This study is based on a theatre project which was carried through in spring 2020. The purpose of the study is to examine the role of the pedagogue in making the children co-creators in the production of the performance. The study is made in a drama pedagogical context, based on the art pedagogical perspective. The background answers to the inquiry about what a drama teacher is and does. Previous research describes various role functions that pedagogues, teachers and adults can take on in an artistic process together with children. The theoretical framework is based on Hart's theory of participation. The researcher in this study was also the pedagogue in the project being investigated and therefore conducts the study as a reflective practitioner. The analysis is performed according to the method of grounded theory. The result presents three parallel creative processes; Create for the group + Creative with the help of techniques/tools and Receptive listening + Creative through experience and Create with consideration + Indirect creating. It appears that the pedagogue works to create conditions for the children to become co-creators. She reflects on being transparent and on her own role. The children become particularly co-creative through the play that they themselves initiate in gaps that arise when the pedagogue backs away. Through play, they were able to develop their characters and stories. It was also through play that the children made a selection of the material that then became the basis for the show. In the last part of the project, the pedagogue stages the play with two professional actors without the children that in the end receives the performance as an actualization of their own work. The pedagogue and the actors create with consideration and the children become involved through an indirect creation. The study discusses pedagogy as an offer as well as new ways of working further with and highlighting the drama teacher's competence in creative processes.

Online brand communityn (OBC) innebar ett kraftfullt, och potentiellt värdeskapande, verktyg för företag. Det har dock visat sig att företag hade svårt att bemöta sina OBC:er. Det resulterade i att företag gick miste om de potentiella värden OBC:n hade. För att öka kunskapen kring värdeskapande och bemötande av OBC:er har Minecraft och Netflix respektive OBC:er undersökts med hjälp av netnografi. Studien undersökte hur interaktioner och aktiviteter bidrog till värdeskapande i form av ökat varumärkeskapital och ny innovation. Den belyste även hur OBC:er skiljde sig åt beroende på om OBC:erna var fokuserade på områden kring innovation kontra varumärkeskapital. Studien fann sju interaktionsmönster att analysera. Interaktionsmönstren visade på skillnader mellan OBC:erna utifrån deras fokus och förutsättningar. Studien kunde även beskriva hur sex av de sju interaktionerna var värdeskapande för företaget. / Online brand community (OBC) is intended to be a powerful, and potentially valuable, tool for businesses. However, the outcome has shown that companies have had difficulties responding to their OBC:s. It has resulted in companies missing the potential values that OBC offered. In order to increase knowledge about value creation and reception of the OBC:s a netnography of Minecraft and Netflix, respectively OBC has been conducted. The study examined how interactions and activities contributed to the creation of value by an increased brand equity and new innovation. It also highlighted how the OBC:s differed depending on whether the OBC:s were focused on the topics of innovation versus brand equity. The study found seven interaction patterns to analyse. The interaction patterns showed differences between the OBC:s ,based on their focus and conditions. The study could also describe how six of the seven interactions created value for the company.

Digitaliseringen driver fram ny teknik och förändrade konsumtionsbeteenden. De flesta företag är överens om att det är viktigt att etablera digitala tjänster och kanaler till sina kunder som förstärker kundrelationer. En digitalisering av fysiska kundmöten kan dock vara en utmaning i en organisation som har haft långsiktiga och personliga möten som ett koncept för framgång. Denna studie undersöker vilket värde som företag och kunder får i fysiska möten och vad som krävs för att det ska skapas samma värde i digitala möten. Målet är att identifierar vilka parametrar som är viktiga i kundmöten och hur väl dessa skapar värde i både fysiska och digitala möten. För att identifiera parametrar har det utförts en litteraturstudie, medarbetare och kunder som deltar i kundmöten på företaget WSP har intervjuats samt så har en enkät skickats ut till kunder som deltar i kundmöten. Empirin från intervjuerna och enkäterna har sammanställts och parametrar från tidigare studier har bekräftats, men även nya har upptäckts. Resultatet tyder på att kommunikationsinnehållet och behovet av att utveckla relationer är det största faktorerna som påverkar beslutet om digitala eller fysiska möten ska användas. Vidare så är det viktigt att valet av mötesform anpassas efter syftet med mötet samt efter vilken fas som relationen befinner sig i. Detta för att öka mötets effektivitet och för att skapa starka relationer. I början av en relation krävs det möten som bidrar till uppbyggnad av tillit och ett visat engagemang. Dessutom har även parametrarna kompetens, förståelse, trovärdighet, tillit och trevligt uppträdande betydande roll för att skapa värde i möten. Medan lyhördhet och kommunikation är grundförutsättningar för att skapa värde i alla mötesformer. / Today’s customer meetings are undergoing a change from focusing on individual channels to an optimized experience through all channels. Most companies agree that it is important to establish digital services and channels that strengthen customer relations. However, digitizing physical customer meetings can be a challenge in an organization that has had long-term and personal meetings as a concept of success. This study investigates the value that companies and customers receive in meeting in person and what it takes to create the same value in digital meetings. The goal is to identify which parameters are important in customer meetings and how well they create value in both physical and digital meetings. To identify parameters, a literature study, interviews with employees and customers participating in customer meetings at the company WSP have been conducted and a survey has been sent to customers who participate in customer meetings. The data from the interviews and the survey have been compiled and parameters from previous studies have been confirmed, but new have also been discovered. The result indicates that the need of communication and to develop relationships is the key factors that influence the decision whether digital or physical meetings should be used. The decision is also influenced by time and space constraints. Furthermore, the choice of meeting form depends on the purpose of the meeting and the phase of the relation. At the beginning of a relationship, meetings are required that contribute to trust and commitment. Furthermore, the parameters of competence, understanding, credibility, trust and good conduct also have a significant role in creating value. While sensitivity and communication are the prerequisites for creating value in all forms of meeting.

<p>Essän utgår från den praktiska klokheten, ett av Aristoteles kunskapsbegrepp. Den praktiska klokheten finns i sättet att vara och i sättet att kommunicera. Det behövs lyhördhet, uppmärksamhet och känslomässig begåvning för att vara praktisk klok. Genom att söka och beskriva det lika, det olika och det unika jämför jag ledarskapet för en mångkulturell arbetsgrupp i en stockholmsnära kommun med ledarskapet i en landsortskommun. Jag beskriver och diskuterar ett medskapande ledarskap samt behovet av att ibland tillämpa ett mer auktoritärt ledarskap. </p><p>Essän handlar också om olika sätt att göra nytta, nämligen att göra vackert, att förbättra, att använda resurser på ett klokt sätt, att ta ansvar samt att möta människor på ett respektfullt sätt. Jag belyser ett antal olika förhållningssätt i mötet med andra människor, och resonerar även kring integrerad kunskap. </p><p>Avslutningsvis utgår jag från det som Martha Nussbaum skriver, nämligen att den praktiska klokheten är ett slags komplex känslighet. Vidare konstaterar jag att det medskapande ledarskapet och den praktiska klokheten kan ses som två konstformer som ständigt måste utvecklas. </p>

Essän utgår från den praktiska klokheten, ett av Aristoteles kunskapsbegrepp. Den praktiska klokheten finns i sättet att vara och i sättet att kommunicera. Det behövs lyhördhet, uppmärksamhet och känslomässig begåvning för att vara praktisk klok. Genom att söka och beskriva det lika, det olika och det unika jämför jag ledarskapet för en mångkulturell arbetsgrupp i en stockholmsnära kommun med ledarskapet i en landsortskommun. Jag beskriver och diskuterar ett medskapande ledarskap samt behovet av att ibland tillämpa ett mer auktoritärt ledarskap. Essän handlar också om olika sätt att göra nytta, nämligen att göra vackert, att förbättra, att använda resurser på ett klokt sätt, att ta ansvar samt att möta människor på ett respektfullt sätt. Jag belyser ett antal olika förhållningssätt i mötet med andra människor, och resonerar även kring integrerad kunskap. Avslutningsvis utgår jag från det som Martha Nussbaum skriver, nämligen att den praktiska klokheten är ett slags komplex känslighet. Vidare konstaterar jag att det medskapande ledarskapet och den praktiska klokheten kan ses som två konstformer som ständigt måste utvecklas.

Affärsstrategin direct-to-consumer (DTC) innebär en direkt försäljnings- och distributionskanal från företag till slutkund. Medskapande och engagemang på sociala medier är betydelsefulla faktorer för att förädla de fördelar som DTC ger upphov till. Studiens syfte är därför att härleda en modell för hur DTC-företag kan engagera samt involvera kunder. Det empiriska materialet erhålls genom en kvalitativ metoddesign med semistrukturerade intervjuer för att skildra svenska DTC-företags arbetssätt. De företag som undersöks är följande: Geggamoja, Pinky Pine, So Typical Me, Ciszere, Rapunzel of Sweden och Maya Delorez. För att framkalla engagemang på sociala medier arbetar DTC-företagen kontrollerat med att skapa ett autentiskt innehåll som återspeglar varumärkesidentiteten. Innehållet bygger således på ett återkommande språkbruk och social interaktion. Språkbruket anpassas dock beroende på mottagare och delas upp i professionell samt inkluderande tonalitet. För att nå ut med innehållet till kunderna kombinerar DTC-företagen olika relevanta plattformar baserat på om innehållets syfte är att vara informativt eller underhållande. Ett företags community visar sig även stärka kundengagemanget och kan byggas utifrån två strukturer, intresse- samt produkt-fokuserat. Oavsett struktur kan företaget strategiskt arbeta för att styra sitt community i önskad riktning allt eftersom communityt grundar sig i vänskapliga relationer och känslomässiga band. För att framkalla ytterligare engagemang arbetar DTC-företagen med att involvera kunderna i medskapande genom en insamling av både idé- och preferens-fokuserad feedback. SoMe-engagemanget och medskapandet har slutligen en positiv effekt på varandra genom en ökad mängd feedback och mer engagerade följare.

Arbetets syfte är att undersöka hur deltagande processer med inslag av teknologin Internet of Things (IoT) formar den samtida konsten. Detta genom en fallstudie av projektet Över sundet. Som metod används deltagande observationer och semi-strukturerade intervjuer, då författaren är en av projektets processledare och curators. Över sundet är ett samarbete mellan Helsingborgs stad, Helsingör kommun och två konstnärsgrupper. Tillsammans med städernas invånare ska konstnärerna skapa en ljusinstallation som använder sig av IoT. Med hjälp av teori angående etik, deltagande konst och pedagogik från Claire Bishop visar arbetets analys att projektets process är användbar och positiv men kan likväl gynna konstprojekt utan fokus på teknik. Arbetets analys använder sig också av Lev Manovichs begrepp ”culture interface” och drar slutsatsen att ljusinstallationen är en hybrid av kulturformer. En annan slutsats är att installationen formas av de datakällor som städernas invånare bidrar med. Utan invånarnas data och medskapande roll, berättar konstinstallationen inget narrativ.

Prestationsmått och dess formulering tillsammans med målsättningsteorin är två vanligtförekommande begrepp i de flesta produktionsenheter. Syfte med studien är att beskrivaoch förklara hur prestationsmått formuleras i en ny produktionsenhet. Examensarbetetbeskriver vikten av medskapande mellan företag och dess kunder. Forskningsområdet äri ett tidigt skede som trots det kan förklara de ytterligare värdeskapande som sker närkunderna samarbetar nära ett tillverkningsföretag. Studien följer en abduktivforskningsansats och utgår från tidigare studier för att utforma en teoretisk referensramsom stöd för detta examensarbete. Insamlingen av primärdata utgick från semistrukturerade intervjuer med öppna frågor som hållits med relevanta aktörer ifallföretaget. För att analysera empirin följer studien Eisenhardts sätt att skapa kunskap.Studien genomfördes vid Northvolt Ett i Skellefteå, en produktionsenhet inom NorthvoltAB som tillverkar litiumjonbatterier till framför allt bilindustrin. Analysen visade att detfinns en interaktion mellan företag och kunder i formuleringsprocessen av prestationsmåttgenom bindande av avtal. Genom empiriska intervjuer har vi lyckats dokumentera attformuleringen delvis utgår från de möten som kontinuerligt sker mellan de som påverkasav och påverkar prestationsmått. Det identifierades även en accepterad risk att användaprestationsmått från ansvariga trots att de inte upplevde mätningarna som fullständigttillförlitliga. I slutsatsen blev medskapande målstyrning en central del avprestationsmåttsformuleringen för företagets produktionsenhet genom samarbete medavtalskrav. / Performance indicators and their formulation together with goal-setting theory are twocommon concepts in most production units. The purpose of this study is to describe andexplain how performance indicators are formulated in a new production unit. The studydescribes the importance of co-creation between companies and their customers. The areaof research is in an early stage but could explain the further value creation that occurswhen customers cooperate with a manufacturing company. The study follows anabductive method of research and emanates from earlier studies to create a theoreticalframework to support this thesis. The collection of primary data emanated from semistructured interviews with open-ended questions with relevant actors in the casecompany. To analyze the findings, the study follows Eistenhards method of creatingknowledge. The study was conducted in Northvolt Ett in Skellefteå, a production unitwithin Northvolt AB that manufactures lithium-ion batteries mainly for the automotiveindustry. The analysis showed that there were interactions between company andcustomers within the process of formulating performance indicators through the terms ofcontracts. Through empirical interviews, we were able to document that the formulationparty emanates from meetings that continuously occur between those who affect and areaffected by performance indicators. It was also identified that there was a certainacceptance to risk in using performance indicators from the managers despite them notperceiving the measurements as completely reliable. In the conclusion, co-creation was acentral part of the formulation of performance indicators for the company’s productionunit through cooperations with terms of agreement.

I världen idag krävs det en samverkan mellan näringsliv, akademi och det offentliga rummet för att driva innovation framåt, öka ekonomiska tillväxten samt vidareutveckla samhället. Det finns även en lagstiftning som menar att forskningsresultat vid svenska akademier skall komma till nytta i samhället, men detta uppfylls inte enligt ett flertal källor. Denna rapport syftar därför till att undersöka hur akademi och näringsliv ska samverka, för att öka värdeskapande och nyttiggörande av forskningsresultat i Sveriges näringsliv. Till grund för rapportens analys och slutsats så finns dels teori kring begreppen värdeskapande och samverkan, men även ett empiriskt underlag baserat på intervjuer med personer från respektive aktör. Svårigheterna som lyfts från det empiriska underlaget är kopplade till att samverkan sker för sent i processen att gå från forskningsresultat till färdig implementerad produkt, vilket lett till olika förväntningar på vad värde är samt inte gett aktörerna de förutsättningar som behövs för att lyckas med nyttiggörandet av forskningsresultaten. Vidare menar båda aktörerna att de kulturella skillnader som finns sinsemellan inte är lätta att överbrygga, vilket är varför en plattform där båda aktörerna verkar presenteras som en lösning. Detta skulle enligt båda parterna underlätta kontakten sinsemellan samt agera som väg mellan den akademiska världen och näringslivet. Vidare önskar båda aktörerna att det skulle vara mer meriterande att ha erfarenhet från båda aktörerna, och att detta skulle värdesättas mer än det gör idag, för att uppmuntra personer att få erfarenhet från aktörerna för att sedan underlätta samverkan. Båda parterna efterlyser också en större kontinuitet i kontakten mellan akademi och näringsliv, vilket dock problematiseras genom att det kan hota den fria forskningen som är viktigt för några av de personer som intervjuats för denna rapport. Sammanfattningsvis är aktörerna överens om att detta är ett viktigt ämne för Sveriges konkurrenskraft i världen och att en ökad transparens och kommunikation skulle vara värdefullt för samverkan, och därmed förhoppningsvis kunna öka nyttiggörandet av forskningsresultat i Sveriges näringsliv.

Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie genomförd med fokusgruppsintervjuer och klassrumsobservationer för att undersöka hur högstadieelever formulerar feedback på det pedagogiska ledarskapet i undervisning. Studiens utgångspunkt är socialkonstruktionistisk och undersöker elever och lärares konstruerande av det pedagogiska ledarskapet och feedback, med fokus på dialogen, utifrån ett aktör-och strukturperspektiv. Studien har en delvis kritisk analys då den beaktar maktperspektivet i skolkontexten. Syftet med studien är att synliggöra högstadieelevers formulering av feedback på det pedagogiska ledarskapet, samt hur i anspråkstagande av elever kan utgöra incitament för subjektifiering i skolkontexten. Resultatet av studien visar att högstadieelever på de undersökta skolorna både reflekterar över det pedagogiska ledarskapet och formulerar feedback i syfte att medverka i utveckling av detsamma. En slutsats som studien kommer fram till är att möjligheten för elever att medverka i det pedagogiska ledarskapet till stor del är beroende av lärares och övrig skollednings strategier och attityd gentemot elevers uttryck för feedback. / The essay is based on a qualitative study conducted with focus group interviews and classroom observations to examine how junior high school students formulate feedback on pedagogical leadership in teaching. The study is based on social constructionist principles and examines the construction of pedagogical leadership and feedback by students and teachers, with a focus on dialogue, from an actor-structure perspective. The study has a partially critical analysis as it considers the power perspective in the school context. The purpose of the study is to make visible junior high school students formulation of feedback on pedagogical leadership, as well as how students involvement can serve as an incentive for subjectification in the school context. The results of the study show that junior high school students in the surveyed schools both reflect on pedagogical leadership and formulate feedback with the aim of contributing to its development. One conclusion the study arrives at is that the possibility for students to participate in pedagogical leadership is largely dependent on teachers and other school leaders strategies and attitudes towards students expression of feedback. / <p>PE207G. Exainationsdatum: 2023-06-08.</p>