Denna undersökning, som genomförts bland F-3-lärare vilka är uttalat positiva till varierad undervisning i matematik, syftar till att förstå hur och på vilka grunder matematikundervisningen varieras. Studien bygger på en gruppintervju med fem utbildade lågstadielärare. Resultaten har sedan tolkats utifrån ett sociokulturellt teoretiskt ramverk. I studien framkommer det att lärarna använder matematikboken nästan konstant men det är inte den som styr undervisningen utan det är lärarna som styr läromedlet. De menar att genom att använda matematikboken som grund att luta sig på, både som trygghet för lärarna för att planera undervisningen men även för eleverna för att de ska kunna ha något att arbeta med och för att de ska känna av ägarskap av en matematikbok. Undervisningen i matematik varieras genom att ändra arbetsmaterial, miljö, arbetssätt och plats. Lärarna klargör att genom variation i matematikundervisningen förstår eleverna kopplingen mellan matematiken och vardagen. Genom variation kan undervisningen anpassas efter varje elevs kunskapsnivå. Genom variation ökar elevernas intresse och motivation till ämnet.

Läroböcker har visat sig kunna ha en styrande roll i matematikundervisningen. Men är läroboken ett stöd i undervisningen eller är den ett hinder? Kunskapsöversikten kartläggerforskning om matematikboken och tillhörande lärarhandledning. Syftet är att beskriva vad som kännetecknar den forskning om användning av läroböcker och lärarhandledningar i matematik som redovisas i ett urval av vetenskapliga publikationer från nordeuropeiskaforskare. Vi sammanfattar de resultat som redovisats, men redogör även för metodik, teoribakgrund och andra kännetecken hos publikationerna. Vi har begränsat studien till norra Europa, eftersom det är en region där läroböcker har en viktig roll i undervisningen, och tillperioden efter 2013, eftersom den senaste vetenskapliga översikten om matematikläroböckerpublicerades då (Fan et al. 2013). I vår översikt har vi särskilt riktat in oss på lärarnas motiv bakom val och användning av matematikbok och lärarhandledning, såsom de framträder i de granskade artiklarna. Avsikten är att besvara frågeställningen:• Vilka positiva och negativa effekter kan val och användning av matematikbok och lärarhandledning ha på matematikundervisningens utformning? I kunskapsöversikten tydliggörs några kännetecken som finns i forskningen om läroböcker i matematik. Artiklarna sorterades in i olika egenskaper för att tydliggöra likheter och skillnader. Kartläggningen visade bland annat att artiklarna har en spridning mellan teori och begrepp, exempelvis hänvisar författaren till teoretisk utgångspunkt i endast tre av artiklarna. Resultaten som tydliggörs visar att matematikbok och tillhörande lärarhandledning har bådepositiva och negativa effekter på undervisningens utformning. Våra resultat indikerade bland annat att matematikböcker kopplar i olika grad till läroplanens mål, vilket kan vara en negativeffekt på undervisningens utformning. Det kan resultera i att eleverna inte får möjlighet ytträna på samtliga mål i läroplanen. En ytterligare aspekt som vårt resultat visade är att lärarhandledningen kan ge ett stöd för läraren vid planering och genomförde, vilket kan vara en positiv effekt på undervisningens utformning. En kunskapslucka, inom forskningen i matematik, som visade sig var att det finns bristande forskning om hur undervisningen skullese ut utan lärobok. Vi anser därför att vår kunskapsöversikt har stor relevans för läraryrket.

Svensk matematikundervisning har under lång tid kritiserats för att eleverna arbetat enskilt i sina matematikböcker. På så sätt har eleverna inte fått möjlighet att kommunicera matematik och därför inte kunna utveckla sin kommunikativa förmåga. Men mycket har hänt i svensk matematikundervisning de senaste åren. En ny läroplan har kommit och många lärare har fått vidareutbildning i matematik genom Matematiklyftet. Denna studies syfte är att undersöka hur lärare resonerar om betydelsen av muntlig kommunikation i matematik och vilka arbetsformer de säger sig använda för att främja den. Totalt har fem lärare som arbetar i årskurs F-3 intervjuats. Två av lärarna bedriver sin undervisning helt utan matematikbok. Resultatet visar att lärarna prioriterar interaktionen mellan eleverna. Lärarna anser det vara viktigt att de själva använder sig av ett korrekt matematiskt språk, men har olika syn på hur viktigt det är att eleverna gör det. Lärarna använder sig av flera kommunikationsutvecklande metoder i sin undervisning och använder flertalet semiotiska resurser för att möta olika elevers lärstilar. Slutsatsen är att det inte finns några direkta skillnader mellan de lärare som använder matematikbok och de som arbetar utan matematikbok gällande hur de resonerar kring muntlig kommunikation och hur de beskriver sin matematikundervisning. Det skulle vara intressant att genom vidare forskning undersöka hur lärare arbetar med muntlig kommunikation med elever med svenska som andraspråk.

Skolverket (2020) redovisar i sin timplan att mellanstadiet idag består av 410 undervisningstimmar i ämnet matematik. Skolan ska därmed förse elever med möjligheter attinhämta kunskap i matematik som ska ge förutsättningar att kunna fatta vardagliga beslut ochdelta i samhället. Under vår praktik under lärarutbildningen iakttog vi att det läromedel somanvänds än idag är detsamma som under vår skolgång, vilket innebär attmatematikundervisningen fortfarande är huvudsakligen läroboksbunden. Matematikboken somläromedel har länge blivit ifrågasatt gällande vilka matematiska kunskaper som tillgodoses vialäromedlet och vilka som blir åsidosatta. Detta väckte ett intresse för att studeramatematikbokens påverkan på elevernas matematiska förståelse, då trots ifrågasättandet somskett över tid har man fortsatt valt att använda sig av matematikboken som en huvudsakliglärokälla. Undersökningen syftar därmed till att bidra till en fördjupad förståelse inför vårkommande profession av läromedlets för-, och nackdelar för att kunna använda den optimalt föratt utveckla elevernas matematiska kunskaper på bästa sätt. För att besvara vår frågeställning harvi arbetat utifrån en systematisk insamling av ett flertal studier, som sedan har granskats ochsammanställts. Granskningen har omfattat artiklar från Sverige, England, Tyskland, Frankrikeoch Indonesien, vilket konstaterar läromedlets starka ställning i den traditionellamatematikundervisningen världen runt. Resultaten lyfter fram olika faktorer som måste beaktasför att kunna besvara frågeställningen. Dessa faktorer utgjordes främst av hur lärobokensutformning, elevernas möjlighet till individuellt arbete i läroboken, samt lärarens användning avläromedlet. Andra faktorer som även har belysts spela stor roll är elevernas motivation ochmöjlighet att relatera till ämnet. Sammanfattningsvis har vi kunnat konstatera attmatematikboken utgör en central roll i dagens undervisning, men att den inte fungerar som ettenskilt lärounderlag för att ge eleven en optimal förutsättning för kunskapsinhämtning. Iställethar vi sett ett stort behov av lärarens förtydligande av läromedlets innehåll. Detta gäller främst dedelar som berör utvecklandet av det matematiska språket, genomgång av teori och för att sättamatematiken i en vardaglig kontext, som visat sig vara väldigt viktigt för att utveckla en rationellförståelse.

Syftet med undersökningen är ta reda på hur verksamma lärare motiverar sitt val av läromedeli sin matematikundervisning samt vilka faktorer som kan påverka valet. Metoden för attgenomföra denna undersökning är en kvalitativ metod med hjälp av semistruktureradeintervjuer. Intervjuerna har genomförts enskilt med varje respondent både digitalt men ocksåfysiskt. Matematikboken är det vanligaste förekommande läromedlet inom ämnet och användsför färdighetsträning. Valet av läromedel grundar sig ofta i vad lärarkollegiet har diskuterat vidämnesträffar men också beroende på vilken elevgrupp den undervisande läraren har. Ekonomi och lärarkollegiet är två yttre faktorer som väger in i valet av läromedel.

Hur kan klasslärare och speciallärare tillsammans bidra till att öka den grundläggande matematikkompetensen för elever i årskurs ett / How can classroom teachers and special education teachers together help to increase the basic math skills for students in grade one

Detta arbete handlar om förekomsten av verklighetsbaserade matematikuppgifter i matematikläroböcker. För att få underlag till undersökningen har vi granskat fyra svenska läroböcker i matematik, samtliga avsedda för årskurs sju. Undersökningen är fokuserad på textuppgifter, som vi valt att granska genom textanalys. I samtliga läroböcker fann vi att textuppgifterna var underrepresenterade. Av textuppgifterna var det en stor andel som baserades på verkliga händelser. Dock var det vanligt att uppgifternas händelser inte kunde kopplas till elevens egen vardagskontext.

Matematikböcker är ett vanligt inslag i matematikundervisning runtom i Sverige och i många andra länder. De kan användas som ett planeringsverktyg för läraren och de kan anses vara värdefulla källor för material och struktur. Samtidigt finns det de lärare som väljer att utesluta matematikboken ur sin undervisning, vilket kan väcka frågor om matematikbokens roll och värde i skolan. I följande enkät- och intervjustudie undersöktes lärares erfarenheter av och tankar kring matematikböcker i undervisning. Dels syftade studien till besvara på vilket sätt och till vad matematikböcker används. Dels var det av intresse att skapa förståelse för vad som ligger till grund för lärares val av matematikbok. Ett ytterligare syfte var att skapa inblick i hur matematikundervisning utan matematikbok kan bedrivas och se ut. Ett bekvämlighetsurval användes till studien och deltagarna bestod av 47 lärare. Av dessa 47 undervisade 34 stycken i årskurserna 1–3 och 13 av dem undervisade i årskurserna 4–6. Undersökningen bekräftade att matematikboken ofta används till elevarbete och är ett viktigt arbetsverktyg för många lärare. Å andra sidan har lärare inte alltid möjlighet att fritt välja matematikbok utan behöver ibland anpassa sig efter vissa faktorer, exempelvis arbetsplatsens (skolans) ekonomiska förutsättningar. Därutöver visade studien att verktyg och arbetsformer som förekommer i klassrum där läraren undervisar utan matematikbok likaväl kan förekomma i klassrum där en matematikbok är inkluderad. Således drogs slutsatsen att skillnaderna mellan undervisningsformerna inte nödvändigtvis behöver vara stora eller kopplat till användning av matematikböcker.

Abstrakt   Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vilken påverkan läroboken och arbetssättet har på elevernas lärande inom ämnet matematik. För att göra det lättare för läsaren att förstå kunskapsöversikten är arbetet delat i två mindre frågor, matematikbokens samt arbetssättets påverkan. För att besvara frågorna har informationssökningar gjorts både på olika databaser med sökord, samt sekundärsökningar genom skolverket.se och forskning.se. Under sökprocessen har flera rekommendationer från olika metodlitteraturer såsom Backman (2016), Friberg (2022) och Thurén (2019) använts. Resultatet visade att läroböckerna inom matematik både nationellt och internationellt spelar en viktig roll i undervisningen och har stor påverkan på läraren, eleven och undervisningen. Eleven definierar ofta matematik med läroboken och läraren anser ofta att läroboken är huvudkällan till planeringen av undervisningen. Det lyfts fram att en stor del av matematikböcker som används i undervisningen domineras av rutinuppgifter, vilka är viktiga att inkludera i undervisningen för att utveckla elevernas färdigheter. Däremot behöver problemlösningsuppgifter få större plats i undervisningen, så att elevernas matematiska förståelse och kognitiva förmågor utvecklas vilket behövs för att de ska kunna medverka i en oförutsägbar framtid. Nyckelord: arbetssätt, lärande, läromedel, matematikbok, problemlösningsuppgifter och rutinuppgifter.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare använder matematikboken i undervisningen samt lärares egna uppfattningar om matematikbokens användning i undervisningen. För att ta reda på detta har en kvalitativ metod använts, där datainsamlingen gjorts genom både observationer och intervjuer. Tre lärare har intervjuats och två klassrumsobservationer har genomförts av vardera lärare där de inkluderade lärarna även efter observationstillfället intervjuades. Metoden valdes för att både undersöka hur läroboken används i undervisningen samt hur lärare ser på deras användning av matematikboken i undervisningen. Studien vill ta reda på lärarnas uppfattning om hur matematikboken används i undervisningen samt på vilket sätt lärare väljer att använda sig av läroboken i planeringen och genomförande av matematikundervisningen. Lärarna förklarar att matematikboken är en stabil grund att utgå från i planeringen för lektionerna eftersom de vet att kursplanen och kunskapskravens delar genomförs. Det intressanta som uppenbarades under det sex klassrumsobservationerna var att lärarna utgick från den följande nivån av användningen av läroboken, vilket betyder att undervisningen utformar sig helt efter läroboken (Qi, Zhang och Huang, 2018). Att läroboken används i en stor utsträckning av matematikundervisningen är någonting tidigare forskning belyser. Orsaken till detta kan vara att matematikböckerna är konstruerade på de sättet att kursplanen och kunskapskraven inom matematiken fastställs i undervisningen. Ytligare något som fastställs i denna studie är att matematikboken har stor påverkan på undervisningen och att den används i hög grad i klassrummet.