Syftet med studien är att undersöka hur några utvalda skolor arbetar med elever som är i behov av särskilt stöd vid matematikundervisningen. I studien används observationer av lektioner och intervjuer med lärare samt specialpedagog som metoder för att få svar på våra frågeställningar. Vi vill undersöka hur lärare och specialpedagoger förhåller sig till åtgärdsprogram och extra anpassning samt hur de arbetar med inkludering i klassrummet. I resultatet framkommer att eleverna arbetar enskilt eller i mindre grupp med specialpedagog samt att klassläraren försöker anpassa undervisningen de tillfällen inte specialpedagog finns som hjälp. På de undersökta skolorna arbetar de aktivt med åtgärdsprogram och sätter elevens lärande i fokus. Den hjälp som ges till elever som är i behov av särskilt stöd är främst undervisning av specialpedagog, hos specialpedagogen blandas rutinuppgifter med motivationshöjande moment. Vi kan genom studien dra slutsatsen att skolorna arbetar aktivt för att stödja elever i matematiksvårigheter samt att hela verksamheten är involverad för att utveckla lärandet hos dessa elever.

Syftet med vår studie var att undersöka hur lärare arbetar med subtraktion i helklass samt på individnivå utifrån representationsformerna. I kommande studie har en empirisk undersökning gjorts i två klasser i årskurs två. Vi har undersökt om det finns likheter och skillnader i hur lärare arbetar och vilka representationsformer som används i undervisningen för helklass och på individnivå med elever i allmänna matematiksvårigheter. Vårt empiriska material samlades in under observationer med utvalda lärare som undervisade i subtraktion. Vårt resultat visade att olika representationsformer användes av pedagogerna i deras undervisning samt att det fanns vissa skillnader på hur man arbetade i helklass i jämförelse med elever i allmänna matematiksvårigheter på individnivå. Representationsformerna användes mycket för att introducera och befästa kunskap om olika matematiska begrepp så som subtraktion.

Syftet med studien är att få mer kunskap om hur skolor, på organisations- och gruppnivå, organiserar och genomför undervisning för att SUM-elever ska nå målen utifrån kunskapskraven i matematikämnet i slutet av årskurs 3. Studien presenterar tidigare forskning inom området specialpedagogik tillsammans med exempel på framgångsrika arbetssätt och undervisningsmetoder i mötet med elever i matematiksvårigheter. Studien utgår från en semistrukturerad kvalitativ intervju som genomförts med sex pedagoger och tre skolledare på tre olika skolor. Resultatet synliggör att skolor genomför specialundervisning på skilda sätt, vilket speglar deras specialpedagogiska perspektiv. Majoriteten av informanterna argumenterar för att specialundervisning ska ske både i klassrummet och utanför. Resultatet visar även att informanterna anser att en-till-en-undervisning är den mest framgångsrika metoden i mötet med SUM-elever. Slutsatsen blir att den inkluderande skolan inte är för alla, med anledning att delaktighet inte kopplas till var eleven befinner sig utan till en känsla hos eleven.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärarna upptäcker och hjälper elever med matematiksvårigheter. För att kunna besvara undersökningens frågeställningar har kvalitativa intervjuer gjorts med olika lärare. Resultatet analyserades med hjälp av kognitivismen och konstruktivismens som mitt analysverktyg. Undersökningen visar på att lärarna var eniga om vilka tydliga tecken som var specifikt för matematiksvårigheter, eleverna tappar koncentrationen och räknar oftast på fingrarna istället för huvudräkning. En del lärare var positiva till digitala verktyg i undervisningen medan andra föreslog hellre praktiskt material till eleverna med svårigheter. Det som kan tänkas ligga till grund för matematiksvårigheter är motivationen och nivån på undervisningen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur sex stycken grundskollärare individualiserar för och inkluderar elever som är i generella matematiksvårigheter, i matematikundervisningen. Denna studie är baserad på semistrukturerade intervjuer som utförts med sex stycken grundskollärare från årskurserna 1–3. Studiens resultat analyseras med hjälp av studiens teoretiska utgångspunkter, Vintereks (2006) nio olika individualiseringsformer samt Asp-Onsjös (2006) tre inkluderingskategorier. Studiens resultat visar att grundskollärarna som intervjuades både inkluderar och individualiserar för elever i generella matematiksvårigheter, på flera olika sätt. Det finns inte ett sätt som passar alla elever utan det gäller att man som grundskollärare är öppen för att prova nya metoder och uttrycksformer. Lärarna är alla överens om att det handlar om att utgå från varje barns bästa för ögonen och att det är viktigt att allas olika behov tillgodoses. Grundskollärarna nämner dock att tiden är ett hinder när det kommer till individualisering och inkludering, att det inte finns resurser nog som kan stödja klassläraren i inkluderings- och individualiseringsarbetet. Ytterligare ett hinder som lärarna nämner är att kunna inkludera samtidigt som du som klasslärare individualiserar. En av lärarna förklarar dock att det går att inkludera genom att individualisera, det ena utesluter inte det andra.

Syftet med denna studie är att undersöka hur tre pedagoger definierar begreppet matematiksvårigheter och vilka strategier de anser sig använda för att underlätta för dessa elever. Inom studiens ram intervjuades två lärare i årskurs 4-5 och en specialpedagog via semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Matematiksvårigheter är ett svårdefinierat begrepp och skapar förvirring menar samtliga pedagoger, men de anser att eleven ofta har brister i den grundläggande räkneläran. Elever kan vara i och med matematiksvårigheter. Är eleven i svårigheter är det miljö och omgivning som påverkar, och är eleven med svårigheter är det elevens bakgrund och känslor som styr. Orsakerna till varför matematiksvårigheter uppstår beskriver respondenterna som varierande. De menar att det kan bero på omgivningen, lathet eller neurologiska anledningar och det kan därför vara svårt att anpassa undervisningen när man inte till hundra procent vet vad som orsakar svårigheterna. Matematikundervisningen sker i allmänhet genom enskild beräkning i matematikboken, med undantag för när de använder sig av det uppskattade hjälpmedlet iPad. Slutsatsen är att fler resurser, både i form av tid och kompetensutveckling, behövs för att kunna hjälpa och upptäcka elever med eller i matematiksvårigheter.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka olika typer av extra anpassningar som erfarna högstadielärare använder för elever i matematiksvårigheter. Studiens frågeställningar är: Vilken uppfattning har högstadielärare i matematik om extra anpassningar? Vilka extra anpassningar använder högstadielärare i matematikundervisningen? Hur stödjer de valda extra anpassningarna eleverna i matematiksvårigheter? Metod: Studien har en kvalitativ ansats, som omfattas av en semistrukturerad och personlig intervju med två matematiklärare, samt lektionsobservationer. Lärarna i studien har arbetat i minst tjugo år som matematiklärare och har samarbetat de senaste sjutton åren, på samma skola. Resultat: Resultatet har visat att begreppet extra anpassningar inte har tolkas enligt Skolverkets rekommendationer och även att en del arbete, som anses vara särskilt stöd, används och dokumenteras på samma sätt som extra anpassningar. Trots missuppfattningarna kring begreppet, har resultatet visat att lärarna gör många extra anpassningar  som har  positiva effekter för elevers utveckling och lärande. Slutsatser: Arbetet med extra anpassningar upplevs inte som tidsbesparing för lärare, som det var tänkt när det introducerades år 2014. Lärarna upplever tidsbrist och på grund av det, hinner de inte att bland annat hålla sig uppdaterade vid förändringar och nyheter. Oftast är lärarna tvungna att blint följa lokala regler, som kan vara felaktiga och  missgynna både lärare och elever. Studiens huvudslutsats är att lärarnas kompetens och intresse för den enskilda elevens utveckling är skolans viktigaste framgångsfaktor.

Följande studie undersöker kvalitativt hur lärare undervisar elever i matematiksvårigheter när de arbetar med textbaserade problemlösningsuppgifter. Studien undersöker även om lärarnas undervisning och arbetssätt har några likheter med etablerade strategier för arbete med textproblem. Resultatet består av två delar där vi inleder med att redogöra för lärarnas arbetssätt, för att i den andra delen beskriva de likheter som finns mellan lärarnas arbetssätt och de etablerade strategierna. Sammanfattningsvis framgår det i resultatet att det finns flera likheter mellan lärarnas arbetssätt och de etablerade strategierna. Framförallt är det likheter till kogntiva- och kombinerade strategier som kunnat identifieras. I studien har sociokulturell teori använts för att analysera datan.

<p><p>Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur lärarna arbetar med elever i matematiksvårigheter i årskurs 1-5 i relation till lärarnas utbildningsbakgrund i matematikämnet. Dessutom är syftet att belysa lärares uppfattning om framgångsrik undervisning för elever med matematiksvårigheter. Bakgrunden till det valda ämnet är att antalet elever som inte når den grundläggande kunskapsnivån i matematikämnet har ökat</p><p>(TIMMS 2008). Både svensk och internationell forskning visar att lärarens kompetens är den enskilda faktorn, som har mest betydelse för hur framgångsrika studierna blir för eleverna. Med hjälp av enkätfrågor undersöktes i studien hur verksamma lärare arbetar med elever i matematiksvårigheter i förhållande till sin utbildning.</p><p> </p><p>I litteraturgenomgången belyses olika teman. Bland dessa återkommer vissa mer frekvent; lärarens kompetens, vardagsförankringar, betydelsen av tiden, kommunikationen och elevernas självkänsla. I tidigare forskning framkom det att elever upplever att det var för stora undervisningsgrupper, vilket även överrensstämmer med svaren från respondenterna.</p><p>Motivationen och vardagsförankringar är återkommande betydelsefulla faktorer för en framgångsrik matematikutveckling hos elever.</p><p> </p><p>Resultaten i enkätstudien visar att respondenterna anser att de är i behov av kompetensutbildning för att arbeta med elever i matematiksvårigheter. För att nå kursplanens uppnåendemål i årkurs 5 anser ungefär hälften av respondenterna att undervisningstiden  bör utökas. Respondenterna är eniga om att skolans organisation inte främjar undervisningen för elever i matematiksvårigheter. Ekonomin, tiden och klasstorlekarna är hinder som respondenterna ser i sin vardag för att kunna bedriva en framgångsrik undervisning. Resultaten visar på att förutsättningar för att elever i matematiksvårigheter ska nå uppnåendemålen i årskurs 5 är; kompetensutveckling för lärare, halvklassundervisning, tidiga insatser, tillgång till specialpedagog/lärare, möjlighet att arbeta laborativt.</p></p>

<p>Denna studie har i huvudsyfte att belysa hur lärare ute i verkligheten arbetar för att underlätta lärande i matematik för elever i läs- och skrivsvårigheter. Vidare frågas, vilka punkter lärarna anser som särskilt viktiga att tänka på vid undervisningen av elever i läs- och skrivsvårigheter i ämnet matematik samt vilka faktorer som ligger till grund för lärarnas val av metoder. De datainsamlingsmetoder som användes var observationer i klassrum och intervjuer med fem lärare i grundskolans år 1, 2, 3 och 5. Därtill genomfördes litteraturstudier inom området. Resultatet från studien visar en samstämmighet mellan hur lärarna i föreliggande studie arbetade i klassrummet och deras uppfattningar om hur de kan underlätta matematikinlärningen för elever i läs- och skrivsvårigheter. De faktorer som ligger till grund för lärarnas val av metoder är utbildning, fortbildning och yrkeserfarenheter samt hur de ser resultatet av sitt arbete hos eleverna. Studiens resultat stämmer väl överens med de allmänna matematikdidaktiska råd till läraren som framkom vid litteraturstudierna. Studien visar att en undervisning som grundar sig på kommunikation i klassrummet, laboration och konkretion samt tid för lärande torde vara nödvändig vid matematikinlärning för elever i läs- och skrivsvårigheter och gynnsam för alla elever.</p>