as a method for learning although they are not satisfied with their own ways of incorporating the method in their own ways of teaching. The teachers are more anxious to talk about the difficulties there are while working with such a method, such as: lack of time, stress, lack of knowledge and lack of tools and so on. One of the most important conclusions that you can draw from this essay is that the teachers don’t use play as a method for learning because an increasing lack of time in today’s compulsory school. The essay therefore also focuses on shedding light on the possible problems for this lack of time.