This master's thesis describes media interpreting in the public service media in the Czech Republic - in both Czech Television and Czech Radio. The theoretical part presents media interpreting as a distinctive part of interpreting research, including the type of media interpreting, the role of the interpreter, the question of stress or quality of media interpreting and media interpreting in various countries. It also looks at the history and public service of Czech Television and Czech Radio and in particular programmes in these media. The second part of the thesis maps interpreted programmes and types of interpreting in the public service media in the Czech Republic and the working conditions of the interpreters. The research is based on semi-structured interviews with seven active media interpreters and on archive materials of Czech Television and Czech Radio. Key words: Czech Republic, Czech Television, Czech Radio, media, interpreting

Denna studie analyserar hur president Obamas retoriska figurer överförs till tjeckiska samt i vilken utsträckning parallellismer återges, baserat på analyser av två valda medietolkningar. Analysen visar bl.a. att de bildliga uttrycken överförs i form av omskrivningar eller utelämnas. Några retoriska figurer, såsom anaforer, anadiploser och parallellismer, skapas genom upprepningar. Eftersom tolkar inte kan förutse vart talaren leder talet är det svårt att hinna analysera om en upprepning är en retorisk figur med en funktion som bör behållas eller en onödig upprepning som bör undvikas. De undersökta tolkningarna fick en P-poäng på 70% resp. 63% vilket stämmer överens med Pöchhackers resultat om överföringar av parallellismer vid medietolkning utan manus (2012). / This study analyses how president Obama's rhetorical figures are transferred into Czech and to what extent parallelisms are reproduced, based on the analysis of two selected media interpretations. The analysis showed that the metaphorical expressions are either rewritten or omitted. Some rhetorical figures, such as anaphors, anadiplosis and parallelisms, are created by repetitions. Because interpreters cannot predict where the speaker is taking the speech, it is difficult for them to analyse whether a repetition is a rhetorical figure with a function that should be retained or an unnecessary repetition that should be avoided. The examined interpretations yielded a P-score of 70% and 63%, which corresponds with Pöchhacker's results on transferring of parallelism in media interpretation without script (2012).

Denna studie analyserar hur president Obamas retoriska figurer överförs till tjeckiska samt i vilken utsträckning parallellismer återges, baserat på analyser av två valda medietolkningar. Analysen visar bl.a. att de bildliga uttrycken överförs i form av omskrivningar eller utelämnas. Några retoriska figurer, såsom anaforer, anadiploser och parallellismer, skapas genom upprepningar. Eftersom tolkar inte kan förutse vart talaren leder talet är det svårt att hinna analysera om en upprepning är en retorisk figur med en funktion som bör behållas eller en onödig upprepning som bör undvikas. De undersökta tolkningarna fick en P-poäng på 70% resp. 63% vilket stämmer överens med Pöchhackers resultat om överföringar av parallellismer vid medietolkning utan manus (2012). / This study analyses how president Obama's rhetorical figures are transferred into Czech and to what extent parallelisms are reproduced, based on the analysis of two selected media interpretations. The analysis showed that the metaphorical expressions are either rewritten or omitted. Some rhetorical figures, such as anaphors, anadiplosis and parallelisms, are created by repetitions. Because interpreters cannot predict where the speaker is taking the speech, it is difficult for them to analyse whether a repetition is a rhetorical figure with a function that should be retained or an unnecessary repetition that should be avoided. The examined interpretations yielded a P-score of 70% and 63%, which corresponds with Pöchhacker's results on transferring of parallelism in media interpretation without script (2012).

I en berättelse kan det dyka upp många personer. På teckenspråk kan man med hjälp av kroppsriktning och/eller blickriktning anta rollen som en eller flera personer i en berättelse. Detta kallas för perspektivbyte. I teckenspråkstolkade tv-program har tolken som utmaning att skilja på de olika personerna som kan förekomma eftersom den döve eller hörselskadade mottagaren inte alls kan eller har svårt att höra vem det är som talar. Tidigare forskning har kretsat kring mottagarens upplevelse och åsikter om teckenspråkstolkning i tv, men ingen har fokuserat på hur tolkning i tv går till. Denna studie undersöker hur perspektivbyte används i teckenspråkstolkade tv-program genom att analysera, kategorisera och kvantifiera olika typer av perspektivbyten, samt hitta den eller de mest frekventa. Materialet som har analyserats består av fyra olika avsnitt från fyra olika tv-serier. Två av dessa är barnprogram, de andra två är underhållningsprogram. Perspektivbytena har kategoriserats i tre olika kategorier – kroppsvridning, kroppslutning samt (markering av) berättarröst. Dessutom hittades två strategier som används som komplement till perspektivbyte – blickriktning och hänvisande gest. Den viktigaste faktorn som påverkade vilken typ av perspektivbyte som användes är hur tv-serien är uppbyggd – inte vilken typ av tv-program det är. / Many people can appear in a story. In sign language, one can use body direction and/or gaze direction to assume the role of one or more people in the story. This is called perspective shift. In sign language interpreted TV shows, the interpreter has the challenge of distinguishing between the different people who may appear, because the deaf and hard of hearing receiver cannot hear or has difficulty hearing who is speaking. Previous research has focused on the experience and opinions of the receiver about sign language interpretation on TV, but thus far there are no studies with the focus on how interpretation on TV takes place. This study investigates how perspective shifting is used in sign language interpreted TV shows by analyzing, categorizing, and quantifying different types of perspective shifts, as well as finding the most frequent one(s). The material analyzed consists of four different episodes from four different TV series. Two of these are children’s television, the other two are reality shows. The perspective shifts were categorized into three different categories – body twist, body tilt, and narration (marker). In addition, two strategies were found to be used complementary to perspective shifting – gaze direction and referring gesture. The most important factor, that influenced the type of perspective shift is how the tv-series is structured – not the type of the TV show.

Der Sport ist das dominierende Phänomen der heutigen Freizeitkultur und ein wachsender Wirtschaftszweig. Ob in den Medien, beim Handel mit Sportwaren oder beim Sport selbst: Wo über Sport gesprochen wird, treffen verschiedene Sprachen aufeinander. Um Sprachbarrieren zu überwinden, sind Dolmetscher oft unverzichtbar. Das Fachgebiet Sport bringt dabei Besonderheiten mit sich, z. B. die große Rolle des Fernsehens sowie eine eigene, vielschichtige Sprache, in der Jargon nicht selten mit Fachlexik kombiniert wird. War die Sportsprache bereits Gegenstand vieler Publikationen, befasst sich diese Arbeit mit den kaum erforschten Dolmetschtätigkeiten im Sport. Im Theorieteil werden u. a. der Bedarf an Dolmetschleistungen dargelegt und die Sportsprache aus Dolmetschersicht analysiert. Grundlage des Praxisteils ist eine Umfrage unter 51 Sport-Dolmetschern, die zu sprachlichen Herausforderungen ebenso befragt wurden wie zu den häufigsten Dolmetschsituationen oder den Verdienstmöglichkeiten.

Der Sport ist das dominierende Phänomen der heutigen Freizeitkultur und ein wachsender Wirtschaftszweig. Ob in den Medien, beim Handel mit Sportwaren oder beim Sport selbst: Wo über Sport gesprochen wird, treffen verschiedene Sprachen aufeinander. Um Sprachbarrieren zu überwinden, sind Dolmetscher oft unverzichtbar. Das Fachgebiet Sport bringt dabei Besonderheiten mit sich, z. B. die große Rolle des Fernsehens sowie eine eigene, vielschichtige Sprache, in der Jargon nicht selten mit Fachlexik kombiniert wird. War die Sportsprache bereits Gegenstand vieler Publikationen, befasst sich diese Arbeit mit den kaum erforschten Dolmetschtätigkeiten im Sport. Im Theorieteil werden u. a. der Bedarf an Dolmetschleistungen dargelegt und die Sportsprache aus Dolmetschersicht analysiert. Grundlage des Praxisteils ist eine Umfrage unter 51 Sport-Dolmetschern, die zu sprachlichen Herausforderungen ebenso befragt wurden wie zu den häufigsten Dolmetschsituationen oder den Verdienstmöglichkeiten.