Sättet på vilket vi upplever musikalteater har under de senaste åren genomgått ett skifte. Allt fler musikaler har gått ifrån att främst vara framförda live till att allt oftare vara inom ett producerat och inspelat format. Som musikproducent och musikalkompositör är jag fascinerad av detta skifte, och vilka möjligheter detta medför. Inom ramen för detta självständiga arbete på avancerad nivå utforskar jag möjligheterna i att komponera och producera musikal för inspelat medium, utifrån perspektivet av musik- och medieproduktion, och vilka konstnärliga möjligheter som uppstår när produktionstekniska aspekter tas hänsyn till under hela processen i skapandet av en musikalfilm. Genom reflektion kring hur musikaler görs idag, och hur modern teknologi och produktionstekniker kan påverka hur musikaler görs framöver, diskuterar jag olika produktionskoncept utifrån egna erfarenheter erhållna från detta projekt, och utifrån redan etablerade produktionsmetoder och teorier, såsom användandet av klicktrack inom musikproduktion, musikaliska metaforer, och mediatransformation. Jag diskuterar fördelen med att, som musikproducent, vara insatt i alla delar av processen, och drar slutsatsen att genom att ta hänsyn till produktionstekniska aspekter under hela skapandeprocessen uppstår nya konstnärliga möjligheter för narrativ och berättande inom musikalteater. / The way in which we experience musical theatre has shifted in the last few years. Rather than being performed live, musicals lean more often towards being within a produced and recorded format. As music producer and musical composer, I am intrigued by this change, and the possibilities it entails. Within this master’s project I explore the possibilities in composing and producing musical for the recorded medium, out of the perspective of music, and media production, and explore artistic possibilities when considering the production aspects during the entire process in creating a musical film. Reflecting on how musicals are being made right now, and how modern technology and producing techniques can affect how musicals could be made in the future, I discuss different production concepts I gather from my own experience working with this project, and previously existing production methods and theoretical ideas, such as the use of a click track while producing, musical metaphors, and media transformation. I discuss the benefits of, as music producer, having insight in every step of the process, and state that by considering production aspects of the project during the entire process, new artistic possibilities are created for musical narrative and further storytelling when creating musical theatre. / <p>Inkluderat som bilaga för detta självständiga arbete är ett videoklipp med utvalda delar från musikalfilmen <em>HAZEL - An Extravagant Musical</em>, som arbetet resulterat i.</p>

This study examines how journalists view the impact of podcasts on traditional radio, with focus on the growing popularity of podcasts and their influence in the radio industry. The study uses a qualitative research method with semi structured interviews with journalists who have experience with both radio and podcast. Throughout the interviews where five central themes identified:  Podcast as an opportunity and challenge Changed listening behaviorAdaptation and restructure of radio production Continued relevance of traditional radio  The future for radio and podcast  The results show that while podcasting offers new possibilities for content creation and audience engagement, it also presents challenges for traditional radio, especially when it is about keeping the audience and adapting to a changing media landscape. The study contributes with insights into how the radio industry evolves alongside digital trends and changes listening preferences, and how the professionals in the field handles the integration of traditional and new media forms.  This research is of importance to understand convergence culture in media and medialization theory, by exploring the relation between traditional radio and podcasts. The study also gives deeper insight into how media landscape affects producers and consumers of contents, it also emphasizes the need of flexibility and innovation in traditional radio to compete and coexist with the growing podcast industry.

Denna studie undersöker vad som kan bedömas som positiva och negativa aspekter med användningen av AI i skapandet av ett audiovisuellt verk. Den undersöker specifikt hur AI kan vara till hjälp för en medieproduktionsstudent utan tidigare erfarenhet av AI. Syftet är att bidra med nya metoder inom skapandet av digital konst och att tillföra ny kunskap till området. Produktionen utfördes av författaren själv med stöd från utvalda AI-tjänster. I studien behandlas tidigare forskning som diskuterar fenomenet uncanny valley, programmeringens roll inom konstskapande samt etiska aspekter i användningen av AI. Två kvalitativa forskningsmetoder tillämpades: designvetenskap och visuell etnografi. Resultaten visar att användningen av AI kan bedömas positivt när det kommer till stöd i den kreativa processen, men mindre gynnsam när det kommer till direkt kreativt skapande genom AI, vilket indikerar potential för fortsatt utveckling. Studien föreslår framtida forskning inom området, med fler deltagare och en mer strukturerad metodik.

Följande studie belyser jämställdhet-och etniskmångfaldsarbete på tre svenska reklambyråer. Detta har gjorts via en flerfallsstudie där sex kvalitativa intervjuer har bidragit till ett resultat som berättar om reklambyråernas aktiva arbete kring dessa frågor. Av dessa intervjupersoner satt en i ledarposition och en arbetade som kreatör på vardera företag. Både reklambyråernas interna arbete på företaget samt det material de producerar har undersökts. En slutsats kan dras om att reklambyråerna visar på ett engagemang kring dessa frågor, vilket yttrar sig i en medveten rekrytering, i flertalet mångfaldsfrämjande projekt, samt normbrytande reklamkampanjer. Arbetet kan dock även ifrågasättas. I och med den vita medelklass som präglar reklambyråerna idag bidrar detta till omedveten diskriminering i visst kampanjmaterial. En homogen attityd reflekteras i medieproduktionen, samt internt på företaget i vissa fall. / The following study highlights equality diversity within three Swedish advertising agencies. It has been carried out using a multiple case study research metod, where the results of six qualitative interviews describe the agencies’ efforts regarding these matters. Of the interviewees, one at each agency was in a position of authority and one in a creative role. Both the agencies’ internal procedures and the material they produced were analyzed. One conclusioin that can be drawn is that the agencies are engaged in these issues. This manifests itself in conscentious recruitment, in several projects promoting diversity as well as norm-breaking advertising campaigns. However, the work they do can still be questioned, as due to the white middle class domination of the advertising agencies, unconscious discrimination still exists in some campaigns. In some cases a homogenous approach is reflected in media productions, as well as in the company internally.

Gräsrotsfinansiering, också känt Crowdfunding, är en finansieringsmetod för att finansiera diverse projekt genom mindre ekonomiska bidrag från ett stort antal olika personer. Detta fenomen har växt sig stort de senaste åren, mycket på grund av möjligheterna som öppnats upp via medietekniska plattformar och sociala medier. Denna studie ämnar undersöka huruvida det finns projekt som använder sig av crowdfunding utan att ha ett finansiellt motiv och drivkraft. Resultatet är grundat på två olika medieprojekt med politiska inriktningar. Empirin som studien grundar sig på är framtaget genom kvalitativa ostrukturerade intervjuer med Andreas Öhman skapare bakom tv-serien Dom jävlarna ska skjutas, och Glynnis Ritter, Junior producer på produktionsbolaget WG Film angående dokumentärfilmen Bikes vs Cars. Studiens resultat visar att det finns projekt som drivs av andra krafter än finansiella. De två undersökningsobjekten i denna studie statuerar exempel för politiska projekt som har ett opinionsbildande motiv. Båda projekten arbetar för att föra varsin sakfråga framåt och fungera som debattverktyg för personer som sympatiserar med deras åsikt och är båda överens om att kommunikation, mellan grundare och backare, är avgörande för överlevnad. I slutändan har en modell kunnat skapas för att tydliggöra och strukturera upp olika motiv och vinning hos skilda parter i en crowdfundingkampanj. Genom transparens och kontinuerlig kommunikation mellan skapare och backare, som möjliggörs genom medietekniska plattformar, kan crowdfundingkampanjer skapa förändringar i samhället. / “Look, we are many”- A case study about public opinion formatting as a motive for crowdfunding campaigns.Crowdfunding is a method of financing to fund various projects through small financial contributions from a large number of different people. This phenomenon has grown large in recent years, largely because of the possibilities opened up by the media technology platforms and social media.This study intends to examine whether there are projects that use crowdfunding without having a financial motive and urge. The results are based on two different media projects with political intentions and the data is developed through two qualitative semi-structured interviews.Study results show that there is projects run by forces other than financial. The two projects in this study set an example for political projects that have an public opinion forming motive. Both projects are working to bring the their subject of interest forward and act as debate tool for people who sympathize with their point of view. They are both convinced that communication between parts is very essential for survival.In the end a model had been created that shows the structure and different motives that the different parts of the crowdfunding campaign can have. Through transparency and continuous communication between founders and backers, that enable through digital sites, crowdfunding campaigns can change structures in society.KeywordsCrowdfunding, motive, public opinion forming, media production, The Wolves, Bikes vs Cars

Syftet med denna undersökning är att bidra med djupare förståelse för hur rörligt material uppfattas beroende på dels var betraktaren befinner sig och dels om visuellt material förvrängs eller ej. Detta genomfördes genom ett test och efterföljande intervjuer med åtta individer som studerade medieproduktion vid Högskolan Dalarna. Deltagarna tillfrågades vilka skillnader de upplevde mellan de olika vinklarna, vilken som kändes mest realistisk, om de upplevde att materialet ändrades beroende på vilken vinkel de såg och om de upplevde att de olika vinklarna var verklighetstrogna. Resultatet visade en delad uppfattning huruvida 2D videos förvrängdes eller ej när de beskådades från olika betraktningsplatser. Beroende på betraktningsplatsen så uppfattades 2D videos som både normala och förvrängda. Sammanfattningsvis kan inga direkta slutsatser om huruvida 2D videos uppfattas när det beskådas från olika betraktningsplatser eller vilken roll betraktningsplatsen spelar för uppfattningen av 2D videos dras. Svagheten i undersökningen är att den endast intervjuat personer som studerar eller arbetar med medieproduktion och att det komplexa materialet upplevdes simpelt. Förslag till fortsatt forskning är således att undersöka mer komplexa animationer och intervjua ett större antal personer med olika kunskaper i förhållande till medieproduktion.

This essay will identify the importance of reflection, where it has its most significant place in the design process and how the reflection develops with experience. Though there is theories, there is a lack studies about reflection during the design process within digital media production. Based on Donald Schöns theory (1983) about reflection and Löwgren and Stolterman (2004) description of the design process, this essay will bring an understanding of the complexity of a design situation. It is a qualitative study where five respondents working with digital media production have been taking part in interviews regarding their design process. Introspection is used to get further understanding of the importance and development of reflection, where two practitioners writes diaries during a concept-development of a commercial. The practitioners and respondents ability to reflect will be analysed using King and Kitcheners “reflective judgement stages” (1994, referred in Hoare, 2006, 76-77) and Dreyfus and Dreyfus “five steps from novice to expert” (1986, 21- 35). The result will show how communication is a crucial component not only for the individual designer but also for the design team. Further the result shows that the ability to reflect differs in relation to experience and the importance as a designer to be open for flaws in its own creating in order to develop its practice.

The purpose of this study was to find out more about upper secondary school students ́ experience of peer response to media productions, eg movies and digital stories. We also explored how they learn peer response, how they use it and how peer response affects students’ choice of content for the media productions that they produce. The methods that we have used is an unstructured lesson observation, combined with discussions in two focus groups with 1st and 2nd grade students enroled at the Arts program at a secondary school in a metropolitan area in Sweden. The results of the study show that students experience peer response as positive but emphasises the importance of the teachers’ attitude and expertise as essential both to the students learning process as well as to their experience of giving and receiving feedback from a fellow student. The students find it difficult to be completely honest when they give response to a friend. The teachers’ response always outweighs the response from a fellow student and the students in this study do not use the peer response to revise and improve their media productions. The study shows that the students do not adapt the content of their media productions due to the fact that classmates will assess the result. They perceive media productions as something per definition accessible to the public, that is, the products will be showcased in public, for example, published on the internet. The students relate to this fact as they select content to their media productions. / Syftet med denna studie har varit att ta reda på mer om gymnasieelevers upplevelser av kamratrespons på medieproduktioner, t.ex. filmer och digitala berättelser. Vi har också undersökt hur de lär sig kamratrespons, hur de använder sig av den och på vilket sätt kamratrespons påverkar elevernas val av innehåll till de medieproduktioner som de producerar. Metoderna som vi har använt oss av är en ostrukturerad lektionsobservation i kombination med diskussioner i två olika fokusgrupper med elever från årskurs 1 och 2 på det Estetiska programmet på en gymnasieskola i ett storstadsområde. Resultatet av studien visar att eleverna upplever kamratrespons som någonting positivt men framhåller att lärarens attityd och expertis är avgörande för såväl övning som upplevelsen av att ge och ta emot respons från en kamrat. Eleverna upplever att det är svårt att vara helt ärlig när de ger respons till en kamrat. Lärarens respons väger alltid tyngre än kamraters och eleverna i studien använder sig heller inte av kamraternas respons för att omarbeta och förbättra sina medieproduktioner. Studien visar att eleverna inte anpassar innehållet till sina medieproduktioner utifrån vetskapen om att klasskamraterna kommer att ge respons. Eleverna uppfattar medieproduktioner som per definition publika, d.v.s. produkter som kommer att visas upp offentligt, exempelvis publiceras på internet och detta faktum förhåller sig eleverna till när de väljer innehåll till sina medieproduktioner.

Producers are faced with new possibilities and challenges when using sound in a digital media production due to the digitization, which has also affected the cooperation between different parties. The product does also have the means to cause publicity which creates varying prerequisites for user experience. In addition, the producer must also pertain to a certain budget given by the client. Through a qualitative method this study examines the given phenomenon and concludes that digitization allowed the producer a bigger variety of assets making work more effortless, and that the client has a big impact on the products auditory result as the producer must adhere to the clients demands. Therefore, swaying the outcome of the user experience in favour of a sustainable partnership between the producer and client.

The phrase "Once upon a time..." has been a powerful way to capture people's interest and attention for a very long time. Alongside the digitalization of society new forms of storytelling have emerged. The main goal, however, seems to remain the same: to reach and engage people. This thesis aims to research how storytelling, used in the digital media landscape, can serve as a tool to not only reach its audiences but also to strengthen brands and build long-lasting relationships. Through seven semi-structured interviews with communication and media production professionals, we have gathered empirical data to examine how they utilize storytelling in the making of media productions. The results of this study show that storytelling is an important aspect that tends to influence the daily work of media producers. However, it appears to be a challenge to find what the core of the story should be and how to communicate it to the audience. This study presents key factors for successful storytelling, such as conducting thorough research on the brand and making it feel authentic. It also delves deeper into the challenges of reaching an audience in today’s digital media landscape along with efficient ways to utilize different media platforms.