Bakgrund: Enligt Världshälsoorganisationen har var tredje kvinna världen över någon gång under sin livstid varit utsatt för fysiskt och/eller sexuellt våld i nära relationer eller sexuellt våld av en icke känd förövare. Globalt sett är mäns våld mot kvinnor en av de största kränkningarna av de mänskliga rättigheterna. Konsekvenserna av våldet ökar risken för social isoleringen, psykiskt lidande, depression och självmord. Hälso- och sjukvården har en nyckelroll i att identifiera dessa kvinnor för att kunna ge dem individanpassat stöd. Syftet: var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som är utsatta för mäns våld i nära relationer  Metod: En litteraturstudie där åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar ingår. Databaserna CINAHL och PsycINFO användes till litteratursökningen. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier. Sjuksköterskan förskjuter ansvaret till andra som innebär att frågan om våld inte anses ingå i professionen, Brister i verksamheten som innebär brist på kunskap om våld, brist på utrymmen och tid. Förtvivlan och hjälplöshet innebär sjuksköterskornas upplevelser av maktlöshet, rädsla samt skam och skuld.   Slutsats: Hinder framkom som påverkade sjuksköterskornas arbete beträffande att ställa frågan om våldsutsatthet. Bland dessa framträdde tidsbrist, kunskapsbrist, brister i arbetsmiljön samt känslomässiga hinder. Sjuksköterskor behöver mer kunskap och fortbildning om våldsutsatta kvinnor varför en undersökning av svenska sjuksköterskors kunskaper inom ämnesområdet skulle vara intressant att ta del av. / Background: According to the World Health Organization, every third woman worldwide has been subjected to physical and/or sexual violence in intimate partner relationships or sexual violence by a non-partner during their lifetime. Globally, men's violence against women is one of the biggest violations of human rights. The consequences of violence increase the risk of social isolation, mental suffering, depression and can lead to suicide. Healthcare has a key role, not only in identifying these women but also in being able to provide them with individualized support. Aim: Nurses' experiences of encountering women who are exposed to men's violence in intimate partner relationships.  Method: A literature study with eight qualitative scientific articles was conducted. The databases PsycINFO and CINAHL were used for the literature study. Results: The result emerged in three categories. The nurse shifts responsibility to others, which means that the issue of violence is not considered a part of the profession. Shortcomings in clinical practice, which means that a lack of knowledge about violence exists together with a lack of space and time. Despair and helplessness means that the nurses' experience powerlessness, fear and also shame and guilt. Conclusion: Several obstacles affected the nurses' work regarding the question of exposure to violence. Among these, lack of time, lack of knowledge, deficiencies in the work environment and emotional barriers were highlighted. Nurses need more knowledge and training about women exposed to violence, which is why a survey of Swedish nurses' knowledge in the subject area would be interesting to take part in.

This thesis has been carried out as there has been a need to expand research in men's violence against women in close relationships. This by a historical comparison to discover causal explanation and conceptions with a focus on change and continuity over time. Men's violence against women needs more research, although new interventions such as laws have been put into place, the problem still remains in society. The thesis will focus on finding change and continuity over time. Analyzing the area through a historical perspective can further contribute to a greater insight into the problem today, to reduce the risk of repetition of the past, regarding conceptions on gender and violence and not make the problem invisible. The material that has been used in the thesis is based on news articles from Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet, based on four selected time periods during the 1900–2020s. The analysis focus on the public's perceptions and causal explanations of men's violence against women in close relationships. The result of the analysis concluded, among other things, that research and news articles do not always correspond and that society's perceptions and causal explanations have both altered and continued. A finding  in the thesis is that jealousy and men's feelings are two relatively unexplored areas.

Sammanfattning Syftet med vår studie var att undersöka arbetsgivares uppfattningar om deras arbetsgivaransvar och vilka möjligheter de har att upptäcka och förebygga mäns våld mot kvinnor, i relation till det ökande distansarbetet. Förhoppningen var att studien skulle öka arbetsgivares medvetenhet kring samhällsproblemet mäns våld mot kvinnor och att detta skulle ge synergieffekter utifrån ökad kunskap och en vilja att ta större ansvar för samhällsproblematiken. Vi utgick från följande frågeställningar: Hur uppfattar arbetsgivare risken med att medarbetare som distansarbetar kan hamna i en arbetsmiljö som är otrygg och potentiellt skadlig? Hur säkerställer arbetsgivare arbetsmiljön och säkerheten i hemmet för sina medarbetare vid distansarbete, särskilt i relation till mäns våld mot kvinnor? Hur kan arbetsgivare påverka problematiken med mäns våld mot kvinnor och bidra till större samhällsnytta? Vi valde att utgå ifrån en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer för att samla in vårt empiriska material. Vårt urval bestod av sju enhetschefer från två olika kommuner, vilket bidrog till ett bredare perspektiv för studien. Samtliga enhetschefer hade ansvar över medarbetare som arbetade på distans. Vi genomförde samtliga intervjuer digitalt via videosamtal på Teams. Resultatet visade att enhetscheferna var osäkra på hur långtgående deras arbetsmiljöansvar var i relation till distansarbete. Möjligheten att upptäcka om en medarbetare blir utsatt för våld är något de allra flesta enhetscheferna upplever som en svår utmaning, de anser därför att det förebyggande arbetet har stor betydelse. / Abstract The purpose of our study was to investigate employers' perceptions of their employer responsibility and what opportunities they have to detect and prevent men's violence against women, in relation to the increasing telework. The hope was that the study would increase employers' awareness of the social problem of men's violence against women and that this would provide synergy effects based on increased knowledge and a willingness to take greater responsibility for the social problem. Our questions were as follows: How do employers perceive the risk that employees who work remotely may end up in a work environment that is unsafe and potentially harmful? How do employers ensure the work environment and safety at home for their employees when working remotely, especially in relation to men's violence against women? How can employers influence the problem of men's violence against women and contribute to greater societal benefit? We chose to start from a qualitative method of semi-structured interviews to collect our empirical material. Our sample consisted of seven unit managers from two different municipalities, which contributed to a broader perspective for the study. All unit managers had responsibility for employees who worked remotely. We conducted all interviews digitally via video calls on Teams. The result showed that the unit managers were unsure of how far-reaching their work environment responsibility was in relation to telework. The possibility of discovering if an employee is exposed to violence is something that the majority of the unit managers experienced as a difficult challenge, they therefore believed that preventive work is of great importance.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem. Våldet kan uttrycka sig på flera olika sätt och leda till omfattande hälsoproblem. Hälso- och sjukvården har en viktig roll i att screena, identifiera och stödja våldsutsatta kvinnor. Det är avgörande att hälso- och sjukvårdspersonal skapar en trygg miljö för patienterna. Syfte: Syftet var att synliggöra hinder för sjuksköterskor att identifiera mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Metod: En litteraturöversikt baserad på fyra kvalitativa, fyra kvantitativa och fyra mixade originalartiklar hämtade från databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Resultatet är strukturerat utifrån tre huvudteman: Kunskap- och utbildningsbrist, Organisatoriska hinder samt Känslomässiga hinder. Sjuksköterskor vittnar om kunskapsluckor, bristande rutiner, knappa resurser, utmaningar i arbetsmiljön, tidsbrist, attityder och rädslor. Slutsats: Sjuksköterskor möter hinder vid identifiering av våld i nära relation. Fördjupad kunskap, större organisatoriskt stöd och ökad medvetenhet är viktigt för att förbättra arbetet med våldsutsatta kvinnor. / Background: Intimate partner violence is a global public health problem, manifesting in various forms and causing significant health problems. Healthcare plays an important role in screening, identifying, and supporting battered women. It's essential that healthcare professionals create a safe environment for patients. Aim: The purpose was to highlight barriers for nurses in identifying men's violence against women in partner relationships. Method: A literature review based on four qualitative, four quantitative and four mixed-methods original articles retrieved from the databases CINAHL and PubMed. Results: The results are structured around three main themes: Lack of knowledge and education, Organizational barriers and Emotional barriers. Nurses report about knowledge gaps, lacking protocols, resource limitations, work environment challenges, time constraints, attitudes and fears. Conclusions: Nurses encounter barriers in identifying intimate partner violence. Enhanced knowledge, greater organizational support, and increased awareness are important for improving work with battered women.

Mäns våld mot kvinnor är ett omfattande samhällsproblem, där internationell forskning visar att mäns våld mot kvinnor tenderar att öka under samhällskriser. Syftet med studien är att undersöka om öppenvårdens praktiska arbete med våldsutsatta kvinnor såväl påverkades som förändrades av covid-19-pandemin. Studien syftar också till att undersöka om socialarbetare inom öppenvården upplever att mäns våld mot kvinnor förändrades under pandemin och i så fall hur. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med fem socialarbetare inom öppenvården. För att analysera resultatet har tematisk analys tillämpats, med grund i de teoretiska begreppen handlingsutrymme, organisatorisk resiliens, makt och kontroll samt social isolering. Studien visar att våld gentemot kvinnor ökade och blev grövre under pandemin till följd av de restriktioner som infördes, samtidigt som färre kvinnor sökte hjälp för sin utsatthet under pandemin. Vidare förändrades öppenvårdens praktiska arbete på grund av pandemins restriktioner, gällande ett digitaliserat klientarbete och anpassade arbetssätt. Slutligen konstateras det att öppenvårdens praktiska arbete med våldsutsatta kvinnor återgått till hur det var innan pandemin, samtidigt som nya digitala möjligheter har uppkommit. Våldet har även ökat efter pandemin, vilket medfört att öppenvården idag har ett större fokus på våld samt bristfälliga resurser. / Men's violence against women is an extensive social problem, where international studies implies that men’s violence against women tend to increase during crises in the society.The aim of this study is to examine if the practical work in the open care with female victims of domestic violence was affected and changed due to the covid-19-pandemic. The study also aims to examine whether social workers in the open care experience that men's violence against women changed during the pandemic and if so how. The study is based on semi-structured interviews with five social workers in the open care. Thematic analysis has been applied to analyze the results, based on the theoretical concepts: capacity for action, organizational resilience, power, control and social isolation. The study indicates that the violence increased during the pandemic and was more severe due to the effects of the pandemic restrictions. Furthermore, the study found that although the violence increased, fewer victims sought aid during the pandemic. The pandemic also changed the practical work in the open care, regarding digitized client work and adapted working methods. Finally, the practical work in aid of abused women at the open care has mostly returned to pre-pandemic ways. However, digital opportunities have emerged. The domestic violence has also increased after the pandemic, resulting in a larger focus on violence and lack of resources in the open care today.

Studien utforskar hur svenska nyhetsmediers rubriksättning medverkar till mediediskursen om mäns våld mot kvinnor. Genom feministisk kritisk diskursanalys undersöks hur rubrikers struktur konstruerar ansvar och skuld genom våldtäktsmyter och språkliga funktioner. Transitivitetsanalys utgör grunden för att studera de språkliga funktionerna och kombineras med teorin om våldtäktsmyter. Studien granskar rubriker från Sveriges fyra största nyhetstidningar: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet när de rapporterar om våldtäktsfall som begåtts i Sverige.  Resultatet visar att det i rubrikerna förekommer våldtäktsmyter som tillsammans med språkliga funktioner, som nominalisering och passiv form, bidrar till en nedtoning av förövarens ansvar samt ger en ensidig bild av våldet. Studien visar även att skuldbeläggning av både offer och förövare sker genom uppseendeväckande titlar och omständigheter samt språkliga funktioner, vilket även ses bidra till ett upprätthållande av våldtäktsmyter. Myterna ter sig dock något mer diskreta jämfört med tidigare studier varför deras existens kan ses som mer raffinerad.  Synligheten av brottet och de inblandades könstillhörighet ses som en avgörande faktor i att skildra den strukturella samhällsproblematiken som det sexuella våldet utgör. Studien visar att en förändring av rubrikernas struktur och språk kan utgöra en omgående skillnad i hur ansvar och skuld konstrueras i mediediskursen om mäns våld mot kvinnor. / The study explores how the headlines of Swedish news media contribute to the media discourse on men's violence against women. Through feminist critical discourse analysis, it examines how the structure of headlines constructs responsibility and guilt through rape myths and linguistic functions. Transitivity analysis forms the basis for studying the linguistic functions and is combined with the theory of rape myths. The study examines headlines from Sweden's four largest newspapers: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, and Svenska Dagbladet when reporting on rape cases that have occurred in Sweden.  The results show that the headlines contain rape myths that, together with linguistic functions such as nominalization and passive voice, contribute to downplaying the perpetrator's responsibility and provide a one-sided view of the violence. The study also reveals that blaming both the victim and the perpetrator occurs through sensational titles and circumstances, as well as linguistic functions, which are also seen to contribute to the perpetuation of rape myths. However, the myths appear somewhat more discreet compared to previous studies, which is why their existence can be seen as more refined.  The visibility of the crime and the gender identity of those involved are seen as crucial factors in depicting the structural societal problem that sexual violence represents. The study suggests that a change in the structure and language of headlines can make an immediate difference in how responsibility and guilt are constructed in the media discourse on men's violence against women.

Syftet är att med hjälp av en litteraturöversikt öka kunskapen kring hur våldsutsatta kvinnors hälsa och livssituation påverkas av mäns våld. Metoden som använts till uppsatsen är en litteraturöversikt där 20 vetenskapliga artiklar valts ut efter relevans sett till uppsatsens syfte. Materialet har sedan noggrant kategoriserats med hjälp av en tematisk analys. De teman som återfinns i uppsatsen är begränsningar i kvinnors livssituation, social hälsa, psykisk hälsa, fysisk hälsa samt vårdbesök relaterat till hälsa och livssituation. Resultatet indikerar att mäns våld mot kvinnor medför förödande konsekvenser på kvinnors hälsa. Konsekvenser på den psykiska hälsan som redovisas i resultatet är bland annat, posttraumatiskt stressyndrom, ångest, depression samt ett flertal andra återkommande känslor. Vidare påverkas den sociala hälsan negativt då kvinnor som utsätts för partnervåld ofta isoleras på grund av männens kontroll, vilket leder till ett minskat socialt nätverk. Direkta skador och nedsättningar på kroppen är fysiska effekter av våld som visat sig vara vanligt förekommande. Det finns för våldsutsatta kvinnor ett stort behov av vård men det kan också vara en svår process för många att gå igenom. Normaliseringsprocessen är en teori som förklarar kvinnors förändrade verklighetsbilder. Vi har nått ökad kunskap kring kvinnors våldsutsatthet med hjälp av normaliseringsprocessen och den insamlade empirin. I analysen tydliggörs hur kvinnor går från att erhålla egen kontroll över sina liv, till att förlora den på grund av männens makt. / The aim is to use a literature review to increase knowledge about how the health and life situation of women exposed to violence are affected by men's violence. The method used for the essay is a literature review where 20 scientific articles have been selected according to relevance in terms of the purpose of the essay, the material has then been carefully categorized by using a thematic analysis. The themes found in the essay are limitations in women’s life situation, social health, mental health, physical health and care visits related to health and life situation. The results indicate that men’s violence against women has devastating consequences for women’s health. Consequences on the mental health that are shown in the results are for instance post-traumatic stress disorder, anxiety, depression and several other recurring emotions. Furthermore, social health is negatively affected as women who are exposed to partner violence are often isolated due to men’s control, which leads to a reduced social network. Direct injuries and impairments to the body are physical effects of violence that have been shown to be common. There is a great need of care for abused women, but it can also be a difficult process for many to go through. The normalization process is a theory that explains women’s changing images of reality. We have achieved increased knowledge about women’s exposure to violence with help of the normalization process and the collected empirical evidence. The analysis clarifies how women go from having their own control over their lives, to losing it due to men’s power.

Våld i nära relation och grov kvinnofridskränkning är aktuella frågor som har fått stort utrymme i media på senare år. Syftet med den här studien är att undersöka om det framkommer mönster och beskrivningar av hur målsäganden (brottsoffren) och de tilltalade (gärningspersonerna) framställs och beskrivs i förundersökningsprotokoll med tillhörande domar avseende grov kvinnofridskränkning. Tidigare forskning förklarar orsakerna till mäns våld mot kvinnor utifrån olika vetenskaper, så som socioekologiska faktorer, biologiska förklaringar och ur ett könsmaktsperspektiv. Teorierna som använts i den här studien är Nils Christies teori om det ideala brottsoffret och den ideala gärningspersonen samt teorin om genus. Förundersökningsprotokollen och domarna har textanalyserats och diskursanalys har använts för att fokusera på diskurserna och maktrelationerna inom den. Resultatet bekräftar mycket av tidigare forskning främst att majoriteten av gärningspersonerna tenderar att ha ett kontrollerande och svartsjukt beteende och att brottsoffren kunde beläggas skuld för våldet. Samtidigt som teorin om det ideala offret och gärningsperson inte uppfylldes på alla kriterium. En majoritet av brottsoffren hade nämligen det ekonomiska överläget över gärningspersonerna som i flera fall var arbetslösa. Flera av brottsoffren försökte att rädda relationen för att de älskade sina män så innerligt. Kontrollerande gärningspersoner och kärleksfulla brottsoffer.

Syftet med studien var att identifiera de faktorer i kvinnors utsatthet för våld av män i nära relationer som påverkar deras val och möjlighet att stanna i alternativt lämna en våldsam parrelation samt vilken inverkan och påverkan det sociala nätverket har på kvinnors beslut att stanna i alternativt lämna relationen. Genom kvalitativ innehållsanalys av fyra självbiografier skrivna av tidigare våldsutsatta kvinnor sammanställdes resultat, som tematiserades och analyserades med hjälp av teorierna och begreppen normaliseringsprocess, traumatisk bindning och uppbrottsprocess tillsammans med tidigare forskning. Resultatet visade att anledningar till att en våldsutsatt kvinna stannar i en våldsam parrelation är starka känslomässiga band, normalisering av våldet, beroende, psykisk nedbrytning, internalisering, rädsla samt hopp om förändring. Vad som gör att en våldsutsatt kvinna lämnar en våldsam parrelation är insikten om att det skulle vara ohållbart att stanna av olika anledningar samt rädsla för sitt eget eller annans liv. Uppbrottsprocessen kan förklaras likt en process i flera steg. Omgivningens stöd visade sig också ha stor betydelse i kvinnans val och möjlighet att kunna lämna relationen, dock är beslutet att lämna relationen tvunget att komma från kvinnan själv. Slutsatsen var därmed att kvinnor som utsätts för våld av män i nära relationer är en mycket utsatt grupp i samhället, relationen till männen är ofta komplex. För att bryta kvinnors isolering, som följd av våldsutsattheten, krävs insatser från omgivningen samt förändring på samhällelig nivå. / The purpose of the study was to identify the factors in women's exposure to violence by men in intimate relationships that affect their choice and ability to stay in or leave a violent relationship and what impact the social network has on women's decision to stay in or leave the relationship. Through qualitative content analysis of four autobiographies written by previously abused women, results were compiled, thematized and analysed using theories and concepts such as normalization process, traumatic bonding, and break-up process together with previous research. The results showed that reasons why an abused woman stays in a violent relationship are strong emotional bonds, normalization of violence, addiction, being mentally break down, internalization, fear and hope for change. What causes an abused woman to leave a violent relationship has turned out to be the realization that it would be unsustainable to stay for various reasons as well as fear for her own or someone else's life. The breaking process can be explained as a process in several steps. The social network had a great importance in the woman's choice and opportunity to be able to leave the relationship, however, the decision to leave had to come from the woman herself. The conclusion was thus that women who are exposed by men in intimate partner violence are a very vulnerable group in society, the relationship is often complex. Breaking women's isolation, as a result of domestic violence, requires efforts from the social network and change at the societal level.

Våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtyck är ett samhällsproblem där det finns en kunskapslucka kring analyser av policydokument på kommunal nivå. Kunskapsluckan gäller främst analys kring hanteringen av ärenden gällande hedersrelaterat våld och förtryck inom kommunens socialtjänst. Syftet med studien är att undersöka hur hedersrelaterat våld och förtryck framställs i kommunala handlingsplaner och vilka de potentiella effekterna av detta kan bli för individ och samhälle. Resultatet i studien bygger på analysen av tre kommuners handlingsplaner gällande hedersrelaterat våld och förtryck. Metoden som använts för att analysera policydokument är Bacchi´s kritiska analysmetod (WPR). Handlingsplanerna som analyserats är från tre kommuner med olika befolkningsmängd i olika delar av SVerige eftersom det finns skillnader i kommuners uppbyggnad, resurser och deras arbete med hedersrelaterat våld och förtryck. Skillnaden gäller främst hur mycket resurser kommunen har till förfogande, befolkningsmängd samt möjlighetet till samverkan med andra myndigheter. Studien visar på att hedersrelaterat våld och förtryck framställs på liknande sätt men att det även finns viktiga skillnader i kommunernas policydokument. Resultatet visar att hedersrelaterat våld och förtryck framställs som ett patriarkalt normsystem, kvinnor och flickor beskrivs som målgrupp och gärningspersonen som man. Det framställs även att HRVF till viss del beskrivs som ett kulturellt och kollektivt problem. Det finns vissa skillnader i handlingsplanernas framställning av HRVF, tillexempel i kopplingen mellan HRVF och det kollektiva. / Violence in a close relationship and honor-related violence and oppression is a societal problem where there is a knowledge gap around analyzes of policy documents at the municipal level. The knowledge gap mainly applies to analysis of the handling of cases concerning honor-related violence and oppression within the municipality´s social services. The expectation with the study is to be able to contribute to filling part of this knowledge gap and to generate even more research on this current topic in society. The purpose of the study is thus to investigate how honor-related violence and oppression is presented in municipal action plans and to discuss what the potential effects of this can be for the individual and society. The results of the study are based on the analysis of three municipalities action plans regarding honor-related violence and opression. The method used to analyze policy documents is Bacchi´s Critical Analysis Method (WPR). The material analyzed consists of three municipalities with different populations in different parts of Sweden because there are differences in the minicipalities structure, resources and their work with honor relate violence. The different mainly concern how much resources the municipality has at its disposal, population and opportunity for collaboration with other authorities. The study shows that honor-related violence and oppression are presented in a similar way but there are also important differences in the municipalities policy documents. The results show that honor-related violence and oppression is presented as a patriarchal norm system, women and girls are described as the terget group and the prepetrator as a man. It is also stated that HRVF is to some extent described as a cultural and collective problem. There are some differences in the action plans presentation of HRVF, for example in the connection between HRVF and the collective.