I svensk grundskola finns idag cirka 15 % elever med annat modersmål än svenska. Som blivande speciallärare anser vi att vi behöver öka vår förståelse för hur barn lär sig och tillägnar sig ett andraspråk. Syftet med studien var att ta reda på vilka hinder, svårigheter och möjligheter några klasslärare/speciallärare beskriver i arbetet med elever med annat modersmål utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Vi ville också ta reda på vilka anpassningar och stöd dessa klasslärare/speciallärare ger till dessa elever. Vi valde en kvalitativ metod eftersom det passade bäst utifrån det vi ville studera. Vi intervjuade nio klasslärare och två speciallärare. Med klasslärarna genomförde vi två fokusgruppsintervjuer och med speciallärarna enskilda intervjuer.  Vårt resultat visade att de lärare vi intervjuade upplevde fler hinder och svårigheter än möjligheter. Resultatet visade också att elever med annat modersmål behöver tala mer svenska och utveckla sin bakgrundskunskap till svenska språket. Det räcker inte med att endast tala svenska under korta stunder i klassrummet och på raster för att uppnå en god språkutveckling. Vår studie visade att alla lärare behöver agera som språklärare och anpassa sin undervisning och sitt arbetssätt mer för att elever med annat modersmål ska uppnå samma resultat och skolframgång som elever med svenska som modersmål. I diskussionen beskrev vi några kunskapsdimensioner som visar vad skolan som organisation och lärare/speciallärare som yrkesgrupp behöver utveckla.

Bakgrund: Ordet organtransplantation betyder överflyttning av ett organ från en individ till en annan. Att få ett nytt organ innebär många omställningar i individens vardag. Det kan för individen innebära fysiska, sociala och psykiska problem. Syfte: Syftet var att studera patienters upplevelser av att leva med ett transplanterat organ. Metod: Litteraturstudien grundade sig i en kvalitativ design baserad på fem självbiografiska böcker. Böckerna analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2012). Resultat: Fyra kategorier och elva underkategorier framkom efter analys; Nya möjligheter, Nya hinder (Ökad infektionsrisk, läkemedelsbiverkningar, en förändrad kropp, livslång läkemedelsbehandling och regelbundna sjukhusbesök), Emotionella upplevelser (Tacksamhet gentemot närstående, trygghet genom tröst och stöd från sjukvårdspersonal, känslor av sorg och tacksamhet gentemot donatorn, skuldkänslor och att födas till ett nytt liv), Gemenskap med andra transplanterade individer. Slutsatser: Att leva med ett transplanterat organ innebär en livsomvälvande upplevelse. Det ger en andra chans till livet, men det innebär även många nya risker och begränsningar. I mötet med en individ som lever med ett transplanterat organ är det viktigt att sjuksköterskan ser till dennes livsvärld, för att kunna ge en så god omvårdnad som möjligt.

Syftet med studien har varit att undersöka vilka hinder och möjligheter till att anpassa undervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter som speciallärare upplever finns i grundskolan och hur hindren kan undanröjas och möjligheterna bäst kan tas tillvara. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer. Sex speciallärare på sex olika grundskolor intervjuades enligt semistrukturerad intervju.   Resultatet visade på att det finns fler hinder än möjligheter till att anpassa lärmiljön för elever i läs- och skrivsvårigheter, men att de flesta av hindren låg på organisationsnivå och därför var relativt enkla att undanröja. Andra hinder låg dock på samhällsnivå och var därför svårare att undanröja. Vad gäller möjligheter så framkom att stora möjligheter till att anpassa undervisningen förelåg på skolorna, men att dessa möjligheter ibland inte togs tillvara på ett maximalt sätt. En av de bästa möjligheterna befanns vara tidiga upptäckter och tidiga insatser. Sammantaget kunde dock konstateras att det förekom stor skillnad i hanteringen av elever i läs- och skrivsvårigheter både mellan skolorna och inom skolorna. Därmed kunde vi se att det finns en del att göra för att läs- och skrivsvårigheter inte ska vara en större funktionsnedsättning i den pedagogiska praktiken än vad det behöver vara.

Enligt SOU 2000:47 har ca 20 procent av den svenska befolkningen ursprung i ett annat land än Sverige. En viktig uppgiftSverige står inför är att ta vara på mångfalden och skapa jämlika villkor för alla oavsett bakgrund. Utrikesfödda står utanför den svenska arbetsmarknaden och deltarinteinom den påsamma sätt som inrikes födda. Rekrytering är en av huvudpunkterna när det kommer till att anställa personal. Utifrån etnicitet visar det att individer med svenskt namn kallas till intervju med ca 50 procent större sannolikhet än individer med arabiskt klingande namn. Studien utfördes dels för att skapa förståelse för varför ett slags utanförskap i samhället och arbetsmarknaden skett för de som invandrat till Sverige. Studien utgår från en kvalitativ metod för att skapaen djupare förståelse för ämnet där syftet var attundersökaHR-strategers upplevelser av det etniska mångfaldsarbetet inom respektive kommunsrekryteringsprocess.Frågeställningarna för studien var; hur arbetar HR-strateger på kommunalnivå med etnisk mångfald utifrån rekrytering? Vilka områden identifieras som aktuella inom etnisk mångfald? Vilka möjligheter och utmaningar finns det i det etniska mångfaldsarbetet? Det empiriska materialet samlades in viasamtalsintervjuer med sex HR-strateger som var verksamma inom sex olika kommuner i Norrbottens län. De valda teoretiska ansatsernaoch tidigare forskning haranvändsför att förklara strategernas arbete med den etniska mångfalden inom rekryteringsprocessen.Studien visade att HR-strateger på kommunal nivåinte arbetadepå ett specifikt sätt med etnisk mångfald inom rekryteringsprocessen. Kommunerna utgår från en kompetensbaserad rekrytering där det är kompetenserna som styr och ingenting annat vilket hjälpte kommunernai deras arbetemed att se objektivt på rekrytering. Kommunerna hade olika aktuella områdeninom etnisk mångfald, det var allt från att få in fler individer med annan etnisk bakgrund till kommunen, att lyckas med kompetensförsörjningen, hantera språkproblematik samt hantera förändringar i diskrimineringslagstiftningen.I studienframkom dels möjligheter men även utmaningar med etnisk mångfald. Möjligheterna var att fylla lediga tjänster, att kommunen blir mer utvecklingsinriktad, fårett ”nytt tänk”samt möjlighet till utveckling inom den kommunala verksamheten. Utmaningarna somframkom var bland annat språksvårigheter,kulturella olikheter, validering av kompetenser samt att nå ut till operativa chefer i breddandet av etnisk mångfald inom rekrytering.Kommunerna var mestadels samstämmiga i hur de såg på etnisk mångfald och hur de arbetade med etnisk mångfald inom rekryteringsprocesserna.

Vi lever idag i ett digitaliserat samhälle där den digitala tekniken fortfarande är i utveckling. Tekniken är något som påverkar mångas liv och är något som används både i människors fritid och arbetsliv. Då skolan ska förbereda eleverna för ett framtida deltagande i samhället så har skolan anpassats efter det digitala samhället och har därmed digitaliserats, vilket framförallt har märkts det senaste decenniet. Mot denna bakgrund undersöks i studien hur grundskollärare ser på hur implementerandet av digitala verktyg i klassrummet påverkar deras yrkestillvaro och hur uppfattar lärarna vilka elever som påverkas av digitaliseringen. För att få material som skulle vara relevant för studien så utfördes kvalitativa intervjuer med lärare som är yrkesverksamma inom utbildningsväsendet. Som teoretisk utgångspunkt för arbetet så används den fenomenologiska ansatsen då denna ansats fokuserar på att se på attityder gentemot ett fenomen. Studien resulterade i fem olika teman utifrån materialet som samlades in under intervjuerna med lärarna. Dessa teman speglar en sammansatt bild av lärarnas syn på studiens frågeställningar. De teman som berördes hos de intervjuade lärarna var: elever som stärks av digitaliseringen, digitalisera först tänka sen, möjligheter, tid och resurser. Lärarnas inställning gentemot digitaliseringen av skolan var att de såg både bra och mindre bra sidor av den ökade digitaliseringen.

Syfte med studien var att undersöka förskollärares erfarenheter kring möjligheter och utmaningar i arbetet med barns språkutveckling på både mångkulturella och icke mångkulturella förskolor. För att få in material till studien utfördes åtta kvalitativa intervjuer med verksamma förskollärare. Ramfaktorteorin så som den har utvecklats av Roar Pettersen (2008) ligger till grund för studien och den förklarar olika ramar och handlingsutrymmen som förskolans verksamhet har. Dessa ramar och handlingsutrymmen utgör både hinder och möjligheter för förskollärarna att utföra ett arbete enligt läroplanens riktlinjer. Ramfaktorteorin kopplades samman med de utmaningar och möjligheter som beskrevs i förskollärarnas utsagor. Utmaningarna som ofta uppstod i arbetet var de stora barngrupperna, barn med annat modersmål, ekonomiska resurser samt tidsbrist. Trots olika hinder beskrev förskollärarna olika idéer med reflexivitet och kreativitet som kan utveckla handlingsutrymmet. Dock finns det en gräns för hur mycket de kan göra själva och upplever att den gränsen påverkas av att den absoluta ramen blir allt mindre.

No description available.

Studiens syfte är att få en fördjupad förståelse för hur socialarbetare arbetar för att möjliggöra för barn att vara delaktiga i utredningar. Studien har genomförts med åtta semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma socialsekreterare i Sverige. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i Harry Shiers delaktighetsmodell samt Thomas Brantes definition av begreppet profession. Resultatet visar att det inte finns någon entydig beskrivning hur barn ska göras delaktiga och att det finns olika omständigheter som kan underlätta eller försvåra socialarbetarens arbete. Föräldrarnas motstånd till deltagande och svårigheter i kommunikationen är omständigheter som kan försvåra barns delaktighet. Faktorer som kan möjliggöra barns delaktighet är arbetsmodeller som kan anpassas till att möta barnets behov och ålder då äldre barn har en större förståelseförmåga än yngre. Det finns således flera möjligheter för socialsekreteraren att göra barnen delaktiga, däremot är det viktigt att socialsekreteraren är självreflekterande och medveten om de svårigheter som finns i arbetet. Det krävs ständig utveckling både inom organisationen och hos socialsekreteraren själv för att utföra ett arbete där barn möjliggörs till att vara delaktiga. / The aim of the study is to get an in-depth understanding of how social workers work to enable children to participate in investigations. The study was conducted with eight semi-structured interviews with professional social workers in Sweden. The study takes its theoretical starting point in Harry Shier's participation model and Thomas Brante's definition of the concept profession. The result shows that there is no clear description of how children should be involved and that there are different circumstances that can facilitate or complicate the work of the social worker. Parents' resistance to participation and difficulties in communication are circumstances that can complicate children's participation. Factors that can enable children's participation are work models that can be adapted to meet the child's needs and age where older children have a greater understanding than younger ones. There are thus several possibilities for the social worker to make the children involved, on the other hand, it is important that the social worker is self-reflective and aware of the difficulties that exist in the work. Continuous development is required both within the organization and with the social workers themselves in order to achieve a work in which it is possible for children to participate.

Sedan 1969 har identitet och livsfrågor varit en av fyra underrubriker i det centrala innehållet för religionskunskap i årskurs 4–6. Trots 50 år i läroplanen har lärare skilda uppfattningar om hur undervisningen kring identitet och livsfrågor ska utformas. Syftet med litteraturstudien är att beskriva hur lärare skulle kunna arbeta, samt de utmaningar som de möter, med identitet och livsfrågor i religionsundervisningen för årskurs 4–6 enligt aktuell forskning. I denna litteraturstudie har tidigare forskning i ämnet sammanställts och analyserats utifrån olika inklusionskriterier, så som exempelvis forskning riktat mot den svenska skolan och religionskunskap. Det analyserade materialet är till övervägande del svensk forskning där författarna är endera forskare inom områdena för didaktik och religion eller undervisande lärare inom religionskunskap.   I resultatet beskrivs flera framgångsrika arbetssätt för att lyfta identitet och livsfrågor i klassrummet, exempelvis genom att arbeta med populärkultur. Det framkommer även att en av orsakerna till att lärare tycker det är svårt att undervisa om identitet och livsfrågor är på grund av bristande kunskaper om hur ämnet ska tas upp i undervisningen, då lärarutbildningen inte förbereder dem för detta. Utifrån symbolisk interaktionism och Erikssons interaktionsteori om identitetsutveckling diskuteras hur resultatet kan kopplas samman till vår framtida roll som religionslärare i årskurs 4–6. En slutsats som dras är att vidare forskning inom ämnet behövs för att genom undervisningen främja elevers identitetsutveckling.

Syftet med studien är att utifrån ramfaktorteorin synliggöra möjligheter och hinder i förskollärares arbete med förskolans jämställdhetsuppdrag, med specifikt fokus på attmotverka traditionella könsmönster. Frågeställningar som ska besvaras berör hur förskollärare beskriver sitt arbete med att motverka traditionella könsmönster men ocksåvilka ramfaktorer som möjliggör restpektive hindrar arbetet. Frågeställningarna har besvarats med hjälp av en kvalitativ metod som består avsemistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare i olika verksamheter. Det teoretiska ramverket som ligger till grund för studien är ramfaktorteorin. Vidare har en ramfaktorlista gjorts där ramfaktorer som chefers engagemang, systematiskt kvalitetsarbete, förskollärares tid, förskollärares kunskap och kompetens, förskollärares förhållningssätt och förhållningssätt i barns övriga omgivning har varit i fokus. Resultatet visar att ramfaktorer som chefers engagemang och förskollärares kunskap och kompetens upplevs som möjligheter i förskollärares arbete med att motverka traditionella könsmönster. Resultatet visar även att förskollärares tid, förskollärares förhållningssätt och förhållningssätt i barns övriga omgivning upplevs som hinder i förskollärares arbete med att motverka traditionella könsmönster. Vidare visar resultatet att systematiskt kvalitetsarbete inte går att sätta i någon av kategorierna.