Matematikboken har under många år varit ett hett ämne, både inom skolväsendet och media. De teorier som finns inom ämnet beskriver att matematikboken har en stor roll i dagens matematikundervisning. Därav blir vårt syfte att beskriva hur lärare ser på användningen av matematikboken som läromedel i sin undervisning och om det finns andra medel som kan ersätta matematikboken. Empirin har hämtats från fem semistrukturerade intervjuer av matematiklärare på mellanstadiet. Det har framkommit i resultatet att fleratlet av de intervjuade lärarna använder sig av matematikboken då de upplever att det ör en trygghet. Även tidsbristen inom skolan gör sig ständigt påmind. Denna tidsbrist leder till mindre användning av annat material i undervisningen. Detta gör att matematikboken blir ett komplement    i undervisningen. Matematikbokens fördelar och nackdelar ställs mot varandra och värderas utifrån teorier.

Syftet med denna studie är att få en förståelse för hur läroboksförfattare tänker om syftet till textuppgifternas varande i matematikboken, deras syn på matematisk kunskap och hur elever lär sig matematik. Metoden vi använder i vår studie är kvalitativa intervjuer där sju läromedelsförfattare deltar. Genom våra intervjuer fick vi fram en del syften med matematikbokens textuppgifter vilka vi ansåg relevanta för eleverna. I vårt resultat kan vi se att majoriteten av författarna anser att huvudsyftet med textuppgifterna är att knyta an till verkligheten. En annan del som vår studie visar är att författarna anser att eleven bör ha en djupare matematisk förståelse, eftersom detta medför att eleven vet vad den gör och varför den utför matematiska uträkningar. Vidare menar författarna att god taluppfattning bidrar till en matematisk utveckling samt en god matematisk förståelse. Slutsatsen vi kan dra av vår studie är att läroboksförfattarna anser att huvudsyftet med matematikbokens textuppgifter är att skapa en verklighetsanknytning och synliggöra detta för eleverna.

I denna kunskapsöversikt undersöks två olika undervisningsmetoder inom matematiken och dess påverkan på kunskapsutvecklingen. De metoder som undersöks är det laborativa arbetssättet samt användandet av matematikboken. Målet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på hur och i vilken utsträckning arbetssätten gynnar kunskapsutvecklingen. För att komma fram till detta bildades huvudfrågan ” Om och hur påverkas elevers matematiska kunskapsutveckling av ett laborativt arbetssätt respektive av användandet av matematikboken?” samt underfrågorna ”Om och på vilket sätt ger ett laborativt arbetssätt eller användandet av matematikboken en relationell förståelse?” och ”Hur påverkar ett laborativt arbetssätt och användandet av matematikboken den begreppsliga förståelsen inom matematiken?”.  I sökprocessen bestämdes att databaserna ERIC och Google scholar skulle användas.  Sökningen strukturerades upp och ett antal sökord bestämdes som var kopplade till kunskapsöversiktens frågeställningar. Därefter användes två metoder som Friberg (2006) förespråkar, boolesk sökning och sekundärsökning. Dessa sökmetoder gav 15 artiklar som var relevanta för kunskapsöversikten. Eftersom kunskapsöversiktens frågeställning är väldigt bred och att en djupare granskning av forskningen inom varje fråga inte varit möjlig, kan en del viktig forskning gåtts miste om. Kunskapsöversikten bör därför läsas med det i åtanke.   Resultatet visar att laborativt arbetssätt gynnar kunskapsutvecklingen med förutsättning att det används på rätt sätt. I den forskning som presenteras i resultatet har det laborativa arbetssättet dock använts i kombination med matematikboken. Detta gör att ingen slutsats kan dras kring huruvida det laborativa arbetssättet i sig självt påverkar kunskapsutvecklingen. Resultatet tyder ändå på att en djupare förståelse för matematiken ges när eleverna får möjlighet att arbeta med ett laborativt material och inte endast matematikboken.

Forskning visar att elevers syn på sina egna kunskaper, deras osäkerhet i matematik samt matematikundervisningens utformande kan påverka motivationen och lärandet i matematik. Med bakgrund i tidigare forskning syftar därför denna studie till att få en fördjupad förståelse för vilka faktorer som kan påverka elevers motivation till ämnet matematik. Studien syftar också till att finna skillnader och likheter mellan de faktorer som påverkar elevers motivation till matematik i årskurs ett, årskurs tre och årskurs sex. Studien är kvalitativ och 12 elever intervjuades; fyra i årskurs ett, fyra i årskurs tre och fyra i årskurs sex. Tre observationer har också genomförts under en matematiklektion där de intervjuade eleverna deltagit. Konstruktivismen utgör teoretisk utgångspunkt och denna teori fokuserar bland annat på den enskilda individens tolkningar av olika begrepp. Intervjuernas resultat tillsammans med observationerna påvisar olika faktorer som påverkar elevers motivation till ämnet matematik och många av dessa är grundade i de uppfattningar elever har om olika företeelser i matematikundervisningen. Några av de faktorer som presenteras i studien är skiljda sätt att undervisa i matematik, matematikboken och lärarens roll. Resultatet redovisas genom att intervjuerna och delar av observationerna kategoriseras för att skapa en tydlig bild av resultatet.

Syftet med detta examensarbete är att få en förståelse av vad elever upplever som lustfyllt i lärandet, främst i ämnet matematik. Skolans uppdrag är att tillgodose varje elevs individuella förmåga till inlärning samt att väcka deras intresse. Undersökningar och teorier angående barns lärande pekar på att en varierande undervisning med olika inslag av estetiska och laborativa metoder ökar elevens lust och motivation till lärande. De frågeställningar vi ansåg vara relevanta inför vår undersökning är; hur upplever barn ett lustfyllt lärande (lärande där kreativa och laborativa metoder används)? Hur vill eleverna ha deras matematiklektion? Vilka undervisningsmetoder föredrar eleverna i matematik? I hur stor utsträckning använder pedagogen lustfyllt lärande?Undersökningar genomfördes i årskurs 2 och årskurs 4 där observationer utfördes. Intervjuerna utfördes med tre pedagoger samt elever från de båda årskurserna. De viktigaste resultaten av undersökningen är att lustfyllt lärande inte är beroende av vilka medel som används i undervisningen utan det handlar om elevers olika upplevelser av sitt skolarbete. Därför är det värdefullt att använda sig av många olika material och metoder så att alla eleverna får likvärdiga utgångspunkter för lärandet. När det gäller i hur stor utsträckning pedagogen använder sig av ett lustfyllt lärande visar resultaten att den största betydelsen är vilken karaktär pedagogen har. Generellt kan sägas att om pedagogen har en mer eller mindre kreativ personlighet påverkas undervisningens form i denna riktning. Detta innebär att istället för att tillgodose elevernas önskningar av undervisningsmetoder är det pedagogens personlighet som styr lektionens utformning.

Arbetet syftar till att belysa på vilket eller vilka sätt två läroböcker i matematik för årskurs 6 svarar mot de behov som finns hos elever i matematiksvårigheter. Metoden som används är huvudsakligen kvalitativ i form av intervjuer med lärare och elever. Dessutom har de två läromedlen Matematikboken och Formula analyserats och utvärderats till innehåll och form samt arbetsätt.Den strukturella analysen visar att Formula har fler textuppgifter, medan Matematikboken har fler bilder och förklaringar. Den kvalitativa analysen visar på en närmare koppling till konkreta människo- och miljöaspekter i Matematikboken, medan Formula har sin tyngdpunkt i att guida laborativt elevarbete på egen hand.Lärarintervjuerna visar att valet av läromedel påverkar hur lektionerna läggs upp och strukturen i desamma. Intervjuerna med elever visar att läroboksvalet påverkar deras syn på vad matematik är och hur de arbetar med och förstår matematik.Arbetet har en relevans för arbetet med att stödja elever i matematiksvårigheter. / A comparative study of two mathematics books in Year 6 with an eye to pupils in mathematics difficulties.

Läroboken i matematik anses vara en central resurs och i en granskning gjord 2014 av Skolverket visade det sig att svenska matematiklärare använder sig av läroboken i matematik i större omfattning än matematiklärare i andra länder. Lärare kan utnyttja läroboken med en direkt användning där läraren uteslutande använder läroboken vid sin planering och undervisning eller en indirekt användning där läraren använder läroboken som en inspiration och använder då inte läroboken i lika stor utsträckning. I denna studie deltog 110 svenska matematiklärare i en enkätundersökning med syftet att ta reda på hur läroboken används av legitimerade matematiklärare både till sin lektionsplanering och i sin undervisning. Studiens resultat visar att svenska matematiklärare generellt styrs mycket av läroboken både när det gäller planering och undervisning. Läroboken styr även lektionernas innehåll och vilka områden som ska omfattas. En viss variation kunde dock åskådliggöras då det fanns ett visst antal respondenter som angav att de inte alls använde sig av en lärobok vid sin undervisning. Denna studies syfte är dock inte att uppmuntra lärare till att sluta använda läroboken i matematik då den är ett värdefullt verktyg och hjälpmedel för lärare, utan snarare att uppmuntra dem till en mer indirekt användning där boken används som just ett hjälpmedel och inspiration.

<p>Idag är det många elever som inte når målen i matematik i grundskolan, de tappar lusten och tycker att det är ett svårt och tråkigt ämne. Vi har därför valt att undersöka hur matematiken kan göras lustfylld. Syftet med vår undersökning är att öka kunskapen om hur lärarna i årskurs 1-3 undervisar i matematik, för att skapa lust och motivation hos eleverna. Litteraturen kommer att diskuteras och jämföras med vad lärarna anser spela roll för ett lustfyllt lärande i matematik. Faktorer som visar sig påverka att eleverna känner lust och motivation är förståelsen, tilliten till sin egen förmåga och att innehållet i undervisningen är meningsfullt. Det visar även att lärarens förhållningssätt är avgörande för om eleven tycker matematik är roligt eller inte. Det kommer fram att eleverna lär sig på olika sätt och därför gynnar inte ett arbetssätt alla elever. Det framhävs att ett varierat arbetssätt är att föredra i undervisningen. De arbetssätt som lärarna i undersökningen använder är matematikboken, laborativ matematik, problemlösning samt att kommunicera matematik. Undersökningen visar även fördelar och nackdelar med vissa arbetssätt. Även lärarnas tankar om de nya målen för årskurs tre och om de påverkar deras undervisning kommer att lyftas fram.</p>

Idag är det många elever som inte når målen i matematik i grundskolan, de tappar lusten och tycker att det är ett svårt och tråkigt ämne. Vi har därför valt att undersöka hur matematiken kan göras lustfylld. Syftet med vår undersökning är att öka kunskapen om hur lärarna i årskurs 1-3 undervisar i matematik, för att skapa lust och motivation hos eleverna. Litteraturen kommer att diskuteras och jämföras med vad lärarna anser spela roll för ett lustfyllt lärande i matematik. Faktorer som visar sig påverka att eleverna känner lust och motivation är förståelsen, tilliten till sin egen förmåga och att innehållet i undervisningen är meningsfullt. Det visar även att lärarens förhållningssätt är avgörande för om eleven tycker matematik är roligt eller inte. Det kommer fram att eleverna lär sig på olika sätt och därför gynnar inte ett arbetssätt alla elever. Det framhävs att ett varierat arbetssätt är att föredra i undervisningen. De arbetssätt som lärarna i undersökningen använder är matematikboken, laborativ matematik, problemlösning samt att kommunicera matematik. Undersökningen visar även fördelar och nackdelar med vissa arbetssätt. Även lärarnas tankar om de nya målen för årskurs tre och om de påverkar deras undervisning kommer att lyftas fram.

Bakgrund: Vi är nu för tiden vana vid att använda oss av digitala hjälpmedel vid matematiska beräkningar. Detta tycks ha trängt undan behovet av standardalgoritmerna och andra skriftliga beräkningsmetoder. Är det så att dessa traditionella beräkningsmetoder har gått ur tiden? Kan digitala hjälpmedel ersätta alla delar som dessa metoder har bidragit till om vi ser till utvecklandet av matematisk förståelse? Min uppfattning är att det inte är så, utan att algoritmer och andra skriftliga beräkningsmetoder fortfarande har en viktig roll att spela i elevers utveckling av den matematiska förståelsen.  Syfte: Att undersöka hur man presenterar och återkopplar till skriftliga beräkningsmetoder och standardalgoritmer i matematikböcker från förskoleklass till gymnasiet. Metod: Studien är konstruerad utifrån en läroboksanalys där både en kvalitativ och en kvantitativ undersökning gjorts för att inringa både de övergripande strukturer som funnits i materialet, samt för att kunna se mer svåråtkomliga inslag, överlappningar och brister i det analyserade materialet. Tidigare forskning och litteratur inom området har beskrivits och löpande analyserats för att ge en bild av vad som sticker ut respektive överlappar åsikts- och resultatmässigt i de valda studierna och texterna. Resultat: Studien visar på en brist i matematikböckernas återkoppling till tidigare kunskaper. De kunskaper som främst är i fokus är de som rör standardalgoritmer och andra skriftliga beräkningsmetoder, men liknande brister går att se även inom andra matematiska områden. Bristen på återkoppling förekommer i merparten av de analyserade matematikböckerna och ger ett intryck av att fokus har förskjutits från algoritmkunskap till att eleven skall arbeta med digitala hjälpmedel. Det blir dock tydligt att även denna kunskap, om digitala hjälpmedel, inte heller prioriteras högt. Detta kan man se genom att beskrivningar av användning av digitala hjälpmedel förekommer mycket sparsamt i de analyserade matematikböckerna. Slutsats:Slutsatsen som kan dras av denna studie är att de analyserade matematikböckerna saknar den röda tråd som fås genom återkoppling och som skulle behövas för att ge bättre förutsättningar att skapa god matematisk förståelse. / Background: Nowadays digital tools, like calculators, are what we mainly use in our mathematical calculations. This has, seemingly, pushed away our need for other methods of calculation. We appear not to be in need of standard algorithms and other written calculating processes. Does this mean that these calculating processes are a thing of the past? Can digitals tools replace all parts contributed by the traditional methods from the perspective of development ofmathematical understanding? My point of view is that this is not the case. Instead, I believe that these “out of time” methods are highly important in the development of mathematical understanding. Purpose: To examine the way books of mathematics from first year of school all the way through the Swedish gymnasium courses, presents and reconnect to knowledge of written calculating methods and standard algorithms. Method: This study is constructed through an analysis of books of mathematics where both a qualitative and a quantitative part are included to cover both the overall structures of knowledge mediation in the analysed books and to find the more subtle elements, like knowledge overlaps or knowledge faults in the analysed books. Prior research and literature on the subject have been described and continuously analysed with the purpose to find opinions that stands out and also to find overlapping opinions or results, when comparing the chosen studies and texts. Result: The study points to a lack of reconnection to earlier knowledge in the analysed books. Foremost this concerns knowledge of standard algorithms and other types of written calculating methods, but a similar lack of reconnection is also seen within other areas of mathematics in the analysed books. The lack of reconnection occurs in most of the analysed books which gives an impression of focus being shifted from knowledge of algorithms and other written calculating methods to the advantage of digital tools. It does, however, also become clear that knowledge of how to use digital tools is equally not prioritized, since such information is sparsely presented in the analysed books. Conclusion: The conclusion that can be drawn from this study is that the analysed books of mathematicslack the common thread of knowledge that we get from reconnecting to earlier knowledge, and which would be needed to give better chances to create good mathematical understanding.