The purpose of this thesis is to look into the accuracy of various depictions of mental illness in YA literature, and to discuss the benefits of such literature in understanding adolescent mental illness, given a background of bibliotherapy and illness narratives. This paper analyzes five fictional novels that were selected with consideration to their popularity, relevance, and relatability. These are analyzed using the method of content analysis. The results bring up the depictions of symptoms of depression, mania, trauma, obsessions and compulsions, and suicidal ideations. To evaluate the clinical accuracy of the symptoms described in the selected books, they are compared to the DSM5. The disorders considered in this paper are Major Depressive Disorder, Bipolar I Disorder, Posttraumatic Stress Disorder, and Obsessive- Compulsive Disorder, and the suicidal risk of these. The results suggest that the literature has accurate representations of adolescent mental illness. Furthermore, the use of metaphors deepens the reader’s understanding of the characters’ subjective experiences of mental illness. Thanks to its accuracy and ability to convey subjectivity, reading this kind of literature may be beneficial to anyone who seeks to further understand adolescent mental illness. / Syftet med denna rapport är att undersöka hur verklighetstrogna skildringar av psykisk ohälsa är i ungdomslitteratur och att diskutera fördelarna med sådan litteratur när det gäller att förstå psykisk ohälsa hos ungdomar, med bakgrund av biblioterapi och sjukdomsberättelser. Denna artikel analyserar fem ungdomsromaner som valts ut med hänsyn till deras popularitet, relevans och reliabilitet. Dessa analyseras med hjälp av metoden content analysis. Resultaten tar upp skildringar av symtom på depression, mani, trauma, tvångstankar och självmordstankar. För att utvärdera skildringarna av symptom som beskrivs i de utvalda böckerna jämförs de med den diagnostiska manualen DSM-5. De störningar som behandlas i denna rapport är Major Depressive Disorder, Bipolar I Disorder, Posttraumatic Stress Disorder och Obsessive-Compulsive Disorder, och självmordsrisken för dessa. Resultaten tyder på att litteraturen har verklighetstrogna framställningar av psykisk ohälsa hos ungdomar. Dessutom fördjupar användningen av metaforer läsarens förståelse för karaktärernas subjektiva upplevelser av mental sjukdom. Tack vare litteraturens realistiska skildringar och förmåga att förmedla subjektivitet kan läsning av denna typ vara till nytta för alla som försöker att bättre förstå ungdomars psykiska ohälsa.

Bakgrund: Sexuella trakasserier bland sjuksköterskor är globalt ett stort problem. Sexuella trakasserier förekommer från både kollegor, chefer, anhöriga och patienter hos båda könen och kan definieras som både fysiskt våld, psykiskt våld, verbalt och icke verbalt. Det finns riktlinjer och lagar runt om i världen som ska förebygga mot sexuella trakasserier.  Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av sin mentala hälsa vid arbetsrelaterade sexuella trakasserier. Metod: Studien använde allmän litteraturöversikt som metod med induktiv ansats. Litteratursökning utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och MEDLINE. Efter kvalitetsgranskning valdes tretton artiklar ut till resultatet vilka sammanställdes i en matris. Data analyserades genom Fribergs analysmodell. Resultat: Resultatet visade att sexuella trakasserier på arbetsplatsen leder till en negativ påverkan på sjuksköterskans mentala hälsa som gav psykiska, fysiska sjukdomar, påverkad arbetsmiljö och hot mot patientsäkerheten. Sjuksköterskans omvårdnadsarbete påverkas och möjligheter att ta sitt professionella ansvar. Sjuksköterskor som har upplevt sexuella trakasserier riskerar att sjukskriva sig och lämnar sitt yrke.  Slutsatser: Sexuella trakasserier påverkar sjuksköterskors mentala hälsa, ger psykiska och fysiska sjukdomar som resulterar i påverkad omvårdnad, patientsäkerhet och arbetsmiljö. Det beskriver vikten av forskning om ämnet för att utse förebyggande åtgärder som behövs på arbetsplatserna världen över. / Background: Sexual harassment among nurses is a major problem globally. Sexual harassment occurs from colleagues, managers, relatives and patients of both sexes and can be defined as both physical violence, psychological violence, verbal and nonverbal. There are guidelines and laws around the world to prevent sexual harassment.   Purpose: The purpose is to describe nurses' experiences of their mental health in the event of work-related sexual harassment.  Method: The study used general literature review as a method with inductive approach. Literature search was carried out in the databases PubMed, CINAHL and MEDLINE. After quality review, thirteen articles were selected for the result, which was compiled in an array. The data was analysed through Friberg's analysis model.  Results: The results showed that sexual harassment in the workplace leads to a negative impact on the nurse's mental health that resulted in mental, physical illnesses, affected work environment and threats to patient safety. The nurse's nursing work is affected and opportunities to take their professional responsibility. Nurses who have experienced sexual harassment risk taking sick leave and leaving their profession. Conclusions: Sexual harassment affects nurses' mental health, causes mental and physical illnesses that result in affected nursing, patient safety and work environment. It describes the importance of research on the subject in order to designate preventive measures needed in workplaces worldwide.

Media har visat tendenser att gestalta mental ohälsa på nedvärderande sätt gentemot karaktären. Denna studie berör hur olika grafiska gestaltningar av depression påverkar betraktarens uppfattning av karaktären. Studien riktar sig mot tillämpning inom mediet elektroniska spel. Under arbetet undersöktes tre olika gestaltningssätt – via utseende, kroppsspråk och miljö. Gestaltningarna hade två delar: Del 1 gestaltade depression; Del 2 en neutral karaktär. De ”sjuka” attributen insamlades från teoretiska källor samt studerade datorspel. Utvärdering skedde genom både enkät och intervjuer, för att nå både övergripande åsikter liksom bättre förståelse till svaren. Resultatet talade för att gestaltningen via Utseende var tydligast relaterat till depression. Gestaltning genom Miljö var däremot den som deltagarna kopplade mest till en spelbar spelkaraktär. Studien behöver dock testas mer för att ge ett pålitligt resultat. Den kan också tjäna på att bli ännu mer koncentrerad, exempelvis att fokusera på Utseende för att testa olika kombinationer av attribut, etniciteter och kroppstyper.

Psykisk ohälsa är ett omfattande folkhälsoproblem, särskilt bland barn och ungdomar. Det kan därför vara av betydelse att fritisgårdspersonal som dagligen arbetar med barn och ungdomar också kan ge stöd och vägledning till barn och ungdomar som mår dåligt psykiskt. Att fritidsgårdspersonal får fortbildning om psykisk ohälsa kan även vara en främjande faktor för fritidsgårdspersonalen att motverka ohälsosamma stressorer inför svåra situationer. Fortbildningen kan således stärka personalens förmåga att hantera utmanande situationer gällande psykiska besvär bland barn och ungdomar.  Föreliggande studie genomfördes för fritidsgårdsverksamheternas enhet i Västerås stad. Syftet med studien var att undersöka fritidsgårdspersonalens upplevda behov av fortbildning gällande psykisk ohälsa bland ungdomar.  En kvalitativ ansats valdes för studien och datainsamlingen genomfördes utifrån semistrukturerade intervjuer. Urvalet av informanter var målinriktat och fem personer intervjuades. Därefter transkriberades och analyserades intervjuerna utifrån en manifest innehållsanalys. Resultaten visar att fritidsgårdspersonalen upplever svårigheter kring hantering av psykisk ohälsa bland barn och ungdomar på grund av att de är i behov av verktyg som hjälper dem att hantera svåra situationer i allmänhet.  Men de upplevde dessutom ett behov av fortbildning kring psykisk ohälsa i synnerhet. Personalen upplever också att de har bristande kunskap kring olika tillstånd och diagnoser som psykisk ohälsa omfattar. Resultatet påvisar även att fritidsgårdspersonalen uttryckte en känsla av meningsfullhet för sitt arbete. Slutsatsen från studien tyder på att det finns ett behov av fortbildning gällande psykisk ohälsa för fritidsgårdspersonalen. / Mental health is an increasing public health problem, especially among children and adolescents. It is therefore essential for the youth care staff who work with children and adolecents on a daily basis to know how to effectively handle young individuals who are suffering from mental health problems. The fact that the youth care staff receive further training on mental illness can be a stimulating factor for them to counter difficult situations appropriately. The continuing education can also strengthen the staff's ability to handle challenging situations regarding mental health problems among children and adolescents. A study was conducted for several youth care centres in Vasteras city, Sweden. The purpose of the study was to investigate the youth care staffs perceived need for competence training regarding mental illness among adolecents. A qualitative approach was chosen, and the data collection was thus carried out based on semi-structured interviews. Purposeful sampling was used and five youth care staff were interviewed. After which, their answers were transcribed and analysed based on a manifest content analysis.   The results show, that youth care staff experience difficulties in managing mental illness among children, and adolescents because they are in need of tools that help them handle difficult situations in general. But they also experienced a need for further education on mental illness in particular. This is largely due to a lack of knowledge about the various conditions and diagnoses that mental illness involves. The results also show that the staff expressed a sense of meaningfulness for their work. The conclusion from the study suggests that there is a need for continuing education regarding mental health for youth care staff.

Det har skett stora förändringar på arbetsmarknaden, där visstidsanställning/ behovsanställning blivit alltmer vanligare anställningsformen i Sverige. Individer som inte har fast anställning har även sämre psykosociala arbetsförhållanden och upplever större stress på arbetsplatsen, vilket i sin tur kan leda till mental ohälsa. Även kvinnor upplever sig ha sämre psykosociala arbetsförhållanden jämfört med män. I denna studie undersöks sambandet mellan psykosociala arbetsförhållanden, arbetsbelastning, anställningsform samt kön och mental ohälsa. De psykosociala förhållanden mäts genom den så kallade krav- och kontrollmodell som omfattar vilken typ av arbete individen utför. Resultatet uppvisade positiva samband mellan både psyksociala arbetsförhållanden, alltför många arbetsuppgifter, visstidsanställning, kvinna och mental ohälsa då mental ohälsa var större hos de individer som upplever sig ha höga krav och låg kontroll i arbetet (spänt arbete) än hos individer med låga krav och hög kontroll på arbetsplatsen. Även alldeles för stor arbetsbelastning hade en stor betydelse när det gäller mental ohälsa. Detta gäller även anställningsform då resultatet visade att visstidsanställda var i högre utsträckning utsatta av mental ohälsa än de som har fast anställning. Emellertid vad gäller kön så resultatet uppvisade att kvinnor drabbas i högre utsträckning av mental ohälsa jämfört med män däremot kan detta inte kopplas till krav och kontroll på arbetsplatsen. Studien avslutas med diskussion kring de resultat som har erhållits från regressioner. / There have been major changes in labor markets, where temporary employments have become increasingly more common form of employment in Sweden. Individuals who do not have a permanent job have also worse psychosocial working conditions and experience greater stress in the workplace, which in turn can lead to mental ill health. Although women perceive themselves as having poorer psychosocial working conditions compared to males. The present study examines the relationship between psychosocial working conditions, workload, employment status, sex and mental ill health. The psychosocial working condition measured by the so called demands and latitudes model that includes the type of working the individual performs. The result showed a positive correlation between psychosocial working conditions, too many tasks, temporary employment, women and mental ill health where mental ill health was grater in those individuals who have high demands and low control at work than those with low demands and high control in the workplace. Also heavy workload had a major role in the mental ill health. This also applies to employment status when the results showed that temporary workers were more often affected of mental ill health than those with permanent employment. However, in terms of gender, the results showed that women are affected more often of mental ill health compared to men; however, this cannot be linked to demand and control in the workplace. The study concludes with discussion of the results obtained from the regressions.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka i hur några BVC-sjuksköterskor arbetar för att belysa och upptäcka postpartum depression hos nyblivna pappor. Studiens empiriska material bygger på en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Totalt har åtta BVC-sjuksköterskor intervjuats, varav sju av intervjuerna har använts för att presentera studiens resultat. Uppsatsens teoretiska referensram utgörs av Travelbees omvårdnadsteori, Von Bertalanffys generella systemteori samt Antonovskys KASAM. Resultatet visar bland annat att BVC-sjuksköterskorna inte aktivt arbetar för att belysa och upptäcka postpartum depression hos nyblivna pappor, men att några av dem i enstaka fall har erbjudit pappan en EPDS-screening eller pappasamtal. Samtliga av BVC-sjuksköterskorna önskar däremot en implementering av pappasamtal i basprogrammet, för att de i framtiden ska ha de verktyg som de anser behövs för att kunna arbeta mer aktivt med att upptäcka eventuell psykisk ohälsa hos pappan. / The main purpose of this study is to examine how some child health nurses work to illuminate and detect postpartum depression among new fathers. The study's empirical material is based on qualitative semi-structured interviews. A total of eight child health nurses were interviewed and seven of the interviews have been used to present the study's results. The theoretical framework consists of Travelbees Nursing theory, Von Bertalanffys General Systems theory, and Antonovsky's SOC. The result shows that the child health nurses are not actively working to illuminate and detect postpartum depression among new fathers, but some of them occasionally have offered the father an EPDS-screening or conversation with the father. All of the child health nurses would however like an implementation of continuous conversation with fathers in the base program for child health nurses, that they in the future will have the tools that they think are needed in order to work more actively to detect the possible psychiatric health of the father.

Background: It´s obvious that stigma reduces life opportunities and make people act throughout an outcast role. Stigma enters spheres where it is made up to protect a group, but only results in painful feelings for the vulnerable. Individuals suffering from psychosis are exposed to discrimination because of fear and prejudices. These are applied upon individuals whereas they stigmatize themselves.  Aim: To investigate the experience of self-stigma and stigmas effects on life for patients suffering from psychosis. Method: 24 scientific articles have been used and analyzed together with Whittemore and Knalfs integrative method (2005) for the result in this literature review.   After formulating a problem literature has been searched, evaluated, and analyzed in four steps which are presented. The literature was found through databases, free searching compounds and through references. As a theoretic framework the figure Existentiell ensamhet hos personer med psykiska funktionshinder from the doctoral Berättelser om ensamhetens vardag has been used.  Results: The psychiatric contact, to be a psychiatric patient and being labeled with a psychiatric diagnosis affected the way individuals labeled themselves. Individuals wanted to be seen as unique and listened to. The diagnosis contributed to feelings of shame and affected self-esteem and self-ability. Through acceptance of the disease participants could become something different than just a patient in the psychiatric services. Through other people the participant’s self-image could be built up. Social stigmas were described in all levels of society and also within the family. Relationships were important and a link to live a normal life and recover. Normality was desirable and said to occur through activities such as work and studies. Discussion: Was discussed through relevant research and Anette Erdners figure Existentiell ensamhet hos personer med psykiska funktionshinder from the doctoral Berättelser om ensamhetens vardag.

I denna uppsats undersöks och analyseras nio Instagraminlägg på temat välmående utifrån teorin om visuell perception och visuellt berättande. Syftet är att undersöka hur företag, med Instagraminlägg på temat välmående, kan ge personer verktyg att förbättra sitt eget välmående. Frågeställningen som uppsatsen söker svar på är; Hur kan Instagraminlägg på temat välmående användas för att påverka känslor och upplevelser positivt i stunden? En kvalitativ fokusgruppsintervju används för att undersöka fyra individers upplevelser och känslor kring inläggen. Resultatet av undersökningen visar att ansiktsuttryck är ett bra medel för att få deltagarna att reflektera över sitt eget mående. När ansiktsuttrycken inte passar ihop med text och sammanhang upplevs inlägget som förvirrande även om färgerna i sig kändes lugnande eller upplyftande. Till vidare forskning hade det därför varit intressant att undersöka mer kring hur och varför ansiktsuttryck påverkar välmåendet.

ANDRUM “Creating a shelter, a mental health-care clinic, for body and soul.” Fredrika Stelander How can architectural elements be altered to be better suited to the mental healthcare patients? Furthermore, how can architecture work as an active vessel to let hospitals, in this case a mental health care clinic, favor from the forest and natures capacity to calm a worried mind and tend a broken soul?  The architecture in mental healthcare are repeatedly based upon the same qualities set for the rest of the hospital. Through my research I came to the realization that architecture within the psychiatry, was more customized to physical healthcare and not mental healthcare.  By decomposing these impersonal white institutions, we can start bringing in the human scale and let the structure reconnect to nature which, throughout my research, turned out to be reoccurring requests by this specific patient group. My answer became to develop a more humane and adapted mental health care clinic, by extracting the long-term patients from the psychiatric emergency wards to buildings in much smaller scale, where the patients wouldn’t feel intimidated, but could begin her/his journey to recovery. Another important strategy was to insert nature in the healing process. The aim was to give the patients a feeling of safety yet freedom. Thus, the premises should be enclosed and secure but at the same time, shouldn’t give the patients a sense of being trapped or institutionalized. My architecture would rather create a sense of playfulness, where the spaces are to be divided in smaller islands linked with passageways which invite nature into the building. A close attention to the topography and the identification of cultural values through site visits, became the most efficient methods to develop a project that would relate to function and the nature of the site. The corridors which collectively were called “the promenade through seasons”, became important elements to be able to interlace the forest with the buildings and a way for the patients’ to reconnect and enjoy nature, regardless season.

Bakgrund: Psykisk ohälsa av varierande allvarlighetsgrad under graviditet ökar. Psykisk ohälsa under graviditet medför bland annat ökad risk för nedsatt anknytning till barnet och tillväxthämningar hos barnet. Barnmorskor är den profession som ansvarar för graviditetskontroller och har därmed ett ansvar att upptäcka tecken på psykisk ohälsa under graviditet. Syfte: Att beskriva barnmorskors erfarenheter av att vårda gravida med psykisk ohälsa inom mödravården. Metod: Webbaserad enkätundersökning, analyserad med kvalitativt manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Förutsättningar och möjlighet att vårda innebar att barnmorskorna hade ett förtroendeingivande och professionellt förhållningssätt som en del av att ha en stödjande och professionell roll samt att ha tillgång till team och resurser för remittering och samarbete/samverkan vid behov. Resultatet visade även på utmaningar och hindra som tidsbrist, kunskapsbrist som skedde i att inte räcka till samt att sakna stöd och resurser där det förekom en brist påeller bristande resurser och samarbete/samverkan. Slutsats: Att barnmorskor har tillgång till tid, kunskap, teamarbete och samverkan är nödvändigt för att identifiera och bemöta behov av stöd och insatser vid psykisk ohälsa under graviditet. / Bakgrund: Psykiska problem av varierande svårighetsgrad under graviditeten ökar. Psykiska problem under graviditeten innebär bland annat en ökad risk för minskad anknytning till barnet och tillväxthämning hos barnet. Barnmorskor är de yrke som ansvarar för graviditetskontroller och har därmed ett ansvar att upptäcka tecken på psykiska problem under graviditeten. Syfte: Att beskriva barnmorskors erfarenheter av vård av gravida med psykiska problem inom mödravården. Metod: Webbaserat undersökning, analyserad med kvalitativ manifest innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Förutsättningar och möjlighet till vård gjorde att barnmorskorna hade en förtroendefull och professionellt förhållningssätt som en del av att ha en stödjande och professionell roll samt att ha tillgång till team och resurser för remiss och samarbete/samverkan vid behov. De Resultatet visade också på utmaningar och hinder såsom brist på tid, brist på kunskap som resulterat i att det inte räckte till och att det saknades stöd och resurser där det saknades eller brist på resurser och samarbete/samverkan. Slutsats: Att barnmorskor har tillgång till tid, kunskap, lagarbete och samarbete är nödvändigt för att identifiera och svara på behov av stöd och insatser vid psykiska problem under graviditeten.