Men's violence against women is a widespread problem in society and has been recognized as a violation of the human rights. To prevent and fight men's violence against women and to give them the support they need, the society and public actors have an important role to play. Sweden has a self-image of being one of the most equal and developed countries in the world. Despite this, Sweden has received criticism for its handling of men's violence against women, and the prevalence of violence is, according to the Committee on the Elimination of Discrimination against Women (CEDAW Committee), relatively high. The aim of this thesis is to investigate how chosen actors within the Swedish Public administration perceive their work regarding men’s violence against women and how it might be understood with the use of the normative theory “Good governance”. The thesis is focused on examining how the public actors experience their work through capacity, capability, transparency, as well as accountability. To examine this subject, qualitative interviews are made with representants from five different public actors, and where an idea analysis is applied to distinguish how the respondents perceive their work against men’s violence against women. The public actors, which are represented in the thesis: Länsstyrelsen, Nationell centrum för kvinnofrid (NCK), Polismyndigheten, Kriscentrum för kvinnor i Göteborgs Stad och Jämställdhetsmyndigheten. The results show that the public actors believe that there are areas of improvement in their work regarding men's violence against women. From a good governance perspective, capacity and capability must increase, and transparency, accountability and cooperation must improve for the work to live up to the requirements of good governance. / Mäns våld mot kvinnor är ett utbrett samhällsproblem och har erkänts som en kränkning av de mänskliga rättigheterna. För att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och ge kvinnorna det stöd de behöver har samhället och de offentliga aktörerna viktiga roller. Sverige har en självbild av att vara ett av världens mest jämställda och utvecklade länder. Trots detta har Sverige fått kritik för sitt arbete med mäns våld mot kvinnor och förekomsten av våldet är enligt FN:s kvinnokommitté fortfarande relativt hög. Uppsatsens syfte är därför att undersöka hur utvalda aktörer inom den svenska offentliga förvaltningen upplever sitt arbete med mäns våld mot kvinnor och hur det kan förstås utifrån den normativa teorin good governance. Uppsatsen avgränsas till att undersöka hur aktörerna upplever sitt arbete utifrån kapacitet och kompetens, transparens samt ansvar. För att genomföra undersökningen används kvalitativa intervjuer med representanter från fem olika offentliga aktörer, där en idéanalys tillämpas för att urskilja hur respondenterna upplever sitt arbete med mäns våld mot kvinnor. De offentliga aktörer som representeras i uppsatsen är Länsstyrelsen, Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK), Polismyndigheten, Kriscentrum för kvinnor i Göteborgs Stad och Jämställdhetsmyndigheten. I uppsatsen dras slutsatsen att aktörerna upplever att det finns brister och förbättringsområden i deras arbete med mäns våld mot kvinnor. Ur ett good governance perspektiv behöver kunskap och kapacitet höjas och transparens, ansvarsfördelning och samverkan bli tydligare för att arbetet ska leva upp till kraven om vad som är en god samhällsstyrning.

Syftet med denna studie var att undersöka de yrkesverksammas perspektiv på det behandlingsarbete de utför med män som utövat våld i nära relation. Genom studien undersöktes även vilka incitament som yrkesverksamma ansåg vara verksamma respektive mindre verksamma för förövarnas hjälpsökande. För att besvara studiens frågeställningar utfördes en kvalitativ forskningsstudie med semistrukturerade intervjuer tillsammans med sju yrkesverksamma inom området. Tidigare forskning påvisar att de finns försvårande faktorer för förövare i sitt hjälpsökande såsom en stigmatiserande samhällssyn. Forskningen belyser även hur förövare upplever yrkesverksammas bemötande som avgörande i deras förändringsprocess. Genom en tematisk analys utvecklades tre teman, Yrkesverksammas perspektiv på samhällssynen på förövare, Yrkesverksammas perspektiv på motiverings- och behandlingsarbete samt Tvång och frivillighet inom ramen för arbetet med förövare. Dessa analyserades med hjälp av våra valda teorier social inlärningsteori, genus, maskulinitet samt makt mellan yrkesverksam och klient. Studiens resultat påvisar att yrkesverksamma upplever en stigmatiserande samhällssyn av förövare som verkar försvårande. Tidigare forskning som används i studien bekräftas delvis genom studiens resultat. Resultatet belyser de yrkesverksammas upplevelse av samhällets okunskap och oförmåga att skilja på person och dennas handlingar, vilket bidrar till denna stigmatisering. De menar att samhällets maskulinitetsnormer som inte legitimerar sårbara känslor hos män bidrar till att känslor som ilska legitimeras, med detta menas att våld kan användas som strategi av män för att hantera sårbarhet. Vidare framkom att de yrkesverksammas bemötande och relationsskapande med förövaren har en avgörande betydelse i behandlingsprocessen, en slutsats utifrån detta är yrkesverksamma bär ett stort ansvar. Vidare lämnas de i studien förslag på att en förändring av samhällets syn på mansrollen och förövare kan verka förebyggande i arbetet med mäns våld mot kvinnor i nära relation.  Nyckelord: Våld i nära relation, mäns våld mot kvinnor, behandlingsarbete, genus, makt, maskulinitet, mansnorm, mansideal, stigmatisering, Sverige. / The purpose of this study was to examine the professionals' perspectives on the treatment work they perform with men who have used violence in close relationships. The study also examined which incentives professionals considered to be effective and less effective for perpetrators seeking help. To answer the study's questions, a qualitative research study was conducted with semi-structured interviews together with seven professionals in the field. Previous research shows that there are aggravating factors for perpetrators in their search for help, such as a stigmatizing view of society. The research also sheds light on how perpetrators perceive the treatment of professionals as crucial in their process of change. Through a thematic analysis, three themes were developed, Professionals 'perspective on society's view of perpetrators, Professionals' perspective on motivation and treatment work and Coercion and voluntariness within the framework of work with perpetrators. These were analyzed with the help of our chosen theories social learning theory, gender, masculinity and power between professional and client. The results of the study show that professionals experience a stigmatizing view of society from perpetrators that seems aggravating. Previous research used in the study is confirmed in part by the results of the study. The result highlights the professionals' experience of society's ignorance and inability to distinguish between a person and his actions, which contributes to this stigma. They believe that society's norms of masculinity that do not legitimize vulnerable feelings in men help to legitimize feelings such as anger, by which is meant that violence can be used as a strategy by men to deal with vulnerability. Furthermore, it emerged that the professionals' treatment and relationship building with the perpetrator is of crucial importance in the treatment process, a conclusion based on this is that professionals carry a great deal of responsibility. Furthermore, the study suggests that a change in society's view of the male role and perpetrators can have a preventive effect in the work with men's violence against women in close relationships. Keywords: Violence in close relationships, men's violence against women, treatment work, gender, power, masculinity, male norm, male ideal, stigmatization, Sweden.

The purpose of this study is to provide knowledge about social services and women's shelter relate to and work with abused women during crises like Covid-19. The study is based on seven qualitative semiconstructed interviews with professional social workers and workers from women shelters on Gotland. The study shows that its difficult to come to a conclusion what the consequence for abused women have resulted in. The social services have experienced a challenge with a different way of practise and a closed society. Common for both social services and woman shelter is the worry about womens vulnerability. Rapports from the women shelter shows that more women requested aid while the social services states that they cannot see a distinct increase. There is no unambigious answer to if the abused women suffered more during the pandemic. It is only after the restrictions begin to disapear that it becomes clearer how Covid-19 has affected these  women

The aim of this study is to gain a deeper understanding about the nature of psychological violence in heterosexual relationships. The study's method consists of a qualitative research approach where the data source consists of six autobiographies. A thematic, theory-driven, text analysis of the autobiographies has been made, where the gender power perspective is used as a theoretical grid. The thematic text analysis has generated four main themes with two or three sub-themes. The study contributes to an increased understanding of the factors that determine why women stay in destructive relationships and provides an insight into the vulnerability of women in a patriarchal society. The results of the study highlight that men's acts of violence is a strategy to gain a superior position over women. In addition, it is noted that psychological violence is expressed in different ways and what contributes to the violence becoming invisible to women. The study also shows that the nature of psychological violence enables a power imbalance between the parties, where women adapt their behavior and men's violence against them escalates. Finally, it is noted that there are internal and external factors that determine why women stay in violent relationships, as well as the psychosocial consequences of the violence. / Studiens syfte är att få en fördjupad förståelse för det psykiska våldets karaktär i heterosexuella parrelationer. Studiens metod utgörs av en kvalitativ forskningsansats där datakällan består av sex självbiografier. En tematisk, empiridriven, textanalys av självbiografierna har gjorts, där könsmaktsperspektivet används som ett teoretiskt raster. Den tematiska textanalysen har genererat fyra huvudteman med två till tre underteman. Studien bidrar till att öka förståelsen för vilka faktorer som är avgörande för att kvinnor stannar i destruktiva relationer och dessutom ge en inblick i kvinnors utsatthet i ett patriarkalt samhälle. Studiens resultat lyfter att männens våldshandlingar är en strategi för att få en överordnad position gentemot kvinnorna. Dessutom uppmärksammas att psykiskt våld uttrycks på olika sätt och framför de faktorer som bidrar till att våldet blir osynligt för kvinnorna. Studien visar även att det psykiska våldets karaktär möjliggör en maktobalans mellan parterna, där kvinnorna anpassar sina beteenden gentemot männen och att våldet gentemot kvinnorna eskalerar. Slutligen uppmärksammas att det finns inre och yttre faktorer som är avgörande för att kvinnor stannar i våldsamma relationer, samt vilka psykosociala konsekvenser våldet ger.

Föreliggande kvalitativa intervjustudie bygger på intervjuer med åtta kvinnor som i förfluten tid levt i en relation med förekomst av våld. Syftet med studien var att belysa heteronormativa kvinnors upplevelser av vad de anser har varit skadligt och/eller hjälpsamt i samband med och efter uppbrottet från en våldsam relation. Studien syftade även till att utröna förekomsten av kunskap, stödinsatser, behov och utmaningar som ställts under läknings- och återhämtningsprocessen. Det krävs större bildning om våld i nära relation på alla samhällsnivåer för att få en förståelse för hur hjälpinsatser och bemötande av kvinnor och barn bäst bör tillämpas. Det råder även brist på studier utifrån kvinnors egna upplevelser och insikter kring våldets mekanismer. Många kvinnor drabbas årligen av våldets konsekvenser, där förekomst och utevaro av kunskap och förmåga till stödjande hjälpinsatser i samhället kommit att påverka alla led av kvinnors uppbrotts-, läknings- och återhämtningsprocess. / The present qualitative interview studies are based on interviews with eight women who in the past have lived in a relationship with the occurrence of violence. The aim of this study was to illustrate heteronormative women's experiences of what they consider having been harmful and/or helpful in connection with and after the breakup from a violent relationship. The study also aimed to determine the prevalence of knowledge, support, needs and challenges that have been posed during the healing and recovery process. There is a need for greater education about domestic violence at all levels of society to gain an understanding of how relief efforts and the treatment of women and children should best be applied. There is also a lack of studies based on women's own experiences and insights into the mechanisms of violence. Many women are affected annually by the consequences of violence, where the presence and absence of knowledge and the ability to provide supportive assistance in society has come to affect all stages of the women's break-up, healing, and recovery process.

Denna kvalitativa studie syftar att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur tre kvinnor tagit sig ur nära relationer till våldsutövande män. Vidare undersöks de möjligheter och hinder som återfinns i processen samt hur uppbrottet kan förstås i relation till samhällets genusordning. Empirin består av tre våldsutsatta kvinnors självbiografier och har analyserats med hjälp av tematisk analys. Studiens teoretiska verktyg utgörs av Lundgrens (2004) teori om normaliseringsprocessen, Holmberg och Enanders (2011) teori om uppbrottsprocessen samt Hirdmans (2003) teori om genussystemet. Resultatet visar att kvinnors uppbrottsprocess präglas av ett starkt emotionellt band samt mannens växling mellan värme och våld. Dessa faktorer samt mannens makt- och kontrollstrategier bidrar till maktobalansen i relationen. För att återfå kontroll har kvinnorna olika anpassnings- och motståndsstrategier. Trots att detta i de flesta fall leder till gränsförskjutning och normalisering av våldet, påvisar det att kvinnorna inte är "passiva offer" som stereotypen av den våldsutsatta kvnnan lyder. Denna kvalitativa studie visar mäns våld mot kvinnor kopplat till genusperspektiv. Dock har vi funnit att detta perspektiv inte visar hur kvinnor inte är underordnade i alla lägen samt att dem på en individuell nivå utövar motstånd mot makt och förtryck. / This qualitative study aims to examine three women's processes of leaving relationships to violent men from a gender perspective. Furthermore, this study examines the possibilities and obstacles that may arise during the process, as well as how leaving a violent relationship can be understood in regard to society's gender system. The data consists of three autobiographies of women who are victims of domestic violence and analyzed using thematic analysis. The study's theoretical tools are provided by Lundgren's (2004) theory of the normalization process, Holmberg and Enander's (2011) theory of the leaving process and Hirdman's (2003) theory of the gender system. The results show that the leaving process features a strong emotional bond and the man's transition from love to violence. It is these factors that along with the man's power and control strategies that together contribute to the imbalance of power in the relationship. To regain control, women have different strategies of adaption and resistance. Although in most cases this leads to a shift of boundries and a normalization of the violence, it shows that women are not "passive victims" like the stereotypical abused woman. This qualitative study shows men's violence against women in relation to gender perspective. However, we have found that the theory does not provide a perspective that shows how women are not always subordinated and that on an individual level exert resistance against power and oppression.

Introduktion: Mäns våld mot kvinnor är ett globalt folkhälsoproblem och ett brott mot mänskliga rättigheter. Under 2020-2021, påverkas hela världen av covid-19-pandemin, med restriktioner som hemkarantän och arbeta hemifrån har detta även resulterat i en social isolering, minskat socialt stödsystem samt ökat våld mot kvinnor. Vilket i sin tur innebär att situationen för våldsutsatta kvinnor riskerar att förvärras. Av de kvinnor som utsätts för våldsbrott, inträffar tre av fyra incidenter i kvinnans egen bostad. Detta innebär att för en kvinna är det hennes egna hem som i statistiken är den farligaste platsen för henne att befinna sig. Syfte: Studiens syfte är att belysa covid-19-pandemins konsekvenser av mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Metod: En systematisk litteraturstudie med en tematisk analys baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Samtliga artiklar rapporterade psykiskt våld som den formen av våldshandling som både ökat och nyttjades mest av män i våld mot kvinnor, men mycket tyder på att mörkertalet för mäns våld mot kvinnor i nära relationer i samband med covid-19 är globalt mycket större än vad som framkommit i dessa studier. Slutsats: Den aktuella studiens resultat fann ett begränsat stöd för sambandet mellan hypoteser i förhållandet mellan olika samhällsåtgärder under covid-19-pandemin och vissa socioekonomiska faktorer, på mäns våld mot kvinnor. När de socioekonomiska faktorerna påverkades av en pandemi samtidigt som den ekonomiska stressen uppkom, ökade mäns våld mot kvinnor. Psykiskt våld var den formen som rapporterades både ökat och användes mest av män i utövandet av våld mot kvinnor under covid-19-pandemin. / Introduction: Men's violence against women is a global public health problem and a violation of human rights. In 2020-2021, the entire world is affected by the covid-19-pandemic. Restrictions such as home quarantine and working from home have resulted in social isolation, reduced social support, and increased violence against women. This indicates that the situation for abused women is in danger of deteriorating. Of women who are victims of violence, three of four incidents occur in the woman's own home. This means that for a woman, her own home is the most dangerous place for her to be. Aim: This analysis aims to clarify the covid-19-pandemic's consequences of men's violence against women in intimate relationships. Methods: A systematic review with a thematic analysis based on ten scientific original articles. Results: All articles reported psychological violence as the form of violence that increased and was used the most by men in violence against women. Data indicate that the magnitude of men's violence against women in connection with covid-19 is globally large. Conclusion: The results of the current study found limited support for the hypotheses in the relationship between different society restrictions in connections with the covid-19-pandemic and socio-economic factors on men's violence against women. When the socio-economic factors were affected by the pandemic and at the same time experienced economic stress, men's violence against women increased. Psychological violence was the form of violence that was, reported to be used the most by men in their violence against women during the covid-19-pandemic

The aim of the study has been to highlight men's experiences of their violence against their former partners. The questions that answered the purpose of the study have focused on the reasons why men tend to use violence against their partners and whether they subsequently take responsibility for their violence and if so, how this is the case. The study is of a qualitative approach and is based on five interviews with men who have been treated for their violent behavior. The theories that the study leans towards are the social psychological and sociological perspectives with a focus on social heritage and the social learning theory. The study's empirical data and the causes of the violence is also linked to the external factors of the ecological perspective, such as drugs, alcohol, economic vulnerability and crime. Other theoretical perspectives and explanatory models that are used to explain men's acts of violence against their former partner are the disfavor perspective in the individual psychological perspective, the gender power perspective and system theory explanatory models. The result of the study indicate that the causes of men's violence against women are often explained as the woman's own fault when the man often believes that the woman has provoked him to take violence. Many times, however, there are several different reasons for men's violence against women who are interwoven in several different theoretical explanatory models. Many of the men in the study still do not take responsibility for their acts of violence and do not want to identify themselves as a women abusers, even though they have been treated and in therapy for the violence against their former partner. However, some of the men in the study also found that the treatment helped them understand the causes of the violence and that they also have a responsibility as it comes to the violence they subjected their former partners to. / Studiens syfte har varit att belysa mäns erfarenheter av sitt våld mot sina tidigare partners. Frågeställningarna som besvarat studiens syfte har fokuserat på orsakerna kring varför män brukar våld mot sina partners och huruvida de i efterhand tar ansvar för sitt våld och hur i så fall detta ter sig. Studien är av kvalitativ ansats och grundar sig på fem intervjuer med män som har gått i behandling för sitt våldsamma beteende. De teorier som studien lutar sig mot är de socialpsykologiska och sociologiska perspektiven med fokus på det sociala arvet samt den sociala inlärningsteorin. Studiens empiri och orsakerna till våldet kopplas även samman med det ekologiska perspektivet och då med fokus på de yttre faktorerna så som droger, alkohol, ekonomisk utsatthet och kriminalitet. Andra teoretiska perspektiv och förklaringsmodeller som används för att förklara männens våldshandlingar gentemot sin före detta partner är vanmaktsperspektivet, det individualpsykologiska perspektivet och könsmaktsperspektivet. Studiens resultat pekar på att orsakerna till mäns våld mot kvinnor ofta förklaras som kvinnans eget fel då mannen många gånger anser att kvinnan har provocerat honom till att ta till våld. Många gånger kan det dock finnas flera olika orsaker till mäns våld mot kvinnor som är sammanvävda i flera olika teoretiska förklaringsmodeller. Flera av männen i studien tar fortfarande inte ansvar för sina våldshandlingar och vill inte identifiera sig som kvinnomisshandlare, trots att de gått i behandling och i terapi för våldet mot sin tidigare partner. Vissa av männen i studien tyckte dock att behandlingen hjälpte dem till att förstå orsakerna till våldet och att de även har ett ansvar då det kommer till våldet som de utsatt sina tidigare partners för.