Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning 23 grundskollärare använder utomhuspedagogik i sin undervisning samt att undersöka vilka möjligheter och hinder de ser med utomhuspedagogik som undervisningsmetod. Studien genomfördes med en enkätstudie och intervjuer. Resultaten jämfördes med varandra för att finna eventuella skillnader i svaren. Resultaten visade att majoriteten av de deltagande lärarna använder utomhuspedagogik i sin undervisning en gång i veckan. Både möjligheter och hinder med utomhuspedagogik som undervisningsmetod har kommit fram i resultaten. Slutsaten blev att det finns mestadels stora möjligheter med utomhuspedagogik som metod.

Drinking water is our most important food and are essential for all life and health. The effects of climate change can affect Swedish raw water resources and increase disruptions to drinking water pipes and water treatment plants. Some effects are already seen today and in a changing climate, the consequences are expected to increase. Climate adaptation of drinking water supply is an important condition for securing drinking water in the future, in this work Sweden's municipalities play an important role. Drinking water management is complex and should be weighed against current and future risks to water quality and water supply. The study applies theories of climate-related risks and factors that can influence the climate adaptation process. The aim of the study is to examine opportunities and barriers of climate adaptation of drinking water supply. A case study has been used as a study design. Through literature studies, interviews, and document analyses, factors that enable or limit the climate adaptation process within drinking water supply are identified and systematized. Three municipalities in Värmland, and their work in climate adaptation of drinking water supply is compared with each other. Regional and national perspectives of the adaptation process are also compared to the local perspectives. The study finds that there are several factors that can enable or limit climate adaptation in drinking water supply.

Syftet med den här studien är att få en större förståelse för vad som påverkar samhällskunskapslärare på gymnasiets möjligheter till att använda sig av rollspel och vilken betydelse det får i relation till de möjligheter samhällskunskapslärare ser med att använda sig av metoden i deras undervisning. För att nå upp till studiens syfte utgår studien från följande frågeställning: Vad påverkar samhällskunskapslärare på gymnasiets möjligheter till att använda sig av rollspel och vad innebär det i relation till de möjligheter samhällskunskapslärare ser med att använda sig av metoden i deras undervisning?Som metod har jag valt att genomföra semistrukturerade intervjuer med fyra stycken samhällskunskapslärare på gymnasienivå som använder sig av rollspel. Resultatet som sammanställts utifrån intervjuerna har analyserats och tolkats utifrån ramfaktorteorin. Resultatet visar att tidsbrist, osäkerhet och elevers brist på självförtroende och/eller självkänsla är faktorer som påverkar intervjupersonernas möjligheter till att använda sig av rollspel. Tidsbrist och elevers brist på självförtroende och/eller självkänsla är faktorer som begränsar intervjupersonernas möjligheter till att använda sig av rollspel under kursen. Tidsbrist i relation till planeringstid och intervjupersonernas osäkerhet är faktorer som påverkar intervjupersonernas möjligheter att använda sig av rollspel i olika arbetsområden. Det innebär att de möjligheter som intervjupersonerna ser med att använda sig av rollspel i deras undervisning i form av att rollspel kan skapa en rolig undervisning, skapa variation och möta elevers olika behov och/eller skapa en undervisningssituation där eleverna kan lära sig av varandra begränsas till en gång under kursen, ibland inte alls och till samma arbetsområden som intervjupersonerna använt metoden i tidigare. Intervjupersonernas osäkerhet innebär även att en del arbetsområden aldrig är aktuella att realisera rollspelets möjligheter i. Förslag på framtida forskning är att göra en studie likt den här men i ett större omfång eller att göra en studie som fokuserar på vilka effekter rollspel kan få på elevers personliga utveckling.

Hadzic, Erik & Fridén, Marcus (2014) Föräldraverksamhet på mångkulturella fritidshem. Malmö: Lärarutbildningen Malmö högskola.Det övergripande syftet med vår studie är att kartlägga hur föräldrasamverkan fungerar och ser ut på mångkulturella fritidshem, samt vilka möjligheter och hinder det kan finnas. Vår studie har utgått från följande frågeställningar.- Vad vet föräldrarna om fritidshemmets uppdrag? - Hur resonerar föräldrarna kring samverkan, vilka möjligheter respektive hinder ser de? - Hur resonerar pedagogerna kring samverkan, i termer av möjligheter och hinder?Då det är väldigt knappt med tidigare forskning kring detta område har vi fått förlita oss på de få böcker vi haft, samt böcker angående föräldrasamverkan inom skolan i allmänhet. Vår studie är baserad på två olika skolors fritidshem som båda är mångkulturella, det vill säga att det finns många barn med olika etnisk bakgrund i skolan och på fritidshemmet. Våra metoder består av intervjuer och enkätfrågor. Pedagogernas intervjusvar stämmer väl överens i vissa delar, medan det skiljer sig signifikant i andra. I enkätsvaren från föräldrarna framgår såväl positiva som negativa synpunkter på samverkan. Slutresultatet visar att möjligheterna för utveckling finns där för alla parter, men det kräver också en vilja till interaktion och ansträngning om man vill få en mer samspelt samverkan till stånd. / Hadzic, Erik & Fridén, Marcus (2014) Parental interaction in multicultural after school activities. Malmö: Lärarutbildningen Malmö högskola.The main course of our study has been to map out how parental interaction works in multicultural after school activities, and which possibilities and obstacles there are.

Malmö högskolaLärarutbildningen Skolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk påbyggnadsutbildningHöstterminen 2007AbstraktIngeborg Balhuizen. (2007). Vuxna med läs- och skrivsvårigheter. Strategi-er – hinder och möjligheter. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedago-gisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.SyfteSyftet med följande arbete har varit att undersöka om vuxna med läs- och skrivsvårigheter upplever förändringar av strategierna de använder vid läs- och skrivuppgifter och läs- och skrivkrav efter tolv veckors studier på en läs- och skrivkurs. Vilka strategier har använts under tidigare skolgång och arbetsliv? Kan en ökad språklig medvetenhet påvisas med analysverktyg som mäter läshastighet, läsförståelse och stavning?MetodFör att uppnå mitt syfte har jag intervjuat sex vuxenelever om deras skol-gång och yrkesliv och huruvida läs- och skrivsvårigheter har påverkat stu-dier och arbete. Vilka strategier har använts? Har läs- och skrivuppgifter och läs- och skrivkrav undvikits? Hur har situationer lösts? Genom test-ning, med för- och eftertest av läshastighet, läsförståelse och stavning har jag undersökt om en resultatförändring kan påvisas. Kan resultaten från tes-terna visa på en ökad språklig medvetenhet efter en intensiv språkträning på tolv veckor?ResultatSammanfattningsvis tyder resultaten av undersökningarna på att eleverna har förändrat sina strategier vid uppgifter som ställer läs- och skrivkrav och vid lösning av läs- och skrivuppgifter, från att hanterat situationer undvi-kande till ett mera medvetet bearbetningssätt. Däremot visar testresultaten ingen större förändring. Nyckelord: bearbetande strategier, dyslexi, läsförståelse, läshastighet, läs- och skrivkrav, läs- och skrivuppgifter, rättstavning, självkänsla, språklig medvetenhet, undvikande strategier.Ingeborg Balhuizen Handledare: Birgitta LansheimGrindögatan 130257 32 Rydebäck042- 22 26 95

Kooperativt lärande är ett arbetssätt som syftar till att elever arbetar i mindregrupper, tilldelas olika roller samt lär sig av varandra. Syftet med den härsystematiska litteraturstudien är att ta reda på vilka utmaningar och möjligheter detfinns med det kooperativa lärandet i matematikämnet, i årskurs 1–6. Resultatetbygger på resultat från 20 olika vetenskapliga artiklar. Artiklarna har analyseratsoch sammanställts för att kunna besvara litteraturstudiens frågeställningar.Resultatet i litteraturstudien visar att det både finns möjligheter och utmaningar medett kooperativt lärande i matematik. Det har visat sig utifrån de tvåhuvudkategorierna möjligheter och utmaningar. Under huvudkategorin möjligheterhar resultatet utgått från följande underkategorier: matematiska förmågor, ökadeprestationer inom matematik, sociala förmågor samt lågpresterande elever. Underutmaningar är det följande underkategorier: svårigheter med gruppkonstruktioner,begränsat matematiskt tänkande samt begränsade matematiska förmågor, somresultatet utgår från. Flertalet artiklar visar på möjligheter med kooperativt lärande imatematik. Den möjlighet som flest artiklar nämner är ökade prestationer inommatematik hos elever tack vare kooperativt lärande. Artiklarna indikerar även på attdet finns ett antal utmaningar med kooperativt lärande i matematik.Gruppkonstruktioner är den aspekt som flest artiklar lyfter som en utmaning. Detgäller när lärare ska konstruera grupper i det kooperativa matematikklassrummet.

This study aims to identify and analyze controversial and difficult topics in the three classics Giftas I (1884) by August Strindberg, Främlingen (1942) by Albert Camus, and I taket lyser stjärnorna (2003) by Johanna Thydell using thematic analysis. Additionally, it discusses the didactic opportunities that these topics create in Swedish upper secondary school. The analysis reveals that controversial and difficult topics are present in all three classics. In Giftas I, the themes of women’s emancipation, women as objects, the importance of children, and men's vulnerability are identified. In Främlingen, themes of indifference and women's abuse emerge. In I taket lyser stjärnorna, themes of death, cancer, and puberty are recognized. Furthermore, the analysis demonstrates that these classics offer didactic possibilities for all Swedish courses in upper secondary school.

Syfte. Syftet med studien var att beskriva skäl till deltidsarbete hos landstingsanställda sjuksköterskor samt att beskriva vilka möjligheter och begränsningar som deltidsarbetet kan innebära. Bakgrund. Deltidsarbete är vanligt förekommande bland sjuksköterskor, såväl nationellt som internationellt. I Sverige arbetade 40 % av Vårdförbundets medlemmar deltid 2011. Att arbeta inom vården kan innebära höga krav, både på fysisk belastning och även krav på ett stort emotionellt engagemang. Deltidsarbete kan på många sätt upplevas som positivt, men det kan även innebära negativa konsekvenser. Skälen till sjuksköterskors deltidsarbete finns delvis beskrivna i internationell forskning men kunskapen om ämnet i svenska förhållanden är bristfällig. Design. Studien har en kvalitativ ansats och designen är explorativ och deskriptiv. Metod. Tio deltidsarbetande sjuksköterskor intervjuades under 2013, intervjuerna transkriberades till text och analyserades därefter med kvalitativ innehållsanalys. Resultat. Sjuksköterskornas skäl till deltidsarbete var många och deltidsarbete innebar både möjligheter och begränsningar. Arbetssituationen var betydelsefull och påverkade till viss del valet av deltidsarbete. Mer ledig tid gav möjlighet till återhämtning och att spendera mer tid med familjen, skäl som i många fall motiverade deltidsarbete. Lägre inkomst och sämre patientkontinuitet var exempel på deltidsarbetets mer negativa följder.Slutsats. Skälen till varför sjuksköterskor arbetade deltid var många och komplexa, det finns inte ett specifikt skäl som förklaring och deltid innebar både möjligheter och begränsningar. Sjuksköterskorna uttryckte stort ansvarskännande för både arbetet och hemmet, och deltidsarbetet upplevdes mest vara något positivt.

Studiens syfte var att undersöka möjligheter och svårigheter som lärare upplever i den mångkulturella skolmiljön och applicera deras redogörelser på två teorier av Erving Goffman. Den ena teorin handlar om stigma – enligt vilken stigmatiserade individer riskerar leva upp till rollen som stigmatiserad och utanför, när omgivningen stämplar dessa identiteter på dem. Den andra teorin som användes var samme Goffmans teori om det dramaturgiska perspektivet, enligt vilken mänsklig interaktion kan liknas vid en teaterpjäs med en främre och bakre region, där vi håller upp fasad respektive är oss själva. Metoden har varit semistrukturerad intervju, där fyra respondenter med lärarutbildning deltog. Då materialet kodats, har gemensamma drag kunnat märkas i respondenternas svar. Respondenterna upplever att möjligheterna bland annat återfinns i den ökade kulturella kompetensen eleverna emellan, samt den personliga tillfredsställelsen i att bidra till den samhälleliga integrationen. Nackdelarna som respondenterna berättat om handlar bland annat om språk-, kultur-, och ordningsproblematik. Vår studie visar flera exempel där respondenternas utsagor kring sina elever, kan kopplas till Goffmans två teorier.

Abstrakt Kristiansen, A. (2010). Studenter inom akademin som har specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi beskriver upplevelsen av sin läroprocess. C-uppsats i pedagogik. Högskolan i Gävle, institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Studier på akademisk nivå kan innebära många olika utmaningar för en student med läsoch skrivsvårigheter/dyslexi. Samhället är föränderligt och påverkas av globala faktorer och högskoleutbildning kan vara en nödvändighet för att få ett arbete. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur personer med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi erhåller kunskap och hur de använder sig av den vid studier på akademisk nivå samt deras individuella uppfattningar om denna läroprocess. Metoden för denna studie är intervjuer med inspiration från den fenomenografiska ansatsen. För att ta reda på studentens egen uppfattning om sin läroprocess. I resultatet framkom det att en student med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi får hantera flera olika beståndsdelar för att klara av sina akademiska studier. Flertalet av informanterna berättar att de ofta blir nekade att få använda sig av alternativa examinationsformer. Bevisföringen av att ha läs- och skrivsvårigheter/dyslexi är ett besvärligt tillvägagångssätt. De beskriver också upplevda hinder och möjligheter i sin läroprocess och en önskan om hur de skulle vilja att deras studiesituation såg ut. Därtill beskriver de vad de lär sig om sig själva. Analysen är gjord utifrån tre kategorier av hur informanterna uppfattar sin lärandeprocess. Kategorierna är: lärosätets påverkan på deras studier, deras egna hinder och/eller möjligheter och till sist deras personliga lärande. Nyckelord: Läroprocess, dyslexi, fenomenografi, hinder, möjligheter, student, läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. / Abstract Kristiansen, A. (2010). Academic students with specific reading and writing difficulties/ dyslexia describing the experience of their learning process. Education C. Department of Education and psychology of Gävle. Studies on academic level can mean many different challenges for a student with dyslexia. As society is changing, and also influenced by global factors could a higher Education be a necessity to get an employment. The purpose of this study is to find out how students with dyslexia will receive knowledge and how they use it in studies on academic level and their individual perceptions of the learning process. The methodology for this study is based on interviews with inspiration from the phenomenographical method. The result showed that a student with specific reading and writing difficulties/dyslexia may handle several different components to cope with his/her academic studies. The majority of the respondents reported that they often were refused to get use of alternative forms of examination. Presenting evidence of having dyslexia is a cumbersome matter. They also describe their perceived obstacles and opportunities in their learning process, and a desire for what they would like their study situation to be like. They also describe what they learn about themselves. The analysis is based upon three categories of how informants perceive their learning process. The categories are the institution's impact on their studies, their own obstacles and/or opportunities and ultimately finally their personal learning. Keywords: student, learning process, dyslexia, phenomenography, obstacles, opportunities.