Vilka problem och möjligheter finns det med svensk gastronomisk kultur? Syftet med uppsatsen är att göra en inventering av olika matintressenters åsikter om svensk gastronomisk kultur; vad den svenska gastronomiska kulturen omfattar samt hur den ser ut i Kalmar län. Vi har använt oss av en induktiv ansats för att kunna kartlägga problem och möjligheter med den gastronomiska kulturen i Kalmar län. Fältmaterialet har samlats in från åtta stycken intervjuer. Producentledet är för svagt och utbudet litet av regionala matupplevelser för att marknadsföra Kalmarregionen samlad. Efterfrågan finns på upplevelser med inslag av unik kultur, natur, svenska traditioner, matfestivaler, samt upplevelser med högre kvalité och mer engagemang. Krögarna anser att de regionala råvarornas kvalité inte når upp till de höga priserna. Det finns ingen särpräglad matkultur i Kalmar. Istället måste en matkultur skapas för att Kalmar ska kunna profileras som en matregion.

The purpose of this study is to examine how a particular niche in tourism can attract international visitors to a certain destination. To do this, the Swedish food culture was used as a tool to find out how it is marketed to attract international visitors to Sweden. International visitors today wants to find destinations with a rich culture, authentications and traditions to get closer to the destinations identity. The study examines how three of the biggest companies, who works with the promotion of Sweden to an international audience, using the Swedish food culture as a marketing tool. We find that the visitor would like to get closer to the Swedish identity, which the Swedish food culture helps with. / Syftet med denna studie är att undersöka hur en viss nisch inom turism kan locka besökare till en destination. För att göra detta används den svenska matkulturen som hjälpmedel och vi tar reda på hur den marknadsförs för att attrahera internationella besökare att resa till Sverige. Internationella besökare söker sig idag i större utsträckning till destinationer där de får vara med och ta del av det som identifierar platsen, dess tradition, kultur och det autentiska. Studien undersöker hur tre av de största aktörerna, som jobbar med främjandet av Sverige mot en internationell målgrupp, använder sig av Sveriges matkultur som ett marknadsföringsverktyg. Vi finner att besökaren gärna vill komma närmare den svenska identiteten vilket den svenska matkulturen hjälper till med.

<p>Vilka problem och möjligheter finns det med svensk gastronomisk kultur? Syftet med uppsatsen är att göra en inventering av olika matintressenters åsikter om svensk gastronomisk kultur; vad den svenska gastronomiska kulturen omfattar samt hur den ser ut i Kalmar län. Vi har använt oss av en induktiv ansats för att kunna kartlägga problem och möjligheter med den gastronomiska kulturen i Kalmar län. Fältmaterialet har samlats in från åtta stycken intervjuer.</p><p>Producentledet är för svagt och utbudet litet av regionala matupplevelser för att marknadsföra Kalmarregionen samlad. Efterfrågan finns på upplevelser med inslag av unik kultur, natur, svenska traditioner, matfestivaler, samt upplevelser med högre kvalité och mer engagemang. Krögarna anser att de regionala råvarornas kvalité inte når upp till de höga priserna. Det finns ingen särpräglad matkultur i Kalmar. Istället måste en matkultur skapas för att Kalmar ska kunna profileras som en matregion.</p>

Inledning: Vart femte barn i Sverige har utländsk bakgrund (Statistiska centralbyrån, 2013). Brembeck (2009) menar att barn som befinner sig mellan två olika kulturer kan ha svårigheter i att representera sig själva. Att studera relationen mellan mat och den mänskliga upplevelsen kan generera en förståelse om oss själva, och i en tid av kraftig invandring behöver migranternas mottagarland vara beredda och förstå människornas nya situation (Almerico, 2014). Syfte: Syftet är att undersöka migrerade barns upplevelser av mötet med en ny matkultur i Sverige, och hur de ser på maten som identitetsskapare. Material och metod: Studien baserades utifrån en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer både enskilda och i fokusgrupp, samt fotoelicitering- med tillhörande matdagbok. Ljudupptagning användes vid samtliga intervjuer och videoinspelning skedde under fokusgruppen. Respondenterna bestod av sju migranter, alla 11 år gamla. Resultat: Resultatet visade att barnen äter både mat från den svenska matkulturen och från ursprungskulturen och att de ser positivt på det. Studien visade även att de inte anser att maten kan påverka deras identitet samtidigt som de ändå agerade utifrån att maten och identiteten samverkade. Slutsats: Barnen ser inte deras tillvaro mellan två matkulturer som problematiskt, vilket kan ses som ett resultat av att de har en förmåga att anpassa sig till nya situationer snabbt. På det hela taget visar studien på att barnen inte verkar känna eller reflektera kring den nya situationen i vidare utsträckning. Studiens begränsade omfattning gör att utfallet inte är generaliserbart men resultatet kan däremot ses som indikationer på fenomenet inför vidare forskning.

Inom alla kulturer äter vi med bestick, ätpinnar eller med händerna. Under historiens gång har ätverktygen följt med människan genom dess utveckling (Kelly Scott, 2018). Under den moderna tiden i människans historia har matkulturer blivit alltmer lidande av den industrialism som råder. Samtidigt har det inte skett någon utveckling för bestick och ätpinnar sedan de först uppkom. Under mitt arbete undersökte jag hur utvecklingen av ätverktyg genom förståelsen för matkulturer skulle kunna gå till. Mitt utforskande av matkulturer genomgår historien om hur människan har utvecklat sina matvanor och hur olika matkulturer skiljer sig åt men även förenar oss människor. Under arbetets gång har jag vidgat mina vyer kring matkulturer och hur världen fungerar kring mat. Bland annat drog jag den värdefulla slutsatsen att matkulturer kan bevaras genom att sammanfoga gamla traditioner och samtidigt modernisera dem för att möjliggöra deras överlevnad.  Detta resulterade i ett par ätverktyg som möjliggör ätandet med både ätpinnar och bestick för att sammanfoga de två olika ätverktyg som majoriteten av världen använder. Jag har även designat en sked som hyllar de matkulturer som äter med händerna genom formgivningen på skeden. Ätverktygen är av trä för att öka närvaron mellan naturen och människan och skapa en ny känsla samtidigt som man knyter ann till gamla traditioner.

<p><i>Middagen er et betydningsfullt hverdagsrituale</i>. Over 90 prosent oppgir å ha spist middag sist hverdag, når de blir spurt om sine spisevaner. Avhandlingen viser at måltidet er en sentral del av folks hverdagsliv. Måltidet har betydelige kulturelle, sosiale og emosjonelle potensialer. Det å utforme et middagsmønster er en komplisert praksis. Det involverer både hodet som en form for tankearbeid, hånden som en form for hånd-/rutinearbeid og hjertet som en form for kjærlighets-/ omsorgsarbeid.</p><p>Middag er et sosialt produkt som vi produserer gjennom de betydninger og konvensjoner som er tilgjengelige for oss i historisk tid og i den sosiale konteksten som vi lever i. De ulike tilberedningsteknikkene, matrettene og spisemønstrene som inngår i moderne middagspraksis har en lang historie. Å navigere i dette feltet krever at middagskokken tar i bruk et komplekst sett av strukturerte og kulturelle begreper om hva som er rett og galt. </p><p>Det er mange kamper i det sosiale livet om hvordan ting bør forstås også forståelsen av en god og ordentlig middag. Det ble identifisert tre fremtredende tallerkenmodeller for god middag: Den tradisjonelle som har til hensikt å realisere verdier som nasjonal og familiær tilhørighet, den trendy som har til hensikt å demonstrere matkulturell kompetanse og klassetilhørighet, og den terapeutiske som har til hensikt å unngå sykdomstilstander og oppnå god helse. En middag er altså ikke god eller dårlig i seg selv, men i forhold til hvilke verdier den skal realisere. Slike beskrivelser kan også sees på som argumenter for å styrke sin egen posisjon og praksis som familiens middagsforvalter.</p><p>De ulike matrettene som til sammen utgjør et middagsmønster, er et resultat av de muligheter og begrensninger som utfoldes innenfor middagskulturen. Disse valgene har mer å gjøre med begrensninger enn med muligheter. Det vil si at det man velger å spise til middag i det store og det hele er et resultat av en strengt sosialt og kulturelt organisert logikk: Hva passer å spise på mandag? Hvordan spiser man foran TV? Hva serverer man når henholdsvis besteforeldre eller klubbvenninner kommer til middag? Svarene på slike spørsmål viser at det egentlig gis ganske få alternativer det er like utenkelig å servere kjøttkaker i brun saus i sofakroken på lørdagskvelden som det er å servere taco til besteforeldre eller Pizza Grandiosa til klubbvenninner. Studien viser også at variabler som kjønn, alder, livsfase, klasse og bosted er relativt bestemmende for folks middagspraksis.</p>

Middagen er et betydningsfullt hverdagsrituale. Over 90 prosent oppgir å ha spist middag sist hverdag, når de blir spurt om sine spisevaner. Avhandlingen viser at måltidet er en sentral del av folks hverdagsliv. Måltidet har betydelige kulturelle, sosiale og emosjonelle potensialer. Det å utforme et middagsmønster er en komplisert praksis. Det involverer både hodet som en form for tankearbeid, hånden som en form for hånd-/rutinearbeid og hjertet som en form for kjærlighets-/ omsorgsarbeid. Middag er et sosialt produkt som vi produserer gjennom de betydninger og konvensjoner som er tilgjengelige for oss i historisk tid og i den sosiale konteksten som vi lever i. De ulike tilberedningsteknikkene, matrettene og spisemønstrene som inngår i moderne middagspraksis har en lang historie. Å navigere i dette feltet krever at middagskokken tar i bruk et komplekst sett av strukturerte og kulturelle begreper om hva som er rett og galt. Det er mange kamper i det sosiale livet om hvordan ting bør forstås også forståelsen av en god og ordentlig middag. Det ble identifisert tre fremtredende tallerkenmodeller for god middag: Den tradisjonelle som har til hensikt å realisere verdier som nasjonal og familiær tilhørighet, den trendy som har til hensikt å demonstrere matkulturell kompetanse og klassetilhørighet, og den terapeutiske som har til hensikt å unngå sykdomstilstander og oppnå god helse. En middag er altså ikke god eller dårlig i seg selv, men i forhold til hvilke verdier den skal realisere. Slike beskrivelser kan også sees på som argumenter for å styrke sin egen posisjon og praksis som familiens middagsforvalter. De ulike matrettene som til sammen utgjør et middagsmønster, er et resultat av de muligheter og begrensninger som utfoldes innenfor middagskulturen. Disse valgene har mer å gjøre med begrensninger enn med muligheter. Det vil si at det man velger å spise til middag i det store og det hele er et resultat av en strengt sosialt og kulturelt organisert logikk: Hva passer å spise på mandag? Hvordan spiser man foran TV? Hva serverer man når henholdsvis besteforeldre eller klubbvenninner kommer til middag? Svarene på slike spørsmål viser at det egentlig gis ganske få alternativer det er like utenkelig å servere kjøttkaker i brun saus i sofakroken på lørdagskvelden som det er å servere taco til besteforeldre eller Pizza Grandiosa til klubbvenninner. Studien viser også at variabler som kjønn, alder, livsfase, klasse og bosted er relativt bestemmende for folks middagspraksis.

"Pizza - en muntlig historia. Berättelser och erfarenheter från den svenska pizzabranschen." I denna uppsats tittar jag närmare på den svenska pizzabranschen och försöker hitta rötterna till några av de egenheter som man kan stöta på när man besöker pizzerior i Sverige. Hur kommer det sig egentligen att man i princip var man än befinner sig i landet kan besöka en pizzeria med italienskt tema, som drivs av en invandrare från Mellanöstern, där du kan beställa en pizza med kebabkött och bearnaisesås, där väggarna pryds av bilder på Marlon Brando och byggarbetare i New York? Syftet med denna uppsats är att placera in detta fenomen i en större svensk social och kulturell historisk kontext. Genom intervjuer med tre olika invandrade entreprenörer i pizzabranschen, så får jag ta del av deras berättelser och erfarenheter kring hur de först trädde in i branschen samt deras bild av pizzabranschen inifrån. De beskriver en bransch som emellanåt kan vara riktigt tuff med hög stressnivå och knappa ekonomiska marginaler. Trots att såväl deras respektive inträden i branschen som deras erfarenheter av densamma skilt sig från varandra så kan vi se ett mönster där alternativa karriärvägar varit få vilket har varit en bidragande faktor till att de slutligen hamnat i pizzabranschen. Andras erfarenheter som liknar deras kan också hittas i tidigare forskning, som tillsammans med intervjuerna i denna uppsats ger en bättre förståelse för varför den svenska pizzabranschen har några av sina utmärkande drag. Uppsatsens resultat pekar i kombination med tidigare forskning mot en tvådelad förklaring. För det första så finns det specifika historiska omständigheter såsom den italienska arbetskraftsinvandringen till Sverige på 40- och 50-talet i en period av låg arbetslöshet, som inledningsvis öppnade upp möjligheter för branschen att växa samt bidrog till att forma själva branschstrukturen. Den förändrade situationen på arbetsmarknaden under 90-talet med högre arbetslöshet försvårade dock, inte minst för invandrare, att hitta andra typer av jobb. Som ett resultat av detta så kom nya grupper av invandrare, ofta från Mellanöstern, att arbeta i branschen i betydligt högre utsträckning. Detta har sedan bidragit till att forma branschen till det vi ser idag. / "Pizza - an oral history. Tales and experiences from the Swedish pizza business." In this essay, I take a closer look at the Swedish pizza business and try to figure out the roots of some the peculiarities you can encounter at a pizzeria in Sweden. How can it be that almost everywhere you go, you’re able to find an Italian themed pizzeria, run by an immigrant from the middle east, where you can buy a pizza with kebab meat and Béarnaise sauce surrounded by pictures of Marlon Brando and workers in New York? The purpose of the essay is to put this phenomenon within a larger Swedish social and cultural historical context. Through interviews with three different immigrant entrepreneurs in the pizza business in Sweden, I get to share their stories and experiences of how they first got into the business as well as how the see the business from within. They all have in common that their different social networks have played a big role regarding their entry in the business. They also describe a business that sometimes can be really tough with lots of stress and tight financial margins. Even though their respective entrances into the business as well as their experiences from the business differ from each other we can see a pattern where alternative career opportunities have been scarce which was a contributing factor to them ending up in the pizza business. Other experiences similar to theirs can also be found when looking at the earlier research, which in combination with the interviews in this essay, gives a better understanding of why so many immigrants work in the pizza business. Regarding the question why the Swedish pizza business has some of its distinguished features. The results combined with prior research hint at an explanation in two parts. First there are specific historical circumstances such as Italian labor immigration to Sweden in the 40s and 50s as well as low unemployment, initially opening up opportunities for the business to grow and shaping its organizational structure. However, the changing situation in the labor market during the 90s with higher unemployment made it harder, especially for immigrants, to find other kinds of work. As a result, new groups of immigrants, most notably from the middle east, ended up in the business, shaping it into what it is today.

No description available.

<p>This paper deals with the connection between food and burial habits during the late Iron Age in present-day Sweden. The archaeological material used in the study consists of 16 potsherds from a burial site at Alsike hage, Alsike parish, in the province of Uppland in east-central Sweden. On these potsherds have been conducted FTIR- and GCMS-analyses, in order to see what types of food have been deposited in the burials. Furthermore, the result of the GCMS-analyses has been compared to contemporary material from both burial sites and settlement sites, in order to establish whether differences between the compared materials exist. The analyses show that there are differences between the material from burial sites compared with the material from settlement sites, but not any particular differences between the material from different burial sites. Among these differences we can see that the settlement sites show: a higher amount of total lipid content, a higher amount of vessels which contained lipids indicating that food was heated in them, a higher amount of vessels which contained lipids from crop products as the only content, and a higher amount of vessels which contained lipids from ruminant animals. The interpretation of these results is also discussed in the paper. Furthermore, the results of the FTIR-analyses also shows a good correlation with the results from the GCMS-analyses, it seems that the organic “foodcrusts” analysed with FTIR indeed stem from the same meal indicated by the GCMS-analyses.</p>