Denna undersökning handlar om temperaturmätningar, vilket är en form av frekventa medarbetarundersökningar, och hur dessa tillämpas i en organisation. Syftet är att få en djupare förståelse för hur medarbetare upplever kontinuerliga temperaturmätningar och hur chefer tillämpar ett sådant verktyg. Vi har valt att genomföra undersökningen i en specifik organisation, närmare bestämt Västra Götalandsregionen. Vi har valt att genomföra undersökningen i en och samma organisation för att kunna studera skillnader mellan chefer och medarbetare. Det empiriska materialet har insamlats genom kvalitativa intervjuer med fem chefer och fem medarbetare.  De teorier som ligger till grund för vår undersökning berör till stor del ledarskap. Vi redogör för ledningens roll i en organisation, ledarskap ur ett historiskt perspektiv i form av Scientific Management och Human Relations följt av en redogörelse för ledarskap i modern tid. Vidare berör våra teoretiska utgångspunkter psykosocial arbetsmiljö och krav-kontroll-stöd-modellen. Vår teoretiska referensram ligger till grund för tolkningen av det empiriska materialet som samlats in. Resultatet tyder på att temperaturmätningar har en positiv påverkan på medarbetarna och att verktyget har en viktig funktion för cheferna gällande att få en mer kontinuerlig uppfattning om hur deras medarbetare mår och upplever sina arbeten.

En god arbetsmiljö är en lagstadgad rättighet för arbetstagaren enligt Arbetsmiljölagen. Arbetet med att säkerställa en god arbetsmiljö kallas arbetsmiljöarbete och är en nyckelfaktor för att skapa hälsosamma och attraktiva arbetsplatser. Medarbetarundersökningar är en undersökningsmetod i det systematiska arbetsmiljöarbetet men kan också användas i syfte att ta reda på medarbetarnas uppfattningar om sin arbetssituation med målet att skapa verksamhetsförbättringar. I denna studie har syftet varit att undersöka vilken roll som medarbetarundersökningen spelar i chefernas arbetsmiljöarbete. Studien undersökte hur cheferna arbetar med arbetsmiljöarbete och hur arbetet med resultatet från en medarbetarundersökning genomförts. Studien genomfördes på en funktion med tre organisationsnivåer och bygger på 12 kvalitativa intervjuer med funktions-, avdelnings- och enhetschefer. Studien visar att medarbetarundersökningen spelar en viktig roll i chefernas arbetsmiljöarbete på alla organisationsnivåer både som diskussionsunderlag i ledningsgrupper och i dialogen med medarbetarna samt som bevis på att genomförda arbetsmiljöinsatser fungerar. Enhetscheferna använder både medarbetarundersökningen och andra undersökningsmetoder i sitt arbetsmiljöarbete. / The employee is entitled to a safe work environment according to Swedish legislation.  Good working conditions are a key factor to create healthy and attractive work places. Employee survey is a method used to investigate the work environment in the process “Systematiskt arbetsmiljöarbete”. The employee survey can also be used to measure employees’ views on a wide range of work-related topics in order to achieve organizational success. The purpose of this study was to investigate the importance of the employee survey for the continuous work environment process done by managers.  The study also investigated how the managers’ worked with the result of the employee survey and how they worked with the continuous work environment process. The study was carried out on a function with three organizational levels and contains 12 interviews with managers on all three levels. The findings of the study show that the result of the employee survey is used as a basis for discussion both in the management teams and in dialogue with employees in the work environment process. The result of the employee survey is also used to ensure that measures taken within the work environment process are well accepted. The result also shows that managers on the lowest organizational level use other tools when investigating the work environment.

Vi lever i ett samhälle där organisationer under de senaste decennierna har blivit mer vinstfokuserade på grund av avkastningskrav till aktieägare. I och med detta har vi sett ökade kontroll- och mätmekanismer, inte minst av medarbetarnas prestationer mot uppsatta mål. Det traditionella tillvägagångssättet att mäta medarbetarnas välmående har varit via en årlig medarbetarundersökning. Men det vi nu ser är en mer digital trend: att i realtid göra så kallade pulsmätningar vilket innebär kontinuerliga mindre undersökningar av personalens välmående och organisationens arbetsmiljö. Organisationer använder ett digitalt mätverktyg för att genomföra dessa. På så sätt kan organisationer agera mer agilt på både negativa och positiva resultat. Forskning visar att medarbetare som trivs och mår bra på arbetsplatsen också presterar bättre mot uppsatta mål. Att inkludera medarbetare mer frekvent kan få en positiv effekt på engagemanget och motivationen. Vi har därför genomfört en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer. Respondenter har varit personer som arbetar inom organisationer som använder ett digitalt mätverktyg av personalens välmående i realtid. De har dessutom haft en betydande roll för arbetet av implementeringen av ett sådant verktyg, men också arbetat med resultatet från det. Vår insamlade empiri har analyserats i relation till Finansialiseringsteori samt Isomorfism som är ett fenomen inom Nyinstitutionell teori. Vårt syfte med studien var att ta reda på om pulsmätningar är ett uttryck för ökad finansialiseringen och varför organisationer implementerar ett digitalt mätverktyg av personalens välmående, hur det kan tänkas se ut samt hur resultatet sedan används. Resultatet indikerade på att organisationer använder ett digitalt mätverktyg av personalens välmående på grund av employer branding, att de genuint vill att personalen ska må bra, men inte utan att det ska leda till ekonomiska fördelar som exempelvis färre sjukskrivningar och ökade intäkter. Genom studien har vi också kunnat presentera resultat för hur ett digitalt mätverktyg kan se ut och då främst vad organisationer mäter. Här visar det övergripande resultatet att det är främst ledarskap och arbetsmiljö som står i fokus. Men också att medarbetarengagemanget har gått upp som en effekt av ett digitalt mätverktyg som mäter välmående på arbetsplatsen. Med den här studien hoppas vi kunna bidra med en bredare förståelse för varför organisationer använder pulsmätningar och hur det används som en länk mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Den här vetenskapliga essän har som syfte att undersöka fenomenet medarbetarundersökningar. Startpunkt tas i en egenupplevd erfarenhet från ett mötesrum på en förlossningsavdelning och skildras utifrån mitt förstapersonsperspektiv som utomstående konsult. Situationen berättar om relationella konflikter och organisatoriska problem på sjukhuset, en olustig atmosfär i mötesrummet, samt min upplevelse av att vara förställd och malplacerad såväl som mitt agerande. Essän prövar att belysa denna situation med hjälp av Martin Heideggers tankevärld och då specifikt områdena tal och stämning. Ett fenomenologiskt förhållningssätt till situationen intas, där essän genom Heideggers begrepp söker fånga den praktiska kunskap som låg till grund för att den blev som den blev. / This scientific essay aims at investigating the phenomenon of employee surveys. The starting point is a personally experienced event from a meeting room in a maternity ward, depicted from my first˗person perspective as an external consultant. The event tells about relational conflicts and organizational problems at the hospital, an uneasy mood in the meeting room, and my feelings of falsity and being inept as well as my actions. The essay tries to illuminate this event with help from the ideas and reasoning of Martin Heidegger, and specifically his discussions in the areas of talk and mood. A phenomenological approach to the event is taken, where the essay through Heidegger's concepts seeks to capture the practical knowledge that formed the basis for the event turning out as it did.

På många arbetsplatser genomförs medarbetarenkäter. Syftet är oftast att identifiera förbättringsområden i arbetsmiljön och att undersöka medarbetares trivsel och mående. Studien handlar om pulsade/frekventa varianter av medarbetar­undersökningar. Dessa undersökningar används i arbetsgrupper för att undersöka måendet vid många tillfällen under verksamhetsåret. En fördel kan vara möjligheten att upptäcka missförhållanden direkt i realtid. Fem chefer och fem medarbetare har intervjuats, och deras upplevelser av pulsade/frekventa medarbetarundersökningar har analyserats. Det förekommer positiva omdömen, men många utmaningar identifierades. En chefsutmaning var svarsprocenten, då många medarbetare valde att inte svara på enkäterna främst p.g.a utebliven resultatuppföljning. Det framkommer även oro för att anonymiteten inte upplevs vara garanterad. Medarbetare kan genom att inte svara demonstrera sin makt gentemot ledningen, speciellt om man inte vet vad ledningen gör med resultaten. En organisatorisk olydnad visade sig växa fram. Ett antal idealtyper hos chefer och medarbetare identifierades och presenteras i studien med koppling till lojalitet, olydnad och makt. / At many workplaces, employee surveys are carried out. The aim is usually to identify improvement areas in the work environment. The study is about frequent variations of employee surveys that are used in groups on many occasions during the year. One advantage is the possibility of detecting working environment problems directly as they occur. Five managers and five employees were interviewed, and their experiences of pulsed/frequent employee surveys have been analyzed. There are positive reviews, but many challenges were identified. A managerial challenge was the response rate, as many chose not to respond to the questionnaires because of an unsatisfactory follow-up of results. There was also concern that anonymity was not guaranteed. By not answering, employees can demonstrate their power towards management. An organizational misbehaviour turned out to emerge. A number of ideal types were identified in the study and their connection to loyalty, organizational misbehaviour and power are presented.

Employee satisfaction is a crucial aspect of organizational success, influencing productivity,retention rates, and overall workplace experience. This thesis presents an in depth investigationof handling the results from an employee satisfaction survey at the Swedish/ Norwegiancompany, SmartOptics. Recognizing the multifaceted nature of employee satisfaction, the studyutilizes data from the company’s employee survey to investigate factors affecting employees'perceptions of their workplace. With the help of data from a previous employee satisfactionsurvey, three areas were identified as interesting and chosen for further investigation, which was done through an interview questionnaire. Subsequently, a thematic analysis was used to identifythemes and subthemes within the answers. The results reveal key areas for improvement related to the three predetermined areas: challenge, motivation and collaboration. The analysis highlights the root causes of these issues accordingto the employees using the theoretical background, as well as the effectiveness of variousinitiatives aimed at improving employee satisfaction. In the thesis's discussion chapter, the adequacy of what is considered motivating implementationsfor the employees, is discussed in light of the underlying dissatisfaction. It also examines howgreater challenges can lead to more satisfied employees, the role of social interactions in theworkplace and how they can support better collaboration, and the complications of individualdesires and needs compared to those of the group and the company. The methods used in thethesis are discussed and suggestions for improvements in implementations are presented, basedon the survey responses and the theoretical background. / Medarbetarnöjdhet är en avgörande aspekt för organisationens framgång och påverkarproduktivitet, personalomsättning och den övergripande upplevelsen av arbetsplatsen. Dettakandidatarbete presenterar en djupgående undersökning av hanteringen av resultaten från enmedarbetarundersökning på det svensk/norska företaget SmartOptics. Med insikt om denmångfacetterade komplexiteten av medarbetarnöjdhet tillämpar studien data från företagetsmedarbetarundersökning för att undersöka faktorer som påverkar de anställdas upplevelse avderas arbetsplats. Med hjälp av data från den tidigare medarbetarundersökningen identifieradestre intressanta områden och valdes för ytterligare undersökning, vilket genomfördes genom eninkätstudie. Därefter användes en tematisk analys för att identifiera teman och subteman inomsvaren. Resultaten avslöjar nyckelområden för förbättring kopplat till de tre förutbestämda områdena,utmaning motivation och samarbete, och analysen belyser grundorsaker till dessa enligt demanställda, samt effektiviteten av olika initiativ som syftar till att förbättra medarbetarnöjdheten. I arbetets diskussionskapitel diskuteras om vad som anses som motiverande implementeringarför de anställda är dugliga med tanke på det missnöje som ligger bakom, hur större utmaningarkan leda till nöjdare medarbetare, den sociala tillvarons roll på arbetsplatsen och hur den kanstödja ett bättre samarbete samt komplikationer med individens önskemål och behov jämfört medgruppens och företagets behov. De metoder som används i avhandlingen diskuteras ochförbättringsförslag för implementeringar presenteras, baserat på svaren från inkätundersökningenoch den teoretiska bakgrunden.