The aim of the study was to gain a deeper understanding of the expectations that assistant nurses in the elderly care have on unit manager's leadership and the consequences if the expectations are not met. To answer the purpose of this paper a qualitative research was conducted with interviews with six assistant nurses in municipal elderly care. To analyze the empirical material communication were used as a theoretical concept. Communication includes codes, signals and messages to be interpreted by the parties in a conversation and they can be both verbal and nonverbal. This means that communication is complicated and can cause confusion if it is interpreted wrong. Both literature and the results of the interviews showed that the director has a lot of expectations on him- or herself. What among other things emerged was that the manager should be involved in employees' work, he should be knowledgeable about the organization and be able to give confidence to the families and this by including external characteristics argued the interviewees. Another important part of the result was that the manager should support staff, providing them with appreciation as this makes them feel good and do more at work. The consequence of the result showed a reduced commitment when expectations are not met. The decreased involvement came partly from the unit manager being in a terminal position, among other things, employees do not bring their ideas to the manager's because he do not introduce them without first asking his director for "permission". The second consequence was crap talk. Crap talk turned out to poison the workplace if among other things, conflicts were not handled or if the employees received too little information. / Syftet med studien var att få en fördjupad förståelse för de förväntningar som undersköterskorna i äldreomsorgen har på enhetschefernas ledarskap samt vilka konsekvenserna blir om förväntningarna inte uppfylls. För att besvara syftet genomfördes en kvalitativ studie. Det empiriska materialet består av intervjuer gjorda med sex undersköterskor inom den kommunala äldreomsorgen. För att analysera det empiriska materialet användes kommunikation som teoretiskt begrepp. Kommunikation innefattar koder, signaler och budskap som ska tolkas av parterna i ett samtal och dessa visar sig både verbalt och ickeverbalt. Detta gör att kommunikation är komplicerat och kan leda till missförstånd om det tolkas fel. Både litteraturen och resultaten från intervjuerna visade att chefen har en hel del förväntningar på sig. Det som bland annat framkom var att chefen ska vara engagerad i medarbetarnas arbete, denne ska vara kunnig om organisationen och kunna inge förtroende både till medarbetarna och till de anhöriga. En annan viktig del i resultatet var att chefen ska stödja personalen, ge dem uppskattning då detta gör att de mår bra och gör mer på arbetet. De konsekvenser som följer om förväntningarna inte uppfylls var ett minskat engagemang. Det minskade engagemanget kom bland annat från att chefen befinner sig i en klämposition som till viss del innebär att medarbetarna inte kommer med sina idéer till chefen då denne inte inför dem utan att först fråga verksamhetschefen om ”lov”. Den andra konsekvensen var skitsnack. Skitsnacket visade sig kunna förpesta en hel arbetsplats om bland annat konflikter inte hanterades eller om medarbetarna fått för lite information.

No description available.

Syftet med arbetet är att kartlägga hur en organisation arbetar med tillgänglighet för anställda med ett funktionshinder, samt vilka eventuella hinder organisationen stöter på i förbättringen av tillgängligheten inom organisationen. Studien är en kvalitativ undersökning där vi gjorde sju enskilda intervjuer med olika personer inom organisationen. Vi intervjuade personer inom organisationen som var chefer och arbetar med arbetsmiljö och tillgänglighet samt även medarbetare. Vi fick även möjlighet till att intervjua ett par personer med funktionshinder. Resultatet visade att tillgängligheten är mycket god inom organisationen. Däremot finns det områden i byggnaden som behövs förbättras och som inte är tillgänglig för alla funktionshindrade. Cheferna inom organisationen jobbar med att uppdatera sig själva angående tillgänglighet genom informationsmöten, tidsskrifter, mail och så vidare men framförallt genom eget ansvar. Däremot noterade vi att kommunikationen mellan chefer och medarbetare ibland inte är tillräcklig för att arbetet med att förbättra tillgängligheten på arbetsplatsen ska kunna utvecklas. Resultatet visar också att delaktigheten ibland har sina brister då medarbetarna inte lämnar information om förbättringar som organisationen skulle kunna göra. / The purpose of this work is to identify how the organization works to improve accessibility for its employees who have a disability, as well as any obstacles the organization may encounter in the improvement of accessibility within their organization. This work is a qualitative study where seven different individuals within the organization were interviewed. Some of those interviewed are in managerial positions who manage work accessibility issues, and some of the employees had disabilities. The results showed that accessibility is very good within the organization. However, there are areas within the building where improvments are needed, for example, not all areas are accessible for those with a disability. The heads of the organization are working to update themselves regarding accessibility through information meetings, magazines and email, but above all by their own responsibility. However, we noted that communication between managers and employees are sometimes not sufficient enough to improve accessibility in the workplace. Employee participation could also improve, for example, faster results could be achieved if employees ‘spoke out’ more reguarlarly in regards to accessibility issues.

Denna studie syftar till att förstå chefers relationer till sina medarbetare och hur de konstruerar en offentlig och privat sfär. Studien vill med hjälp av chefers egna upplevelser förstå hur cheferna balanserar närhet och distans i sina relationer till medarbetarna. En kvalitativ ansats har valts och fem chefer inom den offentliga sektorn har intervjuats om sina upplevelser av att skapa relationer till medarbetare. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av Goffmans dramaturgiska teori och Scheffs teori om sociala band. Resultatet av studien redovisar olika tillvägagångssätt en chef har för att konstruera en offentlig och privat sfär. Den offentliga sfären omfattar allt framträdande chefen gör inför sina medarbetare, oavsett om det är i hemmet eller på arbetsplatsen. Inför medarbetarna agerar cheferna alltid i rollen som chef och skapar på så sätt förtroende och trovärdighet i sin roll. Närhet till medarbetare upprätthålls genom vardaglig kommunikation och ett visst umgänge på arbetsplatsen. Distans upprätthålls genom att inte bli med vän med sina medarbetare eller dela med sig av sina innersta känslor. Den privata sfären innebär således ett mentalt inre rum dit cheferna inte släpper in sina medarbetare.

Bakgrund: Sociala relationer på arbetsplatsen har en visad påverkan på trivsel och välbefinnande hos de inom arbetsplatsen. Det har i tidigare forskning setts ett samband mellan lojala underordnade som stannar längre inom företaget, med överordnade som uppskattar sina underordnade. Syfte: Studien belyser forskningen angående de sociala relationernas påverkan på trivsel, välmående och delaktighet. Hur man undviker och bemöter konflikter inom arbetsplatsen och hur detta påverkar deras upplevelse på arbetsplatsen. Metod: Det är en kvalitativ fallstudie med sju informanter, både män och kvinnor i åldern 20 till 60 år. Studien genomfördes på ett företag i Mellansverige. Resultat: I resultatet kunde vi se att de sociala relationerna på arbetsplatsen hade en stor påverkan på de anställdas välbefinnande och arbetstillfredsställelse. Samtliga informanter som deltog i studien hade valt att lämna arbetsplatsen om de inte upplevde att det fanns möjlighet till goda sociala relationer. I studien framkom det även att relationen mellan överordnad och underordnad påverkade arbetsinsatsen och motivation avsevärt, även om arbetet i sig var tillfredsställande så ansågs de sociala relationer som betydelsefullare. Konklusion: Kommunikation var den tydligaste och mest avgörande anledningen till vad som utgjorde en bra och trivsam arbetsplats.

Denna studie har undersökt hur ledare inom privat och offentlig sektor resonerar kring motivation av medarbetare, hur detta överensstämmer med medarbetarnas egna upplevda motivation samt en jämförelse sektorerna emellan. Tidigare forskning har visat att motivation är ett otydligt och mångfacetterat begrepp som kan påverkas av psykologiska behov samt inre och yttre motivationsfaktorer. Därmed är det en utmaning för ledare att hålla sina medarbetare motiverade. Studien baserades på sex halvstrukturerade intervjuer med ledare samt en enkät till medarbetare. Resultatet visade att ledarnas rationaler skiljde sig åt mellan sektorerna. Den offentliga sektorn talade mycket om en vi-känsla och att arbeta mot mål som viktiga verktyg för motiverade medarbetare. Den privata sektorn däremot talade mycket om bonussystem och kostsamma aktiviteter som motiverande faktorer. Resultatet från enkäten visade inga större skillnader mellan medarbetarna. En jämförelse sektorerna emellan konstaterade att olikheterna ligger i ledarnas rationaler samt hur väl ledarna och dess medarbetare överensstämmer med varandra. Likheterna återfanns i medarbetarnas upplevelser av vad som var motiverande för dem.

SAMMANFATTNING Titel: Autentiskt Ledarskap - För engagemang och arbetstillfredsställelse? Nivå: C -uppsats i ämnet företagsekonomi. Författare: Mindy von Berlepsch & Marcus Blomgren. Handledare: Pär Vilhelmsson, Kristina Mickelsson, Elena Ahmadi & Maria Fregidou-Malama. Datum: 2015 – Maj. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara om ett autentiskt ledarskap har en koppling till ett positivt arbetsklimat i form av engagemang och arbetstillfredsställelse hos medarbetarna. Metod: Denna studie har genomförts med deduktiv ansats där den teoretiska referensramen mynnade ut i studiens fem hypoteser. Dessa hypoteser testades med hjälp av en enkät som skickades ut till ett urval av 227 respondenter med en svarsfrekvens på 67 %, vilket motsvarar 152 användbara enkätsvar. Med hjälp av den statistiska mjukvaran SPSS analyserades primärdatan med hjälp av korrelations, faktor- och klusteranalys. Hypotesernas signifikansnivå testades därefter med hjälp av T-tester. Resultaten från analyserna och t-testerna kopplades därefter åter till vetenskapliga artiklar inom fältet ledarskap och organisation. Resultat & slutsats: Studien resulterade i att ett autentiskt ledarskap hade ett positivt samband med både engagemang och arbetstillfredsställelse. Sambandet mellan det autentiska ledarskapet och engagemang var däremot starkare än sambandet mellan ett autentiskt ledarskap och arbetstillfredsställelse. I studien testades också hur de fyra beteendemönster som bygger upp det autentiska ledarskapet individuellt påverkade arbetstillfredsställelsen, där beteendemönstret självmedvetenhet visade sig ha det starkaste sambandet och beteendemönstret balanserad bearbetning det svagaste. Förslag till fortsatt forskning: För att överkomma denna studiens begränsningar kan framtida studier ta med kontrollvariabeln ålder för att se om en individs samlade livserfarenheter återspeglar hur denna uppfattar det autentiska ledarskapet. Ytterligare förslag är att framtida forskare kan göra en jämförelsestudie mellan olika former av ledarskap för att se vilken typ av ledarskap som har det starkaste sambandet med engagemang och arbetstillfredsställelse. Till sist kan denna studie i framtiden genomföras ur flera perspektiv för att sedan jämföra likheter och skillnader mellan medarbetarnas uppfattning om det autentiska ledarskapet med chefernas uppfattning. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till ämnet autentiskt ledarskap genom att styrka de i forskning förda resonemangen om denna form av ledarskaps positiva inverkan på arbetsklimatet i organisationer. Den bidrar också till tidigare studier genom att uppvisa hur de fyra beteendemönstren av autentiskt ledarskap individuellt påverkar arbetstillfredsställelsen hos medarbetarna, samt genom att komma med konkreta tips om vad organisationer kan göra för att utveckla ledarskapet mot att bli mer autentiskt. Autentiskt ledarskap - För engagemang och arbetstillfredsställelse? M. von Berlepsch & M. Blomgren, 2015 Nyckelord: Autentiskt ledarskap, ledarskap, positivt klimat, engagemang, arbetstillfredsställelse, medarbetare.

No description available.

En kvalitativ studie om medarbetares erfarenheter i en arbetsuppgiftsförändring. Syftet med studien var att öka förståelsen för medarbetarnas egna uppfattningar om lärandet i en arbetsuppgiftsförändring, som har utvecklats i förhållande till en organisationsförändring till ett aktivitetsbaserat arbetssätt. Studien använde en fenomenografisk metodansats för att studera variation i människors olika beteenden i en lärandeprocess. Det empiriska underlaget samlades utifrån fyra semistrukturerade intervjuer från medarbetare på ett aktivitetsbaserat kontor. Resultatet visar variation i inlärningsstrategier, emotionell-, handlings-, kunskaps- och reflekterandebaserad inlärning. Förmågorna var intern rörlighet, professionell autonomi, ökat samarbete och strukturella förbättringar.

Syftet  med  denna  studie  har  varit  att  skapa  en  fördjupad  förståelse  och  kunskap  gällande konflikthantering inom äldreomsorgen. Studien har  grundat sig i  medarbetarnas  upplevelser kring konflikthantering på deras arbetsplats. Studien kan möjligtvis användas av chefer/ledare inom äldreomsorgen för att kunna förbättra konflikthanteringen på arbetsplatsen. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod och data har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer av medarbetare i form av undersköterskor och vårdbiträden. Studiens respondenter har tidigare varit med om en konflikt eller konflikthantering inom äldreomsorgen. Vidare har en Interpretativ fenomenologisk ansats valts vid analys av intervjuerna. Resultatet visar att konflikter orsakas av arbetsuppgifter och arbetsfördelning som kan uppstå av otydliga, ogenomförda och orättvist fördelade arbetsuppgifter. Konflikter orsakas dessutom av  olika  personligheter  och  bakgrunder  hos  arbetskollegorna  på  arbetsplatsen.  Dessa  kan uppstå   då   olika   personligheter,   värderingar,   bakgrunder   och   beteenden   finns   bland arbetskollegorna  inom  äldreomsorgen.  Kommunikationsbrist  visade  sig  vara  den  största orsaken  till  att  konflikter  uppstår.  Det  kan  vara  på  grund  av  att  viktig  information  inte  nås fram    eller    tas    emot.    Samtliga    nämnda    orsaker    påverkar    arbetsmiljön    negativt. Konflikthanteringen    inom    äldreomsorgen    hanteras    destruktivt    enligt    majoriteten    av respondenterna. Detta påverkar medarbetarnas arbetsmiljö i form av minskad arbetslust och hälsa, som i sin tur kan påverka brukarnas tillvaro. Därför bör chefer/ledare ta mer ansvar och finnas   vid   behov   gällande   konflikthanteringen   inom   äldreomsorgen.   Ett   konstruktivt konflikthanteringssätt är av stor betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö, välbefinnande och trygghet.    Den    viktigaste    ledaregenskapen    enligt    medarbetarna    är    ett    pedagogiskt förhållningssätt. Detta leder till att medarbetarna kan utvecklas, lära sig, känna sig delaktiga och sträva mot ett gemensamt mål på arbetsplatsen.