I denna studie undersöktes socialsekreterares upplevelser av att arbeta med barnavårdsutredningar. Studien syftade till att undersöka hur socialsekreterare upplever möjligheter respektive utmaningar i arbetet, samt att åskådliggöra hur socialsekreterare upplever handlingsutrymmet i arbetet som barnutredare. Studien är av kvalitativ karaktär och genomfördes med hjälp av sex semistrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna i studien var socialsekreterare som arbetade på utredningsenheten barn och familj. Teorin som användes för att analysera det insamlade materialet var Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater samt nyanseringar av teorin. Studiens resultat påvisar olika möjligheter i socialsekreterarens arbete. Resultatet visar bland annat att utbildning och teamarbete var två faktorer som enligt socialsekreterarna möjliggjorde för ett bättre arbete. Socialsekreterarna menade att utbildning och teamarbete utgjorde en stärkt rättssäkerhet för utredningarna. I resultatet framförs även att socialsekreterarna upplever utmaningar i arbetet. Resultatet visar exempelvis att det förekommer hög arbetsbelastning och tidsbrist på arbetsplatsen, vilket ansågs kunna leda till att arbetets kvalité påverkades. Fortsättningsvis framkom det att socialsekreterarna ansåg handlingsutrymmet vara stort vid arbetet med barnavårdsutredningar. Socialsekreterarna menade att handlingsutrymmet var stort när det gällande bland annat beslutsfattande, val av insatser och vid klientmöten.

Dagens religionskunskapsklassrum består ofta av en heterogen grupp elever. Vi har valt att benämna ett sådant klassrum som mångreligiöst, vilket betyder att många olika religioner och livsåskådningar finns representerade i klassrummet. Avsikten med denna litteraturstudie är att göra en sammanställning av vad religionsdidaktisk forskning presenterar om vilka utmaningar och möjligheter som religionskunskapslärare står inför med tanke på det mångreligiösa klassrummet. Dessutom presenteras religiösa elevers upplevelser av religionskunskapsundervisning.   Studien baseras på nationella och internationella vetenskapliga publikationer. Vetenskaplig litteratur har analyserats och sorterats in under tre olika teman: erfarenhetsbaserad undervisning, hur religioner representeras i undervisningen och klassrummet som trygg plats. Resultatet visar att lärare utmanas av att de behöver känna sina elever väl och vara medvetna om deras bakgrund och erfarenheter. De behöver skapa en trygg plats där elever vågar tala öppet och diskutera sina religiösa erfarenheter, utan att riskera att bli kränkta eller hånade, vilket många elever istället upplevde att religionskunskapen bidrog till. Ett flertal lärare ser det som en möjlighet att använda elevers erfarenheter i undervisningen, men de oroas också över riskerna med att elever blir utsatta på grund av sin tro. Många elever anser att religionskunskapsundervisningen framställer religion som något gammalmodigt och att den misslyckas med att visa på variationer. Lärare utmanas av att det ibland finns gamla läromedel som kan sprida stereotypa bilder av religion och samtidigt finns det en möjlighet att gå utanför de traditionella läroböckerna och att arbeta tematiskt kring religiösa fenomen. Sammanfattningsvis kan delar av studiens resultat appliceras på andra ämnen och skolans alla årskurser, då religion och diskussioner om känsliga och personliga ämnen även existerar utanför religionskunskapsklassrummet.

Informations- och kommunikationsteknik (IKT) har successivt ökat under de senaste åren och blivit en större del i skolans matematikundervisning. Kombinationen IKT och matematik är inte speciellt utforskat, vilket vi ställer oss frågade till eftersom digitala verktyg upptar en större del i läroplanen. Därför är syftet med litteraturstudien att belysa hur didaktisk forskning beskriver elevers matematiklärande, genom användning av IKT i matematikundervisningen i skolår F-3. Frågeställningar såsom vilka möjligheter och hinder som finns inom IKT samt vilka kunskaper elever kan utveckla med hjälp av IKT i matematikundervisningen, har skapats för att besvara syftet med studien. De frågeställningarna har använts för att lyfta fram olika perspektiv inom området.  De internationella vetenskapliga texterna som utgör grunden för resultatdelen fick vi fram genom att använda olika databaser och sökord på engelska. Litteratursökningen visade på begränsad forskning inom skolåren F-3, därför inkluderades även förskolan samt årskurs 4-9. När materialanalysen genomfördes av de vetenskapliga texterna användes dels forskningsfrågorna, dels en översiktstabell. Resultatet av litteraturstudien visar att IKT skapar möjligheter för elever att bli mer motiverade och engagerade i matematiklärandet, även olika hinder såsom tekniska problem och bristande kunskaper inom IKT kan påverka elevers lärande. Dessutom visar resultatet att IKT ger möjlighet för elever att utveckla matematikkunskaper inom algebra, geometri, problemlösning samt taluppfattning och tals användning.

Utformningen av inomhusmiljön kan se väldigt olika ut på olika förskolor där variationer finns vad gäller användning av rum och material. Syftet med studien är att ta reda på förskollärares upplevelser av miljöutformning och materials betydelse för barns lärande samt vilka möjligheter och begränsningar som finns i inomhusmiljön. Eftersom studien fokuserar på förskollärarnas upplevelser har intervjuer genomförts med fem stycken förskollärare utifrån en kvalitativ metodansats och på så vis har information erhållits som är fördjupad och nyanserad. Intervjun har strukturen av öppna frågor för att få förskollärarnas upplevelser beskrivna med deras egna ord. Intervjufrågorna är till viss del formulerade utifrån personlig erfarenhet men även av studiens tidigare forskning samt den teoretiska utgångspunkten som är det sociokulturella perspektivet. Intervjuerna är transkriberade och resultatet är kategoriserat och analyserat. Resultat som framkom i studien kring miljöutformning och barns lärande visar att inomhusmiljöns utformning i sig inte påverkar barns lärande lika mycket som de personer som vistas i miljön. Resultat gällande material och barns lärande visar att det inte är materialet i sig som påverkar barns lärande utan vad barn och vuxna tillsammans gör med det. Resultat kring möjligheter och begränsningar i inomhusmiljön lyfter betydelsen av att förskollärare uppmärksammar och tillmötesgår barns intressen, att de skapar en miljö som är säker och trygg samt att de introducerar material och är närvarande i barnens lek och aktivitet.

Denna studie syftar till att undersöka två skilda förskolegårdar och vilka förutsättningar som dessa erbjuder för att barnen ska få möta en stimulerande och utvecklande utomhusmiljö. Studien berör även vilka strategier pedagogerna använder för att erbjuda barnen en utomhusmiljö som ger barnen möjlighet till stimulering och utveckling. För att svara upp till vårt syfte har vi utfört en kvalitativ observationsstudie samt kompletterande fältsamtal på de båda förskolorna. Vårt empiriska material har sedan analyserats utifrån en tematisk analysansats där vi funnit två huvudkategorier, möjligheter och hinder, för att barnen ska få möta en stimulerande och utvecklande utomhusmiljö. Dessa presenteras närmare i olika underrubriker under vårt resultat. Resultatet visar på att det som på den ena förskolan framstår som möjligheter, snarare är hinder på den andra förskolan då den inte alls erbjuder barnen en jämförbar miljö. Vidare blir det tydligt att pedagogens förhållningssätt och roll blir betydande för att komma förbi hindren och kunna se möjligheterna utifrån de förutsättningar de har att arbeta efter. Resultatet diskuteras sedan i relation till läroplanen för förskolan, Lpfö 18, tidigare forskning samt vem blir jag som pedagog i dessa två förskolor.

Examensarbeten ämnar att öka kunskapen om modersmålets betydelse för elevens lärande och framtid. Arbetet belyser utmaningar och möjligheter med modersmålsundervisning som elever och modersmålsläraren möter under modersmålsundervisningen samt vilka faktorer som kan förhindra utvecklandet av denna undervisning. Uppsatsen fokuserar på vikten av att lära sig sitt modersmål och hur detta kommer att påverka elevers skolframgång. I arbetet används kvalitativa semistrukturerade intervjer som metod för datainsamling. I arbetet presenteras en historisk beskrivning av modersmålsundervisningen i Sverige, hur den organiseras idag, hur flerspråkighet kan ses som en resurs i elevers lärande samt vilken påverkan modersmålet har i elevernas framgång i det övriga skolarbetet. Analysen visar att tvåspråkighet är en styrka hos eleven för att nå målen i andra skolämnen vilket har stöd även i tidigare forskning. Avslutningsvis följer en diskussion kring modersmålets betydelse med bas i tidigare forskning och studiens resultat. Vidare forskning behövs med fokus elevernas upplevelser av att ha modersmålsundervisning och dess påverkan på deras studier i skolan.

Inom organisationsförändrings-fältet har det huvudsakligen forskats utifrån normativa idéer som förutsätter att det går att finna ett bästa sätt på att genomföra en organisationsförändring. Det normativa forskningsperspektivet har resulterat i olika steg-för-steg modeller där lösningen är universal. Inom denna forskning ges alltför stor tilltro till de generella lösningarna, dessutom förutssätts den ledande aktören ha all makt att driva igenom en organisationsförändring. Istället för att bidra till dessa generella synsätt hade vi för avsikt att med en kvalitativ studie, bidra till en djupare förståelse för hur en VD:s möjligheter och begränsningar påverkar dennes faktiska handlingsutrymme att genomföra en organisationsförändring. Detta gjorde vi med hjälp av en fallstudie där vi genomförde en observation och semi-strukturerade intervjuer med en VD och en styrelseordförande inom branschen. Vi fick ta del av deras syn på organisationen och den dagliga verksamheten, samt förjupade oss i hur VD:ns verklighet såg ut. Genom att analysera VD:ns verklighet i kombination med branschens strukturer och aktörer fick vi en betydligt djupare förståelse för VD:ns möjligheter att agera. Vi fann att de möjligheter och begränsningar som existerade, var beroende av aktörens medvetenhet om de socialt konstruerade strukturer som omfamnar aktören och att aktören själv utformar den socialt konstruerade verklighet hen lever i. Organisationsförändring visar sig vara betydligt mer komplext än vad den normativa forskningen identifierat, vilket synliggörs i denna studie.

Managementkonceptet lean innehar idag en ledande position inom svensk industri alltsedan konceptet fick sin genomslagskraft på mitten av 1990-talet. Trots att konceptet som sådant väcker frågeställningar om dess inverkan på medlemmarnas arbetsmiljö är det omöjligt för fackföreningsrörelsen att stå emot denna trend; istället har de att finna vägar för att hantera lean. Utifrån ett arbetsvetenskapligt perspektiv har jag följt och kritiskt granskat relationen mellan fackföreningsrörelsen och lean.   Syftet med denna avhandling är att identifiera och diskutera fackliga utmaningar och möjligheter kopplade till det ökande användandet av lean, här illustrerat av fackförbundet IF Metall. För att styra implementeringen av lean till att bli ett koncept som stödjer, inte motarbetar, fackliga ideologier och medlemmarnas krav på en säker, utvecklande arbetsmiljö och en trygg anställning lanserade IF Metall 2009 strategin ’det hållbara arbetet’. Vilande på tankarna från den sociotekniska skolan och erfarenheterna gjorda i tidigare strategier, ’det goda arbetet’ (Svenska Metallarbetareförbundet, 1985) och ’det utvecklande arbetet’ (Industrifacket, 1995), bygger denna strategi på tankarna om en utvecklad arbetsorganisation.    Avhandlingen bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fackliga representanter på olika nivåer och positioner, dokumentstudier, fältanteckningar från informella samtal vid deltagande fackliga aktiviteter samt analyser av tidigare forskning i ämnesområdet.   Avhandlingen identifierar och diskuterar de fackliga utmaningarna och möjligheterna kopplade till införandet av lean, detta  i termer av kampen om rollen som arbetarnas röst, förändrade industriella relationer, kampen mellan kollektivism och individualism samt en stark jämställdhetsdiskurs i samhället.

Syftet med studien var att öka förståelsen gällande socionomers motiv för att börja arbeta som socionomkonsulter, samt vilka möjligheter och utmaningar socionomerna upplever i arbetet som socionomkonsulter. Studien är en kvalitativ studie baserad på empiri insamlad via intervjuer med fem socionomer, varav samtliga arbetar som socionomkonsulter inom socialt arbete. Resultatet av studien är baserade på respondenternas berättelser och upplevelser, vilka har transkriberats ordagrant. För att bearbeta empirin och få fram ett hanterbart material har en kvalitativ innehållsanalys tillämpats. De tre huvudteman som identifierades i analysen var: motiv för att bli socionomkonsult, möjligheter med socionomkonsultyrket samt utmaningar inom socionomkonsultyrket. Vid resultatanalysen användes push- och pullfaktorer som teoretisk utgångspunkt. Andra teoretiska begrepp som användes i resultatanalysen varhandlingsutrymme och trygg yrkesidentitet. Respondenterna uppgav flera push- och pullfaktorer som lockat dem till att bli socionomkonsulter. Resultatet visar att de främsta motiven för att arbeta som socionomkonsult är att socionomerna får möjlighet att arbeta med renodlat socialt arbete, att de kan utnyttja sin kompetens fullt ut samt att de får högre ersättning. Ett motiv för att bli konsult är viljan att komma bort från de arbetsförhållanden som idag råder inom flera kommuner. Att vara socionomkonsult innebär att ställas inför tuffa utmaningar, samtidigt innebär det även en stor mängd möjligheter och fördelar för socionomer.

Denna systematiska litteraturstudie behandlar helklasskommunikationens betydelse för elevers lärande i matematik, med inriktning på det svenska lågstadiet. Studien berör även hinder och möjligheter kring helklasskommunikation och hur det påverkar elevers lärande. Kommunikation har fått en betydande roll i undervisningen, dels eftersom forskare anser att det ökar elevers matematiska förståelse samt att läroplanen, Lgr11, uttrycker kommunikation som en förmåga elever ska utveckla i matematiken. Till studien har 15 vetenskapliga texter analyserats för att sammanfatta tidigare forskning kring helklasskommunikation i matematik. Forskningarna valdes ut genom databassökningar samt en manuell sökning, därefter gjordes en innehållsanalys för att ta fram studiens resultat. Forskningarna har olika teoretiska utgångspunkter, vilket gett varierande perspektiv på helklasskommunikation och speglas i resultatet. Resultatet tyder på att helklasskommunikation har betydelse för elevers lärande i lågstadiet eftersom det kan utveckla deras matematiska tänkande. Elevers interaktion i samspel med andra synliggör även att kvaliteten på undervisningen höjs. Utifrån tidigare forskning har även ett flertal hinder och möjligheter kring helklasskommunikation upptäckts, vilka är; lärares kunskaper, handlingar och beteende, elevers deltagande, elevers förkunskaper, språklig förmåga, läromedel och undervisningsmiljön. Dessa kan på olika sätt påverka helklasskommunikationen och elevers lärande i matematik.