Titel: ”Det är trevligt att se varandra i Zoom, men…” En kvalitativ studie om medarbetare på Högskolan i Gävles upplevelser av motivation under perioden av distansarbete till följd av Covid-19 Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi  Författare: Linus Nygårds och David Norlin Handledare: Daniella Fjellström Datum: 2022-05-23 Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för hur medarbetare på Högskolan i Gävle upplevt att motivation har påverkats av distansarbete till följd av pandemin, samt hur det förändrats under den gångna perioden av distansarbete till följd av Covid-19. Metod: Studien utgår från ett konstruktivistiskt perspektiv. För insamling av det empiriska materialet har en kvalitativ undersökningsmetod tillämpats i form av semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska referensramen är baserad på tidigare forskning inom motivationsteori och distansarbete. En intervjuguide har formats där frågorna är baserade på den teoretiska referensramen. Empirin är framtagen genom intervjuguiden. Studiens resultat bygger på en tematisk analys där teman skapats utifrån den empiriska insamlingen.               Resultat & slutsats: Resultatet visar att medarbetarna upplevt att det påtvingade distansarbetet har haft en negativ inverkan på den sociala kontakten som normalt råder på arbetsplatsen. Det visar också att det funnits brister i den fysiska arbetsplatsen. Distansarbetet har däremot lett till en ökad känsla av självbestämmande. Sammantaget har motivationsnivån påverkats negativt enligt analysen. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till framtida forskning innefattar att undersöka vilka delar från distansarbetet till följd av pandemin som blir kvar när pandemin är över, och hur dessa påverkar motivationen i den nya kontexten.                                                            Uppsatsens bidrag: Studien har bidragit genom att visa distansarbetets negativa påverkan på motivationen till följd av försämrad arbetsmiljö och uteblivna sociala kontakter, samt vad som upplevts som bra och dåligt vid distansarbete för organisationen.

Problemformulering: Idag har internkommunikation en viktig roll i en organisation, samtidigt är intranätet i sin tur en central del av den interna kommunikationen. Historiskt sett har majoriteten av forskningen kring intranät kretsat kring tekniska aspekter. Ur ett kommunikationsperspektiv är intranätet relativt outforskat, vilket gör det inomvetenskapligt intressant att studera. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur ledare och medarbetare på IKEA Sundsvall uppfattar internkommunikationen via intranätet. Metod och material: Denna studie genomfördes med stöd av semistrukturerade intervjuer. Sex anställda på IKEA Sundsvall intervjuades för att kunna besvara studiens syfte och tre frågeställningar. Huvudresultat: Studiens resultat visar att (1) ledarna och medarbetarna använder intranätet på olika sätt. Ledarna använder intranätet främst för att dela och hämta information samtidigt som medarbetarna enbart hämtar information. Ledarna och medarbetarnas svar pekar på att IKEA Sundsvalls intranät befinner sig i kommunikationsfasen. (2) Endast en ledare säger sig uppfatta att ledarskap utövas på intranätet på IKEA Sundsvall. De andra två ledarna och samtliga medarbetare i vår studie uppfattar inte att ledarskap utövas på intranätet på IKEA Sundsvall. (3) En ledare och två medarbetare uppfattar att intranätet används för att skapa mening i arbetet. De andra två ledarna och den tredje medarbetaren var av motsatt uppfattning.

No description available.

Title: Relationships in the workplace based on LMX-theory -How relationships affect real estate agents performances  Level:Final assignment for bachelor’s degree in business administration                       Authors: Linn Emilsson and Denise Hägerstrand   Supervisor: Monika Wallmon                  Examinator: Svante Brunåker Date: VT 2021  Purpose: The purpose of this study is to investigate how real estate agents' performance is affected by the relationship with the franchisee of the office.  Method: In the implementation of this bachelor thesis project, a qualitative method was applied. The approach was in the form of 16 interviews with real estate agents and franchisees, respectively. In addition, semi-structured interviews were applied in order to obtain more developed answers.  Result: The result is presented in a compilation of the 16 interviews conducted with the real estate agents and the franchisees, respectively. The writers present only the essentials of the interviews and present them in three categories.1. Employees2. Leader3. Consequences  Conclusion: After conducting the study, we can state that a good relationship requires commitment of each party. Above all, trust and confidence are important factors in the relationship between leaders and employees. Both leaders and employee’s personality traits also have an impact on the outcome of the relationship. Finally, we can state that good relationships lead to commitment among employees and increased satisfaction with salary.  Contribution of the study: The study's theoretical contribution provides an understanding of how real estate agents and franchisees handle working relationships and what a good and less good relationship can lead to consequences. The practical contribution that the study makes is knowledge of how relationships are created and important components in building a relationship.  Suggestions for further research: A proposal for further research is to investigate how the relationship between managers and employees differs geographically. Another interesting aspect to research further would also have been to study how the relationship between employees affects performance. Keywords: Leaders, employees, real estate agents, franchisees, relationships

Med anledning av covid-19 pandemin har rekommendationen om hemarbete gällt i Sverige sedan 16 mars 2020, då Folkhälsomyndigheten uppmanade arbetsgivare att införa distansarbete. Detta ledde till att individer i olika grad började arbeta hemifrån, vilket i sin tur skapade både positiva och negativa upplevelser då varken medarbetare eller ledare de tidigare inte arbetat på detta sätt. Distansarbetet har för en del helt- eller delvis pågått under en längre tid och börjar för en del att kännas som ett nytt sätt att arbeta. Syftet är att undersöka och analysera hur medarbetare som helt eller delvis arbetat hemifrån under covid-19 pandemin, upplevt situationen och hur de fortsatt föredrar att arbeta post covid-19. Detta för att få en djupare förståelse för vilken kunskap arbetsgivare och ledare behöver och vilka frågor som behöver lyftas för att kunna planera för att medverka till individuella medarbetares trivsel och balans i arbetslivet samtidigt som ledaren behöver arbeta för att tillgodose alla medarbetares och organisationens behov. Genom empiri i form av enkätundersökning, sekundärdata, teoretisk referensram och analys har arbetet mynnat ut i relevant viktig kunskap för ledare kring trivsel och balans i arbetet och i en lista med viktiga, användbara och relevanta frågor att lyfta i dialog mellan medarbetare och ledare för att mynna ut i en överenskommelse och en individuell plan för den enskilde medarbetaren. Den teoretiska referensramen ligger inom det arbetspsykologiska området där människan studeras i arbetslivet och berör upplevelsen av förändring i organisationen kopplat till ledarskap, tillit, trivsel på arbetsplatsen, balans mellan arbete och fritid och effektivitet.

Syftet med studien är att skapa förståelse för medarbetarnas motivation och ansvarstagande för lärande på den hybrida arbetsplatsen. Studien utfördes med hjälp av en kvalitativ ansats med ett hermeneutiskt perspektiv. Sju respondenter har intervjuats. En semistrukturerad intervjuguide skapades för syftet. En deduktiv ansats med bas i självbestämmandeteorin användes vid tolkning av det insamlade empiriska materialet. Både intervjuguide och resultat utgår från självbestämmandeteorins teman: kompetens, autonomi och tillhörighet. Slutsatsen visar att den hybrida arbetsformen anses attraktiv för medarbetare då de kan anpassa arbetsplatsen utefter vart den enskilda individen lär bäst. Det blir en motivationsfaktor för lärande och möjlighet till ansvarstagande. Även tid och möjlighet till koncentration framkom som motivationsfaktorer till lärande som gynnas av det hybrida arbetssättet. Studien indikerar också att det formella lärandet är oförändrat eller har förbättrats medan det informella lärandet har försämrats. En förutsättning för de hybrida arbetsplatserna är att cheferna visar förtroende för sina anställda och litar på att arbete och lärande kommer ske lika bra oavsett vart medarbetarna arbetar.

I takt med tekniska och digitala framsteg har dagens unga medarbetare utvecklat unika karaktärsdrag och kunskaper. Eftersom olika generationer kan anses skilja sig åt, samtidigt som unga medarbetare ofta saknar livserfarenhet, är det av väsentlig betydelse att studera motivationsstrategier som riktar sig till unga. Denna uppsats syftar därför till att undersöka hur ledare inom svenska storbanker betraktar och motiverar unga medarbetare. Uppsatsen behandlar motivationsteorier och betonar vikten av att ta hänsyn till mänskliga faktorer. Genom semi-strukturerade intervjuer med ledare på hälften av Sveriges storbanker bidrar studien till en djupare insikt om hur ledarskap kan optimeras för att främja motivationen hos unga medarbetare. Resultatet visar att ledarna beaktar både de värderingar och förmågor unga har, fastställer tydliga förväntningar och kombinerar motiverande inslag för framtiden med stimulans för lärande i nuet.

Många organisationer väljer att rekrytera chefer internt. Det finns flera fördelar med internrekrytering ur ett organisationsperspektiv såväl som ett ledarskapsperspektiv samtidigt som det kan vara en stor utmaning att bli chef över sina tidigare kollegor. Denna studie syftade till att undersöka hur ledarskapet påverkas om man går från att vara kollega till att bli chef över sina tidigare kollegor. Studien har besvarat vilka för- och nackdelar som finns samt hur relationerna påverkas av övergången från kollega till chef. En kvalitativ metod har använts där chefer med denna erfarenhet har intervjuats. Resultatet visade att det finns ett flertal fördelar med internrekrytering. Det ger en känsla av att känna sig sedd och uppmuntrad av organisationen och inlärningsperioden förkortas då chefen redan känner till verksamheten. Chefen känner även till medarbetarna sedan tidigare och har haft möjlighet att bygga ett förtroende i arbetsgruppen. Nackdelarna som har lyfts fram är att chefen och medarbetarna inte får samma möjlighet att ge ett nytt första intryck och förändra sig jämfört med om det hade kommit en externrekryterad chef. Det kan även finnas avundsjuka från medarbetare som har sökt samma tjänst. Något som också framkom var att rollerna och relationerna förändras vid denna övergång. Cheferna upplevde att de behövde hålla ett visst avstånd och inte vara en del av gemenskapen på samma sätt som tidigare.

Uppsatsen belyser det lärande som medarbetare upplever till följd av digitaliseringens snabba framfart. Tidigare forskning visar på att medarbetare besitter en kritisk roll vid implementering av teknisk utrustning, till följd av detta krävs det att medarbetare inom tillverkningsindustrin ständigt utvecklar nya kompetenser. I denna uppsats kommer därför medarbetares upplevelser av det lärande som sker till följd av digitaliseringen att undersökas. Uppsatsen riktar sig mot medarbetare inom tillverkningsindustrin. För att få fram ett resultat kommer både bivariat analys samt bivariat regressionsanalys genomföras. Resultatet av analyserna visar att det finns ett svagt samband mellan medarbetare inom tillverkningsindustrins uppskattade lärande till följd av digitaliseringen. Uppsatsens resultat tyder på att digitalisering på arbetsplatsen ökar medarbetares upplevda lärande.

Attityder bland bankanställda är viktiga för att förstå nivån av riskmedvetenhet och därmed även förmåga att upptäcka penningtvättstransaktioner i större omfattning. Attityder kan anses vara viktiga på grund av att banker bär det främsta ansvaret i att bekämpa penningtvätt. Eftersom aktuell media har rapporterat att det förekommer situationer då banker blir skyldiga att betala stora summor pengar i böter, tyder det på attdet finns befintliga brister i den interna kontrollen inom de finansiella institutionerna.Tidigare forskning kring medarbetarnas attityder inom banker har varit tunn men visar att det är en av de viktigaste faktorerna som bidrar till att arbetet utförs korrekt. Eftersom det är medarbetarna som möter kunderna först, har forskningen även visat på att attityder behöver kontrolleras och styras åt en viss riktning för att förbättra dem. I syfte att studera medarbetarnas attityder gentemot AML-arbetet allmänt men även till de utövade kontrollerna, har det genomförts kvalitativa intervjuer på tre banker i Västsverige. På så vis har det varit möjligt att studera bankanställdas inställningar gentemot kraven som ställs på dem samt hur de upplever de interna kontrollerna. Det visar sig att medarbetarnas attityder är positiva främst på grund av den nya lagen som infördes år 2017 men även  eftersom bankerna har rekryterat individer med rätt inställning från början. Bankerna har lyckats skapa förtroende bland medarbetare, vilket i sin tur ökar medarbetarnas vilja att utföra arbete i enlighet med regler och riktlinjer, detta trots anti-penningtvättsarbetets belastning. Vidare är medarbetarnas inställning till de interna kontrollerna positiv eftersom de upplevs snarare som vägledande och hjälpsamma än någonting som utövas på grund av att det saknas tillit.