Macroeconomic conditions can impact the payment capacity of individual mortgage holders' household loans. If the clients of a bank's retail credit portfolio experience deteriorating paymentcapacity it will reflect on the probability of default of the overall portfolio. With IFRS 9, banks are expected to sophisticate their calculations of expected credit loss, demanding forward-looking estimates of probability of default by incorporation of macroeconomic forecasts. Finding what macroeconomic factors have a statistical significant relationship to the actual default frequency of a portfolio can aid banks in estimating probability of default with reference to current and forecasted macroeconomic conditions. This study aims to explore the relationship between macroeconomic factors and the default frequency in a Swedish retail credit portfolio. The research is based on quantitative data analysis of historical default data, complemented by implications of the macroeconomic condition on the payment capacity of households from a theoretical perspective. Macroeconomic factors studied are the Swedish gross domestic product, house price index, reporate and unemployment rate. The supporting data consists of default data from Nordea's Swedishretail credit portfolio. The time period covers 2008-2015 and provides basis for analysis of a timeperiod with different conditions in the macroeconomy, including effects of the 2008 financial crisis. A multiple linear regression model is used as a method to suggest the relationship between themacroeconomic factors and the default frequency. The model coefficients are estimated with calculations of Ordinary Least Squares and the significance supported by statistical test. Results show that gross domestic product and repo rate are statistically significant macroeconomic variables in explaining changes in the default frequency and thus probability of default of a Swedish retail credit portfolio. / Makroekonomiska omständigheter kan påverka hushållens betalningsförmåga och i sin tur återbetalningsförmågan hos bolånetagare. Om flertalet låntagare inom en banks retailportfölj upplever en försämrad betalningsförmåga kommer det att avspeglas på sannolikheten för fallissemang (probability of default) i den totala portföljen. Med IFRS 9 förväntas banker förfina sina beräkningar av förväntade kreditförluster, vilket kräver framåtblickande beräkningar av probability of default med makroekonomiska prognoser i åtanke. Genom att identifiera vilka makroekonomiska faktorer som har statistisk signifikans för förändringar i historisk fallissemangsfrekvens i en portfölj förväntas banker kunna integrera dessa i, och därmed förbättra, sina beräkningar av probability of default. Denna studie syftar till att utreda sambandet mellan makroekonomiska faktorer och fallissemangsfrekvensen i en svensk retailportfölj. Den kvantitativa analysen av data över historiska fallissemang och makroekonomiska faktorer kompletteras med teoretiska implikationer av makroekonomiska omständigheter för hushållens betalningsförmåga. De makroekonomiska faktorer som studeras är svensk BNP, Boprisindex, Reporänta och Arbetslöshet. Fallissemangsfrekvensen baseras på data från Nordeas svenska retailportfölj som täcker åren 2008-2015 och därmed inkluderar följdeffekter av finanskrisen 2008. En multipel linjär regressionsmodell används för att förklara relationen mellan de makroekonomiska faktorerna och fallissemangsfrekvensen. Regressionskoefficienterna estimeras med hjälp av minstakvadratmetoden och kompletteras med diagnostiska test. Resultaten visar att BNP och Reporäntan är statistiskt signifikanta makroekonomiska faktorer för påvisandet av förändringar i fallissemangsfrekvensen och följaktligen Probability of Default i en svensk retailkreditportfölj.

Den psykiska ohälsan har ökat bland befolkningen i Sverige vilket förutom ett personligt lidande ger stora samhällsekonomiska konsekvenser. Orsaken till denna ökning har inget definitivt svar men kan potentiellt förklaras av makro- och socioekonomiska faktorer. Denna rapport undersöker därför om det finns ett samband mellan psykisk ohälsa och makro- och socioekonomiska faktorer. Det sker även en analys av hur dessa faktorer kan förklara ökningen av psykiska ohälsa. För att ta reda på om ett samband existerar utförs en multipel linjär regressionsanalys där den beroende variabeln definieras som svåra besvär av oro, ängslan och ångest och de förklarande variablerna utgörs av förgymnasial-, gymnasial- och eftergymnasial utbildning, BNP per capita, hushållens disponibla inkomst och arbetslöshet. Analysen delas upp i grupperna kvinnor, män och totala befolkningen där data från åren 2002-2017 används. Analysen visar på ett visst samband mellan de olika regressionsvariablerna och makro- och socioekonomiska faktorer. Totala befolkningens psykiska ohälsa har framförallt ett samband med förgymnasial utbildning. De signifikanta variablerna för kvinnors psykiska ohälsa är gymnasial utbildning, BNP per capita och disponibel inkomst. För modellen för mäns psykiska ohälsa är arbetslöshet och disponibel inkomst mest signifikanta. Modellerna har approximativt uppfyllda antaganden och multikollinearitet närvarande vilket bidrar till en bristande tillförlitlighet. Vidare forskning krävs för ytterligare validering av sambanden samt för en djupare förståelse av makro- och socioekonomiska faktorers påverkan och möjliga orsakssamband. / The mental health has increased in Sweden, which besides the personal suffering affects both the society and economy. The reason behind the increase does not have any definite explanation but the answer may, at least partly, be found in macroeconomic and socioeconomic factors. This report will therefore investigate if there exists a relationship between mental health problems and macroeconomic and socioeconomic factors. An analysis of how these factors may explain the increase of mental health problems is also performed. To see if a relationship exists, a multivariable regression analysis is performed, where the dependent variable is defined as severe problems with anxiety and worry. The regression variables are education level, GDP per capita, the households disposable income and unemployment. The analysis is performed on the groups; women, men and total population and the data is collected over the years 2002 to 2017. The analysis indicates a certain relationship between the different macro and socioeconomic variables and mental health problems. For the total population, education level is the most significant. For women, education level, GDP per capita and the households disposable income are most important. For men, unemployment and disposable income are the strongest correlated variables. The models approximately fulfills the assumptions for the least square method and have multicollinearity present, which in total makes them less reliable. Further research to validate these relationships and to contribute to explanations of potential causality is needed.

Магистерская диссертация посвящена исследованию детерминант прибыльности российских коммерческих банков. В работе раскрывается теоретическое содержание понятия «финансовый результат», определение порядка его формирования; проводится анализ прибыльности банков на основе методики Банка России; проводится корреляционно-регрессионный анализ, и выявляются факторы, влияющие на показатель прибыльности. В качестве научной новизны предложен авторский подход к систематизации внутренних и внешних детерминант прибыльности коммерческих банков; проведен эконометрический анализ зависимости прибыльности банков от внутрибанковских и макроэкономических факторов. / The master's thesis is devoted to the study of the determinants of profitability of Russian commercial banks. The paper reveals the theoretical content of the concept of "financial result", the definition of the order of its formation; an analysis of the profitability of banks based on the methodology of the Bank of Russia is carried out; correlation and regression analysis is carried out, and factors affecting the profitability indicator are identified. As a scientific novelty, the author's approach to the systematization of internal and external determinants of commercial banks' profitability is proposed; an econometric analysis of the dependence of banks' profitability on intrabank and macroeconomic factors is carried out.

This study seeks to investigate the relationship between human development factors and domestic stock markets using a multiple linear regression model. Despite efforts to improve the model's explanatory power, the findings indicate that the model fails to confirm the research question. Nevertheless, the model uncovers a discernible trend in the dataset, albeit with limited explanatory capacity. These results highlight the complexity of the interplay between human development factors and domestic stock markets and suggest the need for further research and alternative modeling approaches to deepen the understanding of this relationship. / Denna studie syftar till att undersöka sambandet mellan faktorer som rör mänsklig utveckling och inhemska aktiemarknader genom användning av en multipel linjär regressionsmodell. Trots försök att förbättra modellens förklaringskraft, visar resultaten att modellen misslyckas med att bekräfta forskningsfrågan. Trots det upptäcker modellen en urskiljbar trend i datasetet, även om dess förklaringskraft är begränsad. Dessa resultat betonar komplexiteten i samspelet mellan faktorer som rör mänsklig utveckling och inhemska aktiemarknader, och föreslår behovet av ytterligare forskning och alternativa modeller för att fördjupa förståelsen av detta förhållande

Tinkamas kapitalo struktūros parinkimas lemia sėkmingą įmonės veiklą ir perspektyvas. Keičiantis rinkoms, finansinei ir ekonominei situacijai, keičiasi finansinių šaltinių pasirinkimo alternatyvos. Siekiant rasti optimalią įmonės kapitalo struktūrą reikia efektyviai subalansuoti skolintas ir nuosavas lėšas bei nustatyti kokie veiksniai sąlygoja kapitalo struktūros formavimą. Tai gali būti tiek vidiniai, tokie kaip įmonių galimybės skolintis, pelningumas, įmonės dydis ir kt., tiek išoriniai veiksniai: bendrasis vidaus produktas, infliacija, palūkanų norma ir kt. Šio darbo objektas – įmonių kapitalo struktūros formavimas. Darbo tikslas – ištirti Lietuvos įmonių kapitalo struktūrą sąlygojančius veiksnius bei sudaryti kapitalo struktūros ir tiriamų veiksnių ryšio modelį. Siekiant iškelto tikslo, yra nagrinėjami tokie uždaviniai: • remiantis moksline literatūra išanalizuoti įmonės kapitalo struktūros sudėtį bei pagrindines kapitalo struktūros formavimo teorijas ir principus; • atlikti empirinių tyrimų analizę, kuriuose užsienio ir Lietuvos autoriai tiria veiksnius, sąlygojančius kapitalo struktūros formavimą. Ištirti ir palyginti keleto autorių sukurtus kapitalo struktūros formavimo modelius; • sudaryti makroekonominių rodiklių ir finansinio sverto sąveikos modelį bei nustatyti makroekonominių veiksnių poveikį Lietuvos įmonių kapitalo struktūros formavimui. Išanalizavus įmonių kapitalo struktūros formavimo teorijas galima teigti, kad šios teorijos ir požiūriai neatsako į klausimą... [toliau žr. visą tekstą] / Selection of appropriate capital structure determines the success and prospects of business. With changes in markets, financial and economic situation, there are changes also to the alternatives of funding sources. In order to find the optimal capital structure one has to balance the own and borrowed funds efficiency and to identify what factors determine the structure of capital formation. This can be both internal factors, such as business lending opportunities, profitability, company size, etc., as well as external factors: gross domestic product, inflation, interest rate and others. Objective of this work is corporate capital structure formation. The aim of this work is to explore the factors influencing the capital structure formation of Lithuanian companies and develop the communication model between the analysed factors. In order to achieve the objective, the following tasks are considered: • based on scientific literature, to analyze a company's capital structure composition and the basic theories and principles of the capital structure formation; • to carry out an analysis of empirical research where foreign and Lithuanian authors investigate the factors influencing the capital structure formation. To analyse and compare models for the formation of capital structure developed by several authors; • to develop a model for the interaction of macro-economic indicators and financial leverage and determine the influence of macroeconomic factors on the capital structure... [to full text]

El presente trabajo de suficiencia profesional estudia el sector de tiendas por departamento en el mercado peruano durante los años 2009 y 2017. Asimismo, explica cuáles fueron las estrategias y formas de ingreso de las principales tiendas por departamento extranjeras en el Perú y las teorías que se encuentran detrás de su incursión. De la misma forma, el objetivo principal de esta investigación es establecer la relación que existe entre los factores macroeconómicos con la internacionalización de las tiendas por departamento en el mercado peruano durante el periodo 2009 al 2017. Además, se empleó una investigación cuantitativa, de alcance correlacional, diseño longitudinal no experimental de tendencia. También, se usó la técnica estadística no paramétrica bajo el análisis correlacional de Rho Spearman. Mediante el uso de la herramienta estadística informática SPSS se comprobó que si existe correlación entre los factores macroeconómicos y la internacionalización de las tiendas por departamento Saga Falabella, Ripley y Almacenes Paris en el mercado peruano. Para el caso de Saga Falabella, el índice de competitividad es el que presenta mayor incidencia en la internacionalización de la misma en el Perú durante los años 2009 y 2017. En cuanto a Tiendas por departamento Ripley, el PBI es el indicador que se correlaciona con mayor significancia. Sin embargo, es importante mencionar que, debido a la poca información disponible para Almacenes París, se decidió desarrollar un análisis descriptivo evolutivo a través de gráficos donde se visualizó que los indicadores macroeconómicos que se correlacionan con la internacionalización de la empresa durante los años 2013 y 2017 fueron la competitividad, el riesgo país y el ranking Doing Business publicado por el Banco Mundial. / The present work of professional sufficiency studies the sector of the department stores in the Peruvian market during the years 2009 and 2017. In addition, it is explained which were the strategies and income forms of the main foreign department stores and the theories that are behind their incursion.In the same way, the main objective of this research is to establish the relationship that exists between macroeconomic factors with the internationalization of department stores in the Peruvian market during the period 2009 to 2017.Also, the type of research used was quantitative, correlational, non-experimental longitudinal trend design. The statistical technique used was correlational analysis of Rho Spearman. Using the statistical tool SPSS, it is verified whether there is a correlation between macroeconomic factors and the internationalization of department stores Saga Falabella, Ripley and Almacenes París in the Peruvian market. In the case of the Saga Falabella, the competency index is the most important presentation in the internationalization of the same in Peru during the years 2009 and 2017. As for Department Stores Ripley, the GDP is the indicator that correlates with greater significance. However, it is important to mention that, due to the little information available for Almacenes París, an evolutive descriptive analysis can be developed through the graphs showing the macroeconomic indicators that correlate with the internationalization of the company during the years 2013 and 2017. And the results were competitiveness, country risk and ranking Doing Business publishes by the World Bank. / Tesis

Från år 2009 till år 2021 har den totala mängden goodwill för alla svenska börsnoterade bolag ökat från 490,4 miljarder kronor till 1 166,9 miljarder kronor, medan nedskrivningarna legat på en konstant låg nivå. Enligt regelverket IAS 36 är inflation, räntor och marknadsutsikter betydande faktorer som ska tas i beaktande vid värderingen av goodwill. Med hänsyn till det förändrade makroekonomiska läget som varit under år 2022, ämnar uppsatsen att undersöka om nedskrivningar av goodwill år 2022 skiljer sig från åren 2009–2021, samt vad som kan förklara de nedskrivningar som gjordes år 2022. För att besvara syftet användes en deskriptiv analysmetod för att samla in och analysera data för perioden 2009–2022, och för att kunna förklara nedskrivningarna som gjordes år 2022 genomfördes en fallstudie. Genom att sammanföra resultaten från de två analyserna kunde uppsatsens syfte besvaras med hjälp av tidigare forskning och teoretiska perspektiv. Populationen för den deskriptiva analysen gällande skillnader i nedskrivningar är svenska börsnoterade aktiebolag på Nasdaq OMX Stockholm Main Market som redovisar goodwill. Populationen för fallstudien är svenska börsnoterade aktiebolag på Nasdaq OMX Stockholm Main Market som genomfört en nedskrivning av goodwill år 2022. Uppsatsens resultat visar att ett företag har gjort en rekordstor nedskrivning år 2022 som är större än något annat års totala nedskrivning. Exkluderas detta företag finns det ingen större skillnad i nedskrivningarna år 2022 jämfört med åren 2009-2021. Företagen motiverar att deras nedskrivningar år 2022 huvudsakligen beror på förändringar i både den makroekonomiska miljön och i deras marknadsförutsättningar. Även om dessa förklaringar överensstämmer med regelverket, tyder resultaten på att företagen använt olika redovisningsval för att uppnå önskade resultat, vilket bekräftar det som tidigare forskning kommit fram till. Detta indikerar att företag fortsatt kan använda subjektiva bedömningar för att uppnå önskade resultat, trots betydande makroekonomiska förändringar år 2022. / From 2009 to 2021, the total amount of goodwill for all Swedish listed companies has increased from SEK 490.4 billion to SEK 1,166.9 billion, while impairments have remained consistently low. According to the IAS 36 framework, inflation, interest rates, and market outlook are significant factors to consider when valuing goodwill. Considering the changed macroeconomic conditions experienced in 2022, this paper aims to investigate whether impairments of goodwill in 2022 differ from the years 2009-2021, as well as identify the reasons behind the impairments made in 2022. To address the research purpose, a descriptive analysis method was used to gather and analyze data for the period of 2009-2022. Additionally, a case study was conducted to explain the impairments observed in 2022. By combining the results from both analyses, the research objective was accomplished through the utilization of previous research and theoretical perspectives. The population for the descriptive analysis regarding differences in impairments consists of Swedish listed companies on the Nasdaq OMX Stockholm Main Market that reported goodwill. The population for the case study comprises Swedish listed companies on the Nasdaq OMX Stockholm Main Market that have performed impairments of goodwill in 2022. The results of the essay reveal that one company has made a record-breaking impairment in 2022, surpassing the total impairments of any other year. However, when excluding this particular company, there is no significant difference in impairments observed in 2022 compared to the years 2009-2021. The companies justify their impairments in 2022 primarily based on changes in both the macroeconomic environment and their market conditions. Although these explanations align with the regulatory framework, the results indicates that the companies have used different accounting choices to achieve desired outcomes, which confirms findings from previous research. This indicates that companies are able to use subjective assessments to achieve desired results, despite the significant macroeconomic changes in 2022.

Under  ekonomiska  konjunkturcykler  är  sambandet  mellan  grundläggande makroekonomiska variabler och aktiemarknadens avkastning högst intressant att undersöka. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur aktiepriser på den svenska- och amerikanska aktiemarknaden påverkas av relevanta makroekonomiska faktorer under tidsperioden 1970–2021. Genom ko-integrationstest, Vector Error Correction modeller och kausalitetstest på årsdata finner vi signifikanta resultat för att den svenska aktiemarknaden divergerar från jämvikt av en chock i penningmängd. För den amerikanska aktiemarknaden finner vi fler signifikanta resultat och att en chock i statsskulden skapar en divergerande effekt i fjärde laggen men en konvergerande effekt i andra. För att fördjupa undersökningen genomförs en bivariat analys för att undersöka hur aktiepriser påverkas av BNP som en indikation på ekonomisk tillväxt och även hur aktiepriser påverkas av lång och kort ränta som en konjunkturindikator. Resultaten varierar för Sverige och USA. Det kausala sambandet mellan aktiepris och BNP visar att aktiepris påverkar BNP för Sverige. För USA finner vi däremot inga signifikanta resultat gällande det kausala sambandet. För sambandet mellan amerikanskt aktiepris mot kort och lång ränta så visade det sig att kort ränta orkar divergens mot jämvikt för aktiemarknaden. För Sverige påvisade resultaten att kort ränta orsakar konvergens och lång ränta divergens vid en chock i aktiemarknaden. / During economic cycles, the relationship between fundamental macroeconomic variables and stock market returns is highly interesting to examine. The purpose of this thesis is to investigate how share prices in the Swedish and American stock markets are affected by relevant macroeconomic factors during the period 1970–2021. Through co-integration tests, Vector Error Correction models and causality tests on annual data, we find significant results for the Swedish stock market to diverge from equilibrium by a shock in the money supply. For the US stock market, we find more significant variables and a result that a shock in the central government debt creates a divergent effect in the fourth layer but a converging effect in the second. To deepen the survey, a bivariate analysis is carried out to examine how share prices are affected by GDP as an indication of economic growth and how share prices are affected by long-term and short-term interest rates as a business cycle indicator. The results vary for Sweden and the USA. The causal relationship between share price and GDP shows that share price affects GDP for Sweden. For the United States, however, we find no significant results regarding the causal relationship. For the relationship between the US share price against short and long interest rates, it turned out that short interest rates can withstand divergence towards equilibrium for the stock market. For Sweden, the results showed that short-term interest rates cause convergence and long-term interest rate divergence in the event of a shock in the stock market.

Die studie vergelyk die prestasie van 'n koop-en-hou-strategie met die van 'n tydsberekeningstrategie binne die raamwerk van die arbitrasie-prysbepalingsteorie (APT) op die nywerheidsindeks van die Johannesburgse Aandelebeurs (JA). Die periode van die studie is oor twee tydperke, naamlik Januarie 1970 tot September 1987 en Januarie 1989 tot Junie 1997. Die langtermyntendens van die nywerheidsindeks en APT-faktore is bepaal deur die beste nie-reglynige model vir elke tydreeks te vind. Reglynige meervoudige stapsgewyse regressie-ontleding is gebruik om die bewegings van die nywerheidsindeks rondom die langtermyntendens te voorspel. Die sloeringsreekse van die langtermyntendensresidutelling van die APT-faktore en die sloeringsreekse van die eerste-ordeverskiltelling van die langtermyntendensresidutelling is as moontlike voorspellers gebruik. Gegrond hierop is beslissingslyne ontwik:kel wat gebruik is vir die implementering van 'n tydsberekeningstrategie. Die resultate van die studie is die volgende: • Waar die sloeringsreekse van die langtermyntendensresidutelling van die APTfaktore as moontlike voorspellers gebruik is, is die risiko-aangepaste opbrengskoers van 'n tydsberekeningstrategie 6, 41 persent en 0, 71 persent b6 die van 'n koop-en-hou-strategie vir tydperk een en twee onderskeidelik. • Waar die sloeringsreekse van die eerste-ordeverskiltelling van die langtermyntendensresidutelling van die APT-faktore as moontlike voorspellers gebruik is, is die risiko-aangepaste opbrengskoers van 'n tydsberekeningstrategie 10,40 persent en 1,04 persent b6 die van 'n koop-enhou- strategie vir tydperk een en twee onderskeidelik. Die belangrikste gevolgtrekking van die studie is dat die APT en 'n tydsberekeningstrategie teoreties en prakties versoenbaar is op die JA. Aanbevelings vir toekomstige navorsing is die volgende: ( 1) sistematiese risikofaktore, anders as makro-ekonomiese faktore, behoort identifiseer te word wat die voorspellingswaarde van die faktore in die tweede tydperk van die studie kan verhoog; (2) elke stap van die model wat ontwikkel is, behoort op elke indeks van die JA toegepas te word om die risiko-aangepaste opbrengskoers van 'n tydsberekeningstrategie toegepas op elkeen van die indekse met die van 'n koop-en-hou-strategie te vergelyk; en (3) die invloed van transaksiekoste en dividende op die potensiele voordele van tydsberekening moet bepaal word. / The study compares the performance of a buy-and-hold strategy with that of a markettiming strategy in the framework of the arbitrage pricing theory (APT) applied to the industrial index of the Johannesburg Stock Exchange (JSE). The study period is divided into two parts, namely January 1970 to September 1987 and January 1989 to June 1997. The long-term trend of the industrial index and every APT factor is determined by finding the best nonlinear model for each time series. Linear multiple stepwise regression analysis, with the lagged time series of the long-term trend error terms of the APT factors, is used to forecast the movement of the industrial index around its long-term trend. Decision lines were developed to implement a market-timing strategy. The results of the study are as follows: • Where the lagged time series of the long-term trend error terms of the APT factors were used as possible predictors, the risk-adjusted return of a markettiming strategy was 6, 41 percent and 0, 71 percent higher than that of a buyand- hold strategy for periods one and two respectively. • Where the lagged time series of the first-order difference of the long-term trend error term of the APT factors were used as possible predictors, the riskadjusted return of the market-timing strategy was 10,40 percent and 1,04 percent higher than that of a buy-and-hold strategy for periods one and two respectively. The main conclusion of the study is that the APT and a market-timing strategy are theoretically and practically reconcilable on the JSE. The main recommendations of the study are the following: (1) systematic risk factors, other than macroeconomic factors, should be identified in order to increase the forecasting value of these factors in the second period of the study; (2) each step of the model developed in this study should be repeated on every index of the JSE; and (3) the influence of transaction costs and dividends on the potential benefits of a market-timing strategy should be determined. / Business Management / DCom (Sakebestuur)

Die studie vergelyk die prestasie van 'n koop-en-hou-strategie met die van 'n tydsberekeningstrategie binne die raamwerk van die arbitrasie-prysbepalingsteorie (APT) op die nywerheidsindeks van die Johannesburgse Aandelebeurs (JA). Die periode van die studie is oor twee tydperke, naamlik Januarie 1970 tot September 1987 en Januarie 1989 tot Junie 1997. Die langtermyntendens van die nywerheidsindeks en APT-faktore is bepaal deur die beste nie-reglynige model vir elke tydreeks te vind. Reglynige meervoudige stapsgewyse regressie-ontleding is gebruik om die bewegings van die nywerheidsindeks rondom die langtermyntendens te voorspel. Die sloeringsreekse van die langtermyntendensresidutelling van die APT-faktore en die sloeringsreekse van die eerste-ordeverskiltelling van die langtermyntendensresidutelling is as moontlike voorspellers gebruik. Gegrond hierop is beslissingslyne ontwik:kel wat gebruik is vir die implementering van 'n tydsberekeningstrategie. Die resultate van die studie is die volgende: • Waar die sloeringsreekse van die langtermyntendensresidutelling van die APTfaktore as moontlike voorspellers gebruik is, is die risiko-aangepaste opbrengskoers van 'n tydsberekeningstrategie 6, 41 persent en 0, 71 persent b6 die van 'n koop-en-hou-strategie vir tydperk een en twee onderskeidelik. • Waar die sloeringsreekse van die eerste-ordeverskiltelling van die langtermyntendensresidutelling van die APT-faktore as moontlike voorspellers gebruik is, is die risiko-aangepaste opbrengskoers van 'n tydsberekeningstrategie 10,40 persent en 1,04 persent b6 die van 'n koop-enhou- strategie vir tydperk een en twee onderskeidelik. Die belangrikste gevolgtrekking van die studie is dat die APT en 'n tydsberekeningstrategie teoreties en prakties versoenbaar is op die JA. Aanbevelings vir toekomstige navorsing is die volgende: ( 1) sistematiese risikofaktore, anders as makro-ekonomiese faktore, behoort identifiseer te word wat die voorspellingswaarde van die faktore in die tweede tydperk van die studie kan verhoog; (2) elke stap van die model wat ontwikkel is, behoort op elke indeks van die JA toegepas te word om die risiko-aangepaste opbrengskoers van 'n tydsberekeningstrategie toegepas op elkeen van die indekse met die van 'n koop-en-hou-strategie te vergelyk; en (3) die invloed van transaksiekoste en dividende op die potensiele voordele van tydsberekening moet bepaal word. / The study compares the performance of a buy-and-hold strategy with that of a markettiming strategy in the framework of the arbitrage pricing theory (APT) applied to the industrial index of the Johannesburg Stock Exchange (JSE). The study period is divided into two parts, namely January 1970 to September 1987 and January 1989 to June 1997. The long-term trend of the industrial index and every APT factor is determined by finding the best nonlinear model for each time series. Linear multiple stepwise regression analysis, with the lagged time series of the long-term trend error terms of the APT factors, is used to forecast the movement of the industrial index around its long-term trend. Decision lines were developed to implement a market-timing strategy. The results of the study are as follows: • Where the lagged time series of the long-term trend error terms of the APT factors were used as possible predictors, the risk-adjusted return of a markettiming strategy was 6, 41 percent and 0, 71 percent higher than that of a buyand- hold strategy for periods one and two respectively. • Where the lagged time series of the first-order difference of the long-term trend error term of the APT factors were used as possible predictors, the riskadjusted return of the market-timing strategy was 10,40 percent and 1,04 percent higher than that of a buy-and-hold strategy for periods one and two respectively. The main conclusion of the study is that the APT and a market-timing strategy are theoretically and practically reconcilable on the JSE. The main recommendations of the study are the following: (1) systematic risk factors, other than macroeconomic factors, should be identified in order to increase the forecasting value of these factors in the second period of the study; (2) each step of the model developed in this study should be repeated on every index of the JSE; and (3) the influence of transaction costs and dividends on the potential benefits of a market-timing strategy should be determined. / Business Management / DCom (Sakebestuur)